Fotboll och apartheid av Gunnar Stensson

Europamästerskapen i fotboll för spelare under 21 spelas i Israel mellan 15 juni och 28 juni.
   Är det rimligt att anförtro värdskapet för en internationell fotbollsturnering till en nation som bombar idrottsarenor i Gaza och fängslar palestinska fotbollsspelare? Är det rimligt att förlägga turneringen till ett land vars polis nattetid hämtar palestinska barn i deras hem, binder deras händer och för dem till polisens förhörslokaler?
   Och om beslutet att förlägga turneringen till Israel nu är fattat, är det då rimligt att delta i turneringen? Debatten har nätt och jämt börjat. Argumenten mot deltagande kommer att få ökad tyngd de närmaste månaderna.
   Henning Mankell har sin ståndpunkt klar. ”Det är fel att spela fotboll i Israel av samma skäl som det hade varit fel att spela fotboll i Sydafrika under apartheidregimen.”
   Sionismen, som uppstod som en befrielseideologi, har de senaste decennierna förvanskats till en rasistisk och teokratisk ideologi som hävdar det judiska folkets ensamrätt till allt land som omnämns som israeliskt i Gamla Testamentet. Sionismen låg till grund för Netanyahus politik fram till valet nyligen. Netanyahu har fått ytterligare några dagar på sig att bilda ny regering.
   Samtidigt planeras en jippobetonad motsvarighet till Europamästerskapen: Europas författarlag ska spela mot varandra i Haifa. Storbritannien har tackat nej. Norge har tackat nej. Sverige däremot skickar ett lag med Fredrik Ekelund som lagkapten. Det är svårt att tänka sig något orimligare.
   Men allt är inte nattsvart och omdömeslöst. Sveriges riksdag slöt i onsdags ett värdskapsavtal mellan Sveriges regering och Palestina. Den palestinska representationen i Stockholm får samma privilegier, immunitet, undantag och förmåner som andra ambassader.