Vi närmar oss årets slut med stormsteg. Nästa vecka kommer VB med årets sista nummer sen blir det ett välförtjänt jullov på ca en månad.
Vi närmar oss årets slut med stormsteg. Nästa vecka kommer VB med årets sista nummer sen blir det ett välförtjänt jullov på ca en månad.
Varje fredag kl
12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd
eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och en månad
framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.
Fredag 11 december kl 17-19
Ljusmanifestation. #FightFor1Point5
Parisavtalet är nu 5 år och Fridaysforfuture kämpar för att
hålla uppvärmningen under 1,5 grader. På Stortorget kommer högst 8
personer vara på plats med ljus. Ordna gärna egna ljusinstallationer på
andra platser, fota och posta i vår Facebookgrupp.
Beskedet att Sven-Bertil lämnat oss har
nåt VB. Han var en av de verkliga veteranerna inom vänstern i Lund. Han
började sin kommunalpolitiska karriär i kommunstyrelsen för VPK på
70-talet.
Han är nog mest känd idag för sina insatser i social-nämnden i
allmänhet och för sitt starka engagemang för de hemlösa i synnerhet.
Nedanstående text är skriven av Martin Stensson till Sven-Bertils
kollegor i socialnämnden. Jag tycker att den förtjänar en större
läsekrets.
Vi har också fått in några bilder där man ser honom i aktion i några olika valrörelser.
red
Igår kväll fick jag veta att Sven-Bertil avlidit. Det känns oerhört sorgligt.
Jag träffade Sven-Bertil för första gången våren 2006 när
jag började engagera mig i det nybildade partiet Demokratisk Vänster.
Sven-Bertil var en av personerna som tagit initiativet till att starta
partiet. Mina första intryck var att han var stor, nordskånsk och
rolig.
Det var omedelbart mycket att göra. Valrörelsen satte igång
med detsamma. Partiet behövde bli tillräckligt känt bland Lundaborna.
Det är väldigt roligt att starta ett parti, men samtidigt mycket
intensivt och arbetskrävande att få det att lyfta. Vi behövde
organisera vår verksamhet. Vi behövde bestämma oss kring den politik vi
ville föra. Vi behövde fixa en vallista. Vi behövde bli inbjudna till
olika debatter. I allt detta var Sven-Bertil drivande och initiativrik.
När man skapar ett parti och genomför en valrörelse, så
kommer man varandra mycket nära. Jag förstod snart att Sven-Bertil var
kommunalpolitiskt mycket kunnig, väletablerad, retorisk och tydlig i
sina åsikter. Men framför allt var han en trygg, rolig och varm kamrat.
Lika gärna som han pratade politik, kunde han prata om musik
(Torssons, men främst Bob Dylan) och fotboll (Helsingborgs IF). Han var
rolig att hänga med.
När DV lyckligtvis och med knapp marginal röstats in i
kommunalpolitiken av Lundaborna, så fick jag förtroendet att vara vår
representant i socialnämnden. På mitt första nämndmöte var DV:s första
motion uppe, den om Bostad Först. Det var Sven-Bertils motion och den
han tyckte var den viktigaste av dem alla. Alla har rätt till en bostad, alla har rätt till ett hem, ingen ska behöva sova ute!
Sven-Bertil brann för rättvise- och
jämlikhetsfrågor och var ständigt väldigt drivande i dessa. Självfallet
ska hemlösheten avskaffas, självfallet ska vi även i Lund ta vårt
ansvar i flyktingmottagandet, självfallet ska vi ha en jämställd
förskola och skola! Det var aldrig någon tvekan hos Sven-Bertil i dessa
frågor, aldrig några å ena sidan och å andra sidan, men samtidigt
alltid framfört på ett mjukt och trevligt sätt. Jag kommer sakna hans
röst i kommunfullmäktige. Den sista riktiga aktiviteten jag fick
uppleva med Sven-Bertil var när vi för ca ett år sen besökte
Kvinnojouren tillsammans. Hur är läget för våldsutsatta kvinnor i Lund?
Vad kan vi göra politiskt? Frågor och svar som ska omsättas i politik!
Detta var några helt hastiga, ofullständiga och spontana
hågkomster om de år jag fick lyckan att jobba och hänga med
Sven-Bertil. Jag kommer sakna honom mycket. Vi i lundavänstern kommer
sakna honom mycket. Lundaborna kommer sakna honom mycket.
Mina tankar går nu till Sven-Bertils nära och kära.
Martin Stensson
Jag är kommen / I Am Come
Videoinstallation / Video installation 2020
Konsthallen visar just nu utställningen Vilande mängd. Den handlar om sovande historia. Intressantast är Kalle Brolins tre videoverk: Jag är kommen, Jag är bergtagen och Jag är utan titel. Utställningen presenteras i en intressant katalog.
Jag är kommen ger ett nytt perspektiv på sockerbets-odlingens historia.
Staffanstorps plan att urbanisera all åkerjord söder om Höje å från Trolleberg till Sankt Lars och från Sankt Lars till Knästorp presenterades först i samband med överläggningarna inför stationsbygget i Klostergården.
Planen väckte förfäran och snart allt starkare protester i både
Lund och Staffanstorp, liksom i de ockuperade byarna Flackarp och
Knästorp.
Nu har kommunstyrelsen i Staffanstorp tagit första steget till
förverkligande genom att säga ja till en ansökan om att bygga ”en urban
by” på åkermarken mellan väg 108 och Höje å, från Sankt Lars till
järnvägen.
Att M och SD var drivande förvånar ingen, men även S stöder beslutet. Skandal!
Förra lördagen rapporterade Sydsvenskan om beslutet (Maria Sehlin, Ja till urban by vid nya stationen) och publicerade än en gång Staffanstorps översiktskarta: ”Tusentals bostäder vid Höje å”.
Staffanstorp planerar att genomföra urbaniseringen av
förstklassig åkermark i tre etapper, de två första mellan Sankt Lars
och Trolleberg och den tredje mellan Lund och Knästorp.
Hur kan vi rädda åkerjorden? Ett sätt
vore att annektera marken genom att flytta kommungränsen mellan Lund
och Staffanstorp från Höje å till väg 108. Åtgärden kan kanske inte
genomföras omedelbart, men bör övervägas och förberedas. Den är
motiverad av flera andra skäl.
Motståndet mot Staffanstorps planer måste ske på flera nivåer samtidigt.
Genom opinionsbildning och politiskt motstånd i Staffanstorp och Lund.
Genom opinionsbildning och politiskt motstånd i Region Skåne.
Genom opinionsbildning inom de politiska partierna på riksnivå.
Genom att arbeta för riksdagsbeslut om lagändringar som helt förbjuder exploatering av god åkermark.
Det är bråttom nu. Vinstjägarna i
Staffanstorp förvärrar den globala klimat- och livsmedelskrisen om de
får exploatera den livsnödvändiga åkerjorden mellan Höje å och väg 108.
Vi måste påbörja kampen lokalt och genomföra den i samarbete med alla
som för samma kamp runt om på planeten.
Min egen första impuls när jag läste
tidningen var att ta med politiker, media och framför allt mina
medmänniskor på en vandring längs kommungränsen vid Höje å mellan Sankt
Lars gröna höstsådd och Staffanstorps plöjda svarta jord upp till
Sankt Lars kyrkogård i Lund och Flackarpsmöllan i Staffanstorp.
Sedan skulle vi gå tillbaka mot Lund längs Flackarps byväg och se
de hotade vidderna av bördig åkermark och bortom dem Klostergården.
Jag skulle peka på ruinerna av glasväxthusen i Flackarp och den
skräpiga ödegården vid järnvägen.
På grund av coronan blir det ingen kollektiv vandring. Men alla
kan göra vandringen på egen hand. Vi får inte nöja oss med en abstrakt
kartbild, Vi måste se verkligheten. Nu är många engagerade människor
ute och rör sig så länge det är ljust. Det är något nytt, den enda
positiva följden av pandemin. Om någon vill ha sällskap följer jag
gärna med. På två meters avstånd.
För några dagar sedan meddelade
Sverigedemokraterna att de skulle rösta för en av de övriga borgerliga
partiernas motioner i riksdagen om en så kallad "NATO-option" enligt
finsk modell. Det är inte helt solklart vad det betyder, men en
tolkning är att det är ett önskemål om att gå med i NATO, men inte att
göra det här och nu. Ett halvt löfte, kan man säga, från både NATO (att
släppa in) och det enskilda landet (att vilja bli insläppt).
Detta är såklart mycket underligt. Inte bara för att
beskedet kommer precis i sluttampen av en lång politisk process där
försvarsberedningen i flera år har diskuterat politikens inriktning och
sedan försvarsutskottet flera gånger har berett svaret på regeringens
Totalförsvarspro-position. På det sista mötet byter alltså SD åsikt,
vilket tvingar utskottet att ha två extra möten för att reda ut vad det
egentligen betyder. SD säger sig dock fortfarande vara emot ett
medlemskap, men nu alltså för att fråga NATO om vi kan få bli medlemmar.
Det är lite konstigt.
Vänsterpartiet är självklart emot ett NATO-medlemskap
och vi anser att en så kallad NATO-option är ett steg mot just ett
medlemskap. En sådan ska man fråga efter om det finns en klar majoritet
för ett NATO-medlemskap, både i riksdagen och bland befolkningen, och
efter en folkomröstning. Det finns inte idag, varken majoriteter eller
folkomröstningsresultat. Då är det faktiskt oärligt att säga till NATO
att vi skulle kunna tänka oss att bli medlemmar. Det är en mycket
ambivalent signal till omvärlden, och man brukar säga att försvars- och
säkerhetspolitik just handlar mycket om att sända signaler och att
visa på bred enighet i säkerhetspolitiken. Den här signalen är både
oklar och ogrundad.
Intressant analys här.
Läs mer om Vänsterpartiets politik här.
I veckan har jag och Vänsterpartiets
utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling debatterat Sveriges
militära insatser. Vänsterpartiet säger nej till insatserna i
Afghanistan och Irak, men ja till vårt deltagande i FN-insatsen i Mali.
Debatterna finns här (klicka på våra namn om ni inte vill lyssna på
hela debatten: Mali, Irak,
Afghanistan.
Jag har också varit med i försvarsutskottets budgetdebatt, som finns här.
Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot, Lund
All heder åt sportföretaget Puma som
sen 2018 driver kampanjen Reform med syfte att stödja sportutövare
som vågar stå upp för jämlikhet, mot orättvisor och diskriminering.
Puma uppmanar oss alla att gå från ord till handling - turn intent into action. Symbolen är en knuten näve.
Det är lätt att gripas av stor sympati för företagets
vilja att göra gott, att förändra till det bättre för bland andra
HBTQ-personer och människor som nedvärderas på grund av ras eller kön.
Ivern i Pumas budskap går inte att ta miste på. En del säger att världen förändras alltför fort. Vi säger att den inte förändras tillräckligt fort.
En grupp människor som länge väntat på att Puma ska
förändra sin inställning och som hittills inte kommit i åtnjutande av
någon positiv förändring är palestinierna.Det går inte tillräckligt
fort. Som huvudsponsor av det israeliska fotbollslandslaget, IFA, har
Puma ett stort ansvar. Genom sin sponsring stöder företaget Israels
långvariga ockupation av Palestina och de illegala israeliska
bosättningarna. Fotbollslag i dessa bosättningar är en del av IFA.
Puma måste inse att stöd åt en ockupationsmakt med olagliga
bosättningar inte är förenligt med de fina orden i Reform. Den dag då
Puma respekterar palestiniernas krav på att omfattas av de universella
mänskliga rättigheterna och avslutar sin sponsring - då kan vi se
trovärdighet i Reform-kampanjen. Till dess att så sker låter vi alla
Puma-produkter bli kvar i kartonger och på butikshyllor och avstår
julklappsköp. Inga pumor i tomtens säck!
Puma vill inspirera till verklig förändring genom verklig handling - real change with real action. Det vill vi också!
Palestinagruppen i Hässleholm/Kristianstad
Gunnar Neymark & Kerstin Dahlberg
TIMSS
är ett globalt organ som mäter fjärde- och åttondeklassernas kunskaper
i naturvetenskap och matte vart fjärde år. För varje mätning sedan
början av 2000-talet till 2015 har de svenska elevernas resultat
sjunkit.
Orsaken är det svenska skolsys-temet som är unikt i världen genom
att låta marknadsskolor håva in vinst på skattemedel avsedda för
under-visning. Samtidigt gör de svensk skola allt mer segregerad.
2015 tycktes en vändning inträffa. Svensk skola pressade sig upp
till en medelnivå bland OECD-länderna. Trenden gick uppåt. Den
fortsätter säkert uppåt, jublade de svenska marknadsskoleentusiasterna.
Härom dagen presenterades resultatet av 1919 års
mätning. En stor besvikelse! Sverige var kvar på medelnivå i
naturkunskap, men resultatet i matte låg under genomsnittet inom OECD.
Och svensk skola var mer segregerad än på 30 år.
Nu måste förslagen i utredningen En mer likvärdig skola radikaliseras och förverkligas. Utredningen borde hetat En likvärdig skola.
Skolminister Anna Ekström är bekymrad. Det har hittills visat sig
omöjligt att göra något väsentligt åt marknadsskolorna. Högerblocket
försvarar dem fanatiskt och vill till och med att skolornas resultat
skall mörkas för att skydda skolkoncernernas affärshemligheter. Nu
måste lärare, elever och föräldrar ta makten! Det finns redan en bred
folkrörelse.
För en vecka sedan skrev Sydsvenskan att ”skolkoncernerna tycks
sätta aktieägarnas intressen före elevernas” - något som koncernerna
faktiskt är skyldiga att göra enligt bolagslagen. Den 9 december var
Sydsvenskans tvekande misstro mot skolkoncernerna bortglömd. Det dåliga
resultatet beror på bostadssegregationen, hette det nu.
Hittills har jag utgått från att marknadsskolans
försvarare faktiskt föreställer sig att den är det bästa för Sverige,
trots att vetenskapen, den ökande segregationen och de faktiska
skolresultaten visar motsatsen.
Nu börjar jag misstänka att de faktiskt vill ha privatskolor för
de rika och kommunala skolor för de fattiga. Som i Charles Dickens
England. Som i Donald Trumps USA.
Jag tillhör den generation som i kamp mot reaktionära
skolpolitiker och lärare avskaffade läroverkssystemet och skapade
världens bästa skola. Den är borta nu. Men jag är övertygad om att vår
tids lärare och blivande lärare är väl rustade för att först
återupprätta och sedan vidareutveckla svensk skola.
Klimathotet är ett existentiellt hot som vi tvingas leva med under överskådlig framtid. Medvetenheten ökar. Vi ser hur producenter, tekniker, ekonomer, investerare, filosofer, politiker och alla andra nu omprövar, ja revolutionerar, sitt tänkande och handlande för att säkra sin egen och den mänskliga civilisationens överlevnad på en allt mer hotad planet. Det är inte ett val, det är en nödvändighet.
Det finns positiva tecken. Fler länder
förbinder sig att uppfylla Parisavtalets klimatmål. Kina, Japan och
Sydkorea har nyligen anslutit sig. USA kommer att återansluta sig.
Danmark ska upphöra med oljeborrningarna. 2050 ska det vara
slutborrat. Danskarna avvisade Trumps anbud att köpa Grönland.
Norges oljeproduktion ska upphöra
Polen som är EU: största kolproducent har utfäst sig att upphöra helt med brytningen till 2049.
Oljepriset sjunker och investerarna inriktar sig på förnybar energi.
Men hoten ökar. De senaste två åren har
utsläppen av koldioxid varit dubbelt så stora som de borde ha varit för
att uppfylla Parisavtalets klimatmål, enligt Stockholm Environment
Institute i The production Gap Report.
En årlig minskning på 6 procent behövs. I stället
planerar jordens länder att öka utsläppen med 2 procent. Det är svårt
att vända Titanic.
Valrörelsen år 2006 då Sven-Bertil var första namnet på Demokratisk Vänsters kommunala lista.
Foto: Ulf Nymark
Valrörelsen år 2006 då Sven-Bertil var första namnet på Demokratisk Vänsters kommunala lista.
Foto: Ulf Nymark
Valrörelsen år 2014 då "Inte till salu" var huvudparoll för vänsterpartiet.
En paroll som stämde in väl på honom själv!
Foto från nätet
Varje fredag kl
12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd
eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och en månad
framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.
Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
På söndag tar klimataktivisten Greta Thunberg över som chefredaktör för Dagens Nyheter.
I slutet av oktober meddelade Dagens Nyheter att de
överlåter chefredaktörsposten till Greta Thunberg för en dag.
– Jag tänker mig inte så många opinionstexter och
katastrofbeskrivningar, snarare många granskningar som visar hur
verkligheten ser ut, var vi befinner oss just nu och som djupgående
förklarar klimatkrisen. Och intervjuer med personer som har mycket
kunskap, till exempel forskare, sa Greta Thunberg då.
Ett rådjur betade i den gröna höstsådden på åkern söder om Höje å. När den fick syn på oss sprang den ner bland de täta buskarna och träden och försvann. Det är många år sedan vi sist såg rådjur där.
Att Lunds kommun inte röstade bort Fritt sök i onsdags är en besvikelse för elever, lärare och föräldrar. Men skoldebatten i Lund har förändrats, inte minst tack vare föräldrars och lärares insatser. M inser att Fritt sök i sin nuvarande form inte fungerar och föreslår en delregional gymnasiesamverkan liknande den som Lund och grannkommunerna tillämpade innan Fritt val genomfördes. Planering och ansvar, inte marknad och vinst. M Lund närmar sig S.
”Jag anklagar” var rubriken på läraren Filippa Mannerheims öppna brev till riksdagspartierna
i Expressen den 17 november där hon ställer dem till svars för sveket
mot skolan. Hon har fått stöd från S och MP, som ursäktar sig för sin
tidigare felsyn. Nyamko Sabuni i treprocentpartiet L håller blint fast
vid sin nyliberala ståndpunkt. ”Vinstskolornas kejsare är nakna och utpekade” skriver Jens Liljestrand den 2/11.
”Tillsammans ska vi stoppa experimentet
och återuppbygga en demokratisk och jämlik skola” deklarerar Nooshi
Dadgostar, ny partiledare i V som för en uthållig kamp mot
profitstyrningen i skola och vård. (Läs mer)
”Vi är körda om inte skolsystemet ändras”, konstaterar Aftonbladets huvudledare 30 november.
Sydsvenskans huvudledare gäspar och gnuggar sig i ögonen. ”Vinstmaximerande utbildningskoncerner tycks sätta aktieägarnas intressen före elevernas”. (3/12)
”En tickande bomb” är titeln på en ny debattbok om skolan av Hammarkullsskolans rektor Linnea Lindquist.
Utgå från elevens perspektiv – inte aktieägarnas! Du är 16 år och ska välja gymnasieprogram. Du vill kunna välja en utbildning som motsvarar din begåvning och dina intressen.
Oftast räcker det med de vanliga natur- och
samhällsvetenskapliga programmen, alldeles utmärkta program med
professionell undervisning överallt, utom i de mest korrumperade
privatskolorna. Det valet tillgodoses av närmaste gymnasieskola.
Kamrater, lärare, skola - allt finns inom räckhåll.
Men du har kanske en mer speciell begåvning och mer specialiserade intressen .
Du vill inte bara kunna välja humanistiskt program utan
också språk: franska, tyska, engelska, ryska, latin, grekiska,
hebreiska, arabiska och kanske också kinesiska. Det finns inte på varje
skola.
Du vill kunna välja estetiska ämnen, konst, musik, dans,
sång, teater, litteratur. Ämnen som kan uppdelas i en mängd varianter.
Eller du vill välja speciella naturvetenskapliga ämnen,
inte bara biologi, fysik och kemi utan varianter inriktade på medicin,
biologisk mångfald, meteorologi, astronomi.
Sedan finns det ett otal vårdutbildningar och tekniska utbildningar. De blir ständigt fler.
Dessutom kanske du föredrar en viss pedagogik, Montessori, Rudolf Steiner eller John Deweys praktiska pedagogik.
Att tillgodose det fria valet mellan en
mängd olika utbildningsvarianter är en svår uppgift, som inte kan
släppas i den ”fria marknadens” våld. Det fria valet kräver att
skolpolitikerna i flera kommuner samarbetar för att se till att alla
varianter finns inom räckhåll för alla elever, som M Lund nu tycks
föreslå.
En sådan valfrihet arbetade Lunds tidigare
utbildningsdirektör Sven-Bertil Olsson för tillsammans med politiker
från Lund och Lunds samarbetskommuner. Vi nådde långt och justerade
hela tiden utbildningarna så att de skulle finnas tillgängliga för det
fria valet. Lunds exempel skulle kunna leda till att man bildade
motsvarande samarbetsregioner till exempel runt Helsingborg,
Kristianstad och Malmö.
Däremot var vi helt främmande för systemet
”Fritt sök”, som inte tillgodoser elevens frihet att välja utan bara
rätten välja bort ett normalt samhällsvetenskapligt program i Eslöv för
att i stället genomföra det på Katte i Lund och därigenom tränga ut en
behörig elev från Lund eller Staffanstorp till Latinskolan i Malmö.
Under den senaste veckan har stort fokus legat på två skolpolitiska frågor: Stoppa vinstintresset i skolan och inför offentlighetsprincip i de privata skolorna. Debatten om de stora vinstutdelningarna i skolan och offentlighetsprincipen har varit stor bland skoldebattörer och i medierna. Vänsterpartiet har hängt på debatten och försökt pressa de andra partierna i riksdagen för att få till en förändring. Men denna gång har vi nått framgång på samma sätt som vi de senaste veckorna har kunnat få till förändringar när det gäller sjukförsäkringen.
Frågan om offentlighetsprincip även i privata skolor
väcktes när Skolverket i början av hösten slutade publicera information
om de privata skolorna med hänvisning till att det är
företagssekretess. När vi la fram förslag om att införa
offentlighetsprincip i de privata skolorna i utbildningsutskottet var
det bara socialdemokraterna och miljöpartiet som stödde oss, alla de
borgerliga partierna röstade nej, trots att de kritiserade besluten om
att skoluppgifterna skulle vara företagshemligheter tidigare i höstas.
När det väl gäller lyssnar de såklart på företagen istället och följer
deras intressen.
Läs gärna Vänsterpartiets debattartikel om vinsterna i skolan här.
Idag torsdag har jag ställt en fråga i
frågestunden till miljöministern om Vättern. Vättern är en
dricksvattentäckt för nästan 300 000 personer, och reserv för många
fler. Vättern är också ett övningsområde för Försvarsmakten, som fått
utökade tillstånd att flyga över sjön och skjuta ammunition ner i
vattnet. Jag frågade Isabella Lövin vad hon anser om detta.
Svaret var faktiskt förvånande lamt. Miljöministern
framhävde Försvarsmaktens behov av att öva som ett väldigt viktigt
intresse, där jag faktiskt hade trott att hon skulle se mycket mer till
miljöintresset. Engagemanget för Vättern är stort på orterna runt sjön,
och det finns all anledning att hålla uppe det engagemanget och kampen
för att skydda Vättern.
Lyssna gärna här, klicka på mitt namn. Jag har en fråga, och sedan en följdfråga.
”Det är en skam”, säjer fackliga organisationer
I september år 2016, alltså för drygt
fyra år sedan, lämnade på MP:s initiativ S och MP in en skrivelse till
kommunstyrelsen med förslag om att ta fram ett förslag på ett koncept
för att erbjuda kommunens anställda att teckna avtal för förmånscyklar.
Idén bakom förslaget var förstås att öka hälsa och välbefinnande hos
kommunens anställda och att stimulera och premiera övergång från
bilresor till cykelresor.
Vad är förmånscykel?
Förmånscykel innebär att kommunens medarbetare hyr en cykel av
kommunen under en avtalad tid. Efter hyrestidens slut kan cykeln
lämnas tillbaka, alternativt köpas ut till restvärdet. Hyreskostnaden
erläggs i form av att kommunen gör ett bruttolöneavdrag varje månad. I
avtalet kan också ingå försäkringar och service.
Skulle kunna gå snabbt
När förslaget lämnades in hade redan flera kommuner i landet
infört erbjudande om förmånscyklar. Erfarenheterna visade tydligt att
det var populärt bland de anställda och att cyklandet till och från
jobbet och på fritiden ökat.
Vi förslagsställare trodde förstås att det här i Lund
skulle gå snabbt, lätt och smidigt att få fram ett erbjudande och börja
låta intresserade medarbetare teckna avtal. Lund gjorde ju anspråk på
att vara en cykelkommun redan då. Och konceptet fanns ju redan
etablerat i många andra kommuner.
Ett års beredning
Men det visade sig att kommunstyrelsen tog god tid på sej att få fram
ett förslag. Nästan exakt ett år efter att MP-och S-förslaget lämnats
in kom ärendet upp på styrelsens bord igen. En borgerlig majoritet
trixade och yrkade återremiss med det angivna skälet att de ville ha
juridiska konsekvenser ytterligare utredda. En och annan i det
dåvarande rödgröna styret närde dock en misstanke om att syftet var att
fördröja ärendet.
Efter att tre månader förflutit återkom ärendet med
begärda juridiska konsekvenser belysta på kommunstyrelsens bord.
Beslutet blev att kommunen skulle erbjuda sina anställda avtal om
förmånscyklar. Bakom beslutet stod MP, S och C medan övriga partier
röstade emot.
Det dröjde, dröjde och dröjde
Gott, då borde allt vara klappat och klart och kommunen
skulle en bit in på år 2018 kunna gå ut med ett erbjudande. Men det
dröjde. Det dröjde och det dröjde. Flera påstötningar om att
kommunkontoret måste få fram ett erbjudande gjordes, men ingenting
hände. Inget erbjudande presenterades för de anställda.
Efter tre år – spola beslutet om förmånscyklar!
Månader och år förflöt. Ingenting hände. Nu i december,
fyra år och tre månader efter att förslaget lämnades in, och tre år
efter beslut om att erbjuda förmånscyklar, kommer en skrivelse från
kommunkontoret till kommunstyrelsen med förslag om att spola hela idén!
Kommunkontorets skäl för sitt förslag kan i korthet sammanfattas som
att det hela verkar för besvärligt för kommunen.
Långbänk
Och så blev också beslutet i onsdags i styrelsen. Bara MP
och S röstade mot förslaget att häva beslutet från 2017. De båda
partierna var de enda som ville att kommunen äntligen skulle komma till
skott och gå igång med förmånscyklar för medarbetarna. Men kommunens
anställda är nu snuvade på möjlighet att skaffa förmånscykel. Snacka om
långbänk, snacka om att segdra för att motarbeta i demokratisk ordning
fattade beslut! Lunds kommun unnar inte sina anställda den förmån som
minst 30 kommuner och regioner samt en rad privata arbetsgivare
erbjuder sina anställda.
Ingen hänsyn till medarbetarnas väl och ve
Vad säjer då kommunens anställda? I ett yttrande till
kommunstyrelsen inför onsdagens beslut skräder Vision och
Lärarförbundet inte orden. Där säjer de två fackförbunden att ”det är
en skam att politikerna som högsta arbetsgivare i Lunds kommun, inte
vill sina medarbetare väl när de beslutar att ta bort förmånscyklar.
Möjligheten med förmånscykel ökar chansen till friskvård och mindre
klimatpåverkan utan allt för stora kostnader för den enskilde
medarbetaren. Än en gång visar det politiska styret att de inte tar
hänsyn till sina medarbetares väl och ve.”
NOT. Exempel på kommuner som
inför förmånscyklar. Jönköping införde systemet redan år 2016, Västerås
år 2015, Uppsala år 2017. Bland regioner som erbjuder förmånscyklar
kan nämnas Region Jönköping och Region Halland. Jag har för övrigt inte
kunnat få fram det exakta antalet kommuner och regioner som infört
erbjudandet.
Ojämlikheten i världen minskar nu när Kina, Indien, Japan, Sydkorea, Vietnam och andra asiatiska länder – helt oväntat - befinner sig i snabb ekonomisk tillväxt. Det är länder som tillsammans har mer än hälften av jordens befolkning. Kina är världens framtida ekonomiska centrum. Kina har också stora och växande klimatproblem, liksom de andra länderna i Asien. De stöder Parisavtalet
Det får man veta i Branko Milanovic´, Global ojämlikhet. Nya perspektiv i globaliseringens tidevarv, Daidalos 2017.
Men ojämlikheten är stor och ökande, inom länder och
mellan länder, bland annat till följd av klimatkrisen som drabbar
länderna kring ekvatorn hårdast. Globala åtgärder mot upphettningen är
nödvändiga. De kan bara genomföras i en jämlikare värld.
Branco Milanovic ger flera perspektiv på ojämlikhet, hur den
uppstått, hur den utvecklas just nu och möjliga metoder att minska den.
Vi kan utgå från Sverige, ett litet land på jorden och i boken.
Sverige är ett av världens rikaste länder. Den som
är född i Sverige får en livsinkomst som i genomsnitt är 71 gånger
större än den som råkar vara född i Kongo. ”Medborgarskapspremie”
kallas det. Svensken är rik. Han vill inte att utlänningar ska dela
hans ärvda förmögenhet.
Globaliseringen är viktig för det lilla exportlandet Sverige, men
ökar ojämlikheten. Kapitalets andel av förmögenheten ökar snabbt på
bekostnad av medelklass, lägre medelklass och den fattigaste
majoriteten. Den rikaste procenten och den rikaste tiondelen svenskar
blir allt rikare.
Samtidigt försvårar globaliseringen beskattning och därigenom
minskar resurserna för vård och utbildning. Skatteparadis finns inte
bara i Luxemburg och på Cypern utan också i London och New York. Ett
transparent system för kunskap och kontroll av det internationella
kapitalet är en nödvändig förutsättning för att bekämpa ojämlikheten.
Sveriges flerpartisystem begränsar kapitalets makt över
lagstiftningen. Tvåpartisystemet i USA och Storbritannien leder till
plutokrati, pengarnas makt över politik och opinionsbildning.
Medelklass och lägre medelklass (välsituerad
arbetarklass) blir alltmer missnöjd när den ser företag och
sysselsättning försvinna till låglöneländer, samtidigt som skola och
vård försämras, liksom annan välfärd.
Missnöjet riktar sig mot globaliseringen, men också
mot invandringen. Sverige är ett homogent land och har svårigheter att
anpassa sig till främmande kulturer. Missnöjet skapar ”nativism”, ett
begrepp som innebär att man mest gillar sina likar. Nativism leder till
främlingsfientlighet och motstånd mot immigration, i Sverige som i
Polen och Ungern. Populistiska partier, här Sverigedemokraterna, växer
fram och får allt större inflytande.
Motståndet mot invandring växer. Överallt byggs murar
och sätts upp taggtrådsstängsel. Medelhavet avpatrulleras så att
migrationen från Afrika tvingas ut i den än dödligare Atlanten.
I USA red Trump på den populistiska vågen och började
bygga en hundratals mil lång mur mot Latinamerika. En öppnare
migrationspolitik är ett villkor för jämlikhet.
Vad kan man göra? Branco Milanovic ger
jämlik utbildning och skola en viktig roll. Utbildningsområdet är
hotat, mest i USA, som för hundra år sedan var ett föregångsland. Och -
som vi vet bättre än Branco Milanovic – också svensk skola
privatiseras och försämras.
Det måste skapas demokratisk kontroll av det
internationella kapitalet, förmögenhetsomfördelning och någon form av
öppna gränser. Milanovic pekar på Pikettys förslag till en ny ekonomisk
politik, men är mindre optimistisk.
Branco Milanovic är professor i New York och knuten till Luxembourg Income Study.
Varje fredag kl
12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd
eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och en månad
framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.
Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
Med utgångspunkt i tre teman -
iscensättning, posering, retuschering - väver utställningen Atelier
Jonn - #NoFilter samman 1800-talets porträttfotografi med dagens
Instagramflöde och kommer fram till att - visst är vi ganska lika?
Utställningen leker med dagens sociala medier och
viljan att framställa sig på bästa sätt. Genom att kombinera dåtidens
bildspråk med dagens utforskar utställningen önskan om den perfekta
bilden.
Upplev utställningen:
atelierjonn.com
@atelierjonn
@fotograflinajonn
Utställningen är producerad av masterstudenter i museologi på Lunds universitet.
När Lunds kommunfullmäktige behandlat budget 2021 för nämnderna för vård, skola, omsorg och socialtjänst står det klart att nedskärningspolitiken ännu härskar i Lund.
Detta med ett viktigt undantag – en samlad
opposition röstade ner högerkvintettens nya nedskärning på förskola och
grundskola. Detta genom att SD i denna fråga anslutit sig till de
rödgrönrosa partiernas förslag. En god chans hade funnits att göra
samma sak i alla fall vad gäller vård och omsorg. Men här var istället
MP tungan på vågen och MP röstade med högerkvintetten. Hela MP? Nej,
Ulf Nymark hade anständighet nog att tidigt deklarera att han inte
tänkte stödja högerns fortsatta nedskärningar utan lade ner sin röst i
samtliga omröstningar som berörde dessa nämnder.
Efter att inför 2020 ha medverkat till de
största nedskärningarna i Lunds moderna historia framhärdar MP alltså i
vått och torrt att stödja styret i vård- och omsorgsnämnden, i
utbildningsnämnden, i socialnämnden samt i dubbelbeskattningen av LKF:s
hyresgäster. För detta har de fått en glaspärla och en smörgås, eller
rättare sagt en pendlarparkering och ett naturreservat som ändå alla
partier i fullmäktige stöder.
I övrigt har årets budgetdebatt bjudit på
få överraskningar. Socialdemokraterna kunde ha stoppat nedskärningarna
inom tekniska nämndens, men röstade aktivt för nya kraftiga
nedskärningar. Högerkvintetten röstade med stöd av SD igenom att Lunds
företagshälsovård skulle privatiseras. Med stöd av MP drev de igen om
att 30 miljoner extra plockas ur LKF, rakt in i kommunens driftsbudget.