Andreas Malm: Hatet mot muslimer av Gunnar Stensson

Vid några tillfällen har VB uppmärksammat hatet mot muslimer. Massmedia fick chansen att odla det under principiell förklädnad i samband med Gaza-demonstrationen för ett par veckor sedan, då sionister som självutnämnda företrädare för det judiska samhället tillsammans med sverigedemokrater och folkpartister ondgjorde sig över muslimsk ”antisemitism”. Det norska Fremskrittspartiets vackra blonda ordförande hävdade käckt att sharialagar tagit över i Rosengård.
Nu har Andreas Malm publicerat en historisk redovisning av fenomenet hat mot muslimer på 700 sidor. För två år sedan var han i Lund och presenterade sin klimatbok ”Det är vår bestämda uppfattning…”, som för resten går på bokrea för 79 spänn, tror jag. Verkligheten har hunnit ikapp hans teser.
I tisdags hörde jag en liten debatt i morgonekot mellan Andreas Malm och Sydsvenskans krönikör Carl Rudbeck. Nedan följer ett snabbreferat.

Andreas Malm:
Hatet mot muslimer växer i hela Europa. Extrema högerpartier i flera länder har gjort det till en huvudfråga. Det krav man ställer är att muslimerna ska fördrivas, flyttas bort från Europa. Det har visat sig att detta är ett recept att vinna väljare. I Sverige drivs kravet av Sverigedemokraterna. De har kommit in i politikens huvudfåra. Det är risk att hatet växer till följd av den situation på arbetsmarknaden som är en konsekvens av den ekonomiska krisen.

Carl Rudbeck:
Du har gjort en respektingivande fakta-samling. Men du överdriver Sverigedemokraternas betydelse. Det är en extrem sekt som aldrig kommit över 3% i något val. Men man måste skilja mellan hat mot muslimer och kritik av religionen islam. Vi kritiserar kristendomen fritt. Det måste vara möjligt att kritisera islam lika fritt. I Sverige har vi vid flera tillfällen gjort eftergifter för påtryckningar. Vi publicerade aldrig Muhammedteckningarna. I Göteborg togs tavlor bort från en utställning.

AM:
Detta är typiskt! Varje gång vi tar upp den rasistiska diskrimineringen av muslimer får vi detta i ansiktet! Naturligtvis får man kritisera islam. Det är inte det det handlar om! Men det är naivt att inte se att Muhammedteckningarna ingår i ett helt annat politiskt sammanhang än kritiken mot den etablerade kristendomen. Kristendomskritiken drabbar en etablerad majoritet. Muhammedteckningarna ingår i hetsen mot en utsatt minoritet. Det är bra att de inte har publicerats i Sverige. Det tyder på sans på redaktionerna. De ingår direkt i en hetskampanj mot muslimer.

CR:
Kritik av islam innebär inte att man hatar muslimer. Vi måste ha rätt att kritisera islam liksom andra religioner. Fördomarna mot muslimer delas bara av en minoritet.

AM:
Den minoriteten växer! Ingen förnekar rätten att kritisera islam. Kampanjen mot muslimer finns i debattens huvudfåra. På arbetsplatserna är det en nackdel att ha muslimska namn. Direkt rasistiska texter finns i media. Det är bara att läsa tidskriften Access. Och en skribent i Expressen påstod häromdagen utan att bli motsagd att muslimerna var ett problem att de födde så många barn.

Carl Rudbeck fick sista ordet och hävdade åter att kritik mot islam inte innebär hat mot muslimer.

Kommentar
Carl Rudbeck var på defensiven och hade egentligen bara ett argument, nämligen att kritik av islam är en annan sak än hat mot muslimer. Det argumentet kan inte avfärdas.
Vi har rätt och till och med skyldighet att kritisera teokratier, stater byggda på religion, som Saudiarabien, Iran, talibanernas Afghanistan och Jordanien. Vi accepterar inte lagar som härleds från Koranen och den religiösa traditionen. Vi är kritiska mot religiösa föreställningar om paradis och eviga straff. Vi vägrar att acceptera hierarkiska religiösa maktapparater som den katolska kyrkan och fundamentalistiska tolkningar av Koranen. Så visst har vi frihet att kritisera och visst gör vi det.
Men vi kräver samma rätt att kritisera judendomen. Liksom inom islam finns inom judendomen fundamentalistiska politiska anspråk som härleds ur heliga skrifter, i judendomens fall Gamla testamentet. Det är från Gamla testamentet föreställningen om Israel som judarnas förlovade land härrör. Det är på det fundamentet den sionistiska ideologin bygger, föreställningen om en stat endast för judar eller anhängare av judendomen. Detta tas än idag på största allvar. Man ser i Haaretz annonser från släktforskningsföretag som erbjuder sig att forska fram ens judiska påbrå (vid sidan av annonser som erbjuder kontakter med ryska kvinnor).
Från Gamla testamentet kommer föreställningen att alla judar har rätt att bli medborgare i staten Israel liksom föreställningen om en av Gud given rätt att fördriva palestinierna. Konsekvenserna av de föreställningarna har förgiftat Mellanöstern (och världen) i 60 år.
Men vi är inte fundamentalister. Vi vördar visdomen i Gamla testamentets profetiska skrifter och den mångtusenåriga judiska religiösa traditionen. Vi erkänner mångfalden i den muslimska världen och uppskattar dess tolerans mot människor som står utanför islam, vilket var regel under dess storhetstid. Vi beundrar de vetenskapliga och filosofiska insatser som judendomen och den muslimska världen bidragit med.