Vincent Pérez har gjort en mästerlig film på Hans Falladas bok Ensam i Berlin, som kom ut 1946.
Otto och Anna Quangel är ett arbetarpar i centrala Berlin. De har en son som dör på slagfältet i Hitlers armé. Beskedet slår ner som en bomb och slår sönder deras liv. Det är Hitlers fel. Anna är med i det nazistiska kvinnoförbundet, men hennes engagemang krossas. Otto fortsätter som förman på lik-kistefabriken. Vreden kokar i dem.
En natt textar Otto ett kort med texten
”MODER! FUHRERN KOMMER ATT DÖDA OCKSÅ DINA SÖNER. NER MED LÖGNAREN HITLER, VARS KRIG DÖDAR OSS.”
Ner med lögnaren Hitler, vars krig dödar oss!” Nästa dag placerar han kortet i en trappuppgång. Till sist blir det 285 kort spridda över Berlin. Anna medverkar också genom att lägga ut en del av korten.
267 av dessa kort lämnas in till Gestapo. En detektiv börjar jakten mot landsförrädaren. Han tänker att det är en person vars son dödats i kriget. En enkel man ur arbetarklassen. Till sist fångar han in en snickare men upptäcker vid förhör att denne är oskyldig. Chefen, en högt uppsatt SS-officer, spelad av Mikael Persbrandts, accepterar inte friandet.” Fånga honom, han ska dö!”
Detektiven hittar honom efter tortyr av f d hustrun. Han förklarar att han måste ta med honom till förhör som innebär tortyr. Mannen blir livrädd. Hellre än att medverka till detta tar detektiven fram pistolen och skjuter ner sitt offer.
En dag tappar Otto två kort på golvet i sin fabrik. Gestapo larmas och fångar snabbt in Otto, som vid förhör erkänner. Han försöker skydda Anna genom att berätta. Men Anna har också infångats och erkänt. Hon vill visa att de är två om det.
Efter en tortyrscen där den blodige Otto står knäböjd på golvet krossar officerarna och detektiven sina snapsglas i huvudet på fången. Detektiven efter viss tvekan.
Otto och Anna halshugs i en giljotin. Detektiven samlar ihop de förbjudna korten på sitt kontor, öppnar fönstret och släpper ut dem i vinden, tar fram sin pistol och skjuter sig.
Filmen är en styv skildring av ett Berlin 1940 till 1943, innan bomberna faller och människor på flykt kommer i kilometerlånga köer. Förtrycket i vardagen är totalt med nazister i olika skepnader: poliser, SS-män och inte minst angivare. Mikael Persbrandts officer är precis så hemsk, hal och brutal som man kan föreställa sig.
I allt detta lever man filmen igenom med Emma Thompsons Anna och
Brendan Gleesons Otto precis så medmänskliga och starka som man behöver
för att uthärda händelseförloppet. Att det är en engelsk film med
engelska skådespelare funder man inte ens på. Den är alltför nära och
gripande.Otto och Anna Quangel är ett arbetarpar i centrala Berlin. De har en son som dör på slagfältet i Hitlers armé. Beskedet slår ner som en bomb och slår sönder deras liv. Det är Hitlers fel. Anna är med i det nazistiska kvinnoförbundet, men hennes engagemang krossas. Otto fortsätter som förman på lik-kistefabriken. Vreden kokar i dem.
En natt textar Otto ett kort med texten
”MODER! FUHRERN KOMMER ATT DÖDA OCKSÅ DINA SÖNER. NER MED LÖGNAREN HITLER, VARS KRIG DÖDAR OSS.”
Ner med lögnaren Hitler, vars krig dödar oss!” Nästa dag placerar han kortet i en trappuppgång. Till sist blir det 285 kort spridda över Berlin. Anna medverkar också genom att lägga ut en del av korten.
267 av dessa kort lämnas in till Gestapo. En detektiv börjar jakten mot landsförrädaren. Han tänker att det är en person vars son dödats i kriget. En enkel man ur arbetarklassen. Till sist fångar han in en snickare men upptäcker vid förhör att denne är oskyldig. Chefen, en högt uppsatt SS-officer, spelad av Mikael Persbrandts, accepterar inte friandet.” Fånga honom, han ska dö!”
Detektiven hittar honom efter tortyr av f d hustrun. Han förklarar att han måste ta med honom till förhör som innebär tortyr. Mannen blir livrädd. Hellre än att medverka till detta tar detektiven fram pistolen och skjuter ner sitt offer.
En dag tappar Otto två kort på golvet i sin fabrik. Gestapo larmas och fångar snabbt in Otto, som vid förhör erkänner. Han försöker skydda Anna genom att berätta. Men Anna har också infångats och erkänt. Hon vill visa att de är två om det.
Efter en tortyrscen där den blodige Otto står knäböjd på golvet krossar officerarna och detektiven sina snapsglas i huvudet på fången. Detektiven efter viss tvekan.
Otto och Anna halshugs i en giljotin. Detektiven samlar ihop de förbjudna korten på sitt kontor, öppnar fönstret och släpper ut dem i vinden, tar fram sin pistol och skjuter sig.
Filmen är en styv skildring av ett Berlin 1940 till 1943, innan bomberna faller och människor på flykt kommer i kilometerlånga köer. Förtrycket i vardagen är totalt med nazister i olika skepnader: poliser, SS-män och inte minst angivare. Mikael Persbrandts officer är precis så hemsk, hal och brutal som man kan föreställa sig.
En måstefilm som också förebereder en för läsningen av romanen som tillför andra sidor än de som får plats i filmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar