VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2020-04-16
Arabvärldens moderna historia från ett vänsterperspektiv
Vill du lära dig mer om Arabvärldens
moderna historia från ett vänsterperspektiv, från imperialismens intåg
till de senaste revolterna mot regimerna i Sudan, Irak, Libanon och
Syrien? Då är detta den perfekta cirkeln för dig. Över åtta tillfällen
läser vi ett antal klassiska originaltexter av viktiga figurer ur den
arabiska vänsterns historia, samtidigt som vi läser om grunddragen i
regionens politiska, sociala och kulturella utveckling. Till varje
tillfälle ser vi dessutom en arabisk filmklassiker, med anknytning till
respektive tema och period.
Vi kör cirkeln via Zoom med 8 träffar. Den som anmält sig via mail till scarlshamre@gmail.com får material och länk inför varje träff. Deltagarantalet är begränsat!
Vi kommer att utgå ifrån Albert Houranis De arabiska folkens historia. Till detta kommer texter av Jamaladin al-Afghani, Gamal Abdel-Nasser, Salama Musa, Franz Fanon, Abdel-Khaliq Mahjoub, Edward Said med flera. Bland filmerna märks Cairo Station (Chahine), Slaget om Alger (Pontecorvo), The Dupes (Kanafani), Fertile Memory (Khleifi) och A Flood in Baath Country (Amiralay).
Vi kör cirkeln via Zoom med 8 träffar. Den som anmält sig via mail till scarlshamre@gmail.com får material och länk inför varje träff. Deltagarantalet är begränsat!
Vi kommer att utgå ifrån Albert Houranis De arabiska folkens historia. Till detta kommer texter av Jamaladin al-Afghani, Gamal Abdel-Nasser, Salama Musa, Franz Fanon, Abdel-Khaliq Mahjoub, Edward Said med flera. Bland filmerna märks Cairo Station (Chahine), Slaget om Alger (Pontecorvo), The Dupes (Kanafani), Fertile Memory (Khleifi) och A Flood in Baath Country (Amiralay).
CMS - Centrum för marxistiska samhällsstudier står som arrangör för cirkeln
Läs mer »
Vårextas av Gunnar Stensson
Jag gick längs dammen söder om Källbybadet vid sextiden
häromdagen. Vattnet intill stranden rörde sig och skvätte, men
kvällssolens reflexer bländade mig så kunde inte se vad som hände
förrän jag kommit intill. Då såg jag ett berg av grodor, en pulserande
hög av kroppar med stora ögon och ivriga lemmar, klängande, trängande
sig över och under varandra. Andra grodor, stora och små, kom simmande
genom det ljumma, doftande och bruna vattnet för att delta i grodornas
vårbröllop.
Den obeboeliga planeten
Klimatförändringen omsluter oss och på ett väldigt påtagligt sätt bestämmer den över oss – över våra skördar, våra pandemier, våra
folkvandringsmönster och inbördeskrig, brottsvågor och våld i hemmet,
orkaner, värmeböljor, regnbomber och megatorkor, formen på vår
ekonomiska tillväxt och det som forsar fram med den, vilket idag är i
stort sett allting. David Wallace-Wells, Den obeboeliga planeten, sid. 38-39.
Notiser från Trafikverket
Cykelvägen till Malmö på gamla Malmövägens östra
sida rustas upp och förses med ny beläggning i sommar. Den öppnas för
trafik i slutet av augusti i samband med stoppet för tågtrafiken.
Från den 22 till den 28 augusti blir det stopp i persontrafiken på järnvägen mellan Lund och Malmö medan trafiken flyttas till tillfälliga spår under arbetet med fyrspåren.
Gång och cykelvägen under spåren mellan Åkerlunds och Rausings väg och Klostergården som är stängd sedan februari kommer att öppnas i juni.
Från den 22 till den 28 augusti blir det stopp i persontrafiken på järnvägen mellan Lund och Malmö medan trafiken flyttas till tillfälliga spår under arbetet med fyrspåren.
Gång och cykelvägen under spåren mellan Åkerlunds och Rausings väg och Klostergården som är stängd sedan februari kommer att öppnas i juni.
Lund eller Brunnshög
Lundapolitikernas dröm sedan många år är att höghastighetsjärnvägen ska gå i en tunnel genom Lund. Sydsvenskan presenterade 15/4 kommunens utredning om hur det skulle se ut och vad det skulle kosta. Stationen hamnar 30 meter under markytan. Tunneln söderut går under Ringvägen och avslutas vid Klostergårdsstationen. Man tillämpar en teknik som gör det möjligt att använda järnvägen ovanför tills tunnelbygget är färdigt. Trafiktätheten ökar till 716 tåg per dygn.
VB förordade för några år sedan att den framtida stationen skulle förläggas i Brunnshög. Därifrån skulle besökare fortsätta till Lund via spårvagn. Höghastighetsspåren skulle längs hela sträckningen Stockholm-Malmö placeras på pyloner för att spara mark och undvika barriäreffekter. Förslaget togs inte väl emot.
Trafikverket tänker. Det ska ha bestämt sig till 2022. Bygget börjar 2029. Det blir nog inte spår på pyloner till Brunnshög.
VB återkommer säkert till ämnet flera gånger i framtiden
Läs rapporten »
Emmaus, abbé Pierre, Björkå och björk&frihet
av Gunnar Stensson
Björkå var ett litet
glasbrukssamhälle i mina hemtrakter mitt i de milsvida skogarna mellan
Älghult och Åseda. Glasbruket blev nedlagt i slutet av 1950-talet och
Björkå blev centrum för en solidaritetsrörelse som i olika former är
verksam än idag. Här några notiser ur dess tidiga historia
Min syster Britta gjorde i de sena tonåren 1964 tillsammans med någon kompis en resa till Frankrike och Spanien och kom då i kontakt med abbé Pierre, en fransk präst som under den tyska ockupationen tillhört motståndsrörelsen och efter kriget bildat Emmaus, en internationell organisation för bistånd till nödställda. Emmaus var den ort där Jesus på tredje dagen efter sin död visade sig för lärjungarna.
Kontakten ledde till att man upprättade en filial i Björkå där glasbruket och dess lokaler fick bli magasin för insamlingarna och de tomma bostäderna blev hem för dem som anslöt sig till kollektivet.
Emmaus Björkå var bildat. De följande snart 60 åren skedde många omvandlingar, men Emmaus Björkå bestod. En ganska lång period hade KFMLr i Göteborg ledningen. Nu existerar flera insamlings-organisationer som utgått från Björkå och i någon form har kvar namnet på det gamla glasbruket. En av dem är björk&frihet i Lund, som i förra numret av VB vädjade om stöd till sin solidaritetsverksamhet, bl a för Gaza.
Jag har ganska många gånger besökt Björkå, dels på 1940 och 50-talen då det ännu var ett glasbruk och som sådant ett natthärbärge för gårdfarihandlare och kringvandrande arbetslösa, och dels de följande fyra decennierna som köpare av gamla möbler mm och någon gång av politiska skäl. På 1990-talet besökte jag Björkå som representant för Eritreagrupperna i samband med Operation dagsverke.
Min syster Britta gjorde i de sena tonåren 1964 tillsammans med någon kompis en resa till Frankrike och Spanien och kom då i kontakt med abbé Pierre, en fransk präst som under den tyska ockupationen tillhört motståndsrörelsen och efter kriget bildat Emmaus, en internationell organisation för bistånd till nödställda. Emmaus var den ort där Jesus på tredje dagen efter sin död visade sig för lärjungarna.
Kontakten ledde till att man upprättade en filial i Björkå där glasbruket och dess lokaler fick bli magasin för insamlingarna och de tomma bostäderna blev hem för dem som anslöt sig till kollektivet.
Emmaus Björkå var bildat. De följande snart 60 åren skedde många omvandlingar, men Emmaus Björkå bestod. En ganska lång period hade KFMLr i Göteborg ledningen. Nu existerar flera insamlings-organisationer som utgått från Björkå och i någon form har kvar namnet på det gamla glasbruket. En av dem är björk&frihet i Lund, som i förra numret av VB vädjade om stöd till sin solidaritetsverksamhet, bl a för Gaza.
Jag har ganska många gånger besökt Björkå, dels på 1940 och 50-talen då det ännu var ett glasbruk och som sådant ett natthärbärge för gårdfarihandlare och kringvandrande arbetslösa, och dels de följande fyra decennierna som köpare av gamla möbler mm och någon gång av politiska skäl. På 1990-talet besökte jag Björkå som representant för Eritreagrupperna i samband med Operation dagsverke.
Hektiskt i riksdagen: Corona-budget och ändringar i smittskyddslagen av Hanna Gunnarsson
Det är hektiskt i riksdagen nu. Innan påsk blev
partierna kontaktade av regeringen med önskemål om en förändring i
smittskyddslagen som ger regeringen möjlighet att fatta beslut utan att
skicka förslagen till riksdagen innan, ett så kallat utökad
bemyndigande. Ni följde säkert debatten i medierna.
Debatten
handlade
dels om de viktiga grundlags-mässiga diskussionerna om relationen
mellan regeringen och riksdagen och dels om vilken typ av beslut som
regeringen redan nu kan fatta och hur snabbt riksdagen jobbar i detta
läge. Efter en rekordkort remisstid till lagrådet och en kort lista på
remissinstanser och ett antal möten mellan partiledarna kom förslaget
till konstitutionsutskottet och socialutskottet som höll extra-insatta
långa möten. Utskotten (som var eniga i sakfrågan) gjorde en viktig
förändring i lagförslaget: Regeringen ska redan innan de fattar beslut
bedöma om ett riksdagsbeslut kan inväntas, med tanke på hur snabbt
riksdagen fattar beslut idag.
Detta är viktigt för att slå fast att det är riksdagen som stiftar lagar i Sverige och att denna normala behandling ska gälla vid så många tillfällen som möjligt även i en kris. När regeringen väl har fattat beslut ska beslutet bekräftas av riksdagen “omedelbart”, alltså inom någon eller några få dagar. Riksdagen fattade beslut om detta idag, ett enigt beslut i sakfrågan (men de borgerliga partierna hade krav på vissa ersättningar till privata företag).
Riksdagen har utöver detta fattat beslut om att göra ett tillkännagivande till regeringen, alltså kräva att regeringen agerar och kommer med ett förslag på lagstiftning, om ersättning till personer i smittgrupper som måste vara hemma trots att de inte är sjuka just nu. I övrigt fattar riksdagen beslut om en stor mängd motioner från den allmänna motionstiden i höstas, precis som vi gör varje vår. Bedömningen är att debatterna och besluten om dessa vanliga frågor går som de ska, och att det inte finns någon risk för att riksdagen behöver ha så mycket verksamhet under sommaren. Däremot kommer det såklart behövas beredskap för beslutsfattande under sommaren om pandemin och krisen fortsätter och kräver snabba beslut.
Dessutom har vårbudgeten debatterats i riksdagen. Vårändringsbudgeten och vårbudgeten kommer runt 15 april varje år och innehåller dels ändringar i den budget som antogs i höstas och dels riktlinjer inför kommande höstbudget. Självklart präglas budgeten av att det nu behövs stora ekonomiska satsningar för att vi ska kunna klara av den här krisen. Ulla Andersson debatterade för Vänsterpartiet, lyssna här.
Idag har jag debatterat
försvarsutskottets motioner på området “civilt försvar och
krisberedskap”. Det var en ordinarie motionsdebatt, som såklart i det
läge vi är i nu med en stor civil kris blev en väldigt aktuell debatt.
Jag la stort fokus på att om välfärden inte klarar av att ha bra
verksamhet under ett normalt läge så har man såklart ännu svårare i
kriser, och att nedskärningar och privatiseringar måste stoppas. Lyssna här, klicka på mitt namn.Debatten
handlade
dels om de viktiga grundlags-mässiga diskussionerna om relationen
mellan regeringen och riksdagen och dels om vilken typ av beslut som
regeringen redan nu kan fatta och hur snabbt riksdagen jobbar i detta
läge. Efter en rekordkort remisstid till lagrådet och en kort lista på
remissinstanser och ett antal möten mellan partiledarna kom förslaget
till konstitutionsutskottet och socialutskottet som höll extra-insatta
långa möten. Utskotten (som var eniga i sakfrågan) gjorde en viktig
förändring i lagförslaget: Regeringen ska redan innan de fattar beslut
bedöma om ett riksdagsbeslut kan inväntas, med tanke på hur snabbt
riksdagen fattar beslut idag.Detta är viktigt för att slå fast att det är riksdagen som stiftar lagar i Sverige och att denna normala behandling ska gälla vid så många tillfällen som möjligt även i en kris. När regeringen väl har fattat beslut ska beslutet bekräftas av riksdagen “omedelbart”, alltså inom någon eller några få dagar. Riksdagen fattade beslut om detta idag, ett enigt beslut i sakfrågan (men de borgerliga partierna hade krav på vissa ersättningar till privata företag).
Riksdagen har utöver detta fattat beslut om att göra ett tillkännagivande till regeringen, alltså kräva att regeringen agerar och kommer med ett förslag på lagstiftning, om ersättning till personer i smittgrupper som måste vara hemma trots att de inte är sjuka just nu. I övrigt fattar riksdagen beslut om en stor mängd motioner från den allmänna motionstiden i höstas, precis som vi gör varje vår. Bedömningen är att debatterna och besluten om dessa vanliga frågor går som de ska, och att det inte finns någon risk för att riksdagen behöver ha så mycket verksamhet under sommaren. Däremot kommer det såklart behövas beredskap för beslutsfattande under sommaren om pandemin och krisen fortsätter och kräver snabba beslut.
Dessutom har vårbudgeten debatterats i riksdagen. Vårändringsbudgeten och vårbudgeten kommer runt 15 april varje år och innehåller dels ändringar i den budget som antogs i höstas och dels riktlinjer inför kommande höstbudget. Självklart präglas budgeten av att det nu behövs stora ekonomiska satsningar för att vi ska kunna klara av den här krisen. Ulla Andersson debatterade för Vänsterpartiet, lyssna här.
Hanna Gunnarsson (V) riksdagsledamot från Lund
Tankar i kråkans* tid av Ulf Nymark
* Det latinska ordet corona som betyder ”krans”, ”krona” med mera kommer i sin tur från det grekiska ordet korone som egentligen betyder ”kråka”, ”krökt utsprång (som liknar kråknäbb)”.
Detta enligt NE.
Att göra det politiskt omöjliga till politiskt oundvikligt
Milton Friedman, husgud bland många nyliberaler, tillhör förvisso inte mina favoriter bland utövare av ”den dystra vetenskapen”, dvs nationalekonomin. Men bland alla tossigheter Friedman har kläckt ur sej kan en hitta åtminstone ett litet guldkorn. Han lär ha sagt att ”bara en kris, verklig eller inbillad, kan skapa riktiga förändringar, att göra det politiskt omöjliga till det politiskt oundvikliga”. För visst är det så: det som var politiskt omöjligt för bara några månader sedan är idag politiskt oundvikligt. Kraftfull politisk styrning och massiva statsingripanden och mobilisering av det civila samhället. Så skulle det också kunna vara när det gäller omställningen till en fossilfri, ekologiskt och socialt hållbar samhällsekonomi på världsbasis. En sådan omställning borde kunna gå hand i hand med återuppbyggnaden av de nationella och globala ekonomierna efter pandemin.
Alla ropar på staten
Ropen på statligt stöd till näringslivet är unisona, oavsett partifärg. Här hemmaplan ropar faktiskt M och KD högst. Och om den heliga kon statens utgiftstak: glöm det! Docenten i ”den dystra vetenskapen” och före detta M-riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson konkluderar läget i en krönika i Sydsvenskan den 14 april: ”För nu handlar det inte om att öka marknadens makt och minska politikernas, utan om precis tvärtom. Att ge politikerna redskap att sätta en nosgrimma på marknadskrafterna”.
En annan och ständigt pågående dödlig farsot
Jag tror (nästan) säkert att de merendels dramatiska restriktioner som införs för individer och verksamheter kan vara befogade. Utan att på något vis förringa faran med coronaviruset så ställer jag mej undrande inför det faktum att en annan dödlig farsot i praktiken får härja näst intill fritt: den dödliga trafiken. Siffran för dödsoffer i trafiken i världen ligger i storleksordningen 1 200 000. Ändå vidtas bara små marginella åtgärder och inga kännbara restriktioner för att hejda farsotens framfart.
Rekordarbetslöshet i sikte!
I veckan har ju regeringen lagt sin vårbudget. Där förutskickas en uppgång av arbetslösheten som ”bäst” på 9 procent och som sämst 13 procent under 2020 och att den kommer att ligga kvar på samma nivåer 2021. Internationella valutafonden räknar med en ännu högre arbetslöshet för Sveriges del.
Att detta innebär stora påfrestningar för många enskilda och hushåll är en självklarhet. Men det kommer också att innebära stora påfrestningar på kommunernas ekonomi, framför allt genom ökade utgifter för försörjningsstöd. Här i Lund räknar socialförvaltningen att i den styrande kvintettens budgetförslag kommer 40 – 50 miljoner att saknas i försörjningsstöd under år 2021. Det innebär ett underskott i storleksordningen upp emot 20 procent.
”Räkneövningar”
Finansminister Magdalena Anderssons prognos för ekonomin och arbetslösheten handlar ”snarare om räkneövningar än om regelrätta prognoser – och det gäller ju för alla”, skriver Johan Schück, liberal journalist med inriktning på ”den dystra vetenskapen” i sin blogg den 15 april. I detta har han nog rätt.
I varje fall stämmer beteckningen räkneövningar perfekt in på den kvintilerande styrande lundakvintettens budgetförslag för år 2021. Det bygger ju på prognoser från början av året, innan pandemin slog till på allvar. Moderaternas kommunalråd förespeglar dessutom skattesänkningar lagom till valet 2022! Delar av borgerligheten har uppenbarlig gjort ett annat av Milton Friedmans ställningstaganden till sitt:
”Jag är för skattesänkningar under vilka omständigheter som helst, under vilka förevändningar som helst och för vilka som helst skäl när det är möjligt.”
Dags att höra vad coronan berättar om klassamhället
Göran Greider i ETC 15/4
Om någon tvivlat på att klassfrågor längre har någon relevans – och det är det många som gjort och gör – så kan man bara hoppas på att de nu inser hur relevanta och livsavgörande de är.
Svensk sjukvård är hårt ansträngd, men det ser ut som om den trots allt kan klara de svåra utmaningarna, även om inget ännu är säkert. Men att det blev just äldreomsorgen som till en början liksom helt glömdes bort under denna pandemi är tyvärr inte förvånande.
När mer än en kvarts miljon svenskar – mest kvinnor – jobbar i äldreomsorgen och när samtidigt de äldre-äldre utgör den främsta riskgruppen för smittan tycker man ju att detta kollektiv borde ha varit fullt synligt för alla inblandade och särskilt för dem, inte minst Folkhälsomyndigheten, som är satta att bedöma risker. Jag tycker Folkhälsomyndigheten har agerat bra under denna epidemi. Men äldreomsorgens belägenhet hade man där sannolikt ingen riktig koll på, trots att det är en avgörande aspekt på just folkhälsan.
Varför blev denna kvarts miljon arbetare inom äldreomsorgen inte sedda redan från början?
Frågan är inte svår att besvara. Dessa anställda utgör dem med de lägsta lönerna, de sämsta anställningsvillkoren, den lägsta utbildningen och äldreomsorgen är dessutom ett av de områden som formligen trasats sönder av privatiseringar och därför antagligen blivit svårare att effektivt påverka i folkhälsofrågor. Det är lättare att få en kommunal arbetsgivare att handla rätt än hundra privata.
Läs artikeln »
Vi behöver ett nytt samhällskontrakt
En man passerar en muralmålning i Los Angeles den 4 april. Har coronakrisen fått oss att inse att vi behöver varandra? Foto: APU GOMES
Det är samma näringsliv som hyllar
den fria marknaden och är redo till varje krumsprång för att slippa
betala skatt, som i coronakrisen ska hållas på benen med statlig första
hjälpen. När konkursen hotar är de inte längre liberaler, utan redo
att kyssa Stalins röv, om den fortfarande hade varit tillgänglig.
Läs artikeln »
Läs artikeln »
Bortom kapitalismen: socialistisk ekonomisk demokrati
av Gunnar Stensson
Artikeln i förra numret av VB om
basinkomst som ett försvar mot coronapandemins ekonomiska konsekvenser
byggde till stor del på resonemang i den nyutkomna Antikapitalism. Strategier och möjligheter i det tjugonde århundradet av Erik Olin Wright. Översättning Nisse Sjödén, Daidalos förlag.
Boken kom ut i slutet av förra året och innehåller förslag för ett möjligt samhälle bortom kapitalismen. Införandet av villkorslös basinkomst är en av de åtgärder som diskuteras.
Nu när pandemin avslöjat det nyliberala marknadssystemets extrema sårbarhet var det intressant att peka på införandet av basinkomst som en av möjligheterna att lösa de akuta problemen
Erik Olin Wright avled i januari 2019 efter att tio månader tidigare fått diagnosen myeloid leukemi. Det innebar att boken, som är en sammanfattning och utveckling av hans livsverk Envisioning Real Utopias, måste slutföras under stark tidspress och delvis har karaktären av ett manifest.
EOW konstaterar att varken staten eller ekonomin tycks vara i stånd att möta de utmaningar vi står inför, vare sig det gäller klimatkrisen, flyktingkrisen som sannolikt förvärras, när klimatflyktingarna ska läggas till krigsflyktingarna och de ekonomiska migranterna, eller den växande polariseringen i de rika länderna. Kapitalismen som vi nu känner den utgör ett stort hinder om vi på allvar vill ta itu med dessa frågor. Han tvekade huruvida han skulle använda ordet Antikapitalism och beteckningen Demokratisk socialism i bokens titel. ”Jag bestämde mig för det mera övergripande ”antikapitalism” eftersom mycket av bokens budskap kan omfattas av personer som är kritiska till kapitalismen men skeptiska till socialismen”, skriver han i förordet.
Kapitalismen strider mot USA:s självständighets-förklaring som hävdar att alla människor är jämlikar och har rätten till liv, frihet och strävan efter lycka, fastslår Wright. Kapitalism gör människorna ojämlika. Under kapitalismen lever vi på bekostnad av våra barns och barnbarns jämlikhet och möjligheter att sträva efter lycka.
Vi vet att varken kapitalism eller socialism förekommer i någon ren form. Det finns alltid undantag. Vi måste utveckla de demokratiska och socialistiska rörelser som existerar inom det kapitalistiska systemet.
Det som slagit mig är likheten mellan Wrights real utopia och den svenska socialdemokratins blandekonomi, kanske främst som den formulerades och delvis förverkligades på 1970-talet under inverkan av bland annat strejkerna i Norrbotten som beskrivs i Sara Lidmans Gruva.
Boken kom ut i slutet av förra året och innehåller förslag för ett möjligt samhälle bortom kapitalismen. Införandet av villkorslös basinkomst är en av de åtgärder som diskuteras.
Nu när pandemin avslöjat det nyliberala marknadssystemets extrema sårbarhet var det intressant att peka på införandet av basinkomst som en av möjligheterna att lösa de akuta problemen
Erik Olin Wright avled i januari 2019 efter att tio månader tidigare fått diagnosen myeloid leukemi. Det innebar att boken, som är en sammanfattning och utveckling av hans livsverk Envisioning Real Utopias, måste slutföras under stark tidspress och delvis har karaktären av ett manifest.
EOW konstaterar att varken staten eller ekonomin tycks vara i stånd att möta de utmaningar vi står inför, vare sig det gäller klimatkrisen, flyktingkrisen som sannolikt förvärras, när klimatflyktingarna ska läggas till krigsflyktingarna och de ekonomiska migranterna, eller den växande polariseringen i de rika länderna. Kapitalismen som vi nu känner den utgör ett stort hinder om vi på allvar vill ta itu med dessa frågor. Han tvekade huruvida han skulle använda ordet Antikapitalism och beteckningen Demokratisk socialism i bokens titel. ”Jag bestämde mig för det mera övergripande ”antikapitalism” eftersom mycket av bokens budskap kan omfattas av personer som är kritiska till kapitalismen men skeptiska till socialismen”, skriver han i förordet.
Kapitalismen strider mot USA:s självständighets-förklaring som hävdar att alla människor är jämlikar och har rätten till liv, frihet och strävan efter lycka, fastslår Wright. Kapitalism gör människorna ojämlika. Under kapitalismen lever vi på bekostnad av våra barns och barnbarns jämlikhet och möjligheter att sträva efter lycka.
Vi vet att varken kapitalism eller socialism förekommer i någon ren form. Det finns alltid undantag. Vi måste utveckla de demokratiska och socialistiska rörelser som existerar inom det kapitalistiska systemet.
Det som slagit mig är likheten mellan Wrights real utopia och den svenska socialdemokratins blandekonomi, kanske främst som den formulerades och delvis förverkligades på 1970-talet under inverkan av bland annat strejkerna i Norrbotten som beskrivs i Sara Lidmans Gruva.
Wright refererar mycket riktigt till Meidners löntagarfonder som
skulle leda till att arbetarna successivt ökade det demokratiska
inflytandet i kapitalismens bolag. Men när de skulle beslutas i
riksdagen var till och med ledande socialdemokrater negativa.
”Löntagarfonder är jävla skit, men nu har jag baxat dem ända hit”, skrev
Kjell-Olof Feldt på en lapp – och lät media fota den.
Men tänk om de förverkligats. Var hade vi stått då?
Wright konstaterar att kapitalets makt ökat under de senaste 30 åren vilket lett till miljöförstörelse, massfattigdom och multimiljardärernas maktövertagande i USA som nu kostar kanske 250 000 amerikaner livet. President Trump stoppar också USA:s bidrag till WHO.
USA sålde ut fängelserna till vinstdrivande kapitalister som fyllde dem med afroamerikaner, våldsutövandet till vinstdrivande vaktbolag och regeringsmakten till fossilkapitalet.
Sverige sålde ut folkets utbildning till vinstdrivande skolbolag och vården till vårdbolag, konstaterar han och hänvisar till Göran Thernborns Kapitalet, överheten och vi andra.
Men utvecklingen kan vändas. Coronapandemin visar att det är nödvändigt. Läs Erik Olin Wrights bok Antikapitalism! Den är ocksåett värdefullt underlag för de studiecirklar och vetenskapliga seminarier där det framtida samhällets utformning diskuteras.
Men tänk om de förverkligats. Var hade vi stått då?
Wright konstaterar att kapitalets makt ökat under de senaste 30 åren vilket lett till miljöförstörelse, massfattigdom och multimiljardärernas maktövertagande i USA som nu kostar kanske 250 000 amerikaner livet. President Trump stoppar också USA:s bidrag till WHO.
USA sålde ut fängelserna till vinstdrivande kapitalister som fyllde dem med afroamerikaner, våldsutövandet till vinstdrivande vaktbolag och regeringsmakten till fossilkapitalet.
Sverige sålde ut folkets utbildning till vinstdrivande skolbolag och vården till vårdbolag, konstaterar han och hänvisar till Göran Thernborns Kapitalet, överheten och vi andra.
Men utvecklingen kan vändas. Coronapandemin visar att det är nödvändigt. Läs Erik Olin Wrights bok Antikapitalism! Den är ocksåett värdefullt underlag för de studiecirklar och vetenskapliga seminarier där det framtida samhällets utformning diskuteras.
2020-04-09
Solen och månen och påskens plats i kalendern
av Gunnar Stensson
Det är skymning. Himlen är klar och
blå. Inte ett moln. I väster ser jag fullmånen, vit och rund. I öster
strålar aftonstjärnan, Venus, intensivt. Inga andra stjärnor syns än. I
småskolan lärde jag mig att påskdagen infaller första söndagen efter
första fullmånen efter vårdagjämningen.
Vårdagjämningen inföll den 20 mars, i kväll är det fullmåne för första gången sedan dess, alltså är det påskdag på söndag, den 12 april.
Vårdagjämningen inföll den 20 mars, i kväll är det fullmåne för första gången sedan dess, alltså är det påskdag på söndag, den 12 april.
Regeringspropositionen om utökad makt
Här är regeringens historiska
proposition om tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen. Förhandlad
med partierna på rekordkort tid, ska nu beredas av riksdagens utskott.
Värd att läsa för den som är intresserad.
Läs propositionen »
Läs propositionen »
Vårsång i påsken
Vänner,
Lite glädje i den påsk som egentligen i sig aldrig varit så kul.
Bertil Egerö
Vårsång i konjunktiv
Tänk, mina vänner, om majsol ej loge!
Tänk om silvrade bäckar ej sloge
vänliga armar kring tuvor och stenar,
om det ej sprutte i buskar och grenar
av liv och av dans
i - vems var det nu? - glans,
om lärkan i skyn sin drill icke sloge,
om drivans blommor ej smulte och doge,
om pilträden guldgula fransar ej bure,
om trogna bröder i hand inte svure,
om guldbelagda ängar ej låge,
om sjö och berg vi ej återsåge,
om ilande strömmarna vila ej funne
förrän i havet störtvågen runne,
om blåsippan inte i backarna stode
och nege, och sång inte ljöde från OD,
då skulle det kännas som vår det ej bleve,
varken i verkligheten eller i teve!
Vårsången leve!
Ursprunget obekant
Lite glädje i den påsk som egentligen i sig aldrig varit så kul.
Bertil Egerö
Vårsång i konjunktiv
Tänk, mina vänner, om majsol ej loge!
Tänk om silvrade bäckar ej sloge
vänliga armar kring tuvor och stenar,
om det ej sprutte i buskar och grenar
av liv och av dans
i - vems var det nu? - glans,
om lärkan i skyn sin drill icke sloge,
om drivans blommor ej smulte och doge,
om pilträden guldgula fransar ej bure,
om trogna bröder i hand inte svure,
om guldbelagda ängar ej låge,
om sjö och berg vi ej återsåge,
om ilande strömmarna vila ej funne
förrän i havet störtvågen runne,
om blåsippan inte i backarna stode
och nege, och sång inte ljöde från OD,
då skulle det kännas som vår det ej bleve,
varken i verkligheten eller i teve!
Vårsången leve!
Ursprunget obekant
U-landet USA kan få långt fler än 250 000 döda i corona-epidemin
Det amerikanska sjukvårdssystemet har en
kombination av höga kostnader och låg kapacitet, som gör landet
särskilt sårbart för pandemin, skriver DN:s Martin Gelin i en
analyserande artikel (Så förändrades USA:s sjukvård över en natt).
DN 9/4
DN 9/4
Krishärdar finns i New York, Washington, Florida, Louisiana, Texas, Michigan och Georgia.
USA har färre läkare, färre sjukhussängar, färre respiratorer och färre sängplatser för intensivvård är andra länder.
Det största problemet i USA är de höga kostnaderna. Amerikaner som tvingades i karantän efter att ha testats positivt fick räkningar på 4000 dollar, vilket motsvarar 40 000 kronor.
USA har haft unikt dåliga förberedelser för en pandemi. Afroamerikaner drabbas i särklass svårast,
Om inte Obamas sjukvårdsreform funnits hade situationen varit ännu värre. Republikanerna har gjort allt de kunnat för att försämra och fördröja den. Trump har genomfört stora nedskärningar.
I panik röstades ett federalt krispaket på 2000 miljarder dollar igenom i mars.
Läs artikeln »
Storsatsning på kommunikationerna i Södra Lund
av Gunnar Stensson
Nu inleds bygget av fyrspåren, Klostergårdsstationen, väg 108 och Lunds Södra.
Här ska Klostergårdsstationen med stationsbyggnad och
halvkilometerlånga perronger senare uppföras, mitt emot Åkerlunds och
Rausings kontorsbyggnad.
Hela området mellan spåren och Åkerlunds och Rausings väg ska röjas. Gamla odlingar försvinner för alltid när spårområdet utvidgas.
Vid sidan om de två gamla spåren ska två nya byggas. Sedan ska också rälsen på de gamla spåren bytas ut.
I byggplanen ingår det kontroversiella beslutet att anlägga en tunnel under spåren i Sunnanvägs förlängning.
Mest tidskrävande blir bygget av den nya bron över Höje å. Den måste vara färdig till julen 2003. Arbetet ska därför påbörjas genast. Nya vägar måste anläggas för att forsla schaktmassorna till den breddade järnvägsvallen.
Eftersom den nya bron byggs väster om järnvägen störs inte Källbymöllas odlingslotter öster om järnvägen så värst mycket. Däremot kommer området kring Höje å väster om bron påverkas av verksamheten som ska pågå i tre och ett halvt år.
Också över väg 108 ska järnvägsbron breddas för att ge plats åt de båda nya spåren.
Regeringen har alltså också beslutat att låta Trafikverket inleda arbetet med en breddning av väg 108, som ska få en ny vägbana och tillåtas för högre hastighet.
En rondell ska byggas där gamla Malmövägen ansluter och en ny infart till Sankt Lars kommer att utgå från rondellen till det nya bostadsområde som planeras väster om Sankt Lars.
Lunds Södra infart ska byggas om för att anpassas till breddningen av väg 108 och den ökade trafikmängden.
Efter påsk röjer vi träd och buskar i det röda området.
I maj börjar vi förberedelserna inför bygget av den nya järnvägsbron, då stängs vägen under bron så att vi säkert kan bygga bron.
Läs mer på Trafikverket »
Efter det sedan länge väntade regeringsbeslutet har Trafikverket rivstartat bygget av fyrspåren mellan Flackarp och Högevall.
Trafikverket har anlitat det svensk-spanska byggkonsortiet NCC-OHL som utför arbetet med arbetskraft från Tyskland, Spanien och Polen, vilket kan leda till problem nu när gränserna stängts.
Skogsmaskiner fäller träd och buskar. Lastbilar forskar bort stockar och bråte. Grävskopor och schaktmaskiner arbetar kring tunneln mellan Klostergården och Åkerlund och Rausing. Grushögar och djupa schakt omger den gamla tunneln. En ny tunnel för bussar, cyklister och gående ska anläggas.
Trafikverket har anlitat det svensk-spanska byggkonsortiet NCC-OHL som utför arbetet med arbetskraft från Tyskland, Spanien och Polen, vilket kan leda till problem nu när gränserna stängts.
Skogsmaskiner fäller träd och buskar. Lastbilar forskar bort stockar och bråte. Grävskopor och schaktmaskiner arbetar kring tunneln mellan Klostergården och Åkerlund och Rausing. Grushögar och djupa schakt omger den gamla tunneln. En ny tunnel för bussar, cyklister och gående ska anläggas.
Hela området mellan spåren och Åkerlunds och Rausings väg ska röjas. Gamla odlingar försvinner för alltid när spårområdet utvidgas.
Vid sidan om de två gamla spåren ska två nya byggas. Sedan ska också rälsen på de gamla spåren bytas ut.
I byggplanen ingår det kontroversiella beslutet att anlägga en tunnel under spåren i Sunnanvägs förlängning.
Mest tidskrävande blir bygget av den nya bron över Höje å. Den måste vara färdig till julen 2003. Arbetet ska därför påbörjas genast. Nya vägar måste anläggas för att forsla schaktmassorna till den breddade järnvägsvallen.
Eftersom den nya bron byggs väster om järnvägen störs inte Källbymöllas odlingslotter öster om järnvägen så värst mycket. Däremot kommer området kring Höje å väster om bron påverkas av verksamheten som ska pågå i tre och ett halvt år.
Också över väg 108 ska järnvägsbron breddas för att ge plats åt de båda nya spåren.
Regeringen har alltså också beslutat att låta Trafikverket inleda arbetet med en breddning av väg 108, som ska få en ny vägbana och tillåtas för högre hastighet.
En rondell ska byggas där gamla Malmövägen ansluter och en ny infart till Sankt Lars kommer att utgå från rondellen till det nya bostadsområde som planeras väster om Sankt Lars.
Lunds Södra infart ska byggas om för att anpassas till breddningen av väg 108 och den ökade trafikmängden.
Efter påsk röjer vi träd och buskar i det röda området.
I maj börjar vi förberedelserna inför bygget av den nya järnvägsbron, då stängs vägen under bron så att vi säkert kan bygga bron.
Läs mer på Trafikverket »
Israel corona-attackerar palestinier av Gunnar Olofsson
Palestinska fångar smittas med
coronavirus i israeliska fängelser. Flera fall finns konstaterade och
eftersom nästan alla fångar redan från början lider av försämrad hälsa -
och alltså tillhör riskgruppen för svår coronainfektion! – riskerar
ett fullskaligt utbrott av virusinfektion i fängelserna att få
katastrofala följder. Fångarna har ju inte heller någon möjlighet att
undvika närkontakt med varandra i de trångbodda fängelserna.
I nuläget sitter ungefär 5 700 palestinier – män, kvinnor och 180 barn – i israeliska fängelser. De allra flesta är politiska fångar, inspärrade för att på olika sätt ha protesterat mot ockupationen. Bland barnen är stenkastning mot soldater och militärfordon den vanligaste anklagelsen – brott som enligt israeliska militärlagar kan ge 10 år eller mer i fängelse. Dessa politiska fångar måste friges för att hindra en coronaepidemi!
I Gaza lever över 2 miljoner människor under en israelisk blockad som medfört svåra påfrestningar på sjukvården. Det saknas rent vatten, elektricitet, fungerande avlopp, viktiga mediciner (inklusive mot cancersjukdomar) och utrustning för behandling av livshotande tillstånd. Enligt det palestinska människorättscentret (PCHR) saknas hälften av nödvändiga mediciner, 60 % av viktiga lab. tester, 45 % av medicinskt förbrukningsmaterial - och man saknar helt testkits för COVID-19.
Trots detta har Israels försvarsminister Naftali Bennett nu villkorat hjälp att stoppa corona till kravet att de palestinska myndigheterna tar reda på och återlämnar kvarlevorna av två israeliska soldater som dödades i samband med det israeliska anfallet mot Gaza 2014. Till detta har Trump-administrationen i USA, som avsatt medel för bekämpande av corona i Mellanöstern, undantagit de palestinska områdena från hjälp - och tidigare beslut om nedskärning av biståndet till Palestina ligger fast. Det här måste påtalas. FN och internationella hjälporganisationer måste ta ansvar för att nödvändigt
I nuläget sitter ungefär 5 700 palestinier – män, kvinnor och 180 barn – i israeliska fängelser. De allra flesta är politiska fångar, inspärrade för att på olika sätt ha protesterat mot ockupationen. Bland barnen är stenkastning mot soldater och militärfordon den vanligaste anklagelsen – brott som enligt israeliska militärlagar kan ge 10 år eller mer i fängelse. Dessa politiska fångar måste friges för att hindra en coronaepidemi!
I Gaza lever över 2 miljoner människor under en israelisk blockad som medfört svåra påfrestningar på sjukvården. Det saknas rent vatten, elektricitet, fungerande avlopp, viktiga mediciner (inklusive mot cancersjukdomar) och utrustning för behandling av livshotande tillstånd. Enligt det palestinska människorättscentret (PCHR) saknas hälften av nödvändiga mediciner, 60 % av viktiga lab. tester, 45 % av medicinskt förbrukningsmaterial - och man saknar helt testkits för COVID-19.
Trots detta har Israels försvarsminister Naftali Bennett nu villkorat hjälp att stoppa corona till kravet att de palestinska myndigheterna tar reda på och återlämnar kvarlevorna av två israeliska soldater som dödades i samband med det israeliska anfallet mot Gaza 2014. Till detta har Trump-administrationen i USA, som avsatt medel för bekämpande av corona i Mellanöstern, undantagit de palestinska områdena från hjälp - och tidigare beslut om nedskärning av biståndet till Palestina ligger fast. Det här måste påtalas. FN och internationella hjälporganisationer måste ta ansvar för att nödvändigt
På det ockuperade Västbanken fortsätter den israeliska armén med sina raider i palestinska samhällen, arresteringar och fängslanden av palestinier. I byn Khirbet Ibzig förstörde militären materiel avsett för byggande av en ny klinik för corona-smittade patienter. Dessa åtgärder innebär ett sabotage mot palestiniernas möjligheter att stoppa en coronaepidemi, i praktiken en corona-attack mot det palestinska civilsamhället. Israel måste sluta upp med våldsaktionerna, övergreppen och smittspridningen,och ta sitt ansvar som ockupationsmakt att förse palestinierna under ockupation med det som behövs vad gäller hälsa och livsförhållanden i övrigt enligt regelverket i den Fjärde Genèvekonventionen!
Med Världshälsodagen (7 april) just passerad, och de palestinska fångarnas dag (17 april) i antågande har frågan större aktualitet än någonsin. Vad med i de internationella aktionerna för att frige de palestinska fångarna och hindra en förödande coronaepidemi i Palestina. Läs på internet vad just DU kan göra!
Till alla vänner och kamrater, vi vädjar om hjälp.
Björkåfrihet som förening befinner
sig i en speciell situation, och vi är oroliga för dem som vi
vanligtvis skickar ekonomiskt stöd till och där några av dem behöver
det ännu mer nu.
Björkåfrihet som förening är sprungen ur den delen av solidaritetsrörelsen som alltid tjänat in sina egna pengar, särskilt på den framgångsrika butiksverksamheten med sin secondhandnisch.
Att tjäna ihop egna pengar har också gett oss en frihet som många organisationer som arbetar med utvecklingssamarbeten och bistånd ofta saknar.
Vi har inte varit lika beroende av hur de politiska vindarna blåst, och har därför kunna rikta ganska stora belopp med pengar i riktning mot dem som annars alltid hamnar sist i kön.
De glömda och de gömda – västsaharier, palestinier, papperslösa i Sverige.
När Sverige skalade ner biståndet till de västsahariska lägren, kunde vi öka vårt.
När papperslösa i Sverige hamnar helt utanför systemet, har vi kunnat pumpa in pengar till samarbetsorganisationer som arbetar med att trygga försörjning, bostad och sjukvård till dessa personer.
Den vikande handeln i spåren av coronakrisen har redan fått oss att behöva meddela flera samarbetsorganisationer att vi måste pausa stödet. I en oerhört svår prioriteringssituation kämpar vi nu för att i bästa möjliga mån kunna fortsätta med det planerade stödet till de två sjukhus som vi samarbetar med.
I flyktinglägret Ein El-Helwe i södra Libanon vill de öka antalet intensivvårdsplatser från en till fem – på 120 000 människor.
I Gaza, känner säkert de flesta till, har den humanitära krisen sedan länge varit kanske ännu mer extrem.
I skrivande stund har de första rapporterna om coronasmittade kommit även därifrån.
Vi brukar koncentrera oss på det vi gör bäst – ta hand om de kläder och föremål som folk skänker, tillhandahålla den bästa secondhand-handel som det bara går – och se till att överskottet når fram med högsta möjliga kvalitet i hanteringen av pengarna. Därför brukar vi inte be om pengar, men nu måste vi det.
Vänligaste hälsningar, Styrelsen för Björkåfrihet
Björkåfrihet som förening är sprungen ur den delen av solidaritetsrörelsen som alltid tjänat in sina egna pengar, särskilt på den framgångsrika butiksverksamheten med sin secondhandnisch.
Att tjäna ihop egna pengar har också gett oss en frihet som många organisationer som arbetar med utvecklingssamarbeten och bistånd ofta saknar.
Vi har inte varit lika beroende av hur de politiska vindarna blåst, och har därför kunna rikta ganska stora belopp med pengar i riktning mot dem som annars alltid hamnar sist i kön.
De glömda och de gömda – västsaharier, palestinier, papperslösa i Sverige.
När Sverige skalade ner biståndet till de västsahariska lägren, kunde vi öka vårt.
När papperslösa i Sverige hamnar helt utanför systemet, har vi kunnat pumpa in pengar till samarbetsorganisationer som arbetar med att trygga försörjning, bostad och sjukvård till dessa personer.
Den vikande handeln i spåren av coronakrisen har redan fått oss att behöva meddela flera samarbetsorganisationer att vi måste pausa stödet. I en oerhört svår prioriteringssituation kämpar vi nu för att i bästa möjliga mån kunna fortsätta med det planerade stödet till de två sjukhus som vi samarbetar med.
I flyktinglägret Ein El-Helwe i södra Libanon vill de öka antalet intensivvårdsplatser från en till fem – på 120 000 människor.
I Gaza, känner säkert de flesta till, har den humanitära krisen sedan länge varit kanske ännu mer extrem.
I skrivande stund har de första rapporterna om coronasmittade kommit även därifrån.
Vi brukar koncentrera oss på det vi gör bäst – ta hand om de kläder och föremål som folk skänker, tillhandahålla den bästa secondhand-handel som det bara går – och se till att överskottet når fram med högsta möjliga kvalitet i hanteringen av pengarna. Därför brukar vi inte be om pengar, men nu måste vi det.
Vänligaste hälsningar, Styrelsen för Björkåfrihet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)