Att Elisabeth Svantesson (M) inkasserat 150 000 i bidrag för fiktivt boende i sitt fritidshus och Erik Bengtzoe (M) ännu mer är inget att bli förvånad över. De agerar helt enligt sin ideologi.
Att både Liberaler och någon enstaka Socialdemokrat agerar på samma sätt är inte heller förvånande. Nyliberalismen smeker girigheten medhårs, samtidigt som den sliter isär samhället, skadar ekonomin och minskar förtroendet för politikerna.
– är rubriken på en artikelserie i The Guardian
Flertalet amerikaners ekonomi
förbättras inte, konstaterar Heather Bousley, chefsekonom i Washington
Center for Equitable Growth, i sitt bidrag till serien.
Visserligen växte USA:s nationalinkomst 60 procent mellan 1979 och 2016, men för hälften av inkomsttagarna växte inkomsten bara med 22 procent, samtidigt som den växte fem gånger så mycket, nästan 100 procent, för den rikaste tiondelen.
Förmögenhetsfördelningen har blivit än mer ojämlik. Den rikaste tusendelen kontrollerar nu tre gånger så mycket som i slutet av 70-talet. De 160 000 rikaste familjerna äger lika stora tillgångar som de fattigaste 90 procenten.
I själva verket är förmögenhetsskillnaden betydligt större än vad som framgår av BNP, konstaterar Berkeley-ekonomen Gabriel Zucman. Oreglerad marknadsekonomi leder till kapitalkoncentration, men för att ekonomin ska fungera krävs ekonomisk balans.
De växande klyftorna skadar ekonomin, konstaterade Thomas Piketty i sin epokgörande bok Kapitalet, som kom ut 2016. Obalansen som hotar marknadsekonomin är lika stor eller större nu än vid sekelskiftet 1900, för 120 år sedan.
Rader av ekonomer har följt i Pikettys spår. Som botemedel brukar de föreslå förmögenhetsskatt, arvsskatt och bostadsskatt samt kraftfulla åtgärder mot skatteflykten.
Klyftorna växer också i svensk ekonomi, men här har regeringen avskaffat dessa skatter av rädsla för att de ska leda till kapitalflykt. Dessutom har regeringen tagit bort värnskatten för att muta de rikaste, vilket ytterligare fördjupar klyftorna.
Heather Bousheys uppsats behandlar amerikansk ekonomi. I den föreslås reformer för att stärka löntagarnas ställning. Där finns också förslag om internationella överenskommelser av samma slag som klimatöverenskommelsen och etablerandet av globala fackföreningar som kan agera på en global arbetsmarknad.
Ett forskarlag på Harvard startat ett projekt under rubriken Rebalancing Economic and Political Power.
Visserligen växte USA:s nationalinkomst 60 procent mellan 1979 och 2016, men för hälften av inkomsttagarna växte inkomsten bara med 22 procent, samtidigt som den växte fem gånger så mycket, nästan 100 procent, för den rikaste tiondelen.
Förmögenhetsfördelningen har blivit än mer ojämlik. Den rikaste tusendelen kontrollerar nu tre gånger så mycket som i slutet av 70-talet. De 160 000 rikaste familjerna äger lika stora tillgångar som de fattigaste 90 procenten.
I själva verket är förmögenhetsskillnaden betydligt större än vad som framgår av BNP, konstaterar Berkeley-ekonomen Gabriel Zucman. Oreglerad marknadsekonomi leder till kapitalkoncentration, men för att ekonomin ska fungera krävs ekonomisk balans.
De växande klyftorna skadar ekonomin, konstaterade Thomas Piketty i sin epokgörande bok Kapitalet, som kom ut 2016. Obalansen som hotar marknadsekonomin är lika stor eller större nu än vid sekelskiftet 1900, för 120 år sedan.
Rader av ekonomer har följt i Pikettys spår. Som botemedel brukar de föreslå förmögenhetsskatt, arvsskatt och bostadsskatt samt kraftfulla åtgärder mot skatteflykten.
Klyftorna växer också i svensk ekonomi, men här har regeringen avskaffat dessa skatter av rädsla för att de ska leda till kapitalflykt. Dessutom har regeringen tagit bort värnskatten för att muta de rikaste, vilket ytterligare fördjupar klyftorna.
Heather Bousheys uppsats behandlar amerikansk ekonomi. I den föreslås reformer för att stärka löntagarnas ställning. Där finns också förslag om internationella överenskommelser av samma slag som klimatöverenskommelsen och etablerandet av globala fackföreningar som kan agera på en global arbetsmarknad.
Ett forskarlag på Harvard startat ett projekt under rubriken Rebalancing Economic and Political Power.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar