2011-04-28

Kan Susan Nathans föreläsningar genomföras? av Gunnar Stensson

Det är utmärkt att Aftonbladets kulturredaktion har direktkontakt med Susan Nathan som ju tidigare medarbetade i tidningen. Enligt Petter Larsson förklarade hon att hennes utresa från Indien stoppades av den lokala polisen som misstänkte henne för att vara israelisk spion, alternativt alltför muslimvänlig, men att problemen nu är lösta.
   De i och för sig oförenliga missförstånden förklaras kanske av uppståndelsen kring hennes bok Ett annat Israel.
   Att den israeliska ambassaden i Indien hjälpt henne är glädjande. Ambassadören är möjligen – som många andra medvetna israeler - kritisk mot Israels politik de senaste åren.
   Är det tänkbart att de inhiberade föreläsningarna i Lund nu kommer att genomföras antingen i vår eller i början av hösten?

Brukarval i färdtjänsten av Mats Olsson, Vänsterpartiet

– Allt är kaos.
– Resenärerna blir behandlade som paket.
– Om bilen överhuvudtaget kommer är den sen.
– Samåkningen gör att körsträckan blir tre gånger så lång.

Färdtjänsten i Lund utsätts åter för tung kritik av resenärerna som kräver att kommunen bryter avtalet med Taxi 020. Som vanligt hänvisar tekniska förvaltningen till att förbättringsarbete pågår. Det har de gjort i årtionden nu, men ändå blir det inte bättre. Upphandling av färdtjänst innehåller i sig ett systemfel.

Vänsterpartiet har sedan länge verkat för att Lunds kommun ska sluta anbudsupphandla färdtjänst och istället införa brukarval för resenärerna. I stället för att dessa hamnar i händerna på en stor leverantör ska vilken chaufför eller vilket bolag som helst kunna certifiera sig hos kommunen för att köra färdtjänst. Ett lika enkelt som genialt system, i vilket resenären själv väljer chaufför eller bolag och därmed i praktiken får all makt.

Märkligt nog har inget annat parti hittills stött dessa tankar. Lunds borgerlighet har avvisat brukarval i färdtjänsten. Valfrihet går tydligen bara bra när det gäller att uppfinna låtsasmarknader inom vård och skola. Där det redan finns en marknad, som inom taxinäringen, där ska alla tvingas anlita samma bolag.

Han lever, o fröjd! av Gunnar Stensson

Den 9 juni 1969 fick jag Karl Marx:s Kapitalet, i avskedsgåva av kolleger och elever på Framnäs folkhögskola. Det var första upplagan av Ivan Bohmans nya översättning, med inledning av Bo Gustafsson. Jag skulle efter sex intensiva år lämna Norrbotten. Avskedet kändes slutgiltigt. 
   Förkortningen AMS uttolkades Alla Måste Söderut. Nu skulle jag resa till Lund, just då vänsterns huvudstad i Sverige. Det är nästan exakt 42 år sedan.
   Under dessa år har Marx gång på gång dödförklarats. Jag har läst ett antal begravningsbetraktelser över honom under minst fem åtskilda perioder.
   Nu presenterar den flitige Andreas Malm under rubriken MARX LEVER! ny marxistisk litteratur i Aftonbladet 25/4. Finanskrisen, råvarukrisen och miljöhotet motiverar återuppståndelsen. Den arabiska revolutionen garanterar marxismens fortsatta relevans.

How to change the world – Marx and Marxism 1840 – 2011 av Eric Hobsbawm är en genomgång av marxismens påverkan av alla samhällsområden under hela den moderna – och kanske postmoderna – epoken. Nödvändig läsning.
   Lika nödvändig förefaller John Bellamy Fosters Marx´s ecology materialism and nature vara. Den handlar om kapitalismens ekologiska destruktivitet.
   Ett utomordentligt exempel på ekologiskt nytänkande inspirerat av marxistisk metod utgör ju Alf Hornborgs Myten om maskinen, som VB tidigare presenterat.
   De återkommande dödförklaringarna av Marx är uttryck för konjunkturer och önsketänkande. De är föråldrade. Men det marxistiska idébygget är fortsatt aktuellt.

Guantanamo av Gunnar Stensson

Bush: ”Varje nation, varje region, har ett beslut att fatta. Antingen är ni med oss, eller också är ni med terroristerna.”
   Vi vet vilket beslut Sverige fattade.
   Aftonbladet har via Wikileaks fått tillgång till 759 hemliga filer från den amerikanska militären om fångarna på militärbasen på Kuba.
   Materialet publiceras samtidigt i Washington Post, The Daily Telegraph, Le Monde, Der Spiegel och El Pais.
   Journalisten Peder Kadhammar inledde den 26 maj en omsorgsfull serie reportage. Läs den, och jämför med motsvarande texter i internationell press!
   Kom ihåg att Moammar Kadaffis tortyrexperter samarbetade med Pentagon och CIA i verksamheten liksom Tunisiens Ben Ali och Egyptens Mubarak.
   Kom ihåg att svensken Mehdi Ghezali satt fängslad utan rättegång i 930 dagar innan han släpptes och fördes till Sverige.
   Kom ihåg att Bradley Manning, den unge amerikan som kanske var den som läckte dokumenten, sedan mer än ett år hålls isolerad i amerikanska fängelser.
   ”Efter den 11 september sattes rättsstatens principer ur spel i USA och Europa, Fånglägret i Guantanamo är den främsta symbolen för de övergrepp som begåtts, och det pris världen fått betala.” Aftonbladet 26/4.
   Guantanamo existerar fortfarande, oskyldiga människor hålls alltjämt fängslade, även om systemets hantlangare håller på att fördrivas ur åtminstone Mellanöstern.

Var finns den palestinska rösten?

"Sex dagar efter Gaza-krigets inledning publiceras en artikel i Expressen 8/1 2009 av den israeliska författaren David Grossman och ytterligare en av Bernhard-Henri Lévy 8/1 2009.
   I Svenska Dagbladet syns en artikel signerad av Knesset-ledamoten Shai Hermesh och i Dagens Nyheter 17/1 publiceras en intervju med den israeliska ambassadören i Stockholm Benny Dagan.
   De civila som samma tidningar intervjuar på gatan under kriget är enbart israeler bosatta i Israel.
   Alltså: ingen palestinsk författare översätts i Stockholmspressen, ingen palestinsk kongressledamot intervjuas, inte heller någon palestinsk ambassadör eller ens vanliga palestinier på gatan.”
   ”Var finns den röst som kan berätta sanningens andra sida och på så sätt bli en del av det land som också tillhör honom och hans historia?
   Jag kan nämligen försäkra er om att denna röst existerar.”
Ghayat Almadhoun, palestinsk poet, Aftonbladet 26/4

Israel i orkanens öga av Gunnar Stensson

Sexdagarskriget 1967 var vändpunkten. Då började ockupationen.
   Nu närmar sig befrielsen. PLO:s båda grenar Hamas och Fatah kom i onsdags överens om att bilda en samlingsregering för att bestämma datum för genomförandet av ett val. Inom kort kommer Egypten inbjuda alla palestinska grupperingar för att underteckna ett försoningsavtal.
   Mubarak var den store garanten för Israels makt över Palestina och USA:s dominans över arabvärlden. Hans fall innebär att en ny epok inletts.
   Premiärminister Netanyahu säger att försoningen mellan Hamas och Fatah innebär slutet på fredsprocessen.
   Vilken fredsprocess? Under flera år har Israel avvisat också de mest långtgående förhandlingsutspel från den palestinska myndigheten.
   ”Du kan inte ha fred med både Israel och Hamas”, säger Netanyahu till Mahmoud Abbas.

Det avgörande ögonblicket kan komma när FN:s generalförsamling röstar om att erkänna Palestina som medlemsstat i FN. I generalförsamlingen har USA ingen vetorätt.
   Vi ser nu Israel mobilisera hela sitt politiska inflytande i världsomspännande propagandakampanjer. Det är inte alltid de uppnår sitt syfte. Försöken att utmåla Ilmar Reepalu som antisemit och Malmö som en av Europas mest judefientliga städer slår tillbaka. Också det judiska samhället i Malmö är kritiskt.
   I onsdags presenterade Netanyahu planerna för att stoppa Ship to Gaza. Representanter för armén, de civila myndigheterna, utrikesförvaltningen och de politiska partierna var samlade.
   Frihetsflottans avfärd försenas till mitten av juni. De turkiska fartygen kommer sannolikt att avgå från en hamn utanför Turkiet.

Relationen USA-Israel är spänd till bristningsgränsen. Den israeliska regeringen under Netanyahu rör sig hela tiden högerut samtidigt som president Obama går i motsatt riktning. Israel sätter hoppet till en republikansk seger i det amerikanska presidentvalet.
   Revolutionen i arabvärlden tvingar USA att söka en ny övergripande politik. Israel och dess amerikanska lobbinggrupper utgör ett stort hinder.

Inte bara USA:s förhållande till Israel är spänt. Också relationerna till Saudiarabien, en av USA:s traditionella allierade, blir alltmer pressade.
   Den saudiska regimens viktigaste kort är makten över världens största oljereserver. Den saudiska ledningen är skrämd och upprörd över att USA godkänt Mubaraks avgång och ännu mer över den amerikanska – mycket återhållsamma – kritiken mot Saudiarabiens invasion i Bahrain.
 
USA:s passivitet gentemot Bashar al-Assads blodtörstiga regim i Syrien kontrasterar markant mot ingripandet mot Kaddafi i Libyen. Efter sex veckors brutalt våld och 450 dödsoffer händer ingenting. Ett försök att införa sanktioner mot Syrien tycks falla på motståndet från Ryssland och Kina.
   Sannolikt vill Israel att al-Assad sitter kvar vid makten. Visserligen befinner sig Syrien i krig med Israel men inga krigshandlingar har förekommit på decennier.
   Frågan är om al-Assad kommer att kunna behålla makten. Varje massaker gör honom svagare.

Kriget i Afghanistan går dåligt och Pakistan, USA:s främsta allierade i kampen mot talibaner och al Qaida, vacklar. Delar av den pakistanska säkerhetstjänsten samarbetar med talibanerna. Vreden över de förarlösa flygplanens civila offer växer. Översvämningskatastrofen förra sommaren skadade Pakistans ekonomi allvarligt.

De europeiska länderna följer inte längre obetingat USA:s ledning. I fallet Libyen är Storbritannien och Frankrike högljutt aktivistiska samtidigt som Tysklans lika högljutt säger nej.
   Genom att slå sönder det irakiska samhället har USA eliminerat Irans mäktigaste fiende. Den iranska regimen kan nöja sig med att betrakta kraftmätningen och ge sina bundsförvanter som Hamas och Hezbollah ett begränsat stöd. Samtidigt finns dock möjligheten till en iransk revolution.
   Relativt passiva sitter också Ryssland och Kina, nöjda med att iaktta utvecklingen och lägga ett och annat hinder i vägen för USA. Latinamerika förhåller sig på ungefär samma sätt. De stora länderna Brasilien, Argentina, Chile och Venezuela går emot de flesta av USA:s storpolitiska ställningstaganden.

Som främsta exempel på amerikansk hegemoni över den muslimska världen befinner sig Israel i orkanens öga utan att förmå annat än att framhärda i en strategi byggd på militär överlägsenhet och ökat beroende av stöd från ett alltmer ovilligt – och maktlöst - USA.
   En majoritet av det amerikanska folket önskar nu att ett fritt Palestina innanför 1967 års gränser etableras.
   Vårt engagemang för Israel beror inte bara på landets centrala roll i Mellanöstern och den omvälvning som pågår i världssystemet. Israel symboliserar centrala delar av västerlandets humanistiska värderingar, religion och kultur. Israel symboliserar västerlandets skuld och skam över Förintelsen. Israel är närvarande i alla europeiska länder. Det israeliska samhällets karaktär och utveckling angår oss därför.

Evig eldstrid av Anders Davidson

Polisposteringen. Tredje avsnittet i dokumentärserien Krig för fred.
Frågor?" Svaret efter genomgången blir nekande huvudskakning. Ändå väcker även detta avsnitt mest frågor om den svenska militära insatsen.
   Beroende på vem du frågar, kommer du att få olika svar, som samverkansofficeren Gustaf sammanfattar.
   Bland den svenska truppens olika uppgifter är, enligt försvarsministern vår, en av de viktigaste att stödja den afghanska armén och polisen.
   Inför kamerorna dras trupperna samman nedanför masten uppe på höjden medan förtexten meddelar att "Platsen är strategiskt viktig för att skapa säkerhet i området."
   Soldaterna från de olika enheterna närmar sig långsamt masten, tar sig till fots och i fordonen försiktigt fram genom okänd, svåröverskådlig terräng. Fordonen slingrar sig uppför serpentinvägen. Sporadisk skottlossning.
   Den som förväntar sig action i form av eldstrid och shoot outs blir besviken. Först när afghanerna säkrat området kring masten intensifieras eldgivningen.
   "I såna här situationer brukar de ha tendensen att skjuta väldigt mycket efteråt också. Det är lite psykologikrig för att skrämma insurgenterna från platsen."
   Strax före ordern om återmarsch för di svenske står det klart att de poliser som skulle vara kvar vid masten och försvara höjden har gett sig nerför berget. En kort, kärnfull dialog följer:
   "Poliserna är borta."
   "Har de stuckit? Vad i helvete!"
   "Skit!"
   "Precis!"
   Beroende på vem du frågar: Frågar du ANA, säger samverkansofficer Gustaf, tycker dom att operationen var lyckad – antennen togs; frågar du andra kommer de att säga att den var bortkastad, genom att vi genast lämnade den.
   Nedanför berget följer en korthuggen utvärdering. Mentorer med adepter. Oklart hur mycket ironi och tillbakahållen ilska som ligger bakom:
   "Hur har dagen varit, tycker du? Har den varit lyckad?"
   "Ja, det var en bra dag", svarar det afghanska befälet.
   "Skönt att höra. Stabiliserar det läget i byn?"
   Den – alltså möjligen ironiska – frågan hänger fritt mot den klarblå afghanska himlen, obesvarad.
   Givet den militära logiken kunde de svenska soldaterna ha lämnats där. De får dock ännu en chans att räta ut frågetecknen, att täppa igen klyftan mellan vad som sägs och vad vi ser, mellan retorik och verklighet.
   Samverkansofficer Gustaf igen: "Vi tog masten, vi hade en strid däruppe, vi löste det. Vi säkrade platsen, lämnade över till polisen och lämnade. Militärt sett så har vi gjort vårt."
   Hur gick det sen? Eftertexten meddelar helt sonika: "Efter trettio minuter är fienden tillbaka vid masten och skjuter mot de svenska soldaterna."
   Beroende på vem du frågar.
   Ett är säkert: Frågetecknen kring den militära svenska insatsen i Afghanistan ställer upp sig på led.
   Måtte riksdagspolitikerna klarsynt inspektera dem.

Privatisering och kundvalssystem inom färdtjänsten – nej tack! av Ulf Nymark

För ett antal år sedan införde de borgerliga i Lunds kommun något som de kallade ”kundvalssystem” inom hemtjänsten. Det innebär som bekant att ett antal privata företag utifrån vissa kriterier godkänns av kommunen att utföra hemtjänst i konkurrens med kommunens egen hemtjänstorganisation.

Kundvalssystemet inom hemtjänst
Fördelen med detta system var – och är – enligt borgarna att konkurrensens underbara krafter skulle ge en bättre servicenivå och nöjdare brukare. Det var valfrihetsvalsen som drogs än en gång. Hemtjänstbrukarna skulle kunna välja inte bara vilket företag som de ville skulle utföra tjänsten. De skulle också få välja exakt vilken person som skulle utföra uppgifterna åt brukaren. Brukarna förvandlades i slag från kommunmedlemmar till kunder. Om kritiken mot kundvalssystemet inom hemtjänsten var samtliga rödgröna partier i stort sett ense.

Kundvalssystem inom färdtjänsten?
Sedan en tid tillbaka har en del företrädare för Vänsterpartiet förespråkat samma typ av kundvalssystem inom färdtjänsten. Nu senast pläderar Mats Olsson (MO) för detta system i en insändare i Sydsvenskan den 28 april, apropå en artikel några dagar tidigare i samma tidning om bristerna inom dagens färdtjänst. Kommunen ska enligt MO certifiera ”vilken chaufför eller vilket bolag som helst” som sedan färdtjänstresenären ska kunna välja och vraka bland.
   Jag instämmer fullt ut med MO:s kritik mot bristerna i kommunens sätt att hittills hantera färdtjänstfrågorna. Men jag kan inte hålla med om att ett kundvalssystem utgör någon lösning på problemen. Bland annat följande invändningar mot MO:s argumentation kan göras:

Gråzonsbransch
1. MO menar att det är OK med kundvalssystem inom färdtjänsten, därför att det – till skillnad från inom skola och vård – ”redan finns en marknad”. Ja, någon form av marknad finns det förstås inom taxibranschen. I Lund och dess närhet finns ett par, tre stora bolag, där samma ägargrupp, den s k Fågelviksgruppen, är dominerande.  Därutöver finns några mindre där en del knappast ens har en fungerande beställningscentral. Det finns få branscher som har så många gråzonsföretag som just taxibranschen. Det är enligt mitt sätt att se direkt olämpligt att skicka ut de funktionshindrade i detta marknadsmoras.

Segregering inom resenärsgruppen
2. Kundvalssystemet skulle överhuvudtaget inte fungera för de färdtjänstresenärer som behöver åka i specialfordon av det skälet att enbart – och möjligen - de allra största bolagen i ett kundvalssystem skulle ha finansiella resurser att ställa upp med sådana fordon. De är tveksamt om något företag överhuvudtaget tog på sig investeringarna i specialfordon utan att få garantier för ett visst minimum av körningar. Färdtjänstresenärerna får därmed olika villkor och regler beroende på graden och arten av funktionshinder, vilket nog av de flesta skulle betecknas som en synnerligen olycklig segregering.

All makt åt kunden?
3. ”Resenären själv väljer chaufför eller
bolag”, skriver MO och fortsätter attresenären därmed ”får all makt”. MO, som tillhörde en av de mest engagerade och kunniga kritikerna av borgarnas kundvalssystem inom hemtjänsten borde veta, och vet nog också i själva verket, att ett kundvalssystem inte kan skapa personer som ständigt är i tjänst och som kan utföra tjänster åt flera personer på flera olika platser samtidigt. Detta gäller såväl inom hem- som färdtjänst. Jag har också svårt att tro att MO på allvar kan mena att en marknad med så ojämna styrkeförhållanden mellan säljare och köpare som taxibranschen skulle ge resenären ”all makt” åt kunden.

Taxi prioriterar vanliga taxiresor
4. Jag antar att MO menar att kommunen i V:s kundvalssystem också i förväg ska komma överens med utförarna om – eller rentav fastställa – den ersättning kommunen ska betala till utföraren. Kundvalssystemet är i så fall behäftat med samma grundläggande brist som dagens: färdtjänstutföraren prioriterar alltför ofta vanliga taxiresenärer framför färdtjänstresenärer. Detta av den anledningen att vanliga taxiresor är mer lönsamma, går snabbare och är enklare att utföra. Därför otillbörliga väntetider för resenärerna, därför förseningar, därför ofta dåligt bemötande.

Längre driven privatisering än hemtjänsten
5. Kundvalssystemet inom färdtjänsten skulle bli ännu mera privatiserat och marknadsanpassat än det som borgarna infört i hemtjänsten. Där finns det en kommunal utförare, dvs kommunens egen organisation, som valalternativ. Brukaren kan alltså välja ett ickevinstdrivande alternativ. Detta blir inte möjligt inom färdtjänst, eftersom kommunen inte har någon egen taxiorganisation att ställa till resenärernas förfogande. Färdtjänstresenären blir helt utlämnad till de privatföretag som agerar på marknaden.

Kundvalssystem
6. ”Märkligt nog har inget annat parti hittills stött dessa tankar” /om kundvalssystem/, hävdar MO. . Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet uttalade klart och tydligt vid Tekniska nämndens sammanträde i november i fjol att var mycket intresserade av detta system och att de ville utreda det hela. Att en sådan utredning ännu inte kommit till stånd beror nog enbart på allmän borgerlig slöhet. Så visst har Vänsterpartiets kundvalssystem resonansbotten i andra partier.

Bort med vinstintressena!
Slutligen: finns det då ingen lösning på problemen inom färdtjänsten när varken dagens system kan fås att fungera och inte heller ett kundvalssystem? Som jag skrev i en artikel i VB nr 36 i november i fjol: något riktigt bra system finns kanske inte. Men det minst dåliga är färdtjänst i egen kommunal regi. Då undslipper resenärerna de nackdelar och brister som orsakas av att vinstintressena helt och hållet styr färdtjänstutförarna. Dyrt? Ja, men kvalitet måste få kosta om kommunen vill ha en hög standard och god tillförlitlighet inom färdtjänsten.

Kulturtips

Eddie #14
Syret, vattnet och födan börjar ta slut. Vi kommer mycket snart sluta fungera. När jag skriver detta, så inser jag, att detta redan är skrivet. Inte av mig, utan innan, av människan. Teater InSite spelar på Bastionen 15 april - 14 maj.
Fre 29 apr kl. 19:30 Läs mer

Hindi Zahra (Marocko)
fredag 29 april kl 21:00 på Inkonst.
Läs mer

Let 3
På Klaffbron fredag 29 april kl 21:00.
Läs mer

PLATTFORM 29 april
På Dansstationen, Palladium 29 april kl 19:30. Läs mer

Trubaduren av Giuseppe Verdi
Direktsänt från The Met på Biograf Spegeln och Kino i Lund lördag 30 april kl 19:00. Repris söndag 1 maj kl 13:00.
Läs mer

Capriccio av Richard Strauss
Direktsänt från The Met på KINO i Lund.
Sön 01 maj kl. 13, Mån 02 maj kl. 18.
Läs mer

Sir George Martin kommer till Galakväll på Palladium i Malmö den 2 maj!
På Palladium den 2 maj kl. 19.00.
Läs mer

Slim Cessna´s Auto Club (US) LIVE
På Babel 3 maj kl 20:00. Läs mer

Helge Albin Kvintett
på Victoriateatern 4 maj kl 19:30.
Läs mer

Matkaravan med Hanna och Linda
med Hanna Tunberg och Linda Dahl
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Ons 04 maj kl. 16:00 Tor 05 maj kl. 16:00
Läs mer

Swans (US) LIVE
På Babel onsdag 4 maj kl 19:00. Läs mer

Chilombiana (Chile)
Cumbiafest från det nya Chile med afrocolombianska och latinamerikanska rytmer, på Kong 5 maj kl 19:30.
Läs mer

ROOMS + VEN - Memory Wax + La Macana
På Dansstationen, Palladium 5 maj kl 19:30.
Läs mer

YOUR BROTHER, REMEMBER?
I ett fulländat experiment med före- och efterbilder, blandar Zachary Oberzan, från hyllade Nature Theatre of Oklahoma (New York), gamla hemmavideor, sekvenser ur klassiska actionfilmer med liveuppträdande på scenen. En gripande och rolig självbiografisk berättelse om honom och hans bror och favoritactionhjälten; Jean Claude van Damme. På Inkonst 5 - 6 maj.
Tor 05 maj kl. 19:00. Läs mer

Hela kulturcentralens program

2011-04-21

Mer Kött på benen - Mindre på tallriken

Köttfri Måndag tillsammans med Hållbart Universitet bjuder in till seminariet "Mer Kött på benen - Mindre på tallriken", den 26 april klockan 18.30 - 20.30  i AF-borgen.
   Till seminariet vill vi bjuda in så många som möjligt, politiker, tjänstemän, näringsidkare, skolpersonal, matlogistiker och allmänheten!
Hoppas vi ses!
Lovisa och Köttfri Måndags Lundagrupp

Kulturtips

ALL TOMORROW'S HOUSE PARTIES - PORTABLE
På Inkonst 22 april kl 23. Läs mer

Matteuspassionen av J. S. Bach
I S:t Andreas kyrka i Malmö Långfredag 22 april kl 18.00. Läs mer

Capriccio av Richard Strauss
Direktsänt från The Met på Biograf Spegeln i Malmö och KINO i Lund lördag 23 april kl 19. Repris söndag 24 april kl 13. Läs mer

FORMAT:B (Live)
på Babel Påskafton 23 april kl 23.
Läs mer

Max - pjäsen om Bollen, Bilen och Lampan
Max-gänget är äntligen tillbaka igen på Teater Sagohuset! Fritt efter Barbro Lindgrens barnböcker om MAX. Spelas på Teater Sagohuset 19 - 24 april
Sön 24 apr kl. 10:30. Läs mer

Otis Gibbs
Amerikansk singer/songwriter som förvaltar arvet från Joe Hill, Woody Guthrie, Bob Dylan och Steve Earle. På Klaffbron/Kong 24 april kl 20.00.
Läs mer

Eddie #14
Syret, vattnet och födan börjar ta slut. Vi kommer mycket snart sluta fungera. När jag skriver detta, så inser jag, att detta redan är skrivet. Inte av mig, utan innan, av människan. Teater InSite spelar på Bastionen 15 april - 14 maj.
Ons 27 apr kl. 19:30. Läs mer

Matkaravan med Hanna och Linda
med Hanna Tunberg och Linda Dahl
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Ons 27 apr kl. 16:00. Läs mer

Oslipat skär 11, med Henrik Elmér
Den surrealistiska mästaren Henrik Elmér gudiar dig i ett humorlandskap du inte trodde var möjligt. På Tangopalatset 27 april.
Ons 27 apr kl. 20:00. Läs mer

Kilema (Madagaskar)
Öppen scen & Jam, The soul of Madagascar, 28 april kl 20:30 på Kong
Läs mer

Quinteto Tangarte. Classic Lounge
På Ribersborgs kallbadhus, tors 28 april kl 19. Läs mer

Hela kulturcentralens program

Planera din första maj


I Lund finns det ett antal olika aktiviteter att välja på mellan dessa båda bilder.
Vänsterpartiet
Demonstration med samling på Stortorget klockan 13.00. Tal av bland annat Rosanna Dinamarca, vice ordförande för Vänsterpartiet. Avmarch kl 15. Levande musik och café i Stadshallen.
Socialdemokraterna
Samling på Clemenstorget kl 14.30 med avmarch kl 15.00. Demonstrationen avslutas i stadsparken med tal av Andreas Schönström.
Kommunistiska Partiet
Offentligt möte kl 12:00 på Mårtenstorget.
Talare är Marit Kalleson, partistyrelsen, och Nils Littorin från Kommunistiska Partiet i Lund.
Anarkisterna
har vi inte hittat någon info om än. Tips mottages tacksamt av red.

Lite utanför bilderna hittar vi
DV:s 1 majmöte
Män + feminism = sant!
med Anne Jalakas journalist, medarbetare i EfterArbetet m m.
Röda kapellet inleder med förstamajmusik
Demokratisk Vänsters lokal, Magle Lilla Kyrkogata 2, Första maj, kl. 14.30

Notiser

Det amerikanska representanthuset röstade trots budgetunderskottet 15/4 igenom ett bidrag på 205 miljoner dollar till Israels så kallade Iron Dome, en konstruktion som kan skjuta ner Gradraketer från Gaza.
   Representanthuset anslog också fortsatta bidrag till försvarssystemen Arrow 2 och Arrow 3.
   Iron Dome – järnvalvet – gör den israeliska bunkern mer sluten. Under den kan de förskansade skjuta pilar och spruta ut Cast Lead – gjutet bly – över Gaza.
Haaretz 16/4

Israels ambassadör i Ankara Gaby Levy framförde häromdagen en uppmaning till Turkiet att stoppa The Freedom Flotilla (Ship to Gaza). Den väntas anlända till Gaza i slutet av maj och omfattar minst 15 fartyg.
   ”Det är inte vår angelägenhet”, svarade det turkiska utrikesdepartementet 16/4. Benyamin Netanyahu framförde samma uppmaning till de europeiska ländernas ambassadörer i Jerusalem.
   En israelisk kommentar: Hur dum kan man bli? Nio döda terrorister, och de förstår fortfarande inte.
Al Jazeera

Israelkampanjen som kom av sig av Gunnar Stensson

Israel genomför i vår en landsomfattande propagandakampanj. Tidigare möten har bl a genomförts i Göteborg. Kampanjen i Malmö inleddes genom att Sydsvenskan den 7 april publicerade artikeln ”Goldstone ger Israel rätt” av Israels ambassadör Benny Dagan.
   12/4 såg sig debattredaktören nödsakad att släppa in tre korta svar på Benny Dagans angrepp mot svenska biståndsorganisationer. Ann Ighe och Staffan Granér, talesmän för Ship to Gaza, svarade att Israel förvägrar Gazaborna livsmedelsförsörjning, mediciner och material för återuppbyggnad av bostäder och infrastruktur.
   Bo Forsberg från Diakonia påpekade att humanitära projekt bekostade av Sverige bombades av Israel under Gazakriget.
Anna Wester från Palestinagrupperna framhöll att Israels brott mot de mänskliga rättigheterna finns dokumenterade i otaliga rapporter från FN, Amnesty, Human Rights Watch, Internationella Röda Korset och EU-ländernas konsulat i Jerusalem.
   Nästa inslag i kampanjen var en svulstig, stort uppslagen artikel den 14/4, betitlad ”Fred kommer i Mellanöstern” av Göran Persson, Alf Svensson och Dan Olofsson. Den avslutades med orden: ”När Israels ambassadör Benny Dagan och PLO:s generaldelegat Salah Abdel Shafi i afton framträder gemensamt i Malmö så manifesterar de tillsammans med oss alla viljan att säkra en trygg framtid, en samhällsgemenskap i fred och frihet”
   Under artikeln följde ett stycke textreklam av Sydsvenskans debattredaktör. ”Evenemanget i kväll med bland andra Israels ambassadör Benny Dagan och PLO:s generaldelegat Salah Abdel Sharif är en stödkonsert med dialog för fred mellan Israel och Palestina. och den hålls på Restaurang Glasklart i Malmö.”

Mörkat om mötet på Restaurang Glasklart
Det skulle självfallet vara mycket intressant att efter så stor offentlig uppmärksamhet få veta något om vad som sades och gjordes under evenemanget på Restaurang Glasklart.
   Men största möjliga tystnad har rått i samtliga media
   Till slut upptäckte jag en text av Ardavan Khoshnood, KDU:s vice ordförande. Någon minns kanske att Ardavan tidigare varit ordförande för MUF i Malmö, en organisation som han lämnade under tumultuariska former. Dessutom är han medlem i en förening för monarkins främjande.
   I Ardavans referat nämns inte PLO:s generaldelegat Salah Abdel Sharif. Troligen var han inte närvarande. Däremot är Ardavan mycket missnöjd med den socialdemokratiske politikern Jamal El-Haj, som inte begrep att det var olämpligt att ställa kritiska frågor till ambassadör Benny Dagan.
   Jamal El-Haj frågade till exempel varför inte Israel hade accepterat ”ditten och datten” av FN:s resolutioner. Han borde i stället ha talat om vad som förenar de båda frihetsälskande folken.
   Till Ardavans förargelse stod Jamal El-Haj tydligen på sig under hela kvällen.
   Däremot beundrade Ardavan såväl Benny Dagans som i synnerhet Alf Svenssons och ännu mer Göran Perssons talekonst. Ni känner herrarnas djupa röster som med lätthet ger trovärdighet åt fler floskler än texterna på Sydsvenskans opinionssida. Och Ardavan tyckte att det hade varit roligt med musiken och dansen på Restaurang Glasklart. Se det var ett riktigt evenemang, om än hemligt!

Påskgodis eller Sanna berättelser från Lund av Lucifer

Jag vill först ta upp den skakande historien om Fixar-Malte. Ja, Malte är inte hans riktiga namn, han heter egentligen något helt annat. Han är den kommunala service Lunds kommun ställer till förfogande för pensionärers hushållsnära tjänster. Urtypen för vad Malte kan göra är att för en billig penning (kr 20-) byta ut en trasig glödlampa eller hänga upp en gradin hemma hos en åldrig tant som inte vågar klättra upp på en stol för att nå upp. Jättefin idé det hela som nu har fungerat sedan 2004. Avsikten med det hela är att minska fallolyckorna bland de äldre.

Andra bullar
Men nu ska det bli andra bullar. Kommunen ska inte bedriva en verksamhet som på ett ojuste sätt förstör marknaden för enskilda företagare. Malte ska helt enkelt privatiseras och konkurrensutsättas. Och då ska man börja ned att ta in anbud från villiga serviceföretag och så ska man då i enlighet med EU:s upphandlingsregler välja ut någon. Dock, verksamheten är inte så ekonomiskt omfattande att man behöver köra upphandlingsförfarandet enligt det utförliga reglementet. Det är faktiskt möjligt att annonsera ut det hela och sen utan vidare spisning ta en i högen av anbudsgivare. Dvs. man måste då ändå ha någon sorts koll på verksamheten så att inte den aktuella kommunala befattningshavaren t.ex. anlitar sin svåger eller älskarinna/motsvarande. Därför måste man räkna med att ha någon form av utvärdering av det hela, väl då i efterhand. Och det är ju inte bara en fråga om lägsta anbudet, det gäller också att ha social kompetens och givetvis måste man också kolla in saker som nykterhet, straffrihet och betalda skatteskulder. Kort sagt: man behöver hyra in en konsult för utvärderingen.
   Ja, och då höll jag ända på att glömma att nu kommer det också att krävas en receptionist/ordermottagare som tar emot beställningar och sedan planerar insatserna. I dag ringer man bara Malte och så kommer han, men nu ska det bli ordning och reda. Det är så man kan bryta ett kommunalt monopol, och som man säger, öka friheten.

Två lösa
Jag förmodar att många av den här spaltens läsare har minnen från den tiden då man kunde gå in i en tobaksaffär och köpa fyra lösa Bill. - Måste de va lösa, kunde handlaren säga för att retas, men han plockade fram dem och man fick dem i ett litet kuvert. Ja, jag vill väl inte direkt påstå att det var en lycklig tid, men det vilar ett skimmer över den. Så småningom blev det rulltobak följt av en liten ask Prince och sen blev det helt slut med eländet och
nu kan man i stället ägna sig åt att vårda de sjukdomstillstånd man då ådrog sig.
   Ja, det är alltså New York Times som härom veckan hade ett reportage om detaljhandeln på Åttonde Avenyn på Manhattan, mellan 35:e och 36:e gatan.. En man står på trottoaren mitt i morgonströmmen av kontorsarbetare och ropar lite diskret ”Newports, Newports, packs and loosies”. Så där en gång i minuten stannar någon till och någon köper två lösa för en dollar. I de bredvidliggande kvarteren står andra försäljare. Det är olagligt, men det lönar sig att betala lite böter ibland.

   Tja, jag tror det säger lite om det ekonomiska läget i USA – Brother can you spare a dime? Och för all del, det är ju dumt och farligt att röka. Hur som helst ligger den gatubilden  en bit bort från den bild man en gång tog till sig av rökande amerikaner antingen det nu var Marlborokillen i sadeln eller femtotalets kärlekspar delande en postcoital cigg. Ack ja, the times they are a-changing..

Flytta till Vellinge då!
Så var det dags igen: Lund håller på att få sin dom vad gäller stadens lämplighet som företagarort. Det är Svenskt Näringsliv som har en årlig ranking av kommunerna. Lund kom i fjor på plats 88 medan Vellinge låg på plats 1 som vanligt, tävlande med Örkelljunga. Den 3 maj kommer årets siffror och ryktet säger att Lund kommer att hamna ännu längre ner. Så vitt man förstår är det ett rent under att vi har företag som Ericsson, Alfa-Laval, Tetrapak, Axis m.fl här.
   Vad är då Lunds problem? Jo, vi har alldeles för många som jobbar i offentlig sektor. Det bästa vi kunde göra för att förbättra vår ranking vad gäller företagsklimatet vore att lägga ner universitetet och sjukhuset. Så fungerar nämligen Svenskt Näringslivs beräkningsmodell. Det är sanslöst men det häpnadsväckande är att Lunds kommunledning ställer upp på det. Kommunledningen har som ett av sina mål för sin företagspolitik föresatt sig att nå högre på denna ranking. Som enda parti har Vänsterpartiet i Lund från början avvisat det bisarra mått på kommunal företagsvänlighet som Svenskt Näringsliv erbjuder. Lund har sin egen profil och den kommer förstås att ytterligare stärkas av ESS-anläggningen. Med den kommer förstås ett omfattande företagande och vet vet alla. Bara Svenskt Näringsliv ser det som ett problem.
   Men vi är inte de som sitter och surar för det. Är det så att Vellinge är bättre så för all del, valet är fritt. Och om inte galoscherna passar kanske vi kan erbjuda en huvudbonad i samma storlek?

Vad trodde ingen? av Gunnar Sandin

En haiku ska ha sjutton stavelser. De bildkommenterande dikterna i Ulrika Jakobssons bok Det trodde ingen (Recito, 2011) har sjutton stavelser sida efter sida, men så följer ett par artonstavingar, följt av en sextonstaving. Fel? Nja, författaren skriver i sitt förord att dikterna ”huvudsakligen” har haikuns form. Så de för långa eller för korta är nåt annat. Det är en poetisk rebelliskhet som jag gillar. En annan sak är de små tänjningarna på klassiska former tycks vara en trend. Det har på sistone publicerats flera diktsamlingar med orena sonetter.
   Fast för haikuns väsen än antalet stavelser mindre viktigt än att varje dikt är självbärande, med någon form av överraskning eller vändning i slutraden. Vissa skeenden eller företeelser låter sej inte reduceras till sjutton stavelser. Då staplar Ulrika Jakobsson upp till åtta ”haikuer” på varandra och skapar en berättande linje. Är det en klok utväg? Jag hade föredragit en annan versform.
   Då kan det med skäl anmärkas att boken inte primärt är en diktsamling. Dikterna är alltså kommentarer till bilderna, författarens egna foton, vilka jag upplever som huvudsaken. Det finns knappast någon genomgående linje i dem, och det gör inte heller något. Tillräckligt många är knäppta i Lund för att motivera en recension här i VB. Jag är högst tveksam till idén att ”förorena” en skulptur av Annika Svenbro med ett cigarettpaket. Jag undrar också över ett foto från Berlin med en stor reklamskylt för Ikea. ”Frauen müssen sich um Haushalt, Kinder und Karriere kümmern”, står det och ”kvinnornas mission” kommenterar den intillstående haikun. Är allting som det vara förut, bara att ”kyrka” har ersatts med ”karriär”? Reklambyrån/avdelningen bakom skylten är nog mer sofistikerad än så för texten är överstruken med ett blekt men dock streck. Kamprads plakat bör kanske angripas med annat än plakatpoesi.
   Det fanns i Lund en brandgavel som jag i många år fått förbi men aldrig sett förrän en tavla av Britt Lundbohm-Reutersvärd uppmärksammade mej på den. Det är väl det viktigaste som bildkonstnärer kan göra, att läsa oss andra att se. Ulrika Jakobsson har lärt mej att se bland annat Stig Blombergs skulptur ”Dimman”, och jag inser att jag måste fara till Malmö för att uppleva den i tre dimensioner. Annars finns bokens häftigaste bilder på de två sista sidorna.
   Ingen trodde att Berlinmuren skulle falla eller att rökning skulle förbjudas på näringsställen, påpekar författaren. En god slutrad på en haiku.

Rysk repris av Anders Davidson

Kullen vid Ali Zayi. Andra avsnittet i dokumentärserien Krig för fred.
   De ruvar i sitt rede bakom sina skyddsvallar högt över byarna. De ser ut över lokalbefolkningen från sin konstgjorda kulle. En kulle ryssarna byggde som näste under sin ockupation. De hör den afghanska polisen skjuta, ser på i sina kikarsikten
   Deras uppdrag är inte lätt. De svenska soldaterna ska samarbeta med den afghanska polisen. När de kommer till polisposteringen kan inte afghanerna följa med. Deras befäl är på möte. Och de har inte på länge patrullerat genom byn. Det ställs inte någon fråga om varför.
   "Varje gång vi måste göra det jobbet som dom är tänkta att göra i framtiden så är det ju dåligt." En lakonisk men knappast särskilt insiktsfull utsaga.
   Senare i samband med en sökoperation den afghanska polisen genomfört i byarna möter svenskarna bybornas ilska mot sin egen militär. De är upprörda över att svenskarna inte skyddar dem mot dessa rövare i uniformer, bara ser på eller jagar talibaner.
   Soldaterna lyssnar tålmodigt men tycks inte förstå någonting: "Vi måste anta att polisen gjorde rätt." Det är vad Sverige valt, kommenterar en soldat helt korrekt men inte särskilt insiktsfullt.
   Detta försöker soldaterna sedan förklara för den civilbefolkning de ska skydda. Sverige har valt att stödja den folkvalda regeringens militär och polis, vars övergrepp gör folket upproriskt: "De måste ju lära sig att klaga på sina egna instanser."
   Svensk naivitet.
   Ali Zayi, en rent rysk kulle. Kan ödets ironi gestaltas tydligare? Det gick inte bra den gången heller.

Palestinsk stat i september? av Gunnar Stensson

Allt fler länder är beredda att erkänna Palestina. VB rapporterade för ett par veckor sedan att Norge är det. Enligt en opinionsmätning 11/4 stöder 54% av USA:s befolkning bildandet av en palestinsk stat.
   Opinionsmätningen genomfördes av den högerorienterade organisationen Israel Project, som skulle ha velat se ett helt annat resultat.
   Det handlar om en stor omsvängning i opinionen. Kanske kommer den att påverka Obama-regeringens hållning.
   Palestinierna planerar att utropa staten Palestina i september. Den israeliska regeringen är skakad.
   I samma ögonblick som Palestina utropas blir varje israelisk bosättning i östra Jerusalem illegal. Detsamma gäller varenda israelisk militärbas på Västbanken. Palestinierna kommer inte längre behöva acceptera ockupationen, påpekar Ari Shavit i Haaretz.
   Då en internationellt erkänd palestinsk flagga vajar utanför FN-byggnaden blir förutsättningarna i förhandlingarna helt förändrade.
   I nuläget står Mellanösterns starkaste militärmakt, stödd av USA, på ena sidan. På den andra står ett folk utan stat och utan kontroll över sitt territorium.
   Visst skulle en palestinsk stat innanför 1967 års gränser fortfarande vara svag, men den skulle ha internationell lag på sin sida.
   Utropandet av Palestina förutsätter ett palestinskt enande och vapenvila mellan Hamas och Israel.
I dag går USA:s politik ut på att stoppa de palestinska planerna. Den israeliska lobbyorganisationen AIPAC arbetar hårt för att påverka politikerna i kongressen.
   Men i FN:s generalförsamling kan USA inte använda sitt veto. Det är FN:s generalförsamling som beslutar om erkännandet av Palestina – liksom av Israel 1947. Där finns ingen vetorätt.

Trafikplaneringen i Lund måste samordnas med miljömålen av Sven-Bertil Persson

Motion till Lunds kommunfullmäktige
I augusti 2010 antog Lunds kommunfullmäktige skärpta mål för utsläpp av växthusgaser i kommunen. År 2020 ska utsläppen ha minskat till hälften jämfört med 1990. År 2050 ska utsläppen vara nära noll, slog fullmäktige fast.

Totalt sett minskar utsläppen, bland annat beroende på ett ambitiöst program från Lunds Energi att gå över till förnyelsebara energikällor.

Transportsektorns utsläpp av växthusgaser, däremot, fortsätter dock att öka. Dessa utsläpp står för drygt 40 procent av den totala mängden. Utsläppstakten har dämpats något av åtgärder som genomförts inom ramen för det så kallade LundaMaTs. Men mängderna CO2 som släpps ut i atmosfären från trafiken ökar trots det.

Lunds kommuns egen Klimatbasutredning påvisade 2008 att det krävs en halvering av den totala sträckan bilresande per invånare för att nå klimatmålen. Det motsvarar en årlig minskning av resandet per bil med en procent. Klimatbasutredningen utgår från direktiven till den nya översiktsplanen, där utsläppen av växthusgaser förutsattes minskas med endast 85 procent till 2050. Som ovan framgår har målsättningen skärpts. Därför måste bilresandet nedbringas ännu mer än vad som angavs i Klimatbasutredningen.
Hur ser det då ut i praktiken? Trots att biltrafiken sålunda måste reduceras kraftigt planerar Lund för en omfattande utbyggnad av kapaciteten i vägtrafiksystemet. I den fysiska planeringen framgår sällan vilka framtida trafikmängder planeringen baseras på. Inte heller framgår det av planerna för vägtrafikutbyggnaden – översiktsplan, fördjupade översiktsplaner, detaljplaner, vägplaner etc – som Lunds kommun beslutar eller yttrar sig över, hur stor trafikökning som kapacitetsutbyggnaden i sig leder till. Det är ju ett välbekant faktum att kapacitetsökningar, dvs nya vägar, nya trafikplatser etc alstrar ny trafik.

Demokratisk Vänster vill därför att kommunfullmäktige beslutar
   att
Lunds kommun i all planering för utbyggnad av vägtrafikstrukturen måste ange vilka trafikmängder man planerar för, och hur dessa ska kunna minskas för att de lokala klimatmålen ska uppnås.
   att
Lunds kommun i varje beslutsunderlag för infrastrukturinvesteringar i motorburen vägtrafik inkluderar beräkningar över hur stor trafikökningen blir på grund av kapacitetsutbyggnaden och hur stora utsläppsmängder de ökade trafikmängderna ger upphov till
Sven-Bertil Persson, Demokratisk Vänster

Annons

Det trodde ingen: samhället i förändring
– repliker till skyltar, klotter och konst

Ulrika Jakobsson

Har du inte köpt boken än?
Den första maj finns Ulrika och hennes röda cykel ute och säljer boken i Lund.
I nästa veckas VB finns mer info om när och var.



gatans megafon
snacka inte om frihet
om ni äter djur