Det ska finnas skola på Västerbro av Ann Schlyter

 

Västerbro projektområde sträcker sig från Kung Oskars bro i öster till Fjelierondellen i väster. I norr går gränsar området mot Kobjer och i söder mot Fjelievägen. Kartan visar det befintliga området.
Här ska byggas upp till 3 900 bostäder som ska varvas med arbetsplatser, butiker, kaféer, parker och kommunal service som skola och förskolor. Läget är centrumnära – det tar inte många minuter att promenera till Lund C. 

Att bygga en stadsdel utan en skola är inte i linje med barnens bästa. Små barn ska inte behöva korsa hårt trafikerade gator för att nå en skola mer än en kilometer bort. Stadsbyggnadskontoret har skyldighet att i planbeskrivningen ha med ett stycke om Barnens bästa, men under den rubriken nämns inte att de tidigare beslutade planerna för en skola har utgått. En skola fanns inplanerad i den fördjupade översiktsplanen och även i Västerbroprogrammet som nämnden antagit. 
   I Västerbro har tjänstemännen lagt ner mycket tid på förhandlingar med de många markägarna och utarbetat ett system som skulle utjämna förlusten, eller snarare bristen på vinst, som det skulle inbura att få en skola planerad på sin mark.  Självklart vill markägare och byggherrar hellre bygger bostäder.

Konstiga prognoser
I nya beräkningar har kommunen kommit man fram till att skolan på Västerbro inte behövs. Det framgår inte vilka antaganden man gör för att komma fram till att det år 2030 bara kommer att finnas 135 barn i Västerbros då 1500 lägenheter, dvs ett barn på 11 lägenheter.
   Detta är en slutsats som strider mot den bostadsmarknadsanalys som finns som bilaga till det Bostadspolitiska program byggnadsnämnden godkände för en månad sen. Där anges att överallt i Lunds kommun utom i Genarp är det barnfamiljer som har störst ökat bostadsbehov.  Av de presenterade planerna för Västerbro framgår inte att där mest ska byggas bostäder för unga vuxna och seniorer, vilkas behov också ökar. Antagandet om 135 barn är inte trovärdigt.

En skolgång i baracker
När Sverige var ett fattigt land byggdes palatsliknande folkskolor för att barnen skulle känna att de och deras utbildning var viktiga. I en rik kommun som Lund med överskott på halva miljarden tillbringar generationer av barn sin skoltid i fula baracker. Så även på Lerbäcksskolan som påstås ha en överkapacitet på klassrum i sina baracker och med plats för att sätta upp fler baracker. Barnen på Västerbro ska inte behöva gå i dem.

Bädda för friskolor
Nära Västerbro finns inga friskolor, men Lunds kommun välkomnar att sådan etableras, och gör det genom att inte erbjuda kommunal skola i stadsdelen.  Självklart kommer föräldrarna att välja den lokala skola som finns i deras område. Man bäddar för friskolor, men inte mjukt. Det finns inget i planerna om var dessa friskolor ska ligga. Även barn I friskolor behöver väl mark till skolgårdar och en byggnad som är utformad för skoländamål?
   Det är en skam att planera en stadsdel utan skola!
Ann Schlyter, för v i byggnadsnämnden