Ni läste kanske Göran Engströms viktiga reportage från Afghanistan om
en man som tvingas lämna bort sin sjuåriga dotter för att betala
tillbaka den skuld han ådrog sig när hans sjuka hustru var intagen på
sjukhus. SDS 14/9.
Detta händer nu, men det har hänt i årtusenden - i ekonomier
som bygger på lån, skuld och räntor. Och i årtusenden har människor
krävt rättvisa och respekt för sitt människovärde. Man kan läsa om det i
Bibeln. Liksom i buddhistiska och islamiska skrifter.
Profeten Nehemja skriver till exempel: ”Vi måste ge våra söner
och döttrar i träldom, ja, några av våra döttrar har redan blivit
givna i träldom, utan att vi förmår göra något åt det.” (Nehemja 5:4).
Nehemja var jude, född i Babylon som då lydde under Persien.
År 444 f.Kr blev han utsedd till persisk ståthållare i hemlandet
Judéen. Han fann landet stå inför en skuldkris.
Överallt omkring sig såg han fattiga bönder som inte klarade
av att betala sina skatter och borgenärer som förde bort de fattigas
barn.
Men Nehemja gjorde något åt det. Han bestämde att alla privata
skulder skulle avskrivas. Dessutom återinförde han den gamla tanken på
ett jubelår: alla skulder skulle automatiskt upphöra ”på sabbatsåret”,
dvs vart sjunde år, och alla som försmäktat i träldom på grund av
skulder skulle då friges.
Skuldproblemet, borgenärernas utnyttjande av gäldenärerna,
fanns kvar på Jesu tid, 450 år senare. Han tar upp den flera gånger,
bland annat i Fader vår. ”Förlåt oss våra skulder såsom ock vi förlåta
dem oss skyldiga är” var ursprungligen bokstavligt menat: befria oss
från våra egna skulder, som förslavar oss, och från våra fordringar,
som gör oss omänskliga.
Skuldkriser uppstår gång på gång genom historien. De orsakar
uppror, krig och ibland anarki. Hur det historiskt fungerat och
alltjämt fungerar i Skåne kan du se i dokumentären ”Greven och
frälsebönderna” som visas i kväll. Den är inspelad 2013.
Människor har grubblat över begreppet skuld under tusentals
år. ”Den som är försatt i skuld är icke fri” sa Göran Persson. Han
ville inte avskaffa systemet men övertala oss att spara.
Debatten om Anders Borgs budget handlar om detta. Rubriken på
Sydsvenskans förstasida idag talar om budgetens vinnare och förlorare.
Välfärdssamhället är vårt försök att undvika skuldkriser. Vi strävar
efter att göra det universellt.
USA och många EU-länder befinner sig sedan 2008 i
en skuldkris som fungerar ungefär som den i Judéen på Nehemjas och Jesu
tid. Människor förlorar allt vad de äger i Spanien, Portugal, Italien
och Grekland. Banker vräker dem från deras hem. De tvingas förnedra sig
för att försörja sig.
Skuldhantering har blivit en huvudfråga i internationell politik som på kolonialismens och imperialismens tid.
David Graeber öppnar nya perspektiv i sin bok ”Skuld. De
första 5000 åren”. Det är ur de resonemangen ovan är hämtade. Graebers
egen analys av begreppet skuld och dess konsekvenser är förstås mer
komplex än texten här visar.
Tillbaka till utgångspunkten. En afghansk man tvingas betala sin skuld med sin sjuåriga dotter. Det händer nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar