2010-09-16

Söndagens valutgång

• Sverigedemokraterna i riksdagen
• Alliansen större än de röd-gröna men i minoritet i riksdagen
• Blockpolitiken förhindrar alla försök att skapa majoritetsregering
• Fortsatt alliansstyre nu som minoritetsregering

Klimatförsämringen gör samarbete mindre troligt
Det första man kan konstatera är att Maud Olofssons projekt alliansen och det sätt på vilket detta blocks politik bedrivits har varit destruktivt för det politiska systemet. Partier som tidigare samarbetat har utmålats som fiender. Stora politiska förändringar har under de senaste fyra åren genomförts utan att man sökt förankra och nå breda överenskommelser. Smutsiga kampanjer har drivits av bland annat det kristna partiet mot Mona Sahlin. Maud Olofsson och Göran Hägglund har fastställt att Lars Ohly är en kommunist och som sådan är han omöjlig att vara i närheten av. Dessa kampanjer är förståeliga om man med alla medel vill vinna makten men de har samtidigt försvårat de samtal över blockgränserna som nu kunde vara en väg att undvika ett beroende av SD. Blockpolitik är ingen grund för samarbete.

Funderingar kring olika utvägar
Miljöpartiet ett parti i högergruppen?
Från alliansens sida säger man sig vara berett att bjuda in miljöpartiet för att uppnå majoritet. Även om det uppenbarligen, och till min förvåning finns, miljöpartister som ligger långt till höger så tror jag inte att ett sådant samarbete är möjligt. Det räcker med att ta upp alliansens kärnkraftspolitik och utrikespolitik för att förstå att ett sådant samarbete snabbt skulle halvera miljöpartiet både bland riksdagsmedlemmarna och bland väljarna. Skulle centern för övrigt släppa sin miljöministerpost?

Moderater och socialdemokrater i samarbete?
Detta alternativ har styrkan av att det omfattar de två ledande partierna. När vi sedan ställer frågan, vem skulle bli statsminister?, så faller alternativet pladask. Reinfeldt skulle aldrig acceptera Mona Sahlin då moderaterna är det parti som gått starkt fram och alliansen är större än de röd-gröna. Socialdemokraterna kan aldrig acceptera att sitta i en regering under ledning av en moderat. Vi befinner oss trots allt inte inför ett krigshot.

FP, C, MP och S i mittensamverkan
De nu krympta FP och C är försvaga för att samarbeta med S och skulle snabbt bli ännu mindre. Utesluten lösning.

Alliansen fortsätter som minoritetsregering
Alliansen bildar en minoritetsregering som accepteras av Sverigedemokraterna genom att de avstår från att rösta när riksdagen skall godkänna den nya regeringen. Detta är i min mening den troligaste utgången. Även om Reinfeldt under valkampanjen hårt kritiserat SD så kommer han att ha svårt att avstå från ett fortsatt regerande. SD är ett ytterlighetsparti på högerkanten.
Flera tidigare medlemmar i borgerliga partier finns på SD:s listor. Såväl allians som SD har egoismen som grundvalar i sitt budskap. Reinfeldt kan också när kritik framförs skylla på de röd-gröna som avstått samarbete och därmed givit SD inflytande.
Naturligtvis finns det risker i att landet styrs av en allians som kan utnyttjas av SD. I praktiken kommer dock SD att ha svårt att utöva utpressning. Genom att de i de flesta frågor ligger närmare allians jämfört de röd-gröna har de inget val. I SD:s kärnfrågor integration och invandring bör allians och de röd-gröna nå kompromisser så att SD ställs vid sidan om.
Alliansregeringen blir svagare men den bör ändå kunna regera.

Extraval i det fall ingen anser sig kunna bilda regering
I det fall Reinfeldt inte lyckas bilda regering och ej heller Mona Sahlin kan, finns möjligheten att genomföra extraval. Ett möjligt men riskabelt alternativ. Faran är att sverigedemokraterna i en andra valomgång kan få ytterligare väljarstöd. Samtidigt kan en positiv effekt vara att förhandlingarna kring regeringsbildandet i denna nya justerade riksdag blir lättare då man nu tvingas att hitta en lösning och att väljarna i högre grad då också accepterar en regeringsbildning över blockgränsen.

Det röd-gröna blocket efter valet
Det är nödvändigt att de röd-gröna håller fast vid en politik för solidaritet och rättvisa om vi skall ha en möjlighet att vinna valet om fyra år. Även om det är viktigt att förhindra SD inflytande i politiken så får detta inte ske genom att vänstern gör avkall på dessa värderingar. Vid ett fortsatt alliansstyre kan de röd-gröna än mer förtydliga sin politik. Samtidigt kan vi från alliansen förvänta oss nya skattebidrag till förmögna och mittenväljare. Det är en stor utmaning som ligger framför de röd-gröna men den är inte omöjlig.
Lars-Anders Jönsson

Inga kommentarer: