"Arena-pusslet snart färdiglagt”.
Söndagspromenad 31/10 klockan 14.
Samling utanför kyrkan i Klostergården.
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
Visar inlägg med etikett VB Nr 32 - 2010-10-29. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett VB Nr 32 - 2010-10-29. Visa alla inlägg
2010-10-28
Verklighetens terrorist
Säpo varnade för terroristdåd härom veckan. Vi trodde att det som vanligt handlade om att trakassera någon somalier som försökte skicka pengar till sin familj. Men den här gången var det på riktigt! Nu finns det en verklig terrorist i Malmö, en högerterrorist! Vi får se om Säpo kan göra något nyttigt den här gången.
Att erkänna svarslöshet av Gr
Sydsvenskans Kenneth Hermele nämnde i sitt referat fem av de sex deltagarna i den ”Vad är det för fel på vänstern?”-debatt som efterArbetet och ABF Malmö ordnade i måndags. Av generationssolidaritet börjar jag med den sjätte.
– Tänk om det är så att den rödgröna vänstern inte har svar på de stora politiska frågorna, sa Örjan Nyström, och att det var därför som den förlorade valet. Ta outsiderproblemet på arbetsmarknaden: går det verkligen att lösa genom socialförsäkringssystemet? Sannolikt inte, eftersom den bottnar i arbetslivets strukturförändringar. Då måste vi skaffa oss ny djup kunskap om samhället, och ett sätt kan vara att återupprätta den sociala ingenjörskonsten och sträva efter att nå den högsta intellektuella nivån. Ta exempel av 1930-talets bostadssociala utredning eller av Rehn & Meidner som for runt och föreläste i tio år.
– Slutresultatet av det blev löntagarfonderna, kontrade Dewrit Mavi. Somliga inom vänstern blev saliga och på den avgörande LO-kongressen stämde man upp Internationalen. Men det var förmodligen löntagarfonderna och Pomperipossadebatten om skatterna som var vändpunkten ooch början på den utveckling som nu har lett till fram till Reinfeldt. Det är nog inte längre möjligt att vinna val på skattehöjningar eller kollektiv kapitalbildning.
– Men just kollektiv kapitalbildning är oundgänglig om vi ska kunna göra de investeringar som behövs för att klara klimatkrisen, inskärpte Andreas Malm. Som även lyfte fram ett annat av sina stora teman, den islamofobi som hotar Europa och Sverige. (Den betonades även av Mavi, som sa att den inte får reduceras till en fråga om social utjämning och rättvisa utan att den har en egen kraft.) I övrigt framstod Malm som panelens vänsterist när han hyllade de pågående gatuaktionerna i Frankrike och kritiserade den byråkratiserade svenska fackföreningsrörelsen som sades ha matat arbetarklassen med lugnande medel.
Nyström och Aron Etzler invände att de svenska arbetarna har andra traditioner än de latinska, och att de senare inte alltid är så framgångsrika även om det kan vara häftigt att demonstrera tillsammans med en halv miljon andra. Etzler underströk att vänsterpartierna backar över hela kontinenten oavsett om de försöker gå åt vänster eller höger (med Norge som möjligt undantag), men varnade liksom Klas Gustafsson för det senare och höll med Malm om att det måste finnas ett underförstått hot i botten för att klasskompromisser ska fungera.
Behöver vänstern vinna val? Debattörerna gav motsatta svar. Ja, sa Etzler, som också menade att de rödgröna hade talat för lite om arbetslösheten. Nej, inte om vi eftersträvar full sysselsättning till varje pris, protesterade Nina Björk. Vi måste vinna på att tala om de reella behov som behöver fyllas, annars kan det vara. Och om de gränser som naturen sätter.
Därmed hade hon och Malm direkt eller indirekt nämnt klimatet och naturen, och debattledaren ville ha en diskussion om begreppet grönt folkhem. Vilket Malm förklarade som mossigt, ekosocialism ska det vara. Etzler tog klimathotet på mycket stort allvar och pekade på Kuba som blivit ett ekologiskt föregångsland genom den påtvungna resursbristen efter Sovjets fall. Men kan vi vinna de svenska arbetarna genom att lyfta fram Kuba som exempel? Etzler tvivlade.
Ja, vi måste koppla klimatet till andra frågor, menade Malm. Bilarbetarna kan göra solpaneler i stället. Han tycktes liksom en gång Göran Persson mena att den gröna samhällsomvandlingen kan skapa full sysselsättning.
Om Erik Kågström varit i publiken hade han nog invänt mot detta och hävdat att det kaos som produktionskrisen för olja och andra nyckelvaror skapar omöjliggör en ordnad omläggning av samhället i grön och harmonisk riktning. Men i stället undrade publikröster varför vänstern hade talat så lite om feminism i valrörelsen. Var det av rädsla för att stärka FI? Hur som helst borde andra ha tagit upp Schymans idé om en löneutjämningsform, tyckte Örjan Nyström. Och citerade Marx Kapitalet del 3 som den gamle r-are han var.
– Tänk om det är så att den rödgröna vänstern inte har svar på de stora politiska frågorna, sa Örjan Nyström, och att det var därför som den förlorade valet. Ta outsiderproblemet på arbetsmarknaden: går det verkligen att lösa genom socialförsäkringssystemet? Sannolikt inte, eftersom den bottnar i arbetslivets strukturförändringar. Då måste vi skaffa oss ny djup kunskap om samhället, och ett sätt kan vara att återupprätta den sociala ingenjörskonsten och sträva efter att nå den högsta intellektuella nivån. Ta exempel av 1930-talets bostadssociala utredning eller av Rehn & Meidner som for runt och föreläste i tio år.
– Slutresultatet av det blev löntagarfonderna, kontrade Dewrit Mavi. Somliga inom vänstern blev saliga och på den avgörande LO-kongressen stämde man upp Internationalen. Men det var förmodligen löntagarfonderna och Pomperipossadebatten om skatterna som var vändpunkten ooch början på den utveckling som nu har lett till fram till Reinfeldt. Det är nog inte längre möjligt att vinna val på skattehöjningar eller kollektiv kapitalbildning.
– Men just kollektiv kapitalbildning är oundgänglig om vi ska kunna göra de investeringar som behövs för att klara klimatkrisen, inskärpte Andreas Malm. Som även lyfte fram ett annat av sina stora teman, den islamofobi som hotar Europa och Sverige. (Den betonades även av Mavi, som sa att den inte får reduceras till en fråga om social utjämning och rättvisa utan att den har en egen kraft.) I övrigt framstod Malm som panelens vänsterist när han hyllade de pågående gatuaktionerna i Frankrike och kritiserade den byråkratiserade svenska fackföreningsrörelsen som sades ha matat arbetarklassen med lugnande medel.
Nyström och Aron Etzler invände att de svenska arbetarna har andra traditioner än de latinska, och att de senare inte alltid är så framgångsrika även om det kan vara häftigt att demonstrera tillsammans med en halv miljon andra. Etzler underströk att vänsterpartierna backar över hela kontinenten oavsett om de försöker gå åt vänster eller höger (med Norge som möjligt undantag), men varnade liksom Klas Gustafsson för det senare och höll med Malm om att det måste finnas ett underförstått hot i botten för att klasskompromisser ska fungera.
Behöver vänstern vinna val? Debattörerna gav motsatta svar. Ja, sa Etzler, som också menade att de rödgröna hade talat för lite om arbetslösheten. Nej, inte om vi eftersträvar full sysselsättning till varje pris, protesterade Nina Björk. Vi måste vinna på att tala om de reella behov som behöver fyllas, annars kan det vara. Och om de gränser som naturen sätter.
Därmed hade hon och Malm direkt eller indirekt nämnt klimatet och naturen, och debattledaren ville ha en diskussion om begreppet grönt folkhem. Vilket Malm förklarade som mossigt, ekosocialism ska det vara. Etzler tog klimathotet på mycket stort allvar och pekade på Kuba som blivit ett ekologiskt föregångsland genom den påtvungna resursbristen efter Sovjets fall. Men kan vi vinna de svenska arbetarna genom att lyfta fram Kuba som exempel? Etzler tvivlade.
Ja, vi måste koppla klimatet till andra frågor, menade Malm. Bilarbetarna kan göra solpaneler i stället. Han tycktes liksom en gång Göran Persson mena att den gröna samhällsomvandlingen kan skapa full sysselsättning.
Om Erik Kågström varit i publiken hade han nog invänt mot detta och hävdat att det kaos som produktionskrisen för olja och andra nyckelvaror skapar omöjliggör en ordnad omläggning av samhället i grön och harmonisk riktning. Men i stället undrade publikröster varför vänstern hade talat så lite om feminism i valrörelsen. Var det av rädsla för att stärka FI? Hur som helst borde andra ha tagit upp Schymans idé om en löneutjämningsform, tyckte Örjan Nyström. Och citerade Marx Kapitalet del 3 som den gamle r-are han var.
Personfrågor av Lucifer
En eller flera galningar går omkring och skjuter på folk i Malmö. 
Det handlar om brott, kriminalitet, ett ärende för polisen. Men fram träder förstås sådana som brukar rymmas under beteckningen ”alla goda krafter”, t.ex. Sydsvenskans marknadsavdelning. En kampanj har startats under rubriken ”Vi älskar Malmö”, med ett rött hjärta. Man väntar nu bara på återlanseringen av den förra succén, ”Har du sett Malmö, har du sett världen.”
En missförstådd och ringaktad stad
Som lundabo är det inte lätt att yttra sig om Malmö utan att bli beskylld för klichébetonat förakt för syskonstaden. Jag tror mig inte känna något sådant – mitt största problem med Malmö är att jag har lite svårt att känna in väderstrecken där och därmed inte alltid hittar så bra. Men talespersonerna för Malmö – lokalpatrioterna, insändarskribenterna, journalisterna – verkar ha allvarligare problem. De tycks vackla mellan hybris, där staden prisas för sin skönhet, sina byggnader, sin kulturmiljö etc, och djup olycka, där stan intar en offerroll, ständigt föraktad och nedvärderad av kultureliten.
I spelet här ingår förstås också MFF, på hybrissidan. Men i svåra situationer får Malmö vägledning av högre krafter, Ödet, eller vad man vill kalla det. I torsdagens Sydsvenska skriver sportchefen: ”MFF hade ett val inför matchen mot Häcken. Det fanns två alternativ och MFF valde det enda de egentligen kunde. MFF valde att inte lämna över guldet till HIF.” Ett så klokt val skulle man vilja utbrista, Annars skulle ju guldmedaljerna hamna i Helsingborg och det skulle ju inte vara att stå ut med.
Efterträdaren till vår nye tyske propagandaminister ifrågasatt
Ytterligare en person utvald av Reinfeldt visar sig nu vara omöjlig i offentligheten utanför moderaterna. Moderaternas tidigare partisekreterare, vår nye tyska propagandaminister, Schlingmann, är statsekreterare och chef för Reinfeldts regeringskansli, ungfär som Haldeman var för Nixon. Tysk? Nja, han blev nyss svensk medborgare. Men visst är det egendomligt att det under alla dessa år då han tjänat Reinfeldt inte sagts ett ord om hans medborgarskap. Lite nyhetsvärde hade det väl haft ändå?
Många vill säkert hävda att det är en ren tillfällighet att ett halvt dussin personer, alla moderater utsedda till höga poster av Reinfeldt, har tvingats hoppa av därför att deras omdöme inte har levt upp till de blygsamma krav allmänheten ställer på politiska företrädare. Sådana ska betala skatter som vi andra, de ska inte fixa sig ekonomiska förmåner på gränsen till det olagliga, de ska visa någon grad av politiskt omdöme. Personernas uppträdande har varit väl känt inom Moderaterna, men har där inte väckt något uppseende. Smita från TV-licensen, ha svarta barnflickor, åka på bjudresor, ja det är väl inget? Det tyder väl bara på lite smartness och anpassning till världen. Skulle det vara något problem att partiets ansvarige i miljöfrågor åker på bjudresa med Shell? Nej, tycker inte Reinfeldt och de flesta andra moderater, tror jag. Det är vi andra som reagerar. När Reinfedt fås att inse det om ett tag är det nog kört för partisekreteraren.
En lösning för Shell hade annars varit att ge pengar för flygbiljett, uppehälle mm till Moderata Samlingspartiet. Det hade varit anonymt, pengarna kunde sedan gå till Sofia Arkelsten och då hade hon ju inte behövt skylta med anknytningen till Shell.
Fallet Ebbesson
Mycket personfrågor i dag, men det är svårt att inte ta upp fallet med Anders Ebbeson. Som meddelats i torsdagens tidningar får han inte sin eftertraktade kommunalrådsplats trots att de borgerliga ville bjuda honom på det. Han lämnar i protest sina uppdrag för Miljöpartiet, utom själva platsen i Lunds kommunfullmäktige.
Jag kan inte bli särskilt upprörd över detta och vet inget om hans särskilda bevekelsegrunder. Kanske tycker han det är jobbigt att pendla till ett jobb fem mil bort och hellre skulle vilja sitta vid ett skrivbord i Lund, kanske är det det ganska rejäla lönelyftet som lockade.
Däremot är det svårt att tro att det handlar om politik, det verkar ju inte vara något som bekymrar Ebbesson. För mig är det en påminnelse om att pengar och poster faktiskt kan betyda en hel del i förment politiska avgöranden. Det borde inte vara så och därför är det så viktigt att hålla ner löner och ersättningar inom politiken. Riksdagsmän tjänar redan alldeles för mycket och de kommunalrådslöner som på torsdagskvällen bestäms av borgarna i Lund är på tok för höga. Borgarna vill höja därför att de annars anser sig få ett B-lag som sina representanter och det är kanske sant. Men för vänsterpartierna som inte behöver tävla mot näringslivets löner får vi fel representanter om lönerna sätts för högt.
Det handlar om brott, kriminalitet, ett ärende för polisen. Men fram träder förstås sådana som brukar rymmas under beteckningen ”alla goda krafter”, t.ex. Sydsvenskans marknadsavdelning. En kampanj har startats under rubriken ”Vi älskar Malmö”, med ett rött hjärta. Man väntar nu bara på återlanseringen av den förra succén, ”Har du sett Malmö, har du sett världen.”En missförstådd och ringaktad stad
Som lundabo är det inte lätt att yttra sig om Malmö utan att bli beskylld för klichébetonat förakt för syskonstaden. Jag tror mig inte känna något sådant – mitt största problem med Malmö är att jag har lite svårt att känna in väderstrecken där och därmed inte alltid hittar så bra. Men talespersonerna för Malmö – lokalpatrioterna, insändarskribenterna, journalisterna – verkar ha allvarligare problem. De tycks vackla mellan hybris, där staden prisas för sin skönhet, sina byggnader, sin kulturmiljö etc, och djup olycka, där stan intar en offerroll, ständigt föraktad och nedvärderad av kultureliten.
I spelet här ingår förstås också MFF, på hybrissidan. Men i svåra situationer får Malmö vägledning av högre krafter, Ödet, eller vad man vill kalla det. I torsdagens Sydsvenska skriver sportchefen: ”MFF hade ett val inför matchen mot Häcken. Det fanns två alternativ och MFF valde det enda de egentligen kunde. MFF valde att inte lämna över guldet till HIF.” Ett så klokt val skulle man vilja utbrista, Annars skulle ju guldmedaljerna hamna i Helsingborg och det skulle ju inte vara att stå ut med.
Efterträdaren till vår nye tyske propagandaminister ifrågasatt
Ytterligare en person utvald av Reinfeldt visar sig nu vara omöjlig i offentligheten utanför moderaterna. Moderaternas tidigare partisekreterare, vår nye tyska propagandaminister, Schlingmann, är statsekreterare och chef för Reinfeldts regeringskansli, ungfär som Haldeman var för Nixon. Tysk? Nja, han blev nyss svensk medborgare. Men visst är det egendomligt att det under alla dessa år då han tjänat Reinfeldt inte sagts ett ord om hans medborgarskap. Lite nyhetsvärde hade det väl haft ändå?
Många vill säkert hävda att det är en ren tillfällighet att ett halvt dussin personer, alla moderater utsedda till höga poster av Reinfeldt, har tvingats hoppa av därför att deras omdöme inte har levt upp till de blygsamma krav allmänheten ställer på politiska företrädare. Sådana ska betala skatter som vi andra, de ska inte fixa sig ekonomiska förmåner på gränsen till det olagliga, de ska visa någon grad av politiskt omdöme. Personernas uppträdande har varit väl känt inom Moderaterna, men har där inte väckt något uppseende. Smita från TV-licensen, ha svarta barnflickor, åka på bjudresor, ja det är väl inget? Det tyder väl bara på lite smartness och anpassning till världen. Skulle det vara något problem att partiets ansvarige i miljöfrågor åker på bjudresa med Shell? Nej, tycker inte Reinfeldt och de flesta andra moderater, tror jag. Det är vi andra som reagerar. När Reinfedt fås att inse det om ett tag är det nog kört för partisekreteraren.
En lösning för Shell hade annars varit att ge pengar för flygbiljett, uppehälle mm till Moderata Samlingspartiet. Det hade varit anonymt, pengarna kunde sedan gå till Sofia Arkelsten och då hade hon ju inte behövt skylta med anknytningen till Shell.
Fallet Ebbesson
Mycket personfrågor i dag, men det är svårt att inte ta upp fallet med Anders Ebbeson. Som meddelats i torsdagens tidningar får han inte sin eftertraktade kommunalrådsplats trots att de borgerliga ville bjuda honom på det. Han lämnar i protest sina uppdrag för Miljöpartiet, utom själva platsen i Lunds kommunfullmäktige.
Jag kan inte bli särskilt upprörd över detta och vet inget om hans särskilda bevekelsegrunder. Kanske tycker han det är jobbigt att pendla till ett jobb fem mil bort och hellre skulle vilja sitta vid ett skrivbord i Lund, kanske är det det ganska rejäla lönelyftet som lockade.
Däremot är det svårt att tro att det handlar om politik, det verkar ju inte vara något som bekymrar Ebbesson. För mig är det en påminnelse om att pengar och poster faktiskt kan betyda en hel del i förment politiska avgöranden. Det borde inte vara så och därför är det så viktigt att hålla ner löner och ersättningar inom politiken. Riksdagsmän tjänar redan alldeles för mycket och de kommunalrådslöner som på torsdagskvällen bestäms av borgarna i Lund är på tok för höga. Borgarna vill höja därför att de annars anser sig få ett B-lag som sina representanter och det är kanske sant. Men för vänsterpartierna som inte behöver tävla mot näringslivets löner får vi fel representanter om lönerna sätts för högt.
Den galna bloggvärlden av Göran Persson
Satt och sökte lite planlöst på nätet för att se vad man skriver om Sofia Arkelsten och hennes res- och bilvanor. Efter att tittat lite på de stora kanonernas sidor, sk gammelmedia, och deras ännu lite inlindade krav på omedelbar avgång så leddes jag av kommentarsfälten vidare ut i bloggosfären.
Där skräder man som vanligt inte orden, den som gitter kan läsa själv.
Tänkte avsluta det hela med att kolla hos moderaterna själv vad som sades där. Hemsidan lider nog av lite ”dagen efter valet syndrom” fortfarande för den var inte så jätteaktuell. Första artikeln var en rekryteringsannons: ”Vill du jobba hos oss? Vi erbjuder spännande och dynamiska arbetsplatser över hela Sverige, där du får möjlighet att vara med och påverka hur Moderaterna och Sverige utvecklas lokalt, regionalt eller nationellt.” Det blev nästan lite kul efter alla avgångskraven jag läst tidigare. Men så klickade jag på fliken Bloggar på deras hemsida och där får man ett antal tips på läsvärda blogginlägg. Än en gång vill jag understryka att det är Nya Moderaternas egen hemsida som ger läsförslaget som jag citerar nedan.
"HYCKLERIETS HÖGSTA HÖNA HÖJER RÖSTENDär skräder man som vanligt inte orden, den som gitter kan läsa själv.
Tänkte avsluta det hela med att kolla hos moderaterna själv vad som sades där. Hemsidan lider nog av lite ”dagen efter valet syndrom” fortfarande för den var inte så jätteaktuell. Första artikeln var en rekryteringsannons: ”Vill du jobba hos oss? Vi erbjuder spännande och dynamiska arbetsplatser över hela Sverige, där du får möjlighet att vara med och påverka hur Moderaterna och Sverige utvecklas lokalt, regionalt eller nationellt.” Det blev nästan lite kul efter alla avgångskraven jag läst tidigare. Men så klickade jag på fliken Bloggar på deras hemsida och där får man ett antal tips på läsvärda blogginlägg. Än en gång vill jag understryka att det är Nya Moderaternas egen hemsida som ger läsförslaget som jag citerar nedan.
skrivet av Fredrik Antonsson - Tokmoderaten
Jag vet inte om man skall skratta eller gråta när socialdemokraternas infamösa partiordförande Mona Sahlin tar till ton i den så kallade Arkelsten-affären. För oss som kan vår politiska historia så känns det ju som om Mona Sahlin är en av de människorna i politikerskrået som borde knipa igen och hålla sig ifrån att sätta epitetet omdömeslösa...
Det är hyckleriets högsta höna som höjer rösten när hon får chansen att kackla med tupparna som driver drevet. Mona Sahlin - denna kvinna som alltid har haft ett sjusärdeles gott omdöme - säger att Sofia Arkelsten "visar ett fruktansvärt dåligt omdöme" som sedan varvas med "hon visade prov på otroligt dåligt omdöme".
Mona spelar naturligtvis sin roll i politikens fars, till synes sjukligt minnessvag över vad hon själv bär med sig i sin ryggsäck. Mona pratar om andra som har ett fruktansvärt dåligt eller ett otroligt dåligt omdöme när hon själv är ohotad svensk mästarinna i just den grenen. Eller vad säger man om en statsministerkandidat som hade fruktansvärt svårt att skilja på sin egen ekonomi och skattebetalarnas dito?
Fia Arklesten må ha varit naiv som inte såg att hennes resor, som betalades av företag och inte av skattebetalarna, skulle ifrågasättas av medias likhundar och en opposition som gärna flyttar fokus från en förnyelseprocess som är lika död som Hjalmar Branting. Men nu är det som det är, Fia föses fram av ett drev som utvecklat sig till en lavin, och det verkar svårt att få stopp på skiten. För att förlänga plågan så öppnar så Mona Sahlin munnen och börjar svammla om omdöme..."
För några veckor sen uppmärksammade VB Skånepartiets skandalösa valutskick där man försett Mona Sahlin med huvudduk. Då trodde i alla fall jag att det bara var förhållandevis marginaliserade extrempartier som höll på med sånt. Men ack så fel jag hade.
Peak Oil 6 av Erik Kågström
Under innevarande år räknar International Energy Agency med att oljeproduktionen i världen i genomsnitt skall bli drygt 86 miljoner fat om dagen. D.v.s. samma nivå som det tidigare toppåret 2008. För länder som är beroende av oljeimport – som Sverige – är det viktigt hur mycket som blir över för export när de oljeproducerande länderna tillfredsställt sina egna konsumtionsbehov. Från 2005 till 2009 ökade den inhemska konsumtionens andel av produktionen i dessa länder från 26% till 29%. Det finns anledning att tro att denna andel kommer att öka ytterligare till förfång för exportvolymen. Flera faktorer bidrar till en sådan utveckling.
Världsmarknadspriset på olja har senaste månaden legat mellan 80 och 85 dollar per fat. Om det är dyrt eller billigt beror på vad man jämför med. Fossil energi är fortfarande mycket billig om man jämför med kostnaden för mänskligt arbete. Men 85 dollar per fat närmar sig kanske smärtgränsen för vad världsekonomin tål. Att återhämtningen av ekonomin i västvärlden i den aktuella recessionen gått långsamt kan till en del bero på att oljepriset är i högsta laget. Världsmarknadsspriset gäller emellertid inte för alla konsumenter av oljeprodukter. I de oljeproducerande länderna får medborgarna och företagen i regel köpa bensin och diesel mer eller mindre till självkostnadspris. Billigast är bensinen i Venezuela med femtio öre litern. I Saudiarabien och Kuwait betalar man mindre än en krona per liter. I Kina och Indien gäller prisreglering och subventioner. USA och Kanada intar en särställning inom oljesektorn. De hör till de få länder som inte har statligt ägda eller delägda oljebolag. Bensinpriset styrs därför av marknaden men priset är i USA ändå ganska lågt p.g.a. låga skatter – i dag betalar man motsvarande ungefär 5 kr litern. I Kanada som är självförsörjande på olja och den största oljeleverantören till USA, ligger bensinpriset några kronor över grannens.
Låga priser ger inga incitament till sparsamhet när det gäller energi och där har vi en av orsakerna till den ökande oljekonsumtionen i oljeländerna. Dessutom är befolkningstillväxten där 2 procent om året och det är över världsgenomsnittet. Inflödet av petrodollar har lett till stadigt ökande levnadsstandard och därmed ökad energikonsumtion.
Världsmarknadspriset på olja har senaste månaden legat mellan 80 och 85 dollar per fat. Om det är dyrt eller billigt beror på vad man jämför med. Fossil energi är fortfarande mycket billig om man jämför med kostnaden för mänskligt arbete. Men 85 dollar per fat närmar sig kanske smärtgränsen för vad världsekonomin tål. Att återhämtningen av ekonomin i västvärlden i den aktuella recessionen gått långsamt kan till en del bero på att oljepriset är i högsta laget. Världsmarknadsspriset gäller emellertid inte för alla konsumenter av oljeprodukter. I de oljeproducerande länderna får medborgarna och företagen i regel köpa bensin och diesel mer eller mindre till självkostnadspris. Billigast är bensinen i Venezuela med femtio öre litern. I Saudiarabien och Kuwait betalar man mindre än en krona per liter. I Kina och Indien gäller prisreglering och subventioner. USA och Kanada intar en särställning inom oljesektorn. De hör till de få länder som inte har statligt ägda eller delägda oljebolag. Bensinpriset styrs därför av marknaden men priset är i USA ändå ganska lågt p.g.a. låga skatter – i dag betalar man motsvarande ungefär 5 kr litern. I Kanada som är självförsörjande på olja och den största oljeleverantören till USA, ligger bensinpriset några kronor över grannens.
Låga priser ger inga incitament till sparsamhet när det gäller energi och där har vi en av orsakerna till den ökande oljekonsumtionen i oljeländerna. Dessutom är befolkningstillväxten där 2 procent om året och det är över världsgenomsnittet. Inflödet av petrodollar har lett till stadigt ökande levnadsstandard och därmed ökad energikonsumtion.
Iran har gott om olja men inte tillräckligt med raffinaderier för det egna bensinbehovet. Man har därför varit tvungen att importera bensin till världsmarknadspris. P.g.a. de aktuella sanktionerna mot landet har man fått brist på bensin. Men häromdagen förklarade plötsligt president Ahmadinejad att Iran nu är självförsörjande på bensin. Det visade sig att man har lagt om verksamheten vid sex petrokemiska fabriker som producerar bensin i stället för parfym och andra kemikalier. Det kan ses som tecken på misslyckad resursallokering men är förståeligt eftersom det är oerhört mycket lönsammare att använda olja som bas för plast och kemikalier än att sälja den till att eldas upp i förbränningsmotorer. Det är man tagit fasta på i Mellanöstern. I Abu Dhabi byggs världens största industrikomplex för integrerad plast- och kemikalieproduktion. Ett företag i Saudiarabien siktar på att bli världsledande petrokemisk aktör inom 10 år.
Elverken drivs ofta med gas eller olja i dessa länder. Infrastrukturen är inte sällan bristfällig och strömavbrott hör till vardagen. Många familjer och företag väljer att ha en egen dieseldriven elgenerator.
En annan anledning till ökad oljekonsumtion är den kroniska vattenbrist som är ett stort problem i Mellanöstern. Avsaltning av havsvatten är ett sätt att lösa detta problem. Men det är en teknik som är mycket energikrävande. För att tillgodose Saudiarabiens vattenbehov med avsaltning skulle det gå åt motsvarande en miljon fat olja om dagen. Stora fabriker för avsaltning startas nu på flera håll i gulfländerna
Växande befolkning, stigande levnadsstandard, låga bensinpriser, satsning på petrokemi, ökat elbehov, avsaltning av havsvatten är sålunda faktorer som kan öka den inhemska konsumtionen av olja i de oljeexporterande länderna och minska den volym som blir över till export. Som om det inte skulle räcka har kung Abdullah i Saudiarabien gett order om att inga nya oljefält får öppnas i landet. Oljan skall sparas till kommande generationer. Saudiarabiens oljeminister har visserligen förklarat att detta inte kan ses som ett förbud men det är säkert en aspekt som kommer att bli ännu mer aktuell den dag oljeproduktionen i världen inte längre motsvarar efterfrågan.
Elverken drivs ofta med gas eller olja i dessa länder. Infrastrukturen är inte sällan bristfällig och strömavbrott hör till vardagen. Många familjer och företag väljer att ha en egen dieseldriven elgenerator.
En annan anledning till ökad oljekonsumtion är den kroniska vattenbrist som är ett stort problem i Mellanöstern. Avsaltning av havsvatten är ett sätt att lösa detta problem. Men det är en teknik som är mycket energikrävande. För att tillgodose Saudiarabiens vattenbehov med avsaltning skulle det gå åt motsvarande en miljon fat olja om dagen. Stora fabriker för avsaltning startas nu på flera håll i gulfländerna
Växande befolkning, stigande levnadsstandard, låga bensinpriser, satsning på petrokemi, ökat elbehov, avsaltning av havsvatten är sålunda faktorer som kan öka den inhemska konsumtionen av olja i de oljeexporterande länderna och minska den volym som blir över till export. Som om det inte skulle räcka har kung Abdullah i Saudiarabien gett order om att inga nya oljefält får öppnas i landet. Oljan skall sparas till kommande generationer. Saudiarabiens oljeminister har visserligen förklarat att detta inte kan ses som ett förbud men det är säkert en aspekt som kommer att bli ännu mer aktuell den dag oljeproduktionen i världen inte längre motsvarar efterfrågan.
Lunds gröna stig till Höje å av Gunnar Stensson
Hoppbackehuset, matcharenan och Mötesplats Klostergården
Det finns en grön stig från stadsparken till Höje å mellan järnvägen och Klostergårdens idrottsplats. I soluppgången följer jag den norrut mot Lund. Popplarna vid idrottsplatsen har fällts till förmån för någon sorts ekonomibyggnader. Längre fram är trädridån mellan vägen och fotbollsplanerna intakt: almar, kastanjer, avenbok, lind, ek. Blommar vackert om våren!
Det sår som Banverket tillfogade stråket genom sin egenmäktiga trädmassaker för ett par år sen har ännu inte återplanterats, trots löfte. En buskdjungel har vuxit upp och döljer det värsta.
Det finns en grön stig från stadsparken till Höje å mellan järnvägen och Klostergårdens idrottsplats. I soluppgången följer jag den norrut mot Lund. Popplarna vid idrottsplatsen har fällts till förmån för någon sorts ekonomibyggnader. Längre fram är trädridån mellan vägen och fotbollsplanerna intakt: almar, kastanjer, avenbok, lind, ek. Blommar vackert om våren!
Det sår som Banverket tillfogade stråket genom sin egenmäktiga trädmassaker för ett par år sen har ännu inte återplanterats, trots löfte. En buskdjungel har vuxit upp och döljer det värsta.
Tre blonda flickor i rödvita träningsoveraller möter mig skrattande. Danska studenter? Sen kommer en farbror med en stor sanktbernhard. Han blir förbisprungen av grupp unga män. Nu löper en flicka i svart träningsoverall och slöja förbi. Populärt stråk!
Så är jag vid Södra Ringen mitt emot det nya parkeringshuset. Där dundrar schaktmaskinerna. Men ljudet dämpas av träden. Se, ett par körsbärsträd! Nu kommer ett ungt par. Hon bär babyn i en binda runt bröstet. Solen har hunnit upp.
När Klostergårdens idrottsplats omformas planeras en ombyggnad av gröna stråket. Det ska bli transportväg från Nordanväg upp till Arenans baksida. Oron kniper till i magen, även om det inte handlar om en genomfartsväg utan bara om transporter till Arenan.
Om vägbygget bedöms nödvändigt, måste man anpassa utbyggnaden! Man kan spärra vägen för annan trafik än transporter till Arenan. Man kan nöja sig med att hårdgöra en begränsad bredd av vägen. Trädridån mellan väg och idrottsplats måste bevaras och vårdas. Återplantering av träd mellan vägen och järnvägen är nödvändig. Det handlar om att hantera ett av Lunds viktigaste naturstråk varsamt!
Skidbacke med hopp
Jag fortsätter norr och öster om arenan. Hoppbackehuset ska sträcka sig härifrån till Klostergården. Jag böjer mig baklänges och föreställer mig hur det speglar de farande
Så är jag vid Södra Ringen mitt emot det nya parkeringshuset. Där dundrar schaktmaskinerna. Men ljudet dämpas av träden. Se, ett par körsbärsträd! Nu kommer ett ungt par. Hon bär babyn i en binda runt bröstet. Solen har hunnit upp.
När Klostergårdens idrottsplats omformas planeras en ombyggnad av gröna stråket. Det ska bli transportväg från Nordanväg upp till Arenans baksida. Oron kniper till i magen, även om det inte handlar om en genomfartsväg utan bara om transporter till Arenan.
Om vägbygget bedöms nödvändigt, måste man anpassa utbyggnaden! Man kan spärra vägen för annan trafik än transporter till Arenan. Man kan nöja sig med att hårdgöra en begränsad bredd av vägen. Trädridån mellan väg och idrottsplats måste bevaras och vårdas. Återplantering av träd mellan vägen och järnvägen är nödvändig. Det handlar om att hantera ett av Lunds viktigaste naturstråk varsamt!
Skidbacke med hopp
Jag fortsätter norr och öster om arenan. Hoppbackehuset ska sträcka sig härifrån till Klostergården. Jag böjer mig baklänges och föreställer mig hur det speglar de farande
molnen. 16 våningar. 450 lägenheter. Det är lika mycket som två Klostergårdskvarter.
Arkitekt Gunilla Svenssons projekt är berömt i vida kretsar. Det överträffar den byggnad för vilken hon fick Lunds pris för vackraste hus härom året.
Men det är inte längre ett hus, utan indelat i block med passager emellan. En skidåkare som åkte från toppen vore tvungen att göra fyra, fem hopp under nedfarten.
Jag går en liten extrasväng in på idrottsplatsen och försöker bedöma var matcharenan kommer att ligga enligt det senast presenterade förslaget. Där! Trots en kort flytt tycks den bli ljusare och luftigare. Men då kommer den att ligga intill en nyanlagd park.
Jag fortsätter längs den nuvarande trista asfaltvägen mellan den vidsträckta parkeringsplatsen och det höga stängsel som idag avskärmar Klostergårdens idrottsplats. Det är den sämsta delen av Hälsans stig. De som drog stigen där kan aldrig ha kollat hur det ser ut i verkligheten.
Bullret från Stattenavägen till vänster om mig är starkt men kommer att avskärmas av hoppbackehuset. Till höger får jag fri sikt in över parken bort mot matcharenan. En del av den mark som ägs av det yttersta huset i Klostervallen kommer att behövas för parkanläggningen.
Mötesplats Klostergården
Över Nordanväg. De åtta år gamla paviljongerna som tillfälligt skulle ersätta fritidsgården skymtar mellan Akeliushusen. Där kommer Klostergårdsfältet att återställas till sin gamla prakt. Vid Helgeandskyrkan börjar man 2011 bygga den nya ”Mötesplats Klostergården” enligt ett nytt koncept som sammanför unga och äldre i en byggnad för bibliotek, teater, musik, dans och föreningslokaler.
Nu är jag snart hemma. Grå regnmoln närmar sig från sydväst.
Ungefär så här ska vi gå på söndagspromenaden klockan 14 den 31 oktober.
Arkitekt Gunilla Svenssons projekt är berömt i vida kretsar. Det överträffar den byggnad för vilken hon fick Lunds pris för vackraste hus härom året.
Men det är inte längre ett hus, utan indelat i block med passager emellan. En skidåkare som åkte från toppen vore tvungen att göra fyra, fem hopp under nedfarten.
Jag går en liten extrasväng in på idrottsplatsen och försöker bedöma var matcharenan kommer att ligga enligt det senast presenterade förslaget. Där! Trots en kort flytt tycks den bli ljusare och luftigare. Men då kommer den att ligga intill en nyanlagd park.
Jag fortsätter längs den nuvarande trista asfaltvägen mellan den vidsträckta parkeringsplatsen och det höga stängsel som idag avskärmar Klostergårdens idrottsplats. Det är den sämsta delen av Hälsans stig. De som drog stigen där kan aldrig ha kollat hur det ser ut i verkligheten.
Bullret från Stattenavägen till vänster om mig är starkt men kommer att avskärmas av hoppbackehuset. Till höger får jag fri sikt in över parken bort mot matcharenan. En del av den mark som ägs av det yttersta huset i Klostervallen kommer att behövas för parkanläggningen.
Mötesplats Klostergården
Över Nordanväg. De åtta år gamla paviljongerna som tillfälligt skulle ersätta fritidsgården skymtar mellan Akeliushusen. Där kommer Klostergårdsfältet att återställas till sin gamla prakt. Vid Helgeandskyrkan börjar man 2011 bygga den nya ”Mötesplats Klostergården” enligt ett nytt koncept som sammanför unga och äldre i en byggnad för bibliotek, teater, musik, dans och föreningslokaler.
Nu är jag snart hemma. Grå regnmoln närmar sig från sydväst.
Ungefär så här ska vi gå på söndagspromenaden klockan 14 den 31 oktober.
Kulturtips
Ayn
Teaterrepubliken välkomnar er till en värld utan parasiter!. Spelas på Teaterrepubliken 18 september - 30 oktober.
"Teaterrepublikens Ayn hör till det klyftigaste och roligaste jag sett på en teaterscen." AFTONBLADET
Fre 29 okt kl. 19:30 Läs mer
Conte d’Amour
Teaterrepubliken välkomnar er till en värld utan parasiter!. Spelas på Teaterrepubliken 18 september - 30 oktober.
"Teaterrepublikens Ayn hör till det klyftigaste och roligaste jag sett på en teaterscen." AFTONBLADET
Fre 29 okt kl. 19:30 Läs mer
Conte d’Amour
Med utgångspunkt i den extrema kärlekssagan om Josef Frizl och hans källarfamilj synliggör Institutet något obehagligt men samtidigt välbekant i den romantiska kärleken, på Inkonst 15-30 oktober
Fre 29 okt kl. 19:00 Läs mer
Fre 29 okt kl. 19:00 Läs mer
Midnattsmässa med Bohren & der Club of Gores
En exklusiv midnattskonsert med det mytomspunna doomjazzbandet Bohren & der Club of Gore, på Inkonst 29 oktober kl 23. Läs mer
En exklusiv midnattskonsert med det mytomspunna doomjazzbandet Bohren & der Club of Gore, på Inkonst 29 oktober kl 23. Läs mer
Semestersabotörerna On tour
På Palladium fredag 29 oktober kl 19.30 och lördag 30 okt kl 16. Läs mer
På Palladium fredag 29 oktober kl 19.30 och lördag 30 okt kl 16. Läs mer
Compagnie of Strangers
Tillsammans med Moomsteatern skapar Nina Jemth & Pelle Öhlund ett rörligt, rörande konstverk. Med mörk humor och visuella spratt berättas historien om en gammal man som minns och möter karaktärer ur sitt liv. 9 oktober - 14 november.
Lör 30 okt kl. 19:00 Läs mer
Tillsammans med Moomsteatern skapar Nina Jemth & Pelle Öhlund ett rörligt, rörande konstverk. Med mörk humor och visuella spratt berättas historien om en gammal man som minns och möter karaktärer ur sitt liv. 9 oktober - 14 november.
Lör 30 okt kl. 19:00 Läs mer
Nordic (Sverige)
Mästerlig folkmusik med ung attityd, 30 oktober kl 20 på Kong. Läs mer
Mästerlig folkmusik med ung attityd, 30 oktober kl 20 på Kong. Läs mer
Boris Godunov av Modest Mussorgskij
Direktsänt från The Met på KINO i Lund.
Sön 31 okt kl. 13:00, Repris Mån 01 nov kl. 18:00. Läs mer
Direktsänt från The Met på KINO i Lund.
Sön 31 okt kl. 13:00, Repris Mån 01 nov kl. 18:00. Läs mer
Classic Lounge: Barock i Guldfoajén
Fransk barockmusik blandas med recitation av litteraturvetaren Bengt Lewan, På Palladium 1 november
Mån 01 nov kl. 19:30. Läs mer
Fransk barockmusik blandas med recitation av litteraturvetaren Bengt Lewan, På Palladium 1 november
Mån 01 nov kl. 19:30. Läs mer
Matkaravan med Hanna och Linda
med Hanna Tunberg och Linda Dahl
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Ons 03 nov och Tor 04 nov kl. 16:00
Läs mer
med Hanna Tunberg och Linda Dahl
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Ons 03 nov och Tor 04 nov kl. 16:00
Läs mer
Orena tankar - Dorte Olesen
Ett syndarnas paradis. På Dansstationen, Palladium 3 nov kl 19.30. Läs mer
Ett syndarnas paradis. På Dansstationen, Palladium 3 nov kl 19.30. Läs mer
Teaterrepubliken öppnar apotek
Regissören till succéföreställningen Finanskris Krasch Boom Bang! tar er med på ännu en framgångssaga i en konkurrensutsatt bransch.
Ons 03 nov kl. 19:30. Läs mer
Regissören till succéföreställningen Finanskris Krasch Boom Bang! tar er med på ännu en framgångssaga i en konkurrensutsatt bransch.
Ons 03 nov kl. 19:30. Läs mer
Teenage Riot
Det belgiska teatergruppen Ontroerend Goed är tillbaks på Inkonst med en föreställning om de mörka sidorna av att vara tonåring, på Inkonst 3-4 november
Ons 03 nov kl. 19:00. Läs mer
Det belgiska teatergruppen Ontroerend Goed är tillbaks på Inkonst med en föreställning om de mörka sidorna av att vara tonåring, på Inkonst 3-4 november
Ons 03 nov kl. 19:00. Läs mer
Hela kulturcentralens program
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)