VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet
hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5
grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på
den bästa samlade vetenskapen.
Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.
I föreläsningsserien Hur bygger vi
vårt Lund? tar Stadsmiljöföreningen AFSL upp frågor om hur kommunens
framtid kan formas i översiktsplanering. Vilka kvaliteter för
levnadsbetingelser och uppväxtvillkor kan den utveckla och säkra i en
föränderlig värld? Från nu till våra barnbarns Lund.
Medverkande är sakkunniga som bistår AFSL:s temagrupp för översiktsplanen.
De kommer var och en att med sina inlägg, med möjlighet
till frågor (10+10 min), belysa olika aspekter på översiktsplaneringen
som verktyg för hur vi vill utforma vårt Lund som livsmiljö, hur vi
vill kunna bo och leva, och hur vi skall kunna uppnå miljömålen.
• Mårten Dunér, före detta Boverket och Mark- och
miljödomstol, introducerar vad översiktsplanering är i lag och
praktik, och medborgarnas roll.
• Anders Larsson, SLU och i Lunds klimatpolitiska råd, ventilerar frågor om miljö, jordbruk och hållbarhet.
• Ann-Sofi Högborg, landskapsarkitekt, Svenska landskap AB, f d
Sveriges arkitekters akademi för landskapsarkitektur, om den goda
boplatsen, vardagslivet och folkhälsan.
• Sven-Allan Bjerkemo, trafikexpert, om trafik, hållbart o minskat resande, konsekvenser i ÖP
• Lennart Nord, f d planchef, v ordf AFSL, avrundar med hur man formar översiktsplanen, styr markanvändning och miljö.
Fri entré, ingen föranmälan.
Datum och tid: Tisdag 18 oktober 18:00 – 19:30
Plats: Stadsbiblioteket - Atriumgården
Omställningen
Jens Portinson Hylander, doktor i miljö- och
energi-system vid Lunds universitet, redogör för kollektivtrafikens
historia och pågående forskning om motståndet mot omställning på
transportens område.
Ingår i föreläsningsserien Gröna program. Arrangeras i
samarbete med Lunds Naturskyddsförening och Lunds universitets
Hållbarhetsforum.
Fri entré, ingen föranmälan.
Datum och tid: Onsdag 19 oktober 18:00 – 19:00
Plats: Stadsbiblioteket - Atriumgården
59 060 underskrifter hittills. Vårt mål: 100 000
Aktionsperiod: 23 september - 31 oktober
Efter 22-åriga Jina (Mahsa) Aminis död
pågår landsomfattande protester i Iran. Protesterna slås just nu
brutalt ner av iranska myndigheter. Amnesty har kunnat bekräfta flera
demonstranters död. Och våldet fortsätter. Nu måste det internationella
samfundet omedelbart agera. Skriv under brevet för att ställa dig
bakom våra krav till svenska utrikesmininstern!
Grenarna bågnar under höstens sista äpplen. Där hänger de, tunga och blanka, röda och gröna, söta och sura. På marken ligger de och ruttnar sakta. Insekter och fåglar tar tillvara dem. För länge sedan – på 1940-talet – brukade vi klättra in i de mörka trädgårdarna och knycka äpplen. Ibland blev vi upptäckta av arga husägare. Äppleträd växer också på allmän mark. Idag gick vi ut åt Knästorp och plockade en kasse äpplen som blåst ner de senaste dygnen. Med COOP-pris skulle de ha kostat ett par hundra.
Ibland kostar det att avstå. VA Syd
kräver Lunds kommun på 151 miljoner för att kommunen i mars i år
beslutade avstå från projektet att bygga en avloppstunnel till
Sjölundaverket i Malmö tvärs igenom åkermarken mellan Lund och Malmö.
Lund vill inte exploatera åkerjorden utan fortsätter
att rena sitt avloppsvatten i Källby reningsverk. Det räddar Höje å
naturreservat och de fågelrika dammarna.
Och vi betalar inte, vi betalar inte. Åtminstone inte
för Sjölundaprojektets framtida kostnader, vilket VA Syd kräver. Varför
skulle vi?
Vi kommer att få höra mer om konflikten. Läs Alexander Kuprijanos artiklar i Sydsvenskans lundadel 12 och 13/10.
Vi väntar på en regering… Kristersson fick, som ni säkert sett, ytterligare två dagar och ska lämna besked fredag förmiddag. De allra flesta tror väl att det är klart då och det gör att vi kan rösta om statsminister på måndag. Vi är ju vanligtvis inte i riksdagen på måndagar, och det var, med såhär kort varsel, lite av ett äventyr att boka biljett upp till Stockholm på söndag. Jag fick pussla ihop med olika biljetter för fyra olika sträckor Lund-Stockholm…
Igår, onsdags, hölls mandatperiodens första ärendedebatt i
riksdagens kammare, och det var försvarsutskottet som fick börja! Det
hela var både spännande och inte på samma gång. Försvarsutskottet har
gjort något så ovanligt som att avslå en subsidaritetsprövning av ett
EU-ärende. När EU vill göra nya saker så måste de nationella
parlamenten godkänna att frågan ska hanteras på EU-nivå. Oftast är det
bara formalia, men denna gång har Sveriges riksdag faktiskt sagt nej
till att frågan ska flyttas till EU! Det hela handlade om upphandling
av försvarsmateriel (vapen alltså), där vi var ett enigt utskott som sa
att detta sköts bäst av de enskilda länderna och inte på EU-nivå.
Debatten var väl inte så spännande i sig, om man inte är EU-nörd. Ni kan lyssna här om ni vill, (klicka på mitt namn om ni bara vill höra mitt anförande).
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund
Sedan 1990-talet har tågresandet mer
än fördubblats. Tåg med olika hastigheter behöver separeras. Godståg på
spår för persontrafik sänker hastigheten. Godståg kan inte köras på
brobanor. Brobanor kan byggas på halva tiden jämfört med banvallar.
Brobanor innebär minskad omsättning med jord- och bergmassor, minskad
risk för översvämning, minskat spring på spåren och större
framkomlighet under järnvägarna.
Karin Svensson Smith: På många sträckor är det så fullt
att inga fler tåg får plats. Spårsystemet måste byggas ut. SDS 10/10
Mellan 1997 och 2012 avskaffades förmögenhetsskatten, arvsskatten och gåvoskatten.
Dessa beslut har lett till högre vinst på egendom.
Vinsten har sedan investerats i mer egendom vilket drivit upp priset på
egendom ännu mer.
Den ekonomiska ojämlikheten har växt mer i Sverige än i alla andra OECD-länder.
USA och Storbritannien har mycket högre egendomsskatter.
Nordeas chefsekonom Annika Winsth menar att det största misstag
Anders Borg gjorde under sin tid som finansminister var när han ersatte
fastighetsskatten med en låg avgift utan att samtidigt ta bort
ränteavdraget.
”Det gynnade alla med dyra fastigheter då de både fick lägre skatt och behålla ränteavdraget.
Jag sa till Magdalena Andersson att man borde titta på
fastighetsskatten och höja den. Hennes svar var att det inte går att
vinna val på en fastighetsskatt.”
Emma Leijsne, Vi har haft det lite för bra lite för länge. SDS 9/10
Kommentar: Kvadratmeterpriset gick upp med 435
procent mellan 2000 och 2021. Det har gjort mig rik utan att jag rört
ett finger. Sådan är kapitalismen.
Jag är ångnostalgiker. För mig är
sommarens höjdpunkt att åka med Å/F Kuriren, som numera har hemmahamn i
Smedjebacken. Båten byggdes 1874 på Göteborgs Mekaniska verkstad på
beställning av Fagersta bruk och gick som bogser- och passagerarbåt på
Strömsholms kanal fram till 1960. Efter ett par år togs den över av ett
gäng ungdomar och jag blev en av de lyckliga delägarna. Varje sommar
eldade vi i pannan och gled fram över sjöar och genom kanaler. Men var
sak har sin tid och 2007 överläts den till föreningen Barkens ångbåtar,
där den har renoverats till sin ursprungliga glans. Förlåt denna
utläggning. Den triggades av att jag har varit på en invigning av en
modern tillämpning av ångkraft.
Kraftringens värmekraftverk och sockerbruket i Örtofta
skiljs åt endast av järnväg och väg. Nu leds ånga i en ledning under
dessa från den fossilfria kraftvärmeproduk-tionen till
sockerproduktionen. CO2 utsläppen från sockerproduktionen som hittills
drivits med naturgas minskar med ungefär en fjärdedel, dvs 17 000 ton
per år. Ett fint exempel på lokalt samarbete i hållbarhetens tecken.
Det blev en dyr investering, men som troligen lönar sig även rent
ekonomiskt på sikt. Dessutom blir det en signal till betodlarna, att
detta Skånes sista sockerbruk inte kommer att läggas ner.
Som styrelseledamot i det kommunala bolaget
Kraftringen får jag mycket frågor kring elpriser. Och det är verkligen
inte lätt att svara. Det finns så många osäkerheter, så inte ens
experterna vet vad som händer dag för dag. Många tror att Kraftringen
nu gör stora vinster nu, men så är det inte. Främst beror detta på att
bolaget inte är någon stor producent av el. Bolaget producerar främst
fjärrvärme och äger och underhåller elnätet. Genom elhandel förser man
kunderna med el. Och elhandeln idag är en mycket riskfylld verksamhet
som kräver stora garantibelopp, och den inköpta elen kan ha högre pris
än vad kunderna med fastprisavtal betalar.
Vänsterpartiet har ett utmärkt och absolut
genomförbart förslag för att få bort de stora skillnaderna i elpris i
landet. Liksom i Tyskland skulle Sverige kunna ha ett enda elområde med
ett Sverigepris. Det är faktiskt den svenska regeringen som bestämmer
om elområdena, de kan inte dikteras från EU. Man kan inte heller skylla
prisskillna-derna på att överföringskapaciteten från norr till söder är
otillräcklig, vilket är ett faktum, som också faller tillbaka på
regeringarnas tillkortakommanden och ointresse för Sveriges södra
delar. När jag får höra att Sverige är självförsörjande på socker och
att allt produceras i Skåne, tänker jag på förslaget att införa
prisområden för socker och spannmålsprodukter. Men det är kanske en
alltför billig poäng.
I alla fall är det läge att öka den
fossilfria elproduktio-nen i södra Sverige och det har Kraftringen fått
i uppdrag av ägare och styrelse att bidra till. Bolaget arbetar nu på
förslag om hur detta ska gå till. Preliminärt räknar man med
investeringar på nio miljarder under nio år. Dels kan man bygga till
kraftvärmeverket i Örtofta. Det bidrar i huvudsak till fjärrvärmen, men
indirekt bidrar det till elförsörjningen eftersom fjärrvärmen blir ett
konkurenskraftigt alternativ till eldrivna värmeväxlare. Sen kan man
tänka sig mycket fler solpaneler både på tak och i solparker. I
Kraftringens första nyligen invigda solpark utanför Klippan står
panelerna så högt och glest att marken samtidigt fungerar som betesmark
för får. Det finns också plats för många fler vindmöllor i Lunds
kommun. Slutligen kan biogasproduktionen öka, gärna i olika lokala
samarbeten, kanske med restprodukter från sockerbruket.
Det är faktiskt mycket roligt att sitta i styrelsen till Kraftringen.
Tanken på vad ett misslyckande att klara
klimatmålet skulle innebära är en utgångspunkt i Ståle Holgersens nya
bok, ”Krisernas tid. Ekologi och ekonomi under kapitalismen”, 
Det är en tanke jag liksom många andra har förbjudit mig att
tänka. Jordens upphettning måste stoppas vid 1,5 grader inom tio år.
Förödandet av jordens resurser måste upphöra. Punkt.
Vad Holgersen föreställer sig är något mycket enkelt. Det globala
kapitalistiska samhället fortsätter som hittills. Det agerar i samma
takt och på samma sätt som hittills. Det globala ekono-miska systemet
fortsätter som hittills. Kapitalism. Neoliberalism. Fortsatt tillväxt.
Fortsatta utsläpp. Fortsatt upphettning. 1,5.1,7. 2, 3, 5 grader.
Fortsatt vinst på bekostnad av människorna i syd. Fortsatt exploatering
tills planeten blir obeboelig.
Den katastrofala utvecklingen möjliggörs av fortsatt passiv
anpassning till det rådande samhällssystemet i de relativt svala och
rika länderna i norr. Okej, det går inte längre att förneka
klimatkrisen, men den finns nästan inte här. Inte än. Inte nu. Visst
orsakar den problem i världens rikaste land Norge. Men det går att
hitta lösningar tills vidare De är kanske dyra. De kan bekostas med
exporten av fossila bränslen. Det går att fortsätta med kreativ
tillväxt. Elbilar. Batterier som bygger på mineraler som finns i syd.
På det sättet kan vi kanske att fortsätta som hittills 100 år
till, 200 år, kanske ännu längre. Det kommer att leda till skogsbränder
och havsnivåhöjningar. Påfrestningar. Visserligen måste vi offra de
miljarder medmänniskor som lever i syd, de som drabbas av femtio
graders hetta, av vattenbrist, av översvämningar under en tid med
smältande glaciärer, de som svälter, de som dör i pandemier. Det får vi
räkna med. Vi måste bara se till att de som eventuellt överlever i syd
stannar i syd. De får inte komma hit. Det har vi inte råd med.
Det kan kanske kallas folkmord. Men folkmord är vi kapabla till.
Tänk på Auschwitz. Om livet på jorden blir outhärdligt kanske några av
oss kan lämna planeten och fortsätta på en annan planet.
Kunskapen om vad som måste göras har funnits åtminstone sedan
rapporten ”Tillväxtens gränser” publicerades 1972. Det vi hittills inte
har gjort är olycksbådande.
En sådan utveckling får inte ens tänkas. Vi måste hitta lösningar. Problemet är det globala kapitalistiska systemet, lika dödligt i Kina som i USA och Ryssland.
Kapitalism kan bara fungera som evig tillväxt. Tanken att kapitalismen
skulle vara dömd att förstöra sig självt genom extrem
kapitalkoncentration håller inte. Kapitalismen består av ständigt
återkommande kriser och kreativ förstörelse. Vi minns depressionskrisen
1929, stagflationskrisen 1973, inflationen på 500 procent på
1990-talet, finanskrisen 2008 och vår tids corona-pandemi, energikris
och Ukrainakrig.
Ur varje kris stiger nya kapitalister med växande kapital.
Holgersen refererar Naomi Kleins ”Det här förändrar allt” och
”Chockdoktrinen”.
Holgersen kräver kamp, politisk kamp, ideologisk kamp, upplysningskamp. Planeten
kan räddas om kapitalismen ersätts av ett ekosocialistiskt samhälle.
Han skriver ”Ekosocialismen är bron mellan nutid och framtid.” Han
kallar ekosocialismen ett ”övergångsprogram”. Boken avslutas med tio
tankar om ekosocialistisk krispolitik. Den måste föras på alla plan,
alla nivåer. Den är mångsidig, prövande, universell. Dess mål är att
avskaffa kapitalismen som leder till undergång. Produktionen som nu är
inriktad på bytesvärdet, den vinst som kan uppnås, måste förvandlas
till produktion av bruksvärde, den produktion som är nödvändig för
människornas liv.
Han skriver: ”Hur mycket tålamod kommer dagens ungdomar ha
med sina härskare? Vad gör dagens ungdomar om tio år om våra makthavare
fortsatt har misslyckats att lösa klimatkrisen? Vilka ursäkter ska
politikerna torgföra när temperaturen rusar mot 2 grader?”
Krisernas tid är de två århundradena av
kapitalism. Holgersen hänvisar ofta till Andreas Malms forskning som i
boken ”Fossil Capital” gör en omvärdering av vår ekonomiska historia,
och till Göran Therborn ”Kapitalet, överheten och alla vi andra”. Han
har under skrivandet diskuterat med Ali Esbati och föreläst på V Skånes
Marxistisk sommarskola 2019.
Vi återkommer med synpunkter på olika teser och
resonemang i boken, men konstaterar att den utöver att vara ett viktigt
bidrag till debatten om klimatkrisen och planetens överlevnad är
välskriven och starkt engagerande.
Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet
hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5
grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på
den bästa samlade vetenskapen.
Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.
Träd och grönområden betyder mycket för vårt välbefinnande
Ingår i föreläsningsserien Gröna program. Arrangeras i samarbete med
Lunds Naturskyddsförening och Lunds universitets Hållbarhetsforum.
Fri entré, ingen föranmälan.
Datum och tid: Onsdag 12 oktober 18:00 – 19:00
Plats: Stadsbiblioteket - Atriumgården
I takt med att klimatkrisen eskalerar växer även oron hos många inför hotet vi står inför.
Så, hur tacklar vi vår klimatångest?
Tid: Torsdag 13 okt kl 8.30-9.30
Plats: Starvägen 19, Lund. Vi bjuder på frukost från kl 8.00 eller följ seminariet online. Anmälda deltagare får länk.
På det här seminariet föreläser klimatpsykologen Frida Hylander om
vad forskningen säger och presenterar sina bästa tips för att hantera
klimatångest. Efter föreläsningen samtalar Frida med Alexander Ahl, ung
klimataktivist från Fridays For Future om hur oron för framtiden kan
skapa engagemang och aktivism.
Varmt välkommen att anmäla dig!
Nyss susade sommarvind i lindarnas, lönnarnas och avenbokarnas kronor.
Nu är det brittsommar. Torra löv prasslar i träden, virvlar sakta
mot marken och bildar skiftande gula mönster mot svart asfalt och
grönt gräs.
Snart blir det senhöst och vinter. Då sliter blåsten i kala
kvistar och grenar. Frysande hundägare hukar i lä bakom trädens svarta
stammar.
40 procent av bostadsrättsägarna uppger
enligt ny statistik från Sveriges BostadsrättsCentrum att de vill ha
solceller. För cirka tio år sedan diskuterades solceller i
Klostergården men bara hyresrättsföreningen Blid-vädersvägen 4 har
installerat solceller. Det är säkert hyresgästerna tacksamma för nu.
Under nuvarande energikris borde föreningarna i hela Klostergården överväga att investera i solceller.
De tio procent svenskar som hade lägst inkomst tjänade 8500 kronor i månaden 2020.
Gränsen för låg ekonomisk standard är 10600 kronor i månaden.
1,5 miljoner svenskar tillhör denna grupp, däribland vart femte barn.
Frälsningsarmén konstaterar att de nästan 800 000 svenskar som
lever på försörjningsstöd har 170 kronor kvar i månaden efter att maten
är betald, vilket ska räcka till lyx som kläder, medicin och
tandborste. I vinter kommer det att dimpa ner elräkningar och
hyreshöjningar som gör ont även för dem som har det bättre ställt.
För hundratusentals svenskar väntar en katastrof.
(Andreas Cervenka, Aftonbladet 3/10)
I 50 år hade Klostergårdsborna en anslagstavla i
centrum. Alla kastade ett öga på den när de gick förbi. Där kunde
möten och utställningar annonseras. Föredrag och arrangemang i
föreningar, kyrka och bibliotek. Där kunde man efterlysa sin
bortsprungna katt, hyra ut sin lägenhet när man var borta en månad,
efterfråga vad man behövde eller bjuda ut vad man inte längre behövde.
Där kunde man demokratiskt uttrycka sin åsikt, spika sina teser.
Sedan försvann den. Visserligen har TV sin anslagstavla.
Visserligen finns det anslagstavlor där COOP bjuder ut sina produkter
och anslagstavlor som organisationer kan hyra för stora summor.
Visserligen har kyrka och bibliotek egna anslagstavlor, men där når de
bara sina egna intressenter. Visserligen finns adressen Anslagstavlan på
nätet, men den har inte alls samma genomslagskraft.
Informell anslagstavla
En anslagstavla fungerar annorlunda. Den
är fri, kostar ingenting, öppen för alla. Ibland sätter någon upp en
lapp om en tappad plånbok. Kanske ringer den som hittat plånboken nästa
dag. Vi vet att det händer. Där kan man klaga om något som är fel och
få det tillrättat.
Anslagstavlan är en perfekt marknad. Allt kan säljas
och köpas. Den är en perfekt demokrati. Alla kan göra sig hörda. Den är
en perfekt nyhetsförmedling inom sitt närområde.
Det finns tusentals anslagstavlor som fungerar så i
stadsdelar och kommuner. En anslagstavla behövs också som en
beredskapsåtgärd i kristider när nätet och strömmen slås ut. Då kan
samhället få ut informationen direkt till medborgarna. På
anslagstavlan!
Klostergården hade en perfekt anslagstavla. Den finns
på foto i Gamla Lunds årsbok Lund Söderut. Vi vill ha tillbaka den!
Alla föreningar vill ha tillbaka den! Biblioteket vill ha tillbaka den!
Klostergårdsgruppen vill ha tillbaka den! Skolan vill ha tillbaka
den! Alla Klostergårdsbor vill ha tillbaka den! Vi vädjar till
kommunen, ägarna i centrum, alla offentliga eller anonyma makthavare.
Ge oss anslagstavlan tillbaka!
Nu är äntligen den nya mandatperioden igång! Vi har ägnat de första
tre veckorna åt introduktion och uppstart av den nya riksdagen och
såklart val av massor med olika poster.
Vi började med ett par rejäla introduktionsdagar. Vi är
fem nya ledamöter i Vänsterpartiets riksdagsgrupp och 19 omvalda
ledamöter. Vi förlorade tyvärr fyra platser och är nu 24 ledamöter i
riksdagen. Det är väldigt mycket för nya ledamöter att lära sig om
riksdagsarbetet, hur partikansliet fungerar och relationen till
partistyrelsen. Riksdagsgruppen var också speciellt inbjuden till
partistyrelsens möte veckan innan riksmötet öppnande för att just
diskutera hur vi arbetar på bästa sätt tillsammans.
26 september samlades hela nya riksdagen för att starta
upp nya mandatperioden och välja talmanspresidium. Det var in i det
sista oklart hur det skulle bli, precis som i början av förra
mandatperioden. Den borgerliga sidan, M-Kd-Sd-L, meddelade till slut
att de föreslog omval på Norlén, som ju är invald ledamot från
moderaterna. Det finns olika praxis för val av talman, antingen ska
personen komma från det största partiet eller från det största partiet i
det största blocket. Denna gång hade det inneburet S eller Sd, men det
blev alltså omval på en moderat talman. Norlén är mycket uppskattad och
har gjort ett väldigt bra jobb under den senaste mandatperioden, och
det var viktigt för de rödgröna partierna att göra allt för att stoppa
en talman från Sd. Talman och vice talman (s) valdes därför med
acklamation och en enig riksdag. Sedan blev det omröstningar.
Borgarna nominerade en sverigedemokrat, S acceptera-de detta men
miljöpartiet ställde upp en motkandidat, på samma sätt som
vänsterpartiet gjorde förra gången. Denna gång vann dock Sd, och sedan
blev tyvärr vänsterpartiets kandidat besegrad av en centerpartist efter
tre omgångar med slutna valsedlar till posten tredje vice talman.
Vänsterpartiet är fjärde största parti med fler röster än centerpartiet
men med lika många mandat. Vi borde alltså ha fått sista
talmansposten, men nu blev det inte så och vi har därför ingen i
talmanspresidiet denna mandatperiod.
Dagen efter riksmötets öppnande valde vi alla
utskottsplatser. Jag fick fortsätta i försvarsutskottet, vilket jag är
väldigt glad över! Ser fram emot att få fortsätta arbeta med de
frågorna, som jag känner att jag har ganska bra koll på nu. Alla
vänsterpartiets utskottsledamöter finns här, många fortsätter i de utskott och politikområden som de redan har arbetat med, vilket känns bra och stabilt.
Malcolm Momodou Jallow blir ordförande i civilutskottet och Ida Gabrielsson blir vice ordförande i socialförsäkringsutskottet
Vi fick även två presidieposter i utskotten: Ordförande i
civilutskottet (som bland annat hanterar bostadspolitiken) och vice
ordförande i socialförsäkringsutskottet (som bland annat hanterar
pensioner, övriga socialförsäkringar men även hela
migrationspolitiken).
Jag valde själv att lämna mitt uppdrag som vice gruppledare i och med
denna nya mandatperiod. Det har varit fantastiskt intressant, men
också ganska arbetsamt, att vara med och leda Vänsterpartiets arbete i
riksdagsgruppen i 2,5 år, men nu lämnar jag över till nya krafter!
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund
Praktiskt taget hela världen fördömer Rysslands olagliga annektering av de östra delarna av Ukraina. Det ena sanktionspaketet efter det andra införs för att sätta press på Ryssland. Det militära och ekonomiska stödet till Ukraina ökar. Allt i syfte att driva tillbaka Ryssland och få angriparen att respektera internationell rätt. Ett sådant samfällt och beslutsamt handlingssätt är bra och nödvändigt och viktigt att tillämpa även mot en stormakt som Ryssland.
Bosättare utanför Jerusalems gamla stad
Tyvärr är dock framför allt västvärlden inkonsekvent och
ser mellan fingrarna med åtminstone ett annat land som flagrant bryter
mot internationell rätt och gång på gång fördömts av FN. Inte nog med
det, EU och USA ger landet stora handelsfördelar. Och detta fortsätter
trots att landet ockuperar stora landområden, som enligt internationell
rätt tillhör andra stater och folk och bebos av andra människor.
Landet har flyttat stora delar av sin befolkning till de ockuperade
områdena och har annekterat stora delar av dem samt gör allt för att
försämra livet för ursprungs-befolkningen med ett apartheidliknande
system, som fördöms av stora delar av världen. Tyvärr stannar dessa
fördömanden vid ord och världens mäktiga länder sätter inte den kraft
bakom orden, som de gör i fallet Ryssland.
Inte oväntat har landets ledning dröjt med att ta ställning mot
Ryssland och landet har ännu inte infört några sanktioner mot Ryssland.
Landet är Israel.
