Bevittnar vi en långsam urholkning av de allmänna välfärdstjänsterna
genom den kritik som riktas mot enstaka missbruk av förmånerna? Kommer
dessa att ersättas av enskilda försäkringar, som är mer eller mindre
oåtkomliga för den tredjedel av befolkningen som har det sämst ställt?
Vad gör socialdemokraterna för att tillbakavisa kritiken
och skapa ett nytt och starkare tolkningsföreträde för acceptans av
den generella välfärden.
Den svenska välfärdsstaten växte successivt
fram efter andra världskriget under en tid då socialdemokratin hade en
betryggande andel av väljarna bakom sig. Många menar att
välfärdstjänsterna nådde sin största omfattning under 1970-80 talen och
att de nu är under attack och successiv avveckling.
Det intressanta är dock att många av välfärdstjänsterna i
sin nuvarande omfattning vuxit fram de senaste trettio åren. Det
gäller utformningen av bostadsstöd, hemtjänst, färdtjänst och inte
minst lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
När LSS kom 1993 innebar den en genomgripande förändring
för de funktionshindrade och deras anhöriga, en humanistisk
revolution. Tidigare hade de handikappade varit hänvisade till hemmet
eller institutionsvård och på sikt alltid till ”förvaring” på ett hem
när föräldrarna inte orkade längre.
LSS frigjorde en mänsklig potential till skaparkraft och
psykiskt välmående som väckt stor uppmärksamhet i hela världen. Man
kunde bo kvar hemma och med presonlig assistans och materiella
hjälpmedel delta i anpassat yrkesliv och ett fungerande hemliv. Det
finns många som på så sätt kommit att bidra till samhällets
intellektuella och emotionella utveckling. Funktionshindrade har oftast
social och emotionella gåvor som bryter upp stela barriärer och
ensamhet runt omkring dem.
Nu bevittnar vi en avhumaniserad attack
mot LSS och andra viktiga välfärdstjänster. Det fuskas och missbrukas
hörs det bland många röster. Kritiken i media och press är inte nådig
mot de brister som onekligen finns i praktiken. Inskränkningarna i
rätten till tjänster trumpetas ut dagligen. Inte sällan lyser dock
kostnadsbesparing igenom som det viktigaste motivet.
Vad är då svaret från de ansvariga politikernas sida och
från alla dem som vill värna om de svagaste i samhällen?
Ett svar är naturligtvis att det sociala och medicinska
arbetet måste bli bättre på att utforma stödet på rätt sätt så att det
inte missbrukas. Ordentliga undersökningar måste genomföras och
korrekta intyg skrivas. Troligen är lokal kännedom genom vårdcentraler
det viktigaste steget i denna förbättring.
Samtidigt står det nu klart att kommuner oavsett
politisk färg blivit alltmer restriktiva med dessa välfärdstjänster.
Alternativet är på sikt förfärande. De funktionshindrade och äldre som
kunnat leva i en trosviss förhoppning om stöd och assistans, om ett
samhälle där man kan våga tro att någon bryr sig, skulle plötsligt se
sin värld rasa samman.
Försvaret för välfärdstjänsterna måste
läggas upp som ett kraftfullt försvar för de grundläggande
värderingarna i välfärdstjänsterna. De fall av missbruk som förekommer
måste isoleras och ställas mot den oerhörda framgången med denna
solidariska medborgarinsats. Skattepengarna måste vägas mot vad vi
faktiskt får dem.
Låt inte de ytliga sprickorna i putsen användas som
murbräcka i en emotionell och ideologisk kampanj för att riva ner den
solida stommen.
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2018-03-08
Rikedomen prioriteras – inte miljön av Gunnar Stensson
Journalisten och författaren Therese Uddenfeldt ifrågasatte den så kallade ”gröna revolutionen” i tv-programmet Idévärlden
den 4 mars. Hon beskrev hur de fossila bränslena olja och kol
exploateras och vilka konsekvenserna blivit, konstaterade att oljan
snart är slut och ifrågasatte den ständigt ökande konsumtion av prylar
som är drivkraften för den tillväxt som snart nått vägs ände.
Tillväxten måste upphöra.
Den ”gröna revolutionen” är beteckningen på det kapitalistiska försöket att ta initiativet i miljödebatten under 1980-talet och återvinna tron på evig tillväxt genom att hävda att både den globala uppvärmningen och förbrukningen av jordens resurser kan ersättas med ny teknik som konstgödning, kärnkraftverk, solceller, solskärmar och konstgjorda moln.
Men konsumtionen växer snabbare än effektiviseringen. De som förespråkar marknadskrafterna prioriterar i själva verket rikedomen, inte den ”gröna revolutionen”, något som Naomi Klein visat i boken Det här förändrar allt. Kapitalismen kontra klimatet.
Att angripa marknadskrafterna är kontroversiellt. Det visar inte minst tv-redaktionens val av motståndare till Terese Uddenfeldt: Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten och styrelseledamot i Vattenfall, och Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
De båda tillväxtförespråkarna valde att fokusera på möjligheten att ersätta oljeberoendet med andra kraftkällor som solenergi och (mer underförstått) kärnenergi. De talade överslätande om Donald Trumps satsning på fossil energi.
Den ”gröna revolutionen” är beteckningen på det kapitalistiska försöket att ta initiativet i miljödebatten under 1980-talet och återvinna tron på evig tillväxt genom att hävda att både den globala uppvärmningen och förbrukningen av jordens resurser kan ersättas med ny teknik som konstgödning, kärnkraftverk, solceller, solskärmar och konstgjorda moln.
Men konsumtionen växer snabbare än effektiviseringen. De som förespråkar marknadskrafterna prioriterar i själva verket rikedomen, inte den ”gröna revolutionen”, något som Naomi Klein visat i boken Det här förändrar allt. Kapitalismen kontra klimatet.
Att angripa marknadskrafterna är kontroversiellt. Det visar inte minst tv-redaktionens val av motståndare till Terese Uddenfeldt: Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten och styrelseledamot i Vattenfall, och Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
De båda tillväxtförespråkarna valde att fokusera på möjligheten att ersätta oljeberoendet med andra kraftkällor som solenergi och (mer underförstått) kärnenergi. De talade överslätande om Donald Trumps satsning på fossil energi.
De var medvetna om sin pondus och deras tonfall var
lätt farbroderliga. Rollerna hade de fördelat så att Tomas Kåberger var
den stränge och Johan Kuylenstierna den förlåtande.
De undvek att nämna, att det är jordens storkonsumenter, allra mest de allra rikaste, som står för den livsstil som hotar planeten, medan miljarder av jordens fattiga ingenting gjort för att överskrida planetens gränser för koldioxid, fosfor och kväve.
Programtiden tog slut innan någon fick möjlighet att diskutera frågan om tipping points, alltså huruvida gränserna för jordsystemet redan överskridits, till exempel genom att atmosfärens uppvärmning kommit permafrosten i Sibirien att smälta och frigjort så stora mängder metangas att koldioxidmängden ökar bortom all kontroll, vilket leder till ytterligare temperaturstegring som frigör metangas och andra växthusgaser och höjer värmen så att polarisarna smälter, havens temperatur stiger, kusterna översvämmas och öknarna breder ut sig utan att människorna kan hejda det.
Tomas Kåberger och Johan Kuylenstierna gjorde vad de kunde för att fullfölja sitt åtagande att försvara den marknadsdrivna ”gröna revolutionen” - men övertygade inte.
Vi rekommenderar
Theresa Uddenfeldts bok Gratislunchen eller varför det är så svårt att förstå att allt har ett slut. Den
kan faktiskt köpas på årets bokrea för cirka 60:-. Den ger en tydlig
och tillförlitlig bild av vart vi är, eller kan vara, på väg – och den
är lättläst.
PS. Det lär fortfarande vara möjligt att ta del av programmet Idévärlden som sändes i TV2 söndagen den 4 mars (finns på SVT Play till den 31/8). Theresa Uddenfeldts presentation av sin ståndpunkt är lysande och det är lärorikt att studera hur hennes motparter agerar.
De undvek att nämna, att det är jordens storkonsumenter, allra mest de allra rikaste, som står för den livsstil som hotar planeten, medan miljarder av jordens fattiga ingenting gjort för att överskrida planetens gränser för koldioxid, fosfor och kväve.
Programtiden tog slut innan någon fick möjlighet att diskutera frågan om tipping points, alltså huruvida gränserna för jordsystemet redan överskridits, till exempel genom att atmosfärens uppvärmning kommit permafrosten i Sibirien att smälta och frigjort så stora mängder metangas att koldioxidmängden ökar bortom all kontroll, vilket leder till ytterligare temperaturstegring som frigör metangas och andra växthusgaser och höjer värmen så att polarisarna smälter, havens temperatur stiger, kusterna översvämmas och öknarna breder ut sig utan att människorna kan hejda det.
Tomas Kåberger och Johan Kuylenstierna gjorde vad de kunde för att fullfölja sitt åtagande att försvara den marknadsdrivna ”gröna revolutionen” - men övertygade inte.
Vi rekommenderar
Theresa Uddenfeldts bok Gratislunchen eller varför det är så svårt att förstå att allt har ett slut. Den
kan faktiskt köpas på årets bokrea för cirka 60:-. Den ger en tydlig
och tillförlitlig bild av vart vi är, eller kan vara, på väg – och den
är lättläst.PS. Det lär fortfarande vara möjligt att ta del av programmet Idévärlden som sändes i TV2 söndagen den 4 mars (finns på SVT Play till den 31/8). Theresa Uddenfeldts presentation av sin ståndpunkt är lysande och det är lärorikt att studera hur hennes motparter agerar.
Solidariskt medborgarskap som brytpunkter i vår tid. Handlingen är budskapet! av Staffan L.
Det finns tre frågor som inte får
komma borta i alla detaljernas tyranni i valkampen: miljöfrågorna,
ojämlikheten och flyktingfrågan.
Saknar våra politiker insikt om vad de kan och måste förändra? De tycks vara mer upptagna av det som de tror inte kan förändras. De är alltså vi, de som ska rösta, som måste mana fram insikterna.
Flyktingfrågan är konstigt nog dem minst komplicerade av dessa. Vårt invandringsstopp får inte bli permanent. Så fort vi kan visa att vi klarar att integrera de flyktingar som nu kommit kan vi låta den internationella asylrätten gälla igen. Det handlar om våra resurser och vilja till barmhärtighet.
Under tiden kan vi satsa mera på humanitära insatser i flyktingarnas närområde. Det är inte kontroversiellt alls.
På sikt behöver vi alla invandrare vi kan få i ett ordnat mottagande. Snart är vi alla äldre och utan friskt nytt blod sitter vi snart i äldrehus vaktade av robotar. Man behöver inte vara synsk för att förstå att Sverige och Tyskland kommer att bli det bäst utvecklade samhällena i Europa, bara vi klarar opinionen och håller främlingsrädslan stången.
Vi kan bidra till en bättre lösning för de andra länderna i EU. Arbetarrörelsen måste återta den solidariska mittfåran i svensk politik. Vi ska värna om landvinningarna för välfärdssystemen, bygga ut dem. Det är ingen brist på pengar i statskassan.
Ojämlikheten: Den har ökat starkt under de senaste 40 åren. Främst är det toppen, eliten, miljardärerna, som har kapat åt sig en allt större del av de samlade inkomsterna. Mekanismen för detta består av lika delar finanskapital och datakraft: Lätt att låna och lätt att räkna ut köp/säljlägen. En tumregel: när vanligt folk börjar köpa vissa aktier är det dags att sälja. Det hela är så gott som riskfritt. Om bankerna går omkull i en bubbla så får vanliga löntagare lösa problemet.
På detta sätt har Gini-index ökat från som lägst 0.23 på 1970-talet till ca 0.35 i nuläget (där 0.0 innebär total jämlikhet och 1.0 är total ojämlikhet, dvs. en person har alla inkomsterna). Kampen måste handla om att beskatta dessa övervinster och jämna ut inkomsterna. Det är så nära vi kan komma klasskampen i dagens värld. Det verkar självaste Bill Gates hålla med om.
I andra ändan har vi dagens verkliga underklass: arbetslösa, svart anställda, felutbildade invandrare, lågavlönade ensamma mammor med barn, missbrukare och andra som kan kallas ”utslagna” ur vårt samhälle och lever på smulorna. Här hjälper inga vanliga klasskampsparoller. Vår barmhärtighet måste lysa igenom i vardagen. Politiskt måste skola, fritids, sjukvård osv genomsyras av en inkluderande politik. Den gode herdens hand.
Saknar våra politiker insikt om vad de kan och måste förändra? De tycks vara mer upptagna av det som de tror inte kan förändras. De är alltså vi, de som ska rösta, som måste mana fram insikterna.
Flyktingfrågan är konstigt nog dem minst komplicerade av dessa. Vårt invandringsstopp får inte bli permanent. Så fort vi kan visa att vi klarar att integrera de flyktingar som nu kommit kan vi låta den internationella asylrätten gälla igen. Det handlar om våra resurser och vilja till barmhärtighet.
Under tiden kan vi satsa mera på humanitära insatser i flyktingarnas närområde. Det är inte kontroversiellt alls.
På sikt behöver vi alla invandrare vi kan få i ett ordnat mottagande. Snart är vi alla äldre och utan friskt nytt blod sitter vi snart i äldrehus vaktade av robotar. Man behöver inte vara synsk för att förstå att Sverige och Tyskland kommer att bli det bäst utvecklade samhällena i Europa, bara vi klarar opinionen och håller främlingsrädslan stången.
Vi kan bidra till en bättre lösning för de andra länderna i EU. Arbetarrörelsen måste återta den solidariska mittfåran i svensk politik. Vi ska värna om landvinningarna för välfärdssystemen, bygga ut dem. Det är ingen brist på pengar i statskassan.
Ojämlikheten: Den har ökat starkt under de senaste 40 åren. Främst är det toppen, eliten, miljardärerna, som har kapat åt sig en allt större del av de samlade inkomsterna. Mekanismen för detta består av lika delar finanskapital och datakraft: Lätt att låna och lätt att räkna ut köp/säljlägen. En tumregel: när vanligt folk börjar köpa vissa aktier är det dags att sälja. Det hela är så gott som riskfritt. Om bankerna går omkull i en bubbla så får vanliga löntagare lösa problemet.
På detta sätt har Gini-index ökat från som lägst 0.23 på 1970-talet till ca 0.35 i nuläget (där 0.0 innebär total jämlikhet och 1.0 är total ojämlikhet, dvs. en person har alla inkomsterna). Kampen måste handla om att beskatta dessa övervinster och jämna ut inkomsterna. Det är så nära vi kan komma klasskampen i dagens värld. Det verkar självaste Bill Gates hålla med om.
I andra ändan har vi dagens verkliga underklass: arbetslösa, svart anställda, felutbildade invandrare, lågavlönade ensamma mammor med barn, missbrukare och andra som kan kallas ”utslagna” ur vårt samhälle och lever på smulorna. Här hjälper inga vanliga klasskampsparoller. Vår barmhärtighet måste lysa igenom i vardagen. Politiskt måste skola, fritids, sjukvård osv genomsyras av en inkluderande politik. Den gode herdens hand.
Men hur förmår vi varandra till dessa livsviktiga
insatser. Jag tror att grunden är insikten om att de flesta av oss har
det materiellt ganska väl ställt. Även hantverkare som små
egenföretagare, som identifierar sig med arbetarklassen, kan tjäna lika
mycket pengar som läkare och ingenjörer! Frivilliga gåvor ökar år från
år. Det handlar om sammanhållning och solidaritet, medborgarskapet
helt enkelt och vilket slag samhälle vi vill leva i.
Miljöfrågorna: industrikapitalism och slit-och-slängkultur baserat på fossila energikällor är nu de mekanismer vi alla lyder under. Lägg därtill en kemisk nedsmutsning och förgiftning av hav, luft och jord.
Hur kommer vi ur denna situation, som alla utom klimatförnekarna håller med. Hur bryter vi ”annanismens” grepp om oss? Att det är någon annans fel, att det inte spela någon roll att jag slutar köra bil eller kör med el-bil eller med etanol (gjord på trä), om inte de andra gör det (det offentligas tragedi!).
Våra liv är genomdränkta av konsumtionens, livsstilens och estetikens kommersiella meningssammanhang. Säg det på TV eller i tidningarna som inte innehåller reklam. Även nyhetsreportagen bär ofta reklamen i sig.
Det behövs att ett slags modernt uppvaknande går över landet. Miljörörelsen måste befrias från den praktiska politiken i detta läge, förkunna ren naturkunskap och livstils-filosofi. Organisera oss för handling. Lärare, ledare, präster och terapeuter måste väva in det i sina fest- och vardagsbudskap.
Det handlar inte om pragmatism utan om ”omvändelse”. Det måste bli inne att leva enklare, inte asketiskt men frugalt, sparsamt med det materiella. Våra barn måste lära sig det genom en påhittig och glad samvaro i familjen, i skolan, på fritids …
Det är inte alls så svårt som man kan tro: Mindre köttmängder färre dagar i veckan. 100 gram per person av rent kött eller fiskfilé åt gången. Grönt och frukt. Låta bilen stå för vardagsärenden med buss eller cykel. Sluta flyga inom landet och regionen (eftersom inte SJ säljer utladsbiljetter så får man t ex köpa dem via Kalmar Resebyrå med dess utmärkta service.) Sluta flyga till solen, den kommer ju till oss ändå i april.
Vi står på tröskeln till en fossilfri energianvändning. Handlingen är budskapet som när som helst kan utlösa en brytpunkt! Nya utsläpsregler – inga dieselbilar nästa år. Inga bensinbilar om några år. Folk kommer att acceptera det. Bara de vet att det är rätt och att det gäller för alla.
Miljöfrågorna: industrikapitalism och slit-och-slängkultur baserat på fossila energikällor är nu de mekanismer vi alla lyder under. Lägg därtill en kemisk nedsmutsning och förgiftning av hav, luft och jord.
Hur kommer vi ur denna situation, som alla utom klimatförnekarna håller med. Hur bryter vi ”annanismens” grepp om oss? Att det är någon annans fel, att det inte spela någon roll att jag slutar köra bil eller kör med el-bil eller med etanol (gjord på trä), om inte de andra gör det (det offentligas tragedi!).
Våra liv är genomdränkta av konsumtionens, livsstilens och estetikens kommersiella meningssammanhang. Säg det på TV eller i tidningarna som inte innehåller reklam. Även nyhetsreportagen bär ofta reklamen i sig.
Det behövs att ett slags modernt uppvaknande går över landet. Miljörörelsen måste befrias från den praktiska politiken i detta läge, förkunna ren naturkunskap och livstils-filosofi. Organisera oss för handling. Lärare, ledare, präster och terapeuter måste väva in det i sina fest- och vardagsbudskap.
Det handlar inte om pragmatism utan om ”omvändelse”. Det måste bli inne att leva enklare, inte asketiskt men frugalt, sparsamt med det materiella. Våra barn måste lära sig det genom en påhittig och glad samvaro i familjen, i skolan, på fritids …
Det är inte alls så svårt som man kan tro: Mindre köttmängder färre dagar i veckan. 100 gram per person av rent kött eller fiskfilé åt gången. Grönt och frukt. Låta bilen stå för vardagsärenden med buss eller cykel. Sluta flyga inom landet och regionen (eftersom inte SJ säljer utladsbiljetter så får man t ex köpa dem via Kalmar Resebyrå med dess utmärkta service.) Sluta flyga till solen, den kommer ju till oss ändå i april.
Vi står på tröskeln till en fossilfri energianvändning. Handlingen är budskapet som när som helst kan utlösa en brytpunkt! Nya utsläpsregler – inga dieselbilar nästa år. Inga bensinbilar om några år. Folk kommer att acceptera det. Bara de vet att det är rätt och att det gäller för alla.
Möte och demonstration 8 mars i Lund av Göran Persson
Texten på banderollen som gick i täten för dagens demonstration manade till enighet och så blev det till slut.
Men det började lite förvirrat, F! hade kallat till samling kl 17 och V eller snarare Ung Vänster kom en halvtimme senare. Detta ledde till att några F! aktivister talade huvudsakligen för de egna medlemmarna. Den rutinerade demonstrationsorkestern Röda Kapellet verkade något förvirrade när de presenterades av det som då såg ut som ett ganska internt F!-möte. Men de repade sig snabbt och La lega med flera feministiska klassiker ljöd över torget.
Sen kom det då lite fler deltagare som först stod lite tveksamt i utkanten men ganska snart så samlade man sig till den gemensamma demonstrationen som inte var gigantisk men som vanligt hade snygga och fantasifulla banderoller där min favorit snabbt blev "Fascists cannot kill a feminist dragon".
Demonstrationståget var påtagligt ungdomligt. Kanske skall det vara så men jag undrar om inte bruket att endast göra reklam via Facebook bidrar till detta.
Demonstrationen hade sex paroller och slagord som den tågade under, speciellt det sista är något att tänka noga på i vår gräns och nationalitetsfixerade tid.
• Feministisk revolution – ingen pardon!
• Inga sexister på våra gator!
• Internationell solidaritet alla kvinnors kampenhet!
• Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex timmars arbetsdag!
• Vi vill ha barn, vi vill ha barn, vi vill ha barnomsorgen kvar!
• No borders, no nations, no gender expectations!
2018-03-01
Idag är det... av Karin S.
Idag är det en sån dag
då endast tomten är vaken
och jag är ju ingen tomte.
Mars – vårmånad,
Jaha.
Årsmöte i Vänsterpartiet
På lördag den 3 mars mellan klockan 10.00- 17.00 är det dags för både
årsmöte samt medlemsmöte för att att fastställa den kommunala listan
till höstens val.
Plats: ABF Kiliansgatan (lokalen nere i källaren.)
Plats: ABF Kiliansgatan (lokalen nere i källaren.)
Lördagsmusik
Helgeandskyrkan
3 mars kl 17
Saxofonkvartetten ”Crew Cut”
Albina Veisland, orgel
Klosterkyrkan
3 mars kl 18
Helgsmål med musik: Kören Svart på vitt under ledning av Diana Nunes och Lasse Beijbom
3 mars kl 17
Saxofonkvartetten ”Crew Cut”
Albina Veisland, orgel
Klosterkyrkan
3 mars kl 18
Helgsmål med musik: Kören Svart på vitt under ledning av Diana Nunes och Lasse Beijbom
Händer i Lund
Digitala medier och demokrati
Var
femte
över 65 saknar digital teknik: Är det ett problem? Digitaliseringen i
samhället drivs på för att effektivisera verksamheter och öka servicen
till allmänheten. Men minst 20 % av Sveriges befolkning saknar helt
apparater som gör internetanvändning möjlig. För dessa är livet som
före datorn och internet. Vilka konsekvenser får det? Tobias Olsson är
professor i medie- och kommunikationsvetenskap.
Tid: 2018-03-06 18:00
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Gröna finanser och lokala valutor
För att komma till rätta med koldioxidutsläpp, miljöförstöring och klimatförändring krävs att ekonomin förändras. Hur kan det finansiella systemet bidra till en sådan ”grön” omvandling? Vilken roll kan lokala valutor spela i en sådan transformation? Och vilka exempel finns det historiskt och i nutid, både i Sverige och omvärlden?
Föreläsning och diskussion med Ester Barinaga, professor i socialt entreprenörskap vid Copenhagen Business School och Anders Ögren, docent i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet.
Tid: 2018-03-07 18:00 - 19:30
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Var
femte
över 65 saknar digital teknik: Är det ett problem? Digitaliseringen i
samhället drivs på för att effektivisera verksamheter och öka servicen
till allmänheten. Men minst 20 % av Sveriges befolkning saknar helt
apparater som gör internetanvändning möjlig. För dessa är livet som
före datorn och internet. Vilka konsekvenser får det? Tobias Olsson är
professor i medie- och kommunikationsvetenskap.Tid: 2018-03-06 18:00
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Gröna finanser och lokala valutor
För att komma till rätta med koldioxidutsläpp, miljöförstöring och klimatförändring krävs att ekonomin förändras. Hur kan det finansiella systemet bidra till en sådan ”grön” omvandling? Vilken roll kan lokala valutor spela i en sådan transformation? Och vilka exempel finns det historiskt och i nutid, både i Sverige och omvärlden?
Föreläsning och diskussion med Ester Barinaga, professor i socialt entreprenörskap vid Copenhagen Business School och Anders Ögren, docent i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds Universitet.
Tid: 2018-03-07 18:00 - 19:30
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Motståndets lilla katekes
Spetsa öronen efter farliga ord
Var uppmärksam på hur orden extremism och terrorism används. Var vaksam på de ödesdigra begreppen nödläge och undantag. Slå hårt mot det lömska bruket av patriotiska ord och uttryck.
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.
Kvinnor jobbar gratis 58 minuter om dagen
Lönegapet mellan kvinnor och män är 12 procent. Baserat på en arbetsdag från kl. 8-17 innebär det att män får betalt hela dagen, medan kvinnor slutar få betalt för sitt arbete klockan 16:02.
Sedan rörelsen bildades för sex år sedan har klockslaget flyttats fram från klockan 15:51 till klockan 16:02. Med den förändringstakten (1,8 minuter per år) når vi jämställda löner först om 32 år - år 2050.
Inför och på Internationella kvinnodagen 8 mars genomförs manifestationer för jämställda löner över hela landet. Mer information om hur du kan delta finns på Lön hela dagens kampanjsida.
8 mars
Bild från 8 mars demonstrationen 2017
Vad som händer internationella
kvinnodagen i Lund tänkte VB berätta om. Om man söker sin info via
nätet så kan man bli något konfunderad. Ung Vänster och Vänsterpartiet
kallar till samling på Stortorget kl 17:30-19.00 för manifestation/demonstration och tal.
Feministiskt initiativ manar till samling för demonstration på samma torg kl 17 med tal av F!-politiker från Malmö och Lund.
Man verkar inte helt samstämda men Stortorget verkar vara platsen för utomhusaktiviteter den 8 mars. Nedan följer info om en rad inomhusevenemang denna dag.
Feministiskt initiativ manar till samling för demonstration på samma torg kl 17 med tal av F!-politiker från Malmö och Lund.
Man verkar inte helt samstämda men Stortorget verkar vara platsen för utomhusaktiviteter den 8 mars. Nedan följer info om en rad inomhusevenemang denna dag.
— — —
Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter
8 MARS 2018 | 10.00 – 16.00 | SOL HÖRSAL | HELGONABACKEN 12 | LUND
1922 fick Sveriges riksdag sin första kvinnliga ledamot och 92 år senare är hela 43,6 procent av riksdagsledamöterna kvinnor. Vi har sålunda ett parlament som får sägas vara i balans. 2014 fick vi dessutom vår första feministiska regering. Hur har då allt detta påverkat kvinnors villkor och möjligheter i politiken?
Forskningen visar att kvinnor oftare får avgå än sina manliga kolleger i samband med politiska skandaler, hur kommer det sig? Förväntas kvinnor ha en annan moralisk kompass än män i politiken?
Vi har och har haft flera kvinnor som partiledare, några är kvar andra har fått avgå – är det svårare att få stöd i sitt ledarskap inom det egna partiet om man är kvinna?
2018 är det valår i Sverige och vi vet ingenting om utgången, mer än att vår nästa statsminister kommer att vara en vit, medelålders man. Den 30:e i ordningen sedan allmän rösträtt infördes 1921. Det är dessa frågor seminariet Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter ska handla om. Vid seminariet får vi möta och lyssna till en rad namnkunniga politiker och forskare.
8 MARS 2018 | 10.00 – 16.00 | SOL HÖRSAL | HELGONABACKEN 12 | LUND
1922 fick Sveriges riksdag sin första kvinnliga ledamot och 92 år senare är hela 43,6 procent av riksdagsledamöterna kvinnor. Vi har sålunda ett parlament som får sägas vara i balans. 2014 fick vi dessutom vår första feministiska regering. Hur har då allt detta påverkat kvinnors villkor och möjligheter i politiken?
Forskningen visar att kvinnor oftare får avgå än sina manliga kolleger i samband med politiska skandaler, hur kommer det sig? Förväntas kvinnor ha en annan moralisk kompass än män i politiken?
Vi har och har haft flera kvinnor som partiledare, några är kvar andra har fått avgå – är det svårare att få stöd i sitt ledarskap inom det egna partiet om man är kvinna?
2018 är det valår i Sverige och vi vet ingenting om utgången, mer än att vår nästa statsminister kommer att vara en vit, medelålders man. Den 30:e i ordningen sedan allmän rösträtt infördes 1921. Det är dessa frågor seminariet Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter ska handla om. Vid seminariet får vi möta och lyssna till en rad namnkunniga politiker och forskare.
— — —
8 MARS 2018 Internationella Kvinnodagen
Välkommen att lyssna på panelsamtal med tema jämställdhet på arbetsmarknaden!Fokets Hus i Lund, Kiliansgatan 9. Den 8 mars kl 18.30.
I panelen:
Markus Blomberg (moderator) - LO, Anna-Lena Hogerud - Regionråd (S), Agnes Kauranen - SSU, David Westlund - Region Skåne (S), Karina Cubilla - S-studenter, Kerstin Nilsson - Riksdagsledamot (S)
— — —
Internationella kvinnodagen8 mars kl. 18:00 – 19:00, Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Jämställdhet – hur mycket bryr sig de politiska partierna? Frågor och svar inför valet 2018. Frågar gör Zonta i Lund.
— — —
Ny visning lyfter fram Domkyrkans kvinnor
Framstående kvinnor saknas inte i Lunds domkyrkas långa historia. På internationella kvinnodagen den 8 mars 2018 har vi glädjen att berätta om några av dem – från 1100-talet fram till i dag – i en alldeles ny guidad visning: Kvinnokraft kring katedralen.
– Domkyrkans högaltare är faktiskt tillägnat både Sankt Laurentius och jungfru Maria, så man kan säga att kvinnornas historia i Lunds domkyrka börjar redan där, 1145, säger Melissa Isla Venegas, arkeolog och guide i Lunds domkyrka.
– Domkyrkans historia är långt ifrån klar, den pågår hela tiden och fler kvinnor, och män, kommer att skiva in sig i dess tidslinje, säger Melissa Isla Venegas.
Tid och plats: Visningen ges vid två tillfällen, torsdag 8 mars kl 16.00 och lördag 10 mars kl 14.00. Samling i Domkyrkan. Fri entré och ingen föranmälan.
Central park i Lunds Manhattan av Gunnar Stensson
Från början var det tänkt att ett enda långt skidbackehus, sluttande 
från
Arenatoppen i norr till uthoppet i söder, skulle byggas vid Arenan. Så
blev det inte. Skid-backehuset styckades. Och Arenatoppen blev några
våningar lägre än det först var tänkt. ”Central park” kallas nu
kvarteret där bygget av de två lägsta husen i det styckade
skidbackehuset inleddes i tisdags.
Parkeringsplatsen söder om Central park, där korvkiosken som sålde ungersk korv låg innan den brändes ner i höstas, ska också bebyggas. Lunds tidigare ordförande i kommunfullmäktige, Larry Andow, S, drömde för något årtionde sedan om en skyskrapa där. Ett Andow Tower kanske. Nu blir det kanske en Abelsson Building.
Björn Abelsson, byggnadsnämndens ordförande, S, var där, när bygget av Central park startade. Han var förstås glad över alla de nya bostäderna och framhöll att den blivande Klostergårdsstationen - som han kallade Lunds Södra – ligger bara på en eller två minuters avstånd från Central park. Hans bedömning var mer optimistisk än byggföretagets som i sin reklam talat om fyra minuters avstånd.
Apropå Klostergårdsstationen så glunkas det om höga hus på fjärrvärmeverkets tomt. I den film Trafikverket visade vid presentationen av stationsbygget syntes ett och annat högt hus. Lunds Manhattan är inte färdigt än.
från
Arenatoppen i norr till uthoppet i söder, skulle byggas vid Arenan. Så
blev det inte. Skid-backehuset styckades. Och Arenatoppen blev några
våningar lägre än det först var tänkt. ”Central park” kallas nu
kvarteret där bygget av de två lägsta husen i det styckade
skidbackehuset inleddes i tisdags.Parkeringsplatsen söder om Central park, där korvkiosken som sålde ungersk korv låg innan den brändes ner i höstas, ska också bebyggas. Lunds tidigare ordförande i kommunfullmäktige, Larry Andow, S, drömde för något årtionde sedan om en skyskrapa där. Ett Andow Tower kanske. Nu blir det kanske en Abelsson Building.
Björn Abelsson, byggnadsnämndens ordförande, S, var där, när bygget av Central park startade. Han var förstås glad över alla de nya bostäderna och framhöll att den blivande Klostergårdsstationen - som han kallade Lunds Södra – ligger bara på en eller två minuters avstånd från Central park. Hans bedömning var mer optimistisk än byggföretagets som i sin reklam talat om fyra minuters avstånd.
Apropå Klostergårdsstationen så glunkas det om höga hus på fjärrvärmeverkets tomt. I den film Trafikverket visade vid presentationen av stationsbygget syntes ett och annat högt hus. Lunds Manhattan är inte färdigt än.
Lunds riktiga Central park är förstås Klostergårdsparken med plaskdammen. Klostergården är Haarlem. I söder flyter Lunds Hudsonflod – Höje å.
Jag stod vid plaskdammen i onsdags och pratade med en god vän, en av 1960-talets arbetskraftsinvandrare från Istrien i forna Jugoslavien. Han berättade om köldchocken när han tillsammans med de nyrekryterade invandrarna steg ur planet på Bulltofta flygplats en vinterdag för mer än 50 år sedan. Vi tog förstås upp Central park. Han var arg för att de nästan tusen nya bostäderna längs Finalgatan var insatslägenheter, dyra och oåtkomliga för unga och låginkomsttagare. ”Klassamhället!” fnös han.
Barnen åkte skrattande och skrikande tefat på kullen intill och solen skymtade genom snöröken.
Vägtrafikens utsläpp av klimatgaser minskar alldeles för långsamt av Ulf N
Klimatmålet för vägtrafiken är i fara – det
säjer Trafikverket i samband med redovisningen av de samlade utsläppen
från trafiken under förra året.
År 2017 minskade utsläppen visserligen med nära 2
procent. Men för att nå målet, 70 procent minskning till 2030 jämfört
med år 2010, fordras en minskning på 8 procent varje år för att klara
målet.Det är elbilarna som står för fjolårets minskning. Bensin- och dieselbilarna ökade sina utsläpp. Stora förhoppningar har av billobbyn ställts till att nya fossildrivna bilar ska bli mer och mer koldioxidsnåla. Men enligt Trafikverket var skillnaden mellan nya bilar från 2016 och 2017 ändå knappast märkbar. Dessvärre ökar ju också nybilsförsäljningen. Under förra året registrerades mer än 70 000 fler personbilar jämfört med år 2014.
Trafikverket konstaterar att det fordras stora förändringar i samhället och i transportsystemet. Städerna måste byggas tätare och möjligheterna att resa med kollektivtrafik, cykel och gång behöver förbättras. Gamla och bränsletörstiga bilar måste användas mindre eller skrotas och ersättas av nya bränslefria – och framför allt utsläppsfria – fordon.
Det röda Lund 1968 av Gunnar Stensson
Lund framstod 1968 som en nästan lika revolutionär brännpunkt som Paris, Berlin och Chicago – ur Piteås perspektiv.
Bakgrund: I USA växte revolten mot Vietnamkriget. Martin Luther King och Robert Kennedy mördades. Efter medborgarrättsrörelsen kom Black Power.
Russell-tribunalen om USA:s krigsförbrytelser i Vietnam ägde rum i Stockholm, mot regeringen Erlanders vilja.
Min svåger Nisse Sjödén, som gjorde vapenfri tjänst på Arlanda flygplats, genomförde en aktion mot utvisningen av ett av tribunalens vittnen. Han straffades genom att förvisas till flygplatsen i Skellefteå. Vintern 1967-68 tillbringade han helgerna hos oss, i Sveriges Sibirien - Norrbotten.
I Stockholm stormade polis med hästar och batonger publiken som strömmade ut efter ett solidaritetsmöte för Vietnam. Axel och Greta Höijer drabbades. De var två socialdemokrater med högt anseende. Jan Myrdal fick sina glasögon sönderslagna.
I februari 1968 demonstrerade Olof Palme sida vid sida med Nordvietnams ambassadör mot USA:s krig. USA kallade hem sin Sverige-ambassadör.
Samtidigt inledde FNL Tet-offensiven som blev en vändpunkt i kriget.
Bakgrund: I USA växte revolten mot Vietnamkriget. Martin Luther King och Robert Kennedy mördades. Efter medborgarrättsrörelsen kom Black Power.
Russell-tribunalen om USA:s krigsförbrytelser i Vietnam ägde rum i Stockholm, mot regeringen Erlanders vilja.
Min svåger Nisse Sjödén, som gjorde vapenfri tjänst på Arlanda flygplats, genomförde en aktion mot utvisningen av ett av tribunalens vittnen. Han straffades genom att förvisas till flygplatsen i Skellefteå. Vintern 1967-68 tillbringade han helgerna hos oss, i Sveriges Sibirien - Norrbotten.
I Stockholm stormade polis med hästar och batonger publiken som strömmade ut efter ett solidaritetsmöte för Vietnam. Axel och Greta Höijer drabbades. De var två socialdemokrater med högt anseende. Jan Myrdal fick sina glasögon sönderslagna.
I februari 1968 demonstrerade Olof Palme sida vid sida med Nordvietnams ambassadör mot USA:s krig. USA kallade hem sin Sverige-ambassadör.
Samtidigt inledde FNL Tet-offensiven som blev en vändpunkt i kriget.
Vietnamdemonstration i Lund
Trots den spektakulära majrevolten i Paris behöll president De Gaulle makten i Frankrike.
I Lund händer följande. Min information får jag från tv, DN och Aftonbladet:
Studentmössor bränns valborgsmässoafton på
Tegnérplatsen, inför ögonen på den gamla statyn. Det framstår som en
symbolisk frigörelseaktion i klass med de i Paris. Själv har jag inte
burit min studentmössa sedan examen 1953.
Antiimperialister i Lund stoppar tennismatchen i Båstad 3 maj som ett led i kampen mot rasförtryck i Rhodesia.
En demonstration mot värnplikten under parollen ”Vägra värnplikt! Vägra döda!” attackeras av ridande polis med piskor och batonger. Utbredd indignation. Kosackfasoner. Stor mediebevakning hela veckan.
Teologer demonstrerar mot Sydafrikas representant E M Vorster, sjungande ”We shall overcome” utanför Lunds domkyrka. Intensiv mediebevakning och debatt.
Nuvarande ABF-hus på Kiliansgatan ockuperas våren 69 i en aktion för att göra saluhallen till ett allaktivitetshus. Polisen erövrar våning efter våning. Till slut hamnar demonstranterna på taket. Intensiv mediebevakning flera dagar.
Samtidigt läggs grunden för VPK-Lund som lokalt parti genom kampen mot gatugenombrottet, den trafikled som planeras tvärs igenom centrala Lund, intill både Spyken och Katte.
Den Socialistiska stadsplanegruppen bildas av Ann och Thomas Schlyter, Gunnar Sandin och Dick Urban Vestbro med flera. De utger skriften Vad händer med Lunds stadskärna?
Motståndet hade inletts av socialdemokraten Agne Gustafsson. I fullmäktige bytte Folkpartiet så småningom sida och gatugenombrottet stoppades.
VPK kom för första gången in i fullmäktige. Miljökampen för kollektivtrafik och järnvägar mot privatbilism inleddes av VPK Lund, långt innan MP bildades. Den pågår fortfarande, femtio år senare. Nu gäller det E 6 och E 23.
Liksom många andra måste jag förstås flytta till Lund för att verka för en socialistisk framtid i Sveriges rödaste stad. Jag kom hit 1969 och den första aktion jag deltog i var en Vietnamdemonstration till Ho Chi Minhs minne i september 1969. Demonstrationen utgick från Tegnérplatsen och avslutades på Stortorget. Jag gick tillsammans med mina gamla vänner Johan och Anna-Klara Arvidsson. Vietnamdemonstrationerna fortsatte till 1975 då USA besegrades. FNL-gruppen i Lund var den starkaste i Sverige, näst Stockholm.
Antiimperialister i Lund stoppar tennismatchen i Båstad 3 maj som ett led i kampen mot rasförtryck i Rhodesia.
En demonstration mot värnplikten under parollen ”Vägra värnplikt! Vägra döda!” attackeras av ridande polis med piskor och batonger. Utbredd indignation. Kosackfasoner. Stor mediebevakning hela veckan.
Teologer demonstrerar mot Sydafrikas representant E M Vorster, sjungande ”We shall overcome” utanför Lunds domkyrka. Intensiv mediebevakning och debatt.
Nuvarande ABF-hus på Kiliansgatan ockuperas våren 69 i en aktion för att göra saluhallen till ett allaktivitetshus. Polisen erövrar våning efter våning. Till slut hamnar demonstranterna på taket. Intensiv mediebevakning flera dagar.
Samtidigt läggs grunden för VPK-Lund som lokalt parti genom kampen mot gatugenombrottet, den trafikled som planeras tvärs igenom centrala Lund, intill både Spyken och Katte.
Den Socialistiska stadsplanegruppen bildas av Ann och Thomas Schlyter, Gunnar Sandin och Dick Urban Vestbro med flera. De utger skriften Vad händer med Lunds stadskärna?
Motståndet hade inletts av socialdemokraten Agne Gustafsson. I fullmäktige bytte Folkpartiet så småningom sida och gatugenombrottet stoppades.
VPK kom för första gången in i fullmäktige. Miljökampen för kollektivtrafik och järnvägar mot privatbilism inleddes av VPK Lund, långt innan MP bildades. Den pågår fortfarande, femtio år senare. Nu gäller det E 6 och E 23.
Liksom många andra måste jag förstås flytta till Lund för att verka för en socialistisk framtid i Sveriges rödaste stad. Jag kom hit 1969 och den första aktion jag deltog i var en Vietnamdemonstration till Ho Chi Minhs minne i september 1969. Demonstrationen utgick från Tegnérplatsen och avslutades på Stortorget. Jag gick tillsammans med mina gamla vänner Johan och Anna-Klara Arvidsson. Vietnamdemonstrationerna fortsatte till 1975 då USA besegrades. FNL-gruppen i Lund var den starkaste i Sverige, näst Stockholm.
Solidariskt medborgarskap och fördjupad välfärd, del 2
av Staffan L.
Alla kan delta i visionsarbetet. För
min del finns det ytterligare några saker som jag vill ta upp. Det är
inget uttömmande, bara lite tankar under ett antal kilometrar i
skidspåren i norra Värmland. Det handlar om ”den stille sne”, som Piet
Hein så fint uttrycker det, där finns det utrymme för nya tankar.
Just nu befinner vi oss i upptakten till valkampen. Det är symbolpolitik som hårdare straff, stopp för invandring och flygskatt. Fler som ska få a-kassa, mer personal i vården, osv. Det kan inte vara lätt för väljarna att kryssa sig igenom dessa nedslag.
Just nu befinner vi oss i upptakten till valkampen. Det är symbolpolitik som hårdare straff, stopp för invandring och flygskatt. Fler som ska få a-kassa, mer personal i vården, osv. Det kan inte vara lätt för väljarna att kryssa sig igenom dessa nedslag.
Kanske en paroll för fler än Piratpartiet?
Skolan: hur många generationer barn och ungdomar ska vi offra på valfrihetens högaltare. Vilket blodigt offer krävs härnäst? Kanske är det som i krig. Generationer offras för friheten? Det är bara fråga om vilken frihet.
Skolan handlar inte om valfrihet utan om att värna om den viktiga principen om valfrihet och alla andra medborgarrättigheter och plikter. Det är en viktig skillnad.
Bara en nationell grundskola kan fostra nya generationer till frihet i solidarisk gemenskap. En skola i området, inget annat, knutet till lokalsamhället. Blandade klasser. Det krävs ett totalt återtåg och nyskapande som det en gång var med grundskolan efter andra världskriget. Innan dess fanns ju folkskolor, realskolor och diverse friskolor. Hur detta ska gå till vill jag inte fördjupa mig i. Men vinstdrivande, religiösa och politiska friskolor ska förpassas till kvällarna.
Denna ”revolution” kan nog inte ske direkt men troligen först när den politiska generation som förstörde skolan sitter på äldrehus och endast gläds över ärtsoppan.
Fritidsgårdar: det kanske låter märkligt, men Barnkanalen och skolan räcker inte till för att fånga in de nioåringar som ”ballar ur” och blir springpojkar för kriminella gäng. Det handlar om mycket mer i skola, fritids och föreningar! En värld med tillräcklig autonomi för att våra barn ska växa upp och bli egna. Vuxna som kan tackla denna frihet utan förtryck. Det handlar om att
motverka den kommersiella och kriminella ideologin och praktiken och skapa möjliga och frigörande ungdomsroller.
Teater: Detta är den absolut viktigaste aktiviteten att stödja politiskt. Inget kan som teater hjälpa barn och unga att byta perspektiv och se saker och ting från andra sociala roller.
Kvinnokampen: Säg välkommet FIs program! Det är dags för en tredje och slutlig våg för kvinnors emancipation. Metoo# gör mycket bra men inte resten, någonstans måste makt och kön utmanas över hela linjen. Gubbigheten kan bara försvinna om den trängs ner i slasken. Socialdemokratin och företagen kan hjälpa till genom att förändra chefsrollen från auktoritär till demokratisk, framförallt på mellannivå.
Försvaret: visst kan vi ha kanoner, pansarvagnar och soldater i grönt. Det har en symbolisk betydelse ungefär som olympiska guldmedaljer. En samhörighet att värna om. En inre sammanhållning.
Rent politiskt och geopolitiskt är det osannolikt att någon makt skulle vilja erövra Sverige utan syfte att kriga vidare och då dras grannarna in vare sig de vill det eller inte. NATO är en förlegad kvarleva av det kalla kriget och borde avskaffas. Ryssland är ett inringat skadat ”villebråd” som behöver dialog, inte aggressivt angrepp.
Vad skulle USA säga om deras viktigaste militärbas plötsligt ockuperades av värdlandet? ”Vi och dom”-föraktet borde vi använda mot kriminella och solidaritetsförstörare!
Det viktiga är civilförsvaret, att försvara rätten till el, mat och vatten; kommunikationer och Internet! Lika viktigt är träning i civil olydnad och fredsbevarande relationer. Med allmän värnplikt som lag har vi möjligheten att införa en ungdomens samhällstjänst i kommuner, på fritids, i skolor och i massor av andra institutioner. Att möta annorlunda andra och göra saker ihop är nyckeln till ett solidariskt medborgarskap.
Försvaret av vår kultur och våra biologiska och psykiska liv blir allt viktigare. Det handlar inte om cybervärlden med ”fake news” utan om livsvetenskapernas och bioteknologins möjligheter att förändra vårt biologiska art på alla möjliga sätt. Med nya data om våra kroppar och livsprocesser inom databanker blir kanske många läkare arbetslösa. Diagnosen kommer på andra sätt genom Artificiell Intelligens. Den som äger denna kunskap kan styra vår värld. De har kunskap om hur våra liv kan förändras på önskvärda och icke önskvärda sätt. Den demokratiska staten måste därför samla expertis, inom flera discipliner, som kan förstå och hantera dessa data, möjligheter och faror.
Detta får räcka som förslag. Det finns fler längdspår och möjliga visioner, men jag håller här för sportveckan är nästan slut. Ingen stukad ankel eller brutet ben än så länge. Kanske blir det snö i Skrylle till helgen.
Välkomna med synpunkter, kritik och fler visioner.
Teater: Detta är den absolut viktigaste aktiviteten att stödja politiskt. Inget kan som teater hjälpa barn och unga att byta perspektiv och se saker och ting från andra sociala roller.
Kvinnokampen: Säg välkommet FIs program! Det är dags för en tredje och slutlig våg för kvinnors emancipation. Metoo# gör mycket bra men inte resten, någonstans måste makt och kön utmanas över hela linjen. Gubbigheten kan bara försvinna om den trängs ner i slasken. Socialdemokratin och företagen kan hjälpa till genom att förändra chefsrollen från auktoritär till demokratisk, framförallt på mellannivå.
Försvaret: visst kan vi ha kanoner, pansarvagnar och soldater i grönt. Det har en symbolisk betydelse ungefär som olympiska guldmedaljer. En samhörighet att värna om. En inre sammanhållning.
Rent politiskt och geopolitiskt är det osannolikt att någon makt skulle vilja erövra Sverige utan syfte att kriga vidare och då dras grannarna in vare sig de vill det eller inte. NATO är en förlegad kvarleva av det kalla kriget och borde avskaffas. Ryssland är ett inringat skadat ”villebråd” som behöver dialog, inte aggressivt angrepp.
Vad skulle USA säga om deras viktigaste militärbas plötsligt ockuperades av värdlandet? ”Vi och dom”-föraktet borde vi använda mot kriminella och solidaritetsförstörare!
Det viktiga är civilförsvaret, att försvara rätten till el, mat och vatten; kommunikationer och Internet! Lika viktigt är träning i civil olydnad och fredsbevarande relationer. Med allmän värnplikt som lag har vi möjligheten att införa en ungdomens samhällstjänst i kommuner, på fritids, i skolor och i massor av andra institutioner. Att möta annorlunda andra och göra saker ihop är nyckeln till ett solidariskt medborgarskap.
Försvaret av vår kultur och våra biologiska och psykiska liv blir allt viktigare. Det handlar inte om cybervärlden med ”fake news” utan om livsvetenskapernas och bioteknologins möjligheter att förändra vårt biologiska art på alla möjliga sätt. Med nya data om våra kroppar och livsprocesser inom databanker blir kanske många läkare arbetslösa. Diagnosen kommer på andra sätt genom Artificiell Intelligens. Den som äger denna kunskap kan styra vår värld. De har kunskap om hur våra liv kan förändras på önskvärda och icke önskvärda sätt. Den demokratiska staten måste därför samla expertis, inom flera discipliner, som kan förstå och hantera dessa data, möjligheter och faror.
Detta får räcka som förslag. Det finns fler längdspår och möjliga visioner, men jag håller här för sportveckan är nästan slut. Ingen stukad ankel eller brutet ben än så länge. Kanske blir det snö i Skrylle till helgen.
Välkomna med synpunkter, kritik och fler visioner.
2018-02-22
Vår av Gunnar Stensson
Vintergäckens solglimtar lyser bland
markens bruna löv vid Källby Mölla. Liksom i stadsparken, vid Mejeriet
och runt Linné-statyn vid biblioteket. Ludna mininässlor strävar i
frosten vid Höje å. Duvorna kuttrar parvis på avenbokarnas slingrande
grenar och solen, som i vintras blek smög ut ur skuggan från Sunnanväg
14 vid elvatiden och gömde sig bakom Socionomhuset klockan två, slår nu
en triumfbåge över båda husen.
Solig... av Karin S.
Solig vinterpromenad
Jag sitter i rullstolen
och möter barn i sittvagn
Vi tittar allvarligt på varandra
och har en ny kontakt.
Lördagsmusik
Helgeandskyrkan
24 februari kl 17
Nils ”Cavaradossi” Olsson, tenor
Larsåke Sjöstedt, piano
Klosterkyrkan
24 februari kl 18
Helgsmål med musik: Mattias Bogefors, sång/munspel, Mats Wiksborg sång/gitarr
24 februari kl 17
Nils ”Cavaradossi” Olsson, tenor
Larsåke Sjöstedt, piano
Klosterkyrkan
24 februari kl 18
Helgsmål med musik: Mattias Bogefors, sång/munspel, Mats Wiksborg sång/gitarr
Doc Lounge Lund: Golden Dawn Girls
A horrifying, yet super important film.
As far-right politics take hold in the US and Europe, the director
Håvard Bustnes's engrossing examination of a Greek neo-Nazi party's
rise is grimly topical.
With the prominent members of Greece’s right wing party Golden Dawn now behind bars, a daughter, a wife and a mother continues to propagate its message. Bustnes leaves the cameral rolling between takes and catches the women being shockingly honest about immigrant, Jews ad leftists. Golden Dawn Girls is a political thriller shot from the inside of the party, illustrating how wearing blinders can derail an entire society.
Time: Tue, 2018-02-27 19:00
Place: Mejeriet
Entrance; 80 kr (60 for students and seniors (pensionärer)) - Guldkort 200kr
New: Free entrance for everyone between 15-19 (Bring ID)
Trailer »
With the prominent members of Greece’s right wing party Golden Dawn now behind bars, a daughter, a wife and a mother continues to propagate its message. Bustnes leaves the cameral rolling between takes and catches the women being shockingly honest about immigrant, Jews ad leftists. Golden Dawn Girls is a political thriller shot from the inside of the party, illustrating how wearing blinders can derail an entire society.
Time: Tue, 2018-02-27 19:00
Place: Mejeriet
Entrance; 80 kr (60 for students and seniors (pensionärer)) - Guldkort 200kr
New: Free entrance for everyone between 15-19 (Bring ID)
Trailer »
Händer i Lund
Bostäder – behov eller begär?
Tid: 2018-03-01 18:00
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Skånska kommuner planerar för en
kraftig utbyggnad av tätorterna och pekar på en stor bostadsbrist. Det
som sedan byggs vänder sig till en köpstark grupp. Det är inte lika
lätt att få byggbolagen att bygga bostäder som är överkomliga att bo i.
Carina Listerborn är professor i stadsbyggnad vid Malmö universitet och forskar om hur olika maktrelationer påverkar urbana utvecklings- och förändringsprocesser.
Tid: 2018-02-28 18:00 till 19:30
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Dick Harrison om Tage ErlanderCarina Listerborn är professor i stadsbyggnad vid Malmö universitet och forskar om hur olika maktrelationer påverkar urbana utvecklings- och förändringsprocesser.
Tid: 2018-02-28 18:00 till 19:30
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Tage Erlander var statsminister 23 år i
följd, vilket är världsrekord för demokratiska länder, och han bar
huvudansvaret för byggandet av den svenska välfärdsstaten. Men vem var
han? Hur kunde han behålla makten så länge?
I sin stora biografi om Erlander målar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, upp en helhetsbild av ”Sveriges längst sittande statsminister” – hans bakgrund, intressen och politik.
I sin stora biografi om Erlander målar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, upp en helhetsbild av ”Sveriges längst sittande statsminister” – hans bakgrund, intressen och politik.
Tid: 2018-03-01 18:00
Plats: Lunds stadsbibliotek, atriumgården
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)