Novemberliv av Gunnar Stensson

Bara en enda skata syns i novembermorgonens halvmörker på vägen ner mot Höje å, men när jag kommer till dammen bortom järnvägen ser jag ringar bildas i den mörka vattenytan och gläder mig åt fiskarnas olovliga undervattensverksamhet tillsammans med en häger, som sitter blick stilla, tills jag oroar den så att den breder ut sina grå vingar och värdigt flyger därifrån över en vit svan, som jagar en halvvuxen svanunge med den ursinniga aggressivitet, som man oftast bara riktar mot nära släktingar, vilket också skrämmer bläsänderna så att de flyr åt höger och vinster, visslande som pickola-flöjter, samtidigt som hundratals oberörda gäss passerar i väldiga V-formationer, som sträcker sig över hela den grå himlen från norr till söder. En till synes död fågel med grå fjädrar och gulröd näbb ligger i gräset men när jag rör vid dess rygg börjar den andas, nästan omärkligt