FN:s kärnvapenförbud

Hur går vi vidare?
86% av väljarna vill att vi skriver under, men med NATO:s och USA:s invändningar tvekar regeringen. Hur får vi politikerna att följa folkviljan?
Välkomna till ABF, Kiliansgatan 9 i Lund, lördag 21 april 14:00. Lyssna, diskutera, fika.

Ingela Mårtensson, Kvinnor för fred
Opinionsbildare, skribent och debattör. Fd universitetslärare i sociologi & riksdagsledamot. Sverige måste säga JA till kärnvapenförbudet.
David Vidorin, Styrelsemedlem i Svenska läkare mot Kärnvapen
FN-förbudet mot kärnvapen och de humanitära konsekvenserna av en kärnvapenexplosion.
Jan Hammarlund, Viskompositör och musiker med rötter i proggrörelsen
Invald i Svenska Visakademin underhåller med egna och andras sånger.
Affisch»

Lördagsmusik

Klosterkyrkan
21 april  kl 18
Helgsmål med musik: Lunds vokalensemble

”Den stora accelerationen” Höje å och Källbystaden

Samling på Kyrktorget klockan 13.00 söndagen den 22 april. Promenad förbi Klostergårdsstationen, Åkerlund och Rausing, Reningsverket och längs Höje å.
Vad händer de närmaste fem åren?

Så räddar vi Höje å
Jonas Johansson, limnolog i Höje å vattenråd, föreläser och visar bilder. Klostergårdens bibliotek måndagen den 23 april klockan 19.
Klostergårdens byalag

Försvinner våra bin – och spelar det någon roll?

En stor del av den globala matförsörjningen bygger på att vi får hjälp av pollinerare som bin och humlor. Samtidigt visar flera forskningsstudier att insekterna får det allt svårare att klara sig i en värld med klimatförändringar, urbanisering och högintensivt jordbruk.
   Henrik Smith är professor i zooekologi och föreståndare för Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Hans forskning rör framför allt biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.
26 apr | 18.00 | Lunds stadsbibliotek, atriumgården

Motståndets lilla katekes

Håll yrkesetiken högt
När politiska ledare föregår med dåligt exempel blir det desto viktigare att alla upprätthåller en oklanderlig yrkesetik. Det är svårt att bryta ner en rättsstat utan jurister eller hålla skenrättegångar utan domare. Enväldiga makthavare behöver lydiga ämbetsmän och cheferna för koncentrationsläger letar efter affärsmän som vill ha billig arbetskraft.
 
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.

Apropå Svenska Akademin

Vi tar förstås avstånd från  mansdominerade slutna sällskap med högkvarter i Börshuset och kungen som beskyddare.
   Varför? För att vi är för jämställdhet och demokratisk öppenhet och motståndare till kapitalism och monarki.
Här en konstig liten trall ur det svenska kulturarvet att nynna på:
   Små gubbarna i Börshuset är lustiga att se.
   Små gubbarna i Börshuset är lustiga att se.
   Ej öron, ej öron, ej ögon hava de.
   Ej öron , ej öron, ej ögon hava de.
   Koack, ack, ack. Koack, ack, ack.
   Koack, ack, ack, ack, ack!
   Koack, ack, ack. Koack, ack, ack.
   Koack, ack, ack, ack, ack!

Byggplanerna i södra Lund

Bilden är lånad från Sydsvenskan
 

En stor del av veckans artiklar handlar om den framtida utbyggnaden i södra Lund. Kartan kan förhoppningsvis hjälpa till med orienteringen.

Miljöpartiet föreslår omarbetning och nytt samråd kring översiktsplanen av Ulf Nymark

Miljöpartiet röstade vid gårdagens sammanträde i Byggnadsnämnden emot att godkänna utställning av förslag till översiktsplan för Lunds kommun. I en första omgång yrkade vi att nämnden skulle besluta att planförslaget skulle gå tillbaka till Stadsbyggnadskontoret för bearbetning (s k återremiss), och för att därefter sända ut planen för ett nytt samråd.

Nytt samråd
Anledningen till att vi vill se ett nytt samråd är att det nu antagna utställnings-förslaget på flera avgörande punkter skiljer sig från samrådsförslaget. Flera nya strategier och ca 180 konkreta ställningstaganden har tillkommit. Ett tydligt kartmaterial över planerad mark- och vatten-användning saknades också i samrådet. Endast i form av ett protokollsutdrag kunde lundabor och andra berörda ta del av de beslut som nämnden tagit. Det gäller bland annat den planerade kraftiga exploateringen av högklassig jordbruksmark och planeringen för ökad biltrafik genom ett flertal nya vägar och trafikplatser för bilar. Redovisning av miljö- och hållbarhetskonsekvenser saknades helt i samrådsunderlaget.

Omarbetning
I uppdraget inför ett nytt samråd yrkade Miljöpartiet på omarbetningar på flera avgörande punkter. Som exempel kan nämnas:
 • att ingen ny högklassig jordbruksmark ska tas i anspråk för exploatering
 • att planeringen av samtliga nya vägar och trafikplatser utgår ur planen
 • att parker och andra högkvalitativa grönytor skyddas från exploatering
 • att i planen översiktligt beskriva vad som krävs för att Lund ska klara klimatmålet för transportsektorn
 • att nästa etapp för utbyggnad av spårväg planläggs
 • att planperioden begränsas till 2040 och att samtliga utbyggnadsområden efter detta år utgår ur planen
Sammanfattningsvis menar vi att det förslag som nu föreligger på ett flertal avgörande punkter skiljer sig från samrådsförslaget vilket gör ett nytt samråd kring planen nödvändig.
   När Miljöpartiets förslag om återremiss och nytt samråd föll ansåg vi oss inte kunna rösta för att planförslaget i nuvarande skick ställs ut. Därför röstade vi avslag på planen.

För en hållbar översiktsplanering
Vårt nej till planförslaget är ett ja till bevarandet av högklassig jordbruksmark, ett ja till minskade klimatutsläpp från vägtrafiken och ett ja till att skydda våra parker från exploatering. Kort sagt: ett ja till en hållbar översiktsplanering. Vårt ställningstagande för en ny samrådsomgång är ett ställningstagande för att lundabor och andra berörda ska ha ett komplett och tydligt underlag för dialog och diskussion kring den nya översiktsplanen.
Ulf Nymark , Miljöpartiet

NOT. Vänsterpartiet yrkade också på återremiss men med egna formuleringar av återremissuppdraget. I slutomröstningen röstade dock V för att godkänna utställning av förslaget. C yrkade avslag.

”Kraftfullt byggande” av bostäder söder om Höje å av Gunnar Stensson

Politikerna i Staffanstorp vill ha ett kraftfullt byggande av bostäder på åkermarken på Staffanstorps sida av Höje å.
   Moderaternas talesman i Lund, Christer Wallin, håller med. ”Lunds Södra måste trafikmatas från mindre än ett håll” säger han. ”För att trafikverket ska vara fullt nöjda med Lunds Södra.” Det låter som tvångsmatning.
   Ett kraftfullt byggande på åkermarken i Staffanstorp på Höje ås södra strand förutsätter att Åkerlunds och Rausings väg förlängs till väg 108.
   I så fall måste inte bara en stor järnvägsbro byggas över Höje å,  utan bredvid den också en landsvägsbro för tung trafik. Det kommer att påverka naturen kring ån mycket negativt. Om avsikten är att öppna för ”ett kraftfullt byggande” längs vägen drabbar det åkermarken. Nu bor ingen på åkermarken söder om Höje å.
   Lunds Södra, eller som vi kallar den, Klostergårdsstationen, är inte den närmaste stationen för Staffanstorpsborna. De som faktiskt bor närmast, de i Flackarp omkring Flackarpsmöllan, vill inte få sin miljö fördärvad.
   Det är andra intressen än omsorg om staffanstorpsborna som styr.

Staffanstorpsborna har faktiskt en helt egen station vid samma höghastighetsspår som Klostergårdsstationen: stationen i Hjärup. 
   Den håller just nu på att anpassas för höghastighetstågen genom en genomgripande ombyggnad av stationsområdet. Satsa på den, Staffanstorpspolitiker, och parasitera inte på Lund!
   Bredvid station i Hjärup finns mark väster om järnvägen att utveckla. Hjärup har ständigt behandlats styvmoderligt av politikerna i Staffanstorp, kanske för att det är den enda ort i kommunen som har förutsättningar för utveckling.
   Stationen i Hjärup ligger dessutom nära den snabbt växande orten Lomma. Se till att öka tillgängligheten för Lommaborna!

Uppgiften för Lunds politiker är att bygga och integrera en helt ny stadsdel invid Klostergårdsstationen på den mark som nu äntligen ska frigöras från Södra företagsområdet och Källby reningsverk. Håll er till den och låt er inte förledas av inviterna från Staffanstorp!
   Åkermarken söder om Höje å är tom på människor. Det är bra. Vi trivs bäst i öppna landskap. På åkermarken odlas livsmedel. Den ska inte utnyttjas för fastighetsspekulationer.
   Den odlade jorden i Sverige har halverats på hundra år. Vi står inför en klimatkatastrof. Gustav Fridolin kallar utbyggnaden av höghastighetstågen ”århundradets klimatinvestering”. Det vore absurt om den klimatinvesteringen ledde till omfattande miljöförstöring av landskapet kring Höje å!

Rädda dammarna! Medverka inte till Staffanstorps exploatering av åkermarken söder om Höje å! av Gunnar Stensson

Höje å syns inte när man går eller springer längs ån från järnvägsbron till Värpinge. Den är skymd bakom frodiga buskar och träd. De utgör en värdefull naturkorridor som måste bevaras!
   Däremot ser man den långa kedjan av dammar norr om ån med blanka vattenytor fulla av fåglar: änder, viggar, sothöns, skarvar, måsar, kanadagäss och svanar. Man hör lekande fisk plaska i vattenbrynet och om några veckor ljuder paddornas bölande.

Dammarna är människoskapade cementtråg. Deras klara vatten har passerat reningsverkets mekaniska, kemiska och biologiska rening innan det flöt ut för att till slut renas av solens strålar som når ända till dammarnas botten.
 

 

På 1930-talet anlades Källby reningsverk och i samband med det grävdes dammarna ut. Det var ett gigantiskt arbete som sträckte sig en och en halv kilometer längs Höje å. Jordmassorna lagrades bredvid järnvägen. Det innebar ett brutalt ingrepp i landskapets natur och kultur.
   Men så småningom läktes såren. Fåglar slog sig ner och fiskar tog sig in via dammarnas utlopp i Höje å. Hela tiden strömmar vattnet från den högsta dammen vid järnvägen till den lägsta i höjd med Värpinge.
   Det blev populärt att gå runt dammarna, men den promenaden är inte längre möjlig. Källby reningsverk har vuxit och tagit mer och mer yta i anspråk. Så småningom införlivades en stor del av dammarnas norra strand i Källby reningsverk och inhägnades.

Nu ska Källby reningsverk bort. Smutsvattnet ska ledas till Sjölundaverket i Malmö. 20 000 kvadratmeter mark som varit inhägnad i mer än 70 år befrias från de höga stängslen och låsta grindarna. Vägen norr om dammarna blir tillgänglig för promenader igen.
   När tillförseln av vatten från reningsverket upphör, vad händer då med dammarna, fåglarna, fiskarna, grodorna, paddorna, trollsländorna? Vad ska Lunds kommun göra för att rädda dammarna?

Det är en uppgift för Lunds kommun, i samband med  återtagandet av de 30 000 kvadratmeter som kommunen i strid mot alla lagar skänkte bort gratis till Åkerlund och Rausing 1938.

 • Bygg Källbystaden på de 50 000 kvadratmeter mark som berövades Källbyborna och inhägnades av storkapitalet och Källby reningsverk för 70 år sedan!
 • Gör den efter alla år äntligen tillgänglig för Lunds medborgare!
 • Smutsa inte ner händerna genom att medverka till Staffanstorps planer att exploatera den förstklassiga åkermarken söder om Höje å!
 • Ingen vill det, allra minst invånarna kring Flackarps-kvarnen, de enda som bor i närheten av den åkermark som Staffanstorps politiker vill förstöra.

PS. Kom till mötet i Klostergårdens bibliotek måndagen den 23 klockan 19 då Jonas Johansson, limnolog för Höjeå vattenråd, föreläser.

Frihetens olika ansikten

Frihetsgudinnan, ombyggd av Tamam Azzam,
en syrisk konstnär, med spillrorna från sitt eget hus.

Redaktör på "rymmen"

Veckans nummer redigeras från Rosa Marina i Apulien. En bra dag att redigera utomhus, precis som i Lund. Om man nu får tro på SMHI.

Motståndets lilla katekes

Ge bidrag till goda ändamål
Var aktiv i föreningar, politiska eller av andra slag, som speglar din egen livsåskådning. Välj ut ett par välgörenhetsorganisationer och ordna ett autogiro. Då har du själv gjort ett val som stöder civilsamhället och hjälper andra att göra gott.
 
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.

Karin Rågsjö, riksdagsledamot om sjukvården

Karin Rågsjö är Vänsterpartiets sjukvårdspolitiske talesperson. På lördag, alltså den 14 april kommer hon till Lund för ett möte om den svenska sjukvården. En av valets viktigaste frågor. Ta gärna tillfället i akt att lära dig mer om hur vi vill utveckla och förändra vården. Med på mötet kommer även Vänsterpartiet Skånes gruppledare i Region Skåne Sara Svensson att vara för att kunna föra in ett regionalt perspektiv på frågan.
   Mötet är mellan klockan 14.00 – 16.00 på Kiliangatan 9. Facebook event finns här:

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
14 april  kl 17
Martina Björk, sopran
Margareta Ågren, piano

Röda Kapellet på Marthas Café

Avenbokarna vid Helgeandskyrkan av Gunnar Stensson

I våra allt tätare stadsmiljöer blir träden allt viktigare. De renar luften, silar vinden, minskar trafikbullret, lagrar kolet. Deras rötter gör marken genomsläpplig för vatten som sugs upp i kronornas lövverk. Där lever fåglar, ekorrar och insekter bland mossor och lavar. När löven slår ut förvandlas landskapet.
   I Klostergården i Lund planerar kyrkan att avverka avenbokarna längs Helgeands-kyrkans norra vägg. De ska bort inom kort, enligt en plötslig uppgift från kyrkans administration. Det kommer som en överraskning för de närboende och församlingen.
 

 

Helgeandskyrkan ligger vid Nordanväg som blir huvudpassage för trafiken till den inom fem år färdiga Klostergårdsstationen. Man kan räkna med att den redan ganska livliga trafiken kommer att intensifieras med ökat buller, utsläpp av avgaser och nedsmutsning som följd.
   Den täta lilla avenboksdungen skärmar av kyrkan från bullret och avgaserna bakom en grön vägg. De femtioåriga avenbokarnas vackert böjda stammar och grenar inramar den norra entrén till Klostergårdens röda torg, omgivet av kyrkan, församlingshemmet, biblioteket och köpcentrum.  Några upprörda församlingsmedlemmar har agerat och tillfälligt lyckats uppskjuta avverkningen.
   Nu väntar vi på information från kyrkan om intentionerna bakom den planerade avverkningen och vilken omfattning den ska få – och om den alls kommer att förverkligas.
   Lunds kommun borde också vara intresserad, eftersom den arbetar med grönstrukturen inför den nya översiktsplanen.

En natt ”i Havanna” av Staffan

sätter inga stora ekologiska fotavtryck,
bara tågresan Lund Varberg och tillbaka.

Min barndoms sommarstad med salta varma bad, krabbor mellan stenarna, glass och minigolf i Societetsparken, den mystiske Bockstens-mannen och Illustrerade klassiker när det regnade på stugan i sjätte vik på Getterön.
   Nu är det andra bullar, hårdrock i parken och leninismens sista fäste på jorden. Hotell Gästis och Hotell Havanna öppnar sina portar för alla utom ”flickan, som inga pengar har”. Hotelldirektören Lasse Diding är nog världsmästare i kitsch. Alldeles underbart förtjusande trolleri av Leninbad, Castro, Che Guevara och Ernest Hemingway, cigarrer, Cuba cola och amerikanskt 40-50-tal.

 

Den gamla Varbergssocieteten skulle säkert rysa åt det hela, men de finns ju inte längre. Arbetar-döttrar och söner från Monark har nog inga invändningar. Inte Boråsarna heller.
   Att uppnå 3/4- delar av sitt möjliga liv är inte lätt. Då kan det vara bra med litet sarkastisk och motsägelsefull nostalgi. Hoppet om en bättre värld måste vara de sista vi överger. Det är så Lasse D. minns Lenin.
   Hur ”fel” kan man ha och ändå göra ”rätt”? Den Lenin som skrev om demokratisk socialism blev som förbytt efter april 2017. Det blev revolution och inbördeskrig. De vita hade allting, vapen och lejda soldater. Vad hade revolutionärerna? Arbetarkommittéer på fabrikerna? Med dem kunde man inte vinna ett militärt krig. Det gick som det gick. När freden kom var diktaturen etablerad. Stalin tog över, resten vet vi nu. Rosa Luxemburg var i den minoritet som redan visste det då.
   Vad gör vi själva för att bidra till ett lite bättre liv för alla?

Hur kan man se människor utan att se dem? av Gunnar Olofsson

Hur är det möjligt att världen ser 10.000-tals människor protesterande mot att de är instängda utan att faktiskt se dem? Att man inte reflekterar över varför de är där och vem som bär ansvaret för deras situation? Det är frågor som ställs i den israeliska tidningen Haaretz av krönikören Gideon Levy. I Sverige saknas däremot helt dessa funderingar.
 

 

De senaste fredagarna har palestinierna i Gaza anordnat fredliga demonstrationer mot den nu över 10 år långa israeliska blockaden av Gaza – en blockad som fördömts av världssamfundet men som ingen, varken FN, EU eller Sveriges regering, gjort någonting för att få avskaffad. Demonstrationerna har mötts med skarp eldgivning av den israeliska armén in över gränsen på palestinsk mark. Hittills har över 30 personer dödats och minst 1.500 skadats – vilket kraftigt belastat en redan drabbad sjukvård i Gaza som kämpar för sin överlevnad. Även journalister som varit på plats för att skildra protesterna har utgjort mål för de israeliska prickskyttarna. Den 7 april avled fotojournalisten Yasser Murtaja som, försedd med en väst med den tydliga texten PRESS, sköts i magen av en krypskytt. Totalt har hittills 9 journalister skadats av skarp ammunition.

 

Den humanitära krisen i Gaza är ingen naturkatastrof, utan skapad av människor som en form av kollektiv bestraffning i direkt strid med internationell lag. Ändå tillåts den fortsätta. Gaza lider idag brist på allt från mat och mediciner till vatten, el, skolor, sjukvård och material att bygga upp allt som förstörts av den israeliska armén. Nästan allt vatten är otjänligt att dricka, miljoner liter orenat avloppsvatten rinner varje dag ut i Medelhavet, elektricitet finns bara några få timmar per dag, arbetslösheten är uppemot 50%, sjukhusen saknar viktiga mediciner och utrustning. Människor lider av blodbrist och olika sjukdomar till följd av den förgiftade miljön. Enligt FN kommer Gaza att inom några få år vara i praktiken obeboeligt.
   De palestinska protesterna handlar om rätten till liv, frihet och fred. Om att den israeliska ockupationen av palestinskt land måste upphöra och konflikten lösas i enlighet med FN:s resolutioner: en tvåstatslösning enligt 1967 års gränser med Israel och Palestina sida vid sida i fred, Jerusalem som inte bara Israels utan också Palestinas huvudstad och en rättvis lösning av flyktingfrågan. Protesterna kommer att fortsätta fram till maj då Israel firar sitt 70-årsjubileum som stat och palestinierna högtidlighåller 70-årsminnet av fördrivningen av 750.000 människor - Al-Nakba. Hur många fler palestinier kommer att dödas och skadas fram till maj? Omvärlden måste sluta upp att se utan att se, sluta diskutera hur många palestinier det är rimligt att skada och döda, och på vilket sätt, utan att det blir oetiskt - och äntligen ta sitt ansvar för att lösa konflikten. Det finns absolut ingenting att vänta på.

Alliansen tänker helt fel av Gunnar Stensson

I går besökte Jan Björklund Wallenbergssfärens vinstmaskin Engelska skolan i Lund. Kanske för att  fira sitt attentat mot gymnasiets yrkesprogram. Självbelåtet mästrar han oss från Sydsvenskans förstasida 12 april.
 

Jan Björklund, L, har gjort det igen! Han har lurat kollegorna i Alliansen att öka skolsegregationen ett snäpp till genom förslaget att införa en kortare tvåårig yrkesskola vid sidan av de treåriga gymnasieutbildningarna. På yrkesskolan ska de akademiska ämnena ska vara reducerade till ett minimum. Detta är en återgång till den gamla klasskolan från förra århundradets första hälft.
   Under sin tid som skolminister fördärvade Jan Björklund yrkesprogrammen genom att avskaffa högskolebehörigheten där. Konsekvensen blev att antalet sökande till yrkesprogrammen sjönk drastiskt. Nu tar han det till förevändning för ytterligare en reduktion, denna gång med ett helt läsår. Det handlar om att skapa en underklass att utnyttja för de välsituerades bekvämlighet.

Gymnasieminister Anna Ekström skulle just lägga strax fram ett förslag i riksdagen för att  återge yrkesprogrammen deras högskolebehörighet och därigenom göra dem jämlika och mer attraktiva.
   Allianspartierna tänker fälla förslaget. Ska det vara segregation så ska det!
   De får omedelbart stöd från följsamma megafoner som Tobias Lindberg i Sydsvenskan.
   Nu ska de driva igenom Jan  Björklunds nygamla  idé om en tvåårig yrkesskola som innebär en omedelbar uppdelning av eleverna två skilda grupper, en som får läsa vidare och en som inte förväntas läsa vidare.

Lärarna tycker att Alliansen tänker helt fel
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger: ”För mig ter det sig som ett väldigt tondövt förslag. Vi har under många år haft minskande söktryck till yrkesprogrammen och vi vet att en stor anledning till det är att det upplevs som en återvändsgränd och alltför krångligt för eleverna att hålla fler dörrar öppna i sitt yrkesval.”
   Nu hoppas Alliansen att med Sverigedemokraternas stöd kunna fortsätta den segregationspolitik som de inledde med skolpengen, det så kallade fria valet och utförsäljningen av skolor till profitsökande aktiebolag som Engelska skolan.
 

 

Allianspartiernas nedmontering av det demokratiska svenska skolsystemet möjliggjordes av kommunaliseringen åren runt 1990.
   Kommunaliseringen var feltänkt. Lärartätheten i skolorna sjönk radikalt i samband med kommunaliseringen. Den kvalitetsjusterade lärartätheten, där hänsyn tas inte bara till  antalet lärare utan också till utbildning, behörighet och erfarenhet, sjönk med mer än 40 procent under sju, åtta år och har sedan legat kvar på en låg nivå, som Per Molandet konstaterar i Condorcets misstag. Här finns med all sannolikhet en av huvudorsakerna till de stadigt försämrade resultaten i de svenska skolorna under de senaste decennierna.
   Pisa-resultaten har gång på gång bekräftat den svenska skolans förfall och den senaste Pisa-mätningen visade att svensk skola segregeras hastigare än någon annan skola i OECD-området. Om Jan Björklunds förslag om en tvåårig yrkesskola förverkligas tar det svenska skolsystemet ytterligare ett steg mot avgrunden.