Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.          

Samtal om: Höje å naturskyddsområde och källby reningsverk

 

Träffpunkt Virvelvindsvägen fredagen den 18 februar kl 1400.
Samtalsledare Gunnar Stensson, Klostergårdens byalag.

Utflykter med Lunds Konsthalls Vänner

 

Lördag 9 april. Klippans kyrka, Hishults konsthall och Teckningsmuseet i Laholm.
Tisdag 3 - onsdag 4 maj. Bornholms konstmuseum, Gudhjems museum, gallerier mm
Onsdag 1 juni. Wanås
Gå med i föreningen och följ med på utflykterna! 

Kolla föreningens hemsida för mer information.

Gratis bussresor i Lunds kommun på lördagar

 

Vänsterpartiets förslag om gratis bussresor på lördagar skulle ge Lunds centrum med alla dess butiker, torg, teatrar, föreläsningssalar, muséer, frisörer och serveringar en helt ny vitalitet. Samtidigt skulle biltrafiken minska. Förslaget bör utvecklas till en förstudie till gratis bussresor alla dagar året runt.            

Folkomrösta om vinstförbud i skolan

 

Nooshi Dagostar och Daniel Riazat i Aftonbladet 14/2
Den parlamentariska demokratin fungerar inte alltid. Ibland trixar politikerna bort väljarnas vilja.
   Det gäller till exempel frågan om vinstförbud i skolan. Cirka 80 procent av väljarna och 97 procent av lärarna är emot det nuvarande vinstsystemet. Det gäller också de borgerliga väljarna. 75 procent av M-väljarna underkänner det nuvarande skolsystemet och ännu fler C-väljare. Men partiernas ledningar har ofta egna vinstintressen eller sitter i knäet på friskolornas lobbyister.
   Vänsterpartiet föreslår en folkomröstning som låter folket avgöra om vi ska ha ett system som ger vinstdrivande bolag – det vill säga alla bolag – rätt att bedriva skolor, eller ett jämlikt och demokratiskt skolsystem
   Sydsvenskan reagerar med magen: ”Folkomröstning om vinster populism från vänster”. SDS ledare 16/2. Tidningens ledarredaktion företräder friskolornas lobbyister och sviker majoriteten av väljarna inom L, C och M.
   Den bästa analysen av det nuvarande skolsystemet finns i En annan klass av Emma Leijnse. Läs den!           

Rapport från riksdagen: Utrikespolitisk debatt!

Den här veckans stora händelse i riksdagen var den årliga utrikespolitiska debatten. Den inleds med att utrikesministern läser upp den utrikespolitiska förklaringen och därefter hölls en åtta timmar lång debatt. Varje parti har en debattör i första rundan, och sedan får alla andra riksdagsledamöter skriva upp sig på talarlistan. Vänsterpartiet deltog med fem personer denna gång, för att kunna täcka upp så många ämnen som möjligt. Självklart blev det säkerhetspolitiska läget i Ukraina en stor diskussion i debatten samt den återkommande frågan om svenskt Nato-medlemskap, men vi lyfte såklart också utrikespolitiska hjärtefrågor som Palestina och Västsahara.

Hela debatten finns att lyssna på här.            

Idag torsdag var vi fyra vänsterpartister som ställde frågor till ministrarna i frågestunden i riksdagens kammare. Vi ställde frågor om hur utsläppen från vägtrafiken ska minska så att vi når våra mål, om hur polisen ska gå från ord till handling med tanke på de stora resurser de har fått senaste tiden samt om hur det kan komma sig att Sverige exporterar polisdatorer som kan användas för avlyssning till diktaturen i Myanmar. Jag själv frågade inrikesministern vilka åtgärder han tänker vidta med anledning av att ett kinesiskt företag har vunnit upphandlingen om säkerhetskontroller på Arlanda.

Frågor och svar finns här.            

Idag har riksdagen röstat om motioner som handlar om livsmedelsfrågor, cybersäkerhet, alkohol/narkotika/tobak, digitalisering och post, samt väg och fordonsfrågor. Vi håller på att beta av alla de tusentals motioner som lämnades in i höstas.
   För min egen del har den extrainkallade Försvarsberedningens arbete påbörjats. Denna gång kommer vi nog ha ganska få möten, regeringens mål är att vi ska vara klara innan vårbudgeten presentera som en månad. De borgerliga partierna vill ha flera miljarder mer till försvaret, så vi får se var regeringen kommer hamna i slutändan.
Hanna Gunnarsson, riksdagsledmot (v) Lund         

Därför segrade talibanerna i Afghanistan av Gunnar Stensson

Det kalla kriget mellan supermakterna USA och Sovjetunionen utkämpades ofta i tredje världen eller i beroende länder och ledde till förödande övergrepp. Det bör man vara medveten om idag när ryska arméer inringat Ukraina och USA skickar trupper till Europa.
   Sovjetunionens invasion i Afghanistan 1978 slutade efter tio år med att de ryska trupperna tvingades lämna landet. Då hade 1,3 miljoner afghaner mist livet och 5 miljoner tvingats fly.  Efter ytterligare några års inbördeskrig kunde talibanerna etablera en islamisk nationalstat.
   USA:s på lögner grundade invasion i Irak 2003 förödde landet och skapade IS.
   USA:s invasion i Afghanistan efter 11 september 2001 slutade med tillbakadragandet ur Kabul 2021. Hur många människoliv kriget kostat det afghanska folket finns det ännu inga bekräftade siffror på. En miljon? De offrades för att skydda USA mot terrorism.
   För en månad sedan besökte en afghansk regeringsdelegation Oslo för att vädja om bistånd mot svälten som orsakats av 40 år av supermaktsinvasioner och den missväxt som är en följd av klimatuppvärmningen.
   Den amerikanske historikern Carter Malkasians klarlägger händelseförloppet i sin genomgripande analys The American War in Afghanistan. A History, Oxford university 2021.
   Han fastslår – i skarp motsats till den gängse bilden – att den stat som talibanerna etablerade efter Sovjetunio-nens nederlag fungerade, att våldet där var begränsat och att lag och ordning övervägde. Talibanerna lyckades stoppa krigsherrarnas anarki. Deras traditionella islam kunde kontrollera kaoset och säkrade därigenom talibanernas uthållighet. De blev visserligen överrumplade av USA:s plötsliga angrepp 2001, men under det 20-åriga krig som följde byggde de upp det motstånd som tvingade USA att fly från Kabuls flygfält.

Under de tjugo år som den USA-stödda regeringen härskade i Kabul skedde en historisk omvandling av Afghanistan.

            

Två skilda samhällsalternativ uppstod. I regeringskontrollerade områden upprättades en demokratisk regim efter västerländskt mönster, kvinnorna blev jämställda, barnen fick tioårig skola, en sorts marknadsekonomi infördes. Korruptionen var visserligen förödande och det hela byggde på amerikanskt beskydd och amerikanska pengar men afghanerna fick trots allt en föreställning om ett demokratiskt alternativ. Kabuls folkmängd steg till 5 miljoner. Många hoppades att den amerikanska närvaron skulle fortsätta så att ekonomin och det relativt fredliga tillståndet i Kabul kunde bestå. Hela tiden förhärjades landsbygden.
   Samtidigt konsoliderades det talibanska styret på landsbygden med gemensamt omfattade islamiska lagar och värderingar, en religiös tro (som delades av många i Kabul) och ett nationalistiskt motstånd mot utländsk närvaro. Folket längtade framför allt efter fred och trodde att den kunde vinnas genom seger för talibanerna.

Talibanerna står nu inför uppgiften att försona och samordna de båda alternativen. De måste dessutom bekämpa internationella terroristgrupper som IS och al Qaida. De måste upphäva sin internationella isolering. De måste tillämpa allt det moderna kunnande som finns i Kabul. Trossatser måste ifrågasättas. De måste försörja folket. Ett viktigt steg i det arbetet var den afghanska regeringsdelegationens besök i Norge för en månad sedan.

P.S. Jag återkommer i nästa VB med Malkasians analys av orsakerna till USA:s nederlag och vad som kunnat göras för att få ett slut på ett krig som inte kunde vinnas och som varade fem år längre än Vietnamkriget.
   Malkasians historia avslutas våren 2020. USA:s uttåg i augusti 2021 blev ett mer förödande nederlag än han kunde föreställa sig.    

Krigsjulen 1941 av Gunnar Stensson

Det var snöigt och kallt i Hässleholm när mamma steg ur det fullsatta tåget med Jan och mig strax före jul 1941. Vi skulle fira jul hos mormor och morfar i Färlöv. Far var på Gotland. Han hade blivit inkallad några veckor tidigare. Morfar körde oss i bil genom ett mörkt Skåne där bara enstaka ljus skymtade. Jag visste att nazisterna fanns i Köpenhamn några mil bort. Den tyska armén stod utanför Moskva och finnarna belägrade Leningrad. Alldeles nyss hade japanerna anfallit Pearl Harbour och Förenta Staterna dragits in i kriget. Tyska och sovjetiska ubåtar och minor sänkte fartyg i Östersjön och Nordsjön. Jag var åtta år och Jan sex.

På julafton när vi hade fått våra julklappar satt vi framför en kakelugn med en brasa. Morbror Bengt och moster Yvonne hade också kommit. Han var klädd i en stilig uniform och hade blanka stövlar. Moster Yvonne var ung och hade mörkt lockigt hår. På golvet låg deras bruna airdaleterrier. Jag hade fått en träbåt med en råttfälla i. Man spände råttfällan och byggde sedan en kajuta och lite annat ovanpå. En ubåt hörde till, också av trä. Den kunde skjuta iväg en torped.  När torpeden träffade båten slog råttfällan igen och båten exploderade. Kajutan och andra överdelar flög iväg. Sedan satte man ihop båten och sprängde den igen. Det blev tråkigt i längden. Det var en Brioleksak. Jag undrade långt senare vem jag fått den av. Jan fick en stor marsipangris.

Jag fick också Fänrik Ståls sägner av morfar i en stor illustrerad upplaga med pärmar i guld och rött. Jag kunde bitar av dikterna utantill för Far hade gett mig en folkupplaga av Fänrik Stål redan förra julen. (Den trycktes i 20 tusen ex under det finska vinterkriget med förord av Väinö Tanner, författaren Sillanpää och Ture Nerman. Jag har den 82-åriga boken framför mig här. I boken ligger också ett kort till min 7-årsdag från mormors hushållerska Matte i Färlöv. Henne tyckte jag om).

Klockan sex på juldagens morgon var vi i kyrkan på julotta. Vi sjöng Var hälsad och andra julpsalmer Morfar predikade. Vi visste inte då att han julen 1944 skulle få ett slaganfall i predikstolen och dö. Han fick aldrig uppleva krigsslutet.

Tågresan hem till Växjö blev jobbig. Mamma hade mycket att bära, och jag med. Tåget var fullt av inkallade beväringar i filtaktiga uniformer. Det stannade i Hästveda och alla måste gå ut och byta till ett annat tåg. Jan klämde fingrarna och en snäll soldat plåstrade om honom. Resan tog lång tid. När vi kom till Växjö var det natt och våningen var ganska kall.

Det dröjde ett par månader innan Far kom hem. Medan han var på Gotland hade vi fått fältpost från honom och svarat i tilldelade fältpostkuvert utan adress. (Jag antar att Astrid Lindgren censurerade dem i Stockholm). Hans uppgift på Gotland var att leda gudstjäns-ter med de tusentals inkallade som befann sig där under jul och nyår. Han skulle också ha själavård – det vill säga ta sig an inkallade med problem. Resorna till och från Gotland skedde nattetid i mörklagda trupptransportfartyg. Soldaterna var sjösjuka och rädda att båten gå på en mina eller sänkas av en ubåt, vilket någon gång skedde.

När far kom hem framåt februari visade han upp en stilig uniform. Som fältpräst hade han avancerat från tjänsten som värnpliktigt skrivbiträde till någon sorts officer och det måste synas. Det som var allra mest komiskt var att han hade utrustats med pistol. Han skrattade när han visade oss den. Pistolen var blank och svart och ganska tung. Jag fick en Soldatinstruktion som jag fann mycket intressant. Där fanns en bild av ett eldöverfall som svenska soldater genomförde mot fiender som intet ont anande rastade kring en eld i skogen. Där fanns också en beskrivning av pistolen, hur den skulle plockas isär och hur den skulle användas.

Friday for Future alla fredagar

 

MANIFESTATION MOT DEN FÖRESLAGNA GRUVAN I GÀLLOK!
På fredag sker protester över hela Sverige i solidaritet med de drabbade samebyarna för att kräva att gruvan stoppas. Samma dag lämnas namninsamlingen för ett gruvfritt Jokkmokk över till näringsministern i Stockholm.
Gör din röst hörd - kom till Stortorget kl 12 på fredag! 

Klostergårdsstationen, fyrspåren och tunnlarna

 

Träffpunkt Virvelvindsvägen
Fredagen den 11 februari kl. 14
Samtalsledare Gunnar Stensson          

Välkommen till Vernissage!

  

Ann Schlyter ställer ut landskapsmålningar i olja, pastell och akvarell.
Vernissagen av min utställning på Börringekloster på lördag är klockan 14.30 inte tidigare som annonserats. Men det går bra att njuta Anitaz härliga lunchbuffe i utställningslokalen redan från 11.30.
Lördagen den 12 februari klockan 14.30.
Börringe kloster, Anitaz restaurang.

Allmännyttan och utsatta områden

 

Föreläsning i Klostergårdens bibliotek måndagen den 14 februari klockan 18
Tapio Salonen, professor i socialt arbete berättar om ett intressant och aktuellt forskningsområde.
Arr KLOK och Klostergårdens bibliotek

Ännu ett vårtecken

 

Vi bygger för framtidens klimat!
Det är roligt att tioåringar lägger tid, tanke och kraft på att bygga. Kreativt!           

Utarmning av stadskärna och bostadsområde

 

Alla partier säger sig vilja ha en levande stadskärna och service i bostadsområden. Ändå verkar socialdemokrater, moderater, liberaler, centerpartister, kristdemokrater och sverigedemokrater för livsmedelsförsäljning på Nova. Detta tar självklart bort köpunderlaget för butiker i stan. Partierna säger sig också värna om klimatet, men uppmuntrar på detta vis privat bilkörning.
   Socialdemokraterna motiverar sitt ställningstagande bland annat med att Nova riskerar att gå i konkurs annars. Tänk om det vore så väl! 
Ann Schlyter

Du kan läsa mer om partiernas omsvängningar i fråga om livsmedel på Nova i Ulf Nymarks artikel Hackat och malet nedan.
red 

Magdalena Andersson: ”Vinstdrivande skolor ska inte få pengar för uppgifter de inte har”

 
Riksdagens beslut 2018-06-07 

Koncernskolornas affärsidé: hela skolpengen och noll ansvar, låga löner och stora klasser, hittepå-betyg och låtsasordning.  (Peter Fällmar Andersson, Dags att göra läxan. SDS 10/2)
   Regeringen lade idag fram ett skolförslag som innebär att kommuner ska kunna ge större skolpeng till kommunala skolor än till friskolor eftersom kommunala skolor har ett större ansvar än marknadsskolorna. Det ger ett rättvisare system
   ”Vi måste göra upp med marknadsskolan och dess avarter. Många elever och lärare lever med vinstjaktens konsekvenser i praktiken”, säger statsminister Magdalena Andersson. ”Vinstdrivande skolor ska inte få pengar för uppgifter de inte har.”
   Ansvaret att ta emot nyanlända har inte friskolor, påpekar skolminister Lina Axelsson Kihlblom.
Friskolor väljer elever som är ekonomiskt fördelaktiga.
   Om förslaget går igenom börjar det tillämpas 2024. Men motståndet är hårt. Det finns en järnaxel mellan skolkoncernernas lobbyister och riksdagens högerkonservativa partier.
   Går förslaget inte igenom gör socialdemokraterna det till en valfråga.
   Äntligen blir marknadsskolan en huvudfråga i politiken! Mycket mer genomgripande reformer om skolan ska räddas, men förslaget är en start.
   Om skolparasiterna fäller förslaget och det därigenom blir en huvudfråga i valet kan det leda till de betydligt radikalare reformer som är nödvändiga för att rädda den svenska skolan.           

Direktörernas inkomst 64,8 gånger industriarbetarlönen

 

Det jämlikaste året – 1980 - var direktörsinkomsten 9,1 gånger industriarbetarlönen. Ojämlikheten i Sverige rusar. Detta framgår av en rapport som LO presenterat. ”Inkomstskillnaderna sliter sönder samhället”, konstaterar LO-basen Susanna Gideonsson. Ett nytt progressivt skattesystem med rättviseskatt på årsinkomster över en miljon, arvsskatt och höjd kapitalskatt måste införas. De rikaste är de farligaste för klimatet.
Läs hela rapporten »

Rapport från Vänsterpartiets kongress

Vänsterpartiets 44:e kongress ägde rum digitalt, med presidiet och partistyrelsen på plats i Stockholm, helgen 2-4 februari. Kongressen planerades att hållas fysiskt, men när smittspridningen tog fart igen tvingades kongressen återigen bli digital, precis som förra gången. Under diskussionen inför kongressen har framförallt miljöpolitiken diskuterats, där partistyrelsen har tagit till sig en del av de förslag som kommit från medlemmarnas motioner. Huvudfokus för kongressen var att anta valplattformen inför valrörelsen, men många ombud ville även att kongressen skulle behandla de många allmänna motioner som skickats in. När kongressen blev digital bedömdes att dessa inte skulle hinnas med, framförallt eftersom själva beslutsfattandet tar längre tid i digital form. En stor majoritet av ombuden ville att kongressen skulle just koncentrera sig på valplattformen, trots att allmänna motioner inte behandlades på förra kongressen heller.

Det har varit en väldigt händelserik kongressperiod, om än kort. Förra kongressen var ju bara ett och ett halvt år sedan, på hösten 2020. Sedan dess har vi haft två regeringskriser och vi har numera ett nytt politiskt landskap i Sverige. Vänsterpartiet har stärkt sin roll, både genom att vara tuffare mot regeringen, öka i opinionen och delvis förändra fokus i vilken politik vi lyfter fram. Industri och bruksorter har prioriterats upp, med fokus på omställning av produktion till fossilfritt, men vi har även lagt in ett par extra växlar när det gäller den ekonomiska politiken med förbättring av sjukförsäkringen och höjning av pensionerna som viktigaste reformer. 

Diskussionen om valplattformen handlade till stor del om klimat- och miljöfrågor, men även bostadspolitik, flyktingpolitik, sjukvård och småföretagande. Partistyrelsen var noga med att påpeka att en valplattform handlar om att fokusera och prioritera, där kan vi inte ha med all vår politik utan måste lyfta fram det som vi tror är viktigast i den kommande valrörelsen, de frågor som skiljer oss från andra partier och det vi tror vi kommer locka väljare på. Förhållandevis många motioner blev bifallna (26 stycken) med några tillägg om miljö (bland annat kritik mot kalhyggen, att vindkraften ska gynna de närboende samt en ny skrivning om enskildas konsumtion med fokus på att de rikaste), flyktingpolitik, makten på arbetsplatserna, NATO samt en ny skrivning som lyder “Vänsterpartiet samarbetar gärna med andra partier, men bara om resultatet av arbetet innebär ökad jämlikhet, grön omställning och kraftigt stärkt välfärd. För oss står inte valet mellan två dåliga alternativ.”. En samman-ställning av besluten på miljöområdet finns här.
   För mig som följde kongressen på distans såg det ut som att det var väldigt bra stämning och bra och genomtänkta anföranden. Beslutspassen gick bra, men tog lång tid. Det tar längre tid att genomföra voteringar digitalt istället för med acklamation på plats. Det blev några få förändringar i valberedningens förslag till partistyrelse där några som föreslogs som ersättare istället blev valda till ordinarie. Självklart valdes Nooshi om till partiledare för ytterligare två år!

Jag fick vara med i en 10 minuter lång diskussion om Vänsterpartiets försvarspolitik i SVT Forums sändning från kongressen, finns att se här cirka 2,45,00 in i sändningen.
   Hela den antagna valplattformen finns här.
   Alla motioner och andra handlingar finns här, där man också kan se hela kongressen.
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund 

Vinst och skuld hotar klimat och människor av Gunnar Stensson

Kapitalismen är ett system för utsugning av de svagares pengar. Vi ser konsekvenserna i skola, vård och omsorg. Rika patienter köper sig före i vårdkön medan fattiga tvingas dö i väntan på operation. Boendekostnaden stiger. Människorna tvingas skuldsätta sig. Bankerna blir rika. Vänsterpartiet går till val för att förbjuda vinster i välfärden och vinster som grundar sig på brister i samhället.

   Kapitalismens farligaste instrument är skuldsystemet som gör fåtalet färre och mäktigare och alla andra fattigare och beroende. Den som är försatt i skuld är inte fri. Kostnaden för boende stiger, de som behöver bostad tvingas låna, skulderna ökar och bankerna tjänar pengar. 2008 föll bankernas kreditsystem samman som ett korthus. Bankerna räddades efter sammanbrottet, inte de ruinerade.

David Graebers bok Skuld. De första femtusen åren beskriver hur ekonomin under årtusenden byggt på skuldberoende och skuld-utnyttjande alltsedan fattiga bönder tvingades försörja rika städer. Graeber skrev den direkt efter det finansiella sammanbrottet 2008.
   En av Graebers källor är bibeln. Jesus insåg att skuldberoendet är ett hot mot alla. När han improviserade bönen Fader vår för lärjungar-na var hans viktigaste punkt ”förlåt oss våra skulder”, det vill säga ”avskriv våra skulder”. Han påpekade att många av oss redan gör det: ”Såsom och vi förlåta dem oss skyldiga äro”. Gud - som representerar samhällssystemet - borde göra detsamma som vi redan gör. Det var en farlig ståndpunkt. Girighet gör människor onda. När Jesus slagit ner växlarnas bord och kallat templet en rövarkula blev han kortfäst. Han var inte först om insikten. Flera profeter hade insett detsamma. De hade också föreslagit och kanske någon gång fått igenom ett system med ”jubelår” då alla skulder avskrevs och alla fick börja om. Jesus tanke har upprepats, utvecklats och ibland tillämpats i 2022 år.
   Det är några år sedan jag läste Skuld och då jag bläddrade i den härom dagen hittade jag genast slutsatser och principer som återfinns hos dagens främsta samhällsforskare som Martin Hägglund, James Suzman och Alf Hornborg. Graeber skriver till exempel ”De senaste årens jättelika skuldmaskin tycks närma sig sin sociala och ekologiska gräns” och ”Den verkliga frågan är hur man ska kunna trappa ner allting en aning för att komma närmare ett samhälle där människor kan leva mer genom att arbeta mindre”.(s 407)

Pressen på Puma ökar: Sluta sponsra israelisk fotboll!

 

Under våren måste sportföretaget Puma fatta beslut om man ska fortsätta eller upphöra med sin sponsring av det israeliska fotbollsförbundet, IFA, när kontraktstiden går ut i juni i år 2022. IFA omfattar även sex lag i de illegala bosättningarna på den ockuperade palestinska Västbanken och Puma har därför under en längre tid fått ta emot kritik. Den internationella kampanjen för att förmå Puma att inte förlänga kontraktet intensifieras nu inför kontraktsbeslutet.
   Att stödja verksamhet i bosättningarna är etiskt förkastligt. Men det är även vanskligt för Puma då företag som verkar i konfliktområden är skyldiga att säkerställa att de inte medverkar till brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär lag. Allt enligt de regelsystem som upprättats av FN och OECD och som grundar sig på internationella överenskommelser.
   Fler än 200 palestinska sportklubbar har sen flera år tillbaks bett Puma att avbryta sponsringen av IFA och därmed avsluta sitt stöd till Israels ockupation. De har inte vunnit gehör hos Puma men väl hos en växande skara organisationer och enskilda runt om i världen som stöder deras krav.

Vi som utgör de skånska lokalgrupperna av PGS, Palestinagrupperna i Sverige, deltar i Puma-kampanjen. Det gör vi nu genom att i brev uppmana Puma att ta detta gyllene tillfälle i akt och avsluta sin relation med IFA  när kontraktstiden snart löper ut.  Brev skickas till såväl Puma Nordic AB i Helsingborg som till Pumas huvudkontor i Tyskland.
   Pumas sponsring av IFA legitimerar Israels ockupation och den ständigt pågående expansionen av illegala bosättningar. Det är vår förhoppning att sportjätten Puma äntligen ska ta sitt förnuft till fånga och - liksom tidigare sponsorn Adidas - säga farväl till IFA  och därmed stå upp för internationell rätt och de mänskliga rättigheterna. Till dess att så sker uppmanar vi alla att avstå från att köpa Puma-produkter. #BoycottPuma
Palestinagrupperna i Skåne
Kerstin Dahlberg, Hässleholm/Kristianstad
Gert Andersson, Lund
Rolf Björnson, Malmö

Hackat och malet av Ulf N

Moderaternas ledarbyte
Visst pågår ett ständigt hackade och malande i och mellan de politiska partierna, men ofta på en ganska lågintensiv nivå. Vart fjärde år i vårvintertid trappas det upp: partiernas fastställande av listor inför kommunalvalet och andra val.
   Tänk er till exempel vilket liv och kiv som måste ha föregått valet av nytt toppnamn inom Lundamoderaterna.

Miljöpartiets ledarbyte?
Det hackas nog och mals en del också inom MP inför avdelningens beslut fullmäktigelista. Som framgått av dagstidningspressen finns inte nuvarande kommunalrådet Karin Svensson Smith med på MP-valberedningens förslag. Sydsvenskan beskriver det som om Karin blivit petad av valberedningen, men om en läser artikeln lite noggrannare framgår det att Karin inte accepterar någon annan plats på listan än förstaplatsen. Nu ser det ut att bli en tvekamp om valsedels förstaplats mellan Axel Hallberg och Karin Svensson Smith. Det är i grunden ingen personstrid, det handlar om vilken typ av parti MP ska vara, vilket också framgår av Sydsvenskans artikel.

       

Effektivitetspolitiska rådet
Kommunens effektivitetpolitiska råd har nu lagt fram sin första rapport. Hundratals miljoner finns att spara, enligt rådet. Jag har inte hunnit lusläsa rapporten, men ändå snappat upp att rådet konstaterar att de ”effektiviseringar” som kommunen hittills beslutat om på det stora hela taget varit – ja just det! - nedskärningar. Rapporten kommer att ge de partier som har skattesänkningar som främsta politiska mål vatten på sin kvarn. Men jag funderar på om det kanske vore tid på att inrätta  ”Medmänsklighetspolitiska rådet” i Lunds kommun.

Vänsterpartiets modifierade klimatpolitik
Vänsterpartiet på riksplanet ska nu vända sig till industriarbetare på bruksorterna ute i landet. För att attrahera dessa modifierar partiet sin miljö- och klimatpolitik. Om jag förstått det rätt ska inriktningen nu vara enbart på politik på systemnivå, inte politik som har direkt påverkan på den privata konsumtionen. Jag tror att V därvid inte riktigt förstått dialektiken mellan konsumtion på individnivå (som aggregerad blir masskonsumtio) och åtgärder på systemnivå.

Livsmedel på Nova – slag mot handeln i stadskärnan och bostadsområdena
Socialdemokraterna har sedan lång tid tillbaka varit motståndare till livs- medelsförsäljning på Nova. Nu har S efter internt malande samsats med M om att tillåta en stor livsmedelshall i Novas befintliga lokaler. 5000 kvadratmeter blir ytan på handeln. Byggnadsnämnden behandlade frågan om livsmedelshall torsdag kväll. S, M, L, C och SD röstade för att livsmedelsförsäljning ska bli möjlig, MP, V och FNL röstade emot. De partier som röstat för livsmedelshallen har i andra sammanhang sagt sig vilja värna stadskärnan och handel i bostads-områdena, men visar nu i praktiken att detta är just bara prat. Att de inte tar ansvar för att nå Lunds klimatmål är också alldeles tydligt. Biltrafiken kommer givetvis att öka med ytterligare en stor extern livsmedelshandel.
   Ett av Lunds klimatmål är att utsläppen av växthusgaser ska minskas med minst 90 procent till 2030, jämfört med år 2010. Ett beslut om livsmedel på Nova går spikrakt emot detta mål.