Hälsa är en mänsklig rättighet av Gunnar Stensson

 Jag har tidigare berättat (VB 2/10) hur Karin näst sista veckan hon levde tvingades ligga kvar på lasarettets geriatriska avdelning och ta upp en viktig sängplats för att vården i Lund och region Skåne inte kunde skaffa fram en godkänd bädd som skulle ha gjort det möjligt för henne att återvända hem inför de sista dagarna i hennes liv.

I Timothy Snyders nyutkomna bok Frihet och solidaritet. Om hälsa som en mänsklig rättighet, läste jag en mening som kom mig att tappa andan.
   Meningen löd: ”Kommersialiseringen av hälso- och sjukvården innebär kamp om sängplatser”. Den inledde ett avsnitt som konstaterade, att det kommersialiserade amerikanska vårdsystemet leder till att ”inget sjukhus håller sig med tomma bäddar” och analyserade hur det drabbar alla sjuka i corona-epidemins USA.
   Vården i Skåne anlitar det multinationella företaget SODEXO för leveranser av sjukvårdsmateriel, bland annat sängar. SODEXO arbetar enligt principen ”just in time”. Nu är den principen övergiven i svensk vård. Vi har förstått nödvändigheten av beredskap inför pandemier.

Timothy Snyder drabbades strax före årsskiftet 2020 av brusten blindtarm, infekterad lever och blodförgiftning. Han genomlevde sedan en lång sjukhusvistelse med flera ansvarslöst genomförda operationer under årets första månader. Det amerikanska vårdsystemet var nära att mörda honom.
   Han uppfylldes av vrede och solidaritet med dem som drabbas på samma sätt.

USA är sjukt. Sjukan orsakas av ”pengarnas vidsträckta och oreglerade närvaro i det politiska livet.” Läkarna styrs av det digitala systemet som är optimerat för att ge maximal vinst.
   USA:s sjuka skapar dödsfall till följd av föroreningar och nedsmutsning, opioidframkallade dödsfall, dödsfall i fängelser, självmord, plötslig spädbarnsdöd och massgravarna för de äldre. Spädbarnsdödligheten är högre än i Vitryssland och 70 andra länder. Högst är den bland afroamerikaner.
   Upplevelsen omvandlade Snyders människosyn och gjorde honom medveten om allas vår skörhet, vår dödlighet, vår ojämlikhet och vårt beroende av varandra. Den insikten liknar Nina Björks, Thomas Pikettys och Martin Hägglunds. Deras slutsats är att en demokratisk socialism måste genomföras.
   Vården i USA ser människors kroppar som föremål att göra vinst på, inte liv att rädda.  Den är extremt ojämlik. Försäkringsbolagen är uppbyggda för att göra vinst, inte för att ge människor trygghet. Snyder använder ordet ondska för att karaktärisera systemet.
   En källa till sjukan är den enorma förmögenhets-ojämlikhet som separerar en liten grupps erfarenheter från alla andras. En anledning till att många amerikaner är omedvetna om USA:s sjuka är att sociala medier har utrotat lokaljournalistiken. Vårdsituationen är alltid lokal, men nu finns det ingen som granskar den lokala vården. Även i Sverige hotas lokalpressen. För några år sedan lade Centerpartiet ned nästan alla sina lokaltidningar för att ersätta lokal granskning med central propaganda.

Hälsa är en mänsklig rättighet, fastslår Snyder. Han har erfarenhet av vårdpolitiken i Europas välfärdsstater och upplever kontrasten till USA:s genomkommersialiserade system.

Sverige är förvisso inte som USA.  Men vi har tendenser i samma riktning. 14 läkare från underfinansierade skånska vårdcentraler protesterar idag mot alliansens satsning på nätläkare. ”Med nuvarande ökningstakt går hela alliansens ”satsning på primärvården nästa år, 173,3 miljoner kronor, rakt ner i de riskkapitalägda nätläkarbolagens fickor.”  Som i USA. SDS 23/11.
   Och ingen vet om sängarna kommer att räcka till, när nästa pandemi drabbar oss.
   Timothy Snyder är liberal. Han har ännu inte insett sambandet mellan vårt samhällssystem och den ohyggliga verklighet han så skarpsynt skildrar.

Friday for Future alla fredagar

 

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och en månad framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.

 

Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Palmedagen 2020

 

 

Varning, frihet i fara! Den 21 november är det äntligen dags för Palmedagen 2020. I år fokuserar vi på den globala auktoritära utvecklingen, hoten mot demokratin och de starka motkrafter som runt om i världen kämpar för rättvisa och demokrati.
   Friheten är i fara. De auktoritära ledarna hotar diskriminerar och förtrycker. De vill sluta få oss att ta gemensamt ansvar för vår planet. Tillsammans måste vi se till att de inte lyckas genom att stötta de starka motkrafter runt om i världen som vägrar vara rädda, som driver på för demokrati och rättvisa.  

21 november 10.00 – 16.00
Sänds live på Facebook eller på hemsidan
Gratis, ingen anmälan krävs
 

 

Klasskamp, sockerbetor och miljöförstöring i Lund av Gunnar Stensson

 

Foton: Anna Gunge

När arbetarna vid Svedala sockerbruk gick ut i vild strejk mot konsul Westrups svältlöner agerade studenterna i Lund strejkbrytare. De återvände med tåget till Lund på kvällen den 9 november och hälsades av sockerbrukets ägare konsul Westrup, borgmästare C. Brink och landsfiskal J.A. Strandberg varpå de i triumf marscherade mot AF.
   Men Lunds gator var fyllda av arbetare som angrep dem med slagord och stenkastning. Både borgmästaren och landsfiskalen träffades och sårades av kastade föremål.
   Följande dag återställdes ordningen av en trupp från Kronprinsens husarer i Malmö. Tre demonstranter dömdes till böter och en till fängelse. Men sockerbruksarbetarna i Svedala fick sin lön höjd. Året var 1898. Min morfar var student i Lund då, men jag vet inte om han var indragen i konflikten.

Strindberg hade tre år tidigare beskrivit sockerindustrin. ”Fabriken med sina fängelseliknande byggnader och sin ohyggliga skorsten skymmer allt. Missnöjda uthungrade svärmar ned från nordligare bygder vid skördetiden, som sannerligen inte är någon fest, och inne i kokeriet står den missnöjdaste av alla, arbetaren. Ett fabrikslandskap där den doftande klövern inte kan överdofta sockerfabriksdikets stank av vätesvavla och svavelammonium.”
   Det stinkande diket förgiftade de betande korna och den grå vätskan flöt ut i Höje å.
 

 

Nu skördas sockerbetorna. Väldiga vallar av sockerbetor ligger hopade vid åkerrenarna på fälten kring Lund. Ännu för några år sedan tog man upp betorna för hand, och arbetare från norra Skåne och södra Småland reste hit under senhösten för att försörja sig, som Strindberg beskriver. En äldre kvinna i Klostergårdens byalag har berättat om det. Hon var med. Nu ombesörjer maskiner betskörden. Slarvigare än förr - många betor ligger kvar i den svarta jorden.
   Detta pratade vi om när vi gick över ån upp längs Flackarps byväg härom dagen. Kastanjeallén i Flackarp skymdes av sockerbetsåsen. Nästa dag lastade en väldig maskin upp betorna på en stor lastbil som snart rullade bort på 108:an. (Källa: Lunds historia 3. Modern tid. Där tankar möts (1862-2010)

 

Distanserad budget för Lunds kommun av Ulf N

 Onsdag och torsdag i nästa vecka ska kommunfullmäktige behandla och besluta om nästa års budget för Lunds kommun. 

   Budgetförslagen från såväl de styrande partierna som från oppositionen spikades redan i maj i år vid ett kommunstyrelsesammanträde. Nu plockas förslagen fram på nytt, trots att de bygger på prognoser (skatteprog-noser, förväntade bidrag från staten, löner och andra kostnadsökningar etc) som gjordes i februari, innan pandemin bröt ut.

Bud get

Ny budgetdebatt i december
Och i december kommer en ny budgetdebatt i fullmäktige. Det handlar om då om en summa på 85 miljoner kronor som kommunen får i bidrag från staten för att värna om välfärden. De ska då i december i en tilläggsbudget för år 2020 pytsas ut till olika ändamål. Fast om kvintetten får som den vill ska hälften över huvud taget inte pytsas ut i välfärdsåtgärder, utan läggas under kommunstyrelsen för ändamål som styrelsen själv sedan beslutar om. Förmodligen kommer en stor del av de 42 miljoner att läggas på hög och inte användas i välfärden.
   Varför kommunen först tar en ordinarie budget i november och sedan ett tillägg redan i december motiveras kvintetten med att staten inte formellt fattat beslut om de 85 miljonerna. Det är förvisso sant, men det står fullständigt klart att bidragen verkligen kommer. Och i tidigare har kommunen många gånger intecknat kommande bidrag i förväg.

Premiär för distanssammanträde
Fullmäktigemötet genomförs helt och hållet på distans. Det är premiär. Ledamöterna förväntas genomföra tvådagarsmötet med en liten surfplatta med hjälp av samkörning av två appar som ledamöterna kontinuerligt ska hoppa emellan. Kommunallagen kräver att vid distansmöten ska alla kunna delta på lika villkor. Alla ska kunna se och höra den som talar. Tappar någon uppkopplingen måste mötet ajourneras till dess uppkoppling åter fungerar.

Kaosvarning
Först i denna vecka fick ledamöterna sej en genomgång av de två apparna, en för bild och ljud och för omröstningar. Vid det utbildningstillfälle på en timme som jag deltog i rådde kaosläge. Ljud och bild föll för en del deltagare stundtals bort. För andra fungerade inte skifte mellan de två apparna, vissa funktioner i apparna fungerade inte heller. En kan verkligen fråga sej varför kommunen med en veckas varsel inför ett komplicerat och känsligt digitalt system inför ett tvådagars sammanträde. Jag kommer att bli mäkta förvånad om budgetssammanträdet hinner genomföras på två dagar och/eller undgår laglighetsprövningar enligt kommunallagen i efterhand.
   Sålunda genomförs budgetsammanträdet med dubbel distansering. Budgetförslagen har lagts med tidsmässig distans och ledamöterna deltar med digital distans.
Ulf N

PS. Som framgår avstår jag i texten ovan från att kommentera de partiernas budgetförslag. Anledningen till detta är helt enkelt att jag håller distans till samtliga förslag. Till somliga förslag total distans, till andra medeldistans och några på endast armlängds avstånd. DS

Rapport från riksdagen: En framgångsrik vecka! av Hanna Gunnarsson

 Den här veckan har faktiskt varit framgångsrik för vänstern i riksdagen!

 1 I onsdags fick vi bifall på en Vänsterparti-motion om att se över polisens arbetsmiljö och utsatthet för brott och hur detta påverkar enskilda poliser, samt att uppmana regeringen att återkomma med förslag på hur polisens arbetsmiljö ska kunna bli säkrare. Justitieutskottet var enigt om att stödja vår motion och den gick också igenom i riksdagen. Detta är mycket ovanligt och såklart väldigt bra! Läs hela motionen här.
 

 

 2 Vi har haft en presskonferens om att kräva stopp för utförsäkringarna, när sjuka blir av med sin sjukersättning efter ett visst antal dagars sjukskrivning. En ny utredning har föreslagit förbättringar och vi kräver nu att regeringen ska genomföra utredningens förslag. Det är extra aktuellt just nu när många som har varit sjuka i covid-19 har en väldigt lång återhämtningsperiod. Läs mer här.

 3 Socialutskottethar, efter ett förslag från Vänsterpartiet, beslutat kräva av regeringen attvaccination mot pneumokocker ska vara avgiftsfritt för personer över 75år. Vi hade hellre velat ha gränsen för avgiftsfritt vid 65 år, men detblev en kompromiss i utskottet. 

 4 På samma utskottsmöte i socialutskottet har vi fått igenom vårt förslag om att kräva förstatligande av LSS, som vi har föreslagit tillsammans med KD och M. LSS, stöd och service för personer med funktionshinder, måste verkligen förbättras och vi tror att görs bättre med statligt istället för kommunalt huvudmannaskap.
 

Under veckan har jag ställt en fråga till försvarsministern angående de återkommande amerikanska försvarsövningarna i Sverige och hur det påverkar vår militära alliansfrihet (jag fick inget tydligt svar). Se frågan här, klicka på mitt namn.
   Imorgon har vår andra vice talman, Lotta Johnsson Forarve, en interpellationsdebatt angående den mycket allvarliga utvecklingen i Västsahara. Se debatten på riksdagens hemsida. 
Hanna Gunnarsson (v)  , Riksdagsledamot, Lund

”Mänsklighetens suicidala lämmeltåg” av Gunnar Stensson

 90 procent av den globala energianvändningen var fossil 2018 och fossilanvändningen ökar, fastslår humanekolog Alf Hornborg i ett inlägg i den klimatdebatt som Andreas Malm inlett.

   Just de företag som är de värsta klimatbovarna erbjuds under coronakrisen skattefinansierade räddningspaket.
   I 150 år har vi haft ett marknadssystem med ”allsyftespengar” som lett till att regnskog byts mot ostburgare och jordskorpan i Mongoliet mot mobiltelefoner.
   Ekonomer bryr sig inte om naturen. Teknologer bryr sig inte om samhället. Jordens ekosystem abstraheras till ”resurser” och människorna till ”arbetskraft”. Sådan enögdhet låter pengarna och tekniken driva oss blint vidare mot stupet i ett ”mänsklighetens suicidala lämmeltåg”. Det är därför Andreas Malm, en av klimatrörelsens mest insiktsfulla tänkare, vill tillgripa sabotage.
   Trots detta tar Alf Hornborg avstånd från våld och sabotage i klimatkampen. Det kan uppvigla motstånd och drabba de svagaste. Vi måste sluta låta oss styras av en katastrofal ideologi. Människan måste sluta tro på pengarnas logik. SDS 12/11.
   Alf Hornborg har gett ut ett par viktiga böcker Myten om maskinen, 2010, och Nollsummespelet
2015, båda på Daidalos förlag.

Dagen efter Alf Hornborgs inlägg gav sig Gustav Fridolin, MP, gav sig in i debatten med det utslätade konstaterandet att ”vi behöver både aktivister och politiker”. SDS 15/11
   Intressantare är att han ber om ursäkt för att han som minister i en tv-intervju 2016 tog avstånd från de tyska aktivister som stängt ett kolkraftverk genom att kedja fast sig vid maskinerna.
   Samma dag gjorde Sydsvenskan ett viktigt principiellt ställningstagande i klimatfrågan på ledarsidan genom att kritisera Norge för att exploatera den känsliga naturen i Arktis för ekonomisk vinning.
   ”De länder som har genuina ambitioner att nå klimatmålen och visa vägen kommer att behöva ta strid mot tunga inflytelserika intressegrupper och traditionella industrier, göra avkall på kortsiktig tillväxt och ekonomisk vinning och visa både obeveklig beslutsamhet och uthållighet.” Ord som förpliktar!

Kommentar till Hanna Gunnarsson: Räddningstjänsten kommer fortsatt vara ett kommunalt ansvar av Ulf N

 

 

Hanna Gunnarsson skriver i VB nr 32 om att hon haft en debatt med S om ett förslag till ändringar i Lagen om skydd mot olyckor i syfte att göra räddningstjänsterna effektivare. Verkligen roligt att Hanna tar sig an räddningstjänstfrågorna och roligt att hon skriver om det i VB! Jag håller helt med Hanna om att alla försök att privatisera räddningstjänsten måste förhindras. När Hanna skriver att ”förslaget från regeringen öppnar upp lite för detta” så tror jag emellertid att hon oroar sig lite i onödan.

Kommunerna behåller ansvaret
Kommunerna ska fortfarande ha ansvaret för räddningstjänsten enligt förslaget och personalen inom räddningstjänsten ska vara anställd av en kommun eller kommunalförbund. Vad som oroar Hanna är sannolikt förslaget om en ny passus i lagen om att ”kommunen får överlåta åt någon annan att vidta inledande åtgärder vid räddningsinsatser. Observera ordet ”inledande”!

Insatser i väntan på räddningstjänst
Det handlar inte om själva räddningsinsatsen, utan vad som kan göras för att i väntan på räddningstjänst avbryta eller begränsa ett skadeförlopp. Som exempel på inledande insatser nämns i regeringsförslaget att med handbrandsläckare försöka släcka en mindre brand, använda livbojar vid drunkningstillbud, lämna en lägesbild till räddningstjänsten innan den nått platsen. I förslaget framhålls, liksom i utredningen som föregått lagförslaget, att det är främst i glesbygd som detta kan komma till användning och nytta. I glesbygd är det ofta lång tid mellan det att en olycka inträffar och innan räddningsinsats kan vara på plats. 
   Jag delar alltså inte Hannas oro på denna punkt, men det gäller förstås att bevaka så paragrafen inte missförstås eller medvetet missbrukas ute i kommunerna. 

Specialistkompetens och dyr utrustning
Som Hanna konstaterar driver många kommuner räddningstjänst i kommunalförbund. Hon menar att detta visar att räddningstjänsten är för komplicerad att styra av varje enskild kommun. Min uppfattning är att kommunalförbundsformen inte beror på styrsvårigheter, utan mera på att en effektiv räddningstjänst fordrar en rad olika specialistkompetenser. Den kräver också investeringar i kostnadskrävande fordon och specialutrustning. De flesta kommuner klarar inte av att finansiera detta själva. Och de små kommunerna är helt beroende av specialinsatser från de större räddningstjänsterna. Först när och om det visar sig att kommuner inte tar sitt ansvar och tillhandahåller en effektiv och trygg räddningstjänst finns det anledning att ta upp diskussionen om förstatligande. Förstatligandet av polisen är som jag ser det inget bra exempel på att statligt huvudmannaskap innebär en effektivisering.

Drastiska nedskärning hotar vår räddningstjänst
Som ledamot/ersättare i direktionen för Räddningstjänsten Syd gläder jag mej verkligen åt att Hanna tar upp dessa frågor till debatt. Vi kan med stor sannolikhet också förvänta oss en debatt i kommunfullmäktige här i Lund om inte förr så vid decembersammanträdet. Räddningstjänsten Syd dras med stora extrakostnader för pandemin och har dessutom behandlats synnerligen njuggt av förbundets medlemmar, dvs. kommunerna, under en rad av år. Nedläggning av brandstationer eller andra drastiska nedskärningar hotar om inte kommunerna släpper till mera pengar.

Det ”fria” skolvalet: segregation och kvalitetssänkning. av Gunnar Stensson

 

 

Forskningen visar att det fria skolvalet ökar segregationen och att segregationen är förödande för svensk skolas kvalitet. Från en topplacering vid millennieskiftet rasade Sverige till ett läge under OECD-ländernas genomsnitt.
   ”Dagens urvalsgrunder är inte förenliga med principen att alla ska ha samma tillgång till bra skolor”, konstaterar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, i en aktuell rapport.
   Det som kritiseras är framför allt om friskolornas kösystem som innebär att den som vill ha sitt barn i en friskola ska anmäla sig genom att ställa sig i kö. Först barn vinner.
   De riktiga friskolorna, de som strävar efter pedagogisk förnyelse och inte efter vinst, är samlade i Idéburna Skolors riksförbund. Riksförbundet är lika kritiskt som IFAU och slår fast att kötid som urvalsgrund verkar segregerande och därför är oacceptabel.
   Frågan är nu aktuell därför att en utredning i våras föreslog att kötid inte längre ska vara ett urvalskriterium.
   I stället ska man utgå från syskonförtur, närhet och sociala kvoter för att uppnå en allsidig social sammansättning av eleverna.
   Remissinstanserna ska nu svara på utredningens resultat.

Bara 13 procent av svenska folket tycker att kötid är en bra urvalsgrund till friskolorna enligt en undersökning i DN i somras. Det politiska etablissemanget - förblindat av sin nyliberala ideologi - tycker tvärtom.
   Marknadsliberalerna i L, C, M, KD och SD vill bevara kösystemet, oavsett vad vetenskapen visar och väljarna tycker. De känner väl doften av pengar. Kanske handlar det om prestige efter 20 år av misslyckad skolpolitik.
   Störst är glappet mellan C-politikerna och C-väljarna.
   Allt fler borgerliga opinionsbildare börjar finna den borgerliga skolpolitiken ohållbar. Ingrid Runsten skrev till exempel i Sydsvenskan den 13 november:
   ”Den som vill värna rätten att välja måste vara beredd på att reformera systemet. Då måste man lyssna på de forskare och utredare som visat att det fria skolvalet bidragit till att öka segregationen. Skolan ska enligt lag vara likvärdig. Ändå tillåts skillnaderna växa mellan olika skolor och olika kommuner.”

Fritt sök är ett extremt exempel på det fria skolvalets destruktiva verkningar. Det utarmar skolan i mindre kommuner, samtidigt som det utestänger behöriga lunda-elever från många utbildningsprogram. En stark folkopinion vill avskaffa Fritt sök.
   När Fredrik Ljunghill och Rasmus Törnblom, M, öppnar för att ompröva fritt sök är det kanske också ett försök till omtänkande och borgerlig anpassning till vetenskap och folkopinion.
   Det finns andra och bättre system än Fritt sök. Lund utvecklade åren kring millennieskiftet ett utmärkt samarbete med samverkanskommunerna Lomma, Staffanstorp, Kävlinge, Burlöv för att skapa ett allsidigt utbildningssystem som gav eleverna tillgång till alla program, samtidigt som det tog hänsyn till samarbetskommunernas behov och möjligheter.
   Säg upp Fritt sök och återupprätta ett system som både ger behöriga elever frihet att söka alla utbildningsprogram – den friheten saknar lundaeleverna nu - och politikerna möjlighet att styra gymnasieskolan!

Hur skall det sluta?

Friday for Future alla fredagar

 

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk.
   Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Vad byggs i Brunnshög?

 

 

Det har du möjlighet att ta reda på genom den utomhusutställning som just nu står uppställd i Brunnshög. Här får du veta mer om de olika husen, Brunnshögs historia, hållbarhetsprojekt, parkerna och annat. 

Hitta till utställningen
Utställningen finns utanför Showroom Brunnshög på Odarslövsvägen 20.
Läs mer om Brunnshögsprojektet.           

Sven Wollter är död

 

Sven Wollter med en annan gigant, som gick bort en dryg vecka innan honom – skriftställaren Jan Myrdal. Här på Kommunisternas 1 maj firande i Stockholm.
Bild: Proletären

Han turnerade 1977 med Tältprojektet som med musik, masscener och dramatik skildrade den svenska arbetarrörelsens historia.
   – Det är det största jag varit med om, sa Sven Wollter.
   De medverkande satte upp sitt stora tält på Gröningen i Lunds stadspark. De röda fanorna från föreställningen skänktes efter turnén till VPK Lund, antagligen tack vare ett initiativ från Gunnar Sandin.           

Noterat

Sydsvenskan 12/11: ”Trumps hemliga elitsoldater övar just nu i södra Sverige”
Ett topphemligt förband med amerikanska specialsoldater övar just nu luftlandsättning i södra Sverige. Deras befälhavare heter fortfarande Donald Trump.

Timothy Snyder manar amerikanerna att demonstrera för demokrati.
Fredliga demonstrationer är en nödvändig övergångsfas från auktoritära samhällen som i Polen 1989, Serbien 1999 eller Belarus i detta nu. Ta ansvar, amerikaner!
   Timothy Snyder utgav 2017 manifestet Om tyranni. 20 lärdomar från tjugonde århundradet.
   Vi har ofta haft anledning att citera manifestet           

Rapport från riksdagen: Välkommen Gudrun Nordborg! av Hanna Gunnarsson

 

Riksdagen har mött de nya restriktionerna genom att ytterligare digitalisera verksamheten. Tidigare var utskottsmötena fysiska på plats, med möjlighet att vara med på distans, men nu är grundregeln att alla möten är digitala (så länge de inte har sekretess). Voteringar i kammaren sker fortfarande med 55 närvarande, men vi har fram till nu haft endast en votering i veckan istället för två. 

   Den här veckan har Vänsterpartiets riksdagsgrupp välkomnat en ny ledamot: Gudrun Nordborg från Umeå! Hon blir nu vår riksdagsledamot från Västerbotten efter Jonas flyttade till Vietnam. Det är inte lätt att komma in som ny ledamot mitt i en mandatperiod och särskilt inte i det läget som råder nu, men Gudrun visar stort engagemang för uppdraget! Hon kommer vara ersättare i justitieutskottet, vilket passar med hennes bakgrund som jurist och långa engagemang i feministiska frågor och för kvinnors rättigheter. Vi är väldigt glada över att få arbeta med Gudrun och ta del av hennes erfarenheter och kunskaper! 

Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund 

IES segregerar svensk skola av Gunnar Stensson

 

 

På Internationella engelska skolan bedrivs minst 50 procent av undervisningen på engelska, trots att svenskan enligt språklagen 2009 är huvudspråk i Sverige. I skolkoncernens ofta högt rabatterade skolbyggnader lockar den med ordning och klädkod. Dess elever kommer från hem där eftergymnasial utbildning är en självklarhet. Kvar i de kommunala skolorna blir alla de andra eleverna. 250 000 barn står i kö till koncernens skolor.
   I en artikel med rubriken Svenska språket tas bort utan protester (Aftonbladet 11/11)skriver Jonna Sima:
   Skolpengen och det extrema svenska skolsystemet har gjort paret Bergström (IES ägare) rikt. Barbara Bergström har blivit inte mindre än miljardär tack vare de svenska skattebetalarna. Hennes skola har också förändrat det svenska skolsystemet – och därmed det svenska samhället – i grunden.
 

 

PS. Lund har rasat till 97:e plats bland landets 290 kommuner i Lärarförbundets rankning av ”Bästa skolkommun”. Lund toppade rankningen 2004 och 2008. ”Effektivisering” kostar. 

Skönhetsråd utan kulturarvsintresse av Ann Schlyter

 Det första femklövern gjorde när de kom till makten var att avskaffa bevaringskommittén. Lite märkligt eftersom FNL gett väljarna anledning att tro att de brydde sig om Lunds stadsmiljö. De hävdade att man istället skulle inrätta ett skönhetsråd, och i  november 2018 tog fullmäktige beslut om det. Först nu kommer ett förslag till hur rådet ska se ut.

Men först lite om bevaringskommittén. År 1952 inrättades en kommitté kallad Lunds Stadsbild som fungerade av och till, och som permanentades  på sjuttiotalet. Den bestod av förtroendevalda från fastighetsnämnd och byggnadsnämnd samt tjänstemän såsom stadsarkitekt och stadsantikvarie. Under åttiotalet spelade kommittén en viktig roll i att leda arbetet med framtagning av en rad bevaringsprogram, varav det första gällde stadskärnan.
   I programmen redovisades en inventering av alla kvarter och husens bevaringsvärde bedömdes. Kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värdefulla byggnades rödmarkerades. Programmen antogs i fullmäktige och fortfarande hänvisas till dessa snart femtio år gamla bedömningar när stadsplaner upprättas och bygglov ges. Vänsterpartiet har många gånger förgäves yrkat att det bör göras en ordentlig och heltäckande uppgradering av programmen. På kommunens hemsida kan man med visst besvär hitta texterna.
   Förra mandatperioden var jag medlem av bevarings-kommittén. Då bestod den av en representant för varje parti med ordinarie ledamot i byggnadsnämnden samt stadsarkitekt och  stadsantikvarie. Vi gjorde ofta utflykter och diskuterade utbyggnadsplaner och kvaliteter i befintlig bebyggelse. Det var mycket givande men ingen kunde med säkerhet säga var kommittén hade för mandat. Vi lämnade aldrig några gemensamma synpunkter till nämnden. Det sades att vi ledamöter skulle vidareföra vad vi lärt oss till respektive parti. Och gott så, men jag förberedde ett förslag där kommittén skulle gers större tyngd. Istället avskaffades den.

Så vad kommer nu istället? Jo, ett Skönhetsråd som stannar inom byggnadsnämnden och ska vara till stöd för andra nämnder och olika byggaktörer. Förslag på medlemmar är byggnadsnämndens ordförande och vice ordförande, stadsbyggnadsdirektören och stadsarkitekten och stadsträdgårdsmästaren, en representant från Sveriges arkitekter, en från arkitektskolan och en student. Dessutom adjungeras senaste vinnaren av Lunds stadsbyggnadspris och eventuell annan sakkunnig kompetens. Stadsantikvarien föreslås inte vara representerad.
   Skönhetsrådets uppgift är något diffus. Det ska bland annat fördjupa dialoger, belysa vad god arkitektur och gestaltning innebär och lyfta fram vikten av skönhet. Det kan arrangera aktiviteter såsom föredrag och studiebesök och självständigt lyfta frågor som handlar om möblering av stadsrummet, offentlig konst, mm. 300 000 kr ställs årligen till rådets förfogande.
   Självklart tycker jag det är bra med allt som kan bidra till en bättre stadsmiljö och större medvetenhet om dess värde. Jag hade kanske trott att det skulle ges förslag på ett mer fristående Skönhetsråd, som skulle ge de beslutande politikerna råd. Men nu ser jag att det var tvärt om: De beslutande politikerna och deras chefstjänstemän ska vara i majoritet i Skönhetsrådet och ge andra råd om vad de ska tycka är skönt.

Men jag är verkligen inte emot något försök att få upp intresset för stadsmiljön. Ett Skönhetsråd av något slag kan säkert bidra. Jag undrar bara vart bevarandefrågorna tog vägen. I byggnadsnämndens mål prioriterades kulturmiljö högt, men här är de helt frånvarande. Genom att utesluta stadsantikvarien från deltagande i rådet demonstrerar förslagsställarna sitt ointresse för det byggda kulturarvet. Istället för den nedlagda bevaringskommittén är i alla fall inte Skönhetsrådet tänkt att fungera.
   Nå, än är det bara ett förslag. Vi får väl se vad partierna säger i nämnden nästa vecka.
Ann Schlyter, Vänsterpartiets representant i byggnadsnämnden

Sverige hjälper rika ta från fattiga

 

Idag släpper vi vår granskning av hur Sverige agerar i frågan om skatteflykt. Det vi kan avslöja är att våra politiker, trots att de utåt sett säger sig vara emot skatteflykt, gång på gång röstat emot förslag för att stoppa den.
   Att företag och rika personer flyttar pengar till skatteparadis och undviker att betala skatt urholkar välfärden, inte minst i världens fattigaste länder. Skatteflykt är en av grundorsakerna till att människor fortfarande befinner sig i fattigdom och det är därför vi vill se politisk förändring i frågan.
   I en ny rapport ”Vill Sverige stoppa skatteflykten” granskar vi Sveriges agerande i skatteflyktsfrågor och finner att skillnaden mellan ord och handling tyvärr är stor. Läs rapporten här. 

Den 16 november kl 14-15 håller vi i ett webinarium där vi presenterar den nya granskningen och perspektiv ges från experter och aktivister.           

Vi bostadskapitalister i Klostergården av Gunnar Stensson

 De senaste årtiondenas skenande prisstegring på villor och bostadsrätter har gjort det allt svårare att skaffa bostad enbart genom sin arbetslön, även för relativt högavlönade. 

   Därför blir de flesta inte ägare till egen bostad genom avlönat arbete, utan genom arv. Vi är på väg tillbaka till det klassamhälle som föregick välfärdssamhället. Klyftan mellan de som äger och de som inte äger vidgas. Det är en global utveckling som på alla sätt är olycklig. Vi behöver ökad jämlikhet, mellan länder och mellan människor, inte vidgade klyftor.
   Professorerna Lisa Atkins och Martin Konings vid universitetet i Sidney konstaterar detta i en artikel i Guardian 9/11 med rubriken Inheritance not work has become the main route to middleclass home ownership.
   Vi ser det på nära håll, i Sverige, framför allt i Stockholm, men också i Lund och andra rika Skånekommuner. Jag ser den växande klyftan i min egen situation.

Jag har själv blivit en profitör på bostädernas värdeökning. Den bostadsrätt i Klostergården som jag i en tvingande situation med stora svårigheter inköpte år 1990 för cirka 250 000 kronor har i stort sett femdubblats i värde sedan dess. Jag har alltså bott gratis och automatiskt blivit allt rikare under de senaste trettio åren, samtidigt som andra genom sitt arbete bidragit till min förmögenhet.
   Samtidigt får jag varje vecka anbud att sälja min bostad. Bara de rikaste har råd att köpa den. Klostergården gentrifieras.
   Detsamma gäller alla som köpt bostadsrätter i Klostergården, särskilt de som köpte billigt strax efter byggandet 1965-70. Det visste de inte då, och de flesta har fortfarande magra pensioner och lever enkelt trots den förmögenhet ägandet av bostadsrätten innebär
   Hälften av Klostergårdens bostäder var från början hyresrättigheter och hälften bostadsrätter. Nu dominerar bostadsrätterna. När stadsdelen gentrifieras uppstår tydliga skillnader mellan hyresgäster och ägare till bostadsrätter, en skillnad som också är synlig i Klostergårdsskolan.

Huvudtesen i Thomas Pikettys Kapital och Klassär att förmögenhetens värde växer snabbare än värdet av produktionen, BNP.
   Det visar också utvecklingen i Klostergården. I förlängningen leder det till kapitalkoncentration och ett allt ojämlikare och ohållbarare samhälle.
   Vi måste ompröva vår kapitalistiska ideologi och politik som prioriterar äganderätt, arv och förmögenhet. Med våra egna ögon kan vi se att en omprövning är nödvändig i Sverige, i Stockholm, Lund och Klostergården, såväl som i London, Paris, New York och Sidney.

Röda Kapellet, coronan och spårvagnen av Bengt Hall

 Pandemin slog till i mars i år. Röda Kapellet drabbades liksom så många andra. Vi övade i en ganska trång lokal på Folkuniversitetet. Med de nya restriktionerna kunde vi inte vara kvar där. Appellmöten ställdes in, Valborg och förstamajfirande ställdes in, spelning på Statarmuséet och lundalopp ställdes in och sommarens traditionella musikläger ställdes in. Det blev tomt i almanackan.

   Men vi var ganska övertygade om att allt skulle bli som förut efter sommaren. Men hösten kom och pandemin fortsatte senare med ännu mer uttalade restriktioner. Nu började otåligheten sprida sig och efter diverse rundringningar till olika institutioner fick vi klartecken att öva på söndagskvällarna på Petersgården, Klosters församlings hus på Trollebergsvägen. Numera övar vi där i det s k kyrktorget. Det är stort, högt i tak och luftigt. Vi kan spela med ordentligt avstånd emellan oss. Tack svenska kyrkan!

Målet har varit decemberkonserten. Magle konserthus var inbokat för en konsert den 11 december. Temat är ”Det går som på räls”. Det är en anspelning på det som händer dagen efter. Den tolfte december invigs spårvagn-strafiken mellan Clemenstor-get och ESS på Brunnshög. Under sommaren har Lunds före detta kulturskolechef Håkan Carlsson specialskrivit en spårvagnssvit för kapellet. Spännande musik! Varje del i sviten är kopplad till en hållplats: Clemenstorget, Allhelgonakyrkan, lasarettet etc. Dessutom har orkestern flera ”spårbundna” låtar dvs med järnvägsanknytning som också kommer att framföras. Var det tänkt.
   Vi har dock varit alltför optimistiska. Orkestern som väl i stora delar får anses tillhöra riskgruppen har nu tvingats bita i det sura äpplet, dvs ställa in konserten. Vi har också erbjudit spårvägens invigningskommitté vår medverkan vid invigningen. Det blir i så fall digitalt.

Vi tänker dock inte överge spårvagnsmusikprojektet. Vi har nu bokat lördagen den 10 april för en konsert och hoppas att pandemi och restriktioner har upphört då. Och med decimerad styrka och med säkerhetsavstånd har vi fortsatt tills vidare att öva på söndagkvällarna i kyrkans lokaler. Röda Kapellet ger sig inte så lätt, sa vi. Men idag onsdag är rubrikerna i dagstidningen rejält uppfordrande: Smittspridningen ökar med rekordfart. 1410 nya smittade i Skåne. Alla måste hjälpa till att hindra smittspridningen. Så det blir ingen övning på söndag och hur det blir kommande söndagar är osäkert. Suck!