VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk så länge omikron härjar.
Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala
temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för
klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
Trehundra superyachter
som ryska oligarker
cruisar runt på
släpper ur lika mycket
årligen
som tio miljoner
Burundier.
Shora Esmailian
(Utan skog, inget liv, Sydsvenskan 20/3)
Vårstjärna, Scilla forbesii, i Stadsparken
Det råder viss förvirring kring namnet på de två
blåblommande växter som så här års breder ut sig i kommunens parker
under eller i närheten av träd och buskage. (Se till exempel
Sydsvenskans Lundadel 31 mars!). Det handlar om två blomsterväxter i blåstjärnesläktet, släktet med det botaniska namnet Scilla.
Den en arten bär det vetenskapliga namnet Scilla forbesii och kallas för vårstjärna. Vårstjärnan blommor lite tidigare än den andra arten, Scilla siberica, som iblandkallas rysk blåstjärna, men ännu vanligare rätt och slätt Scilla.
Namngivningen är som synes
förvirrande och det är lätt att blanda samman de båda arterna. Men det
är väl OK att göra det – huvudsaken är ju att vi kan njuta av prakten!
Den som vill njuta som allra mest av den ryska blåstjärnan
bör nu i dagarna uppsöka Holmbergska parken ute vid Bollhuset – där
finns fantastiska mattor av scillan.
Rysk blåstjärna, Scilla siberica, i Holmbergska parken
Kampen för dammarna, Höje å
naturskyddsområde och Källby reningsverk är äntligen vunnen! Torsdagen
den 31 mars tog kommunfullmäktige det avgörande beslutet.
Det sista motangreppet kom i onsdags då
Sjölunda-projektets programägare i VA Syd Dick Johansson i Sydsvenskan
hotade med krav på minst 200 miljoner om Lundapolitikerna beslöt att
hoppa av projektet. Det skulle innebära att taxan för vatten och avlopp
höjdes rejält för lundaborna.
Vid torsdagens fullmäktigemöte hukade sig
Lundapolitikerna inför hotet och dess opinionspåverkan, men majoriteten
stod fast vid det tidigare beslutet att rädda Källby reningsverk.
Här i Klostergården andas vi ut. Kampen för dammarna som har pågått ända sedan 2016 är äntligen över.
(Blev beslutet på fullmäktigemötet ett annat kan du
gapskratta och betrakta texten ovan som Veckobladets april-skämt. April,
april din dumma sill vi kan lura dig hur vi vill.)
Förra veckan behandlade byggnadsnämnden ett programförslag för hållbart byggande. Det var ett utmärkt program som föreslog en rad överväganden kommunen bör göra i sitt fastighetsinnehav och byggande. Det mest klimatsmarta är att förlänga byggnaders livslängd. Befintliga byggnader kan bevaras, renoveras, utvecklas genom måttlig ombyggnad. Väljer man att riva är det viktigt att återanvända så mycket material som möjligt.
Socialdemokraterna kände oro för att bevarande prioriterades
i programmet och fick igenom en återremiss. Vi får väl se vad som finns
kvar av de goda idéerna när det kommer tillbaka till nämnden för
beslut.
Plan för klimatneutralt byggande och anläggning
Remissversion 2022-03-01, Figur 9. Renovering av Stadshallen med bland
annat restaurering av puts och hållbara materialval samt bevarande av
olika interiörer.
Kulturhistorisk varsamhet och hållbarhet går hand i hand
Den kommunala personalen ägnar ganska mycket tid och kraft
till att skriva program och målformuleringar, men när det sedan gäller
väger programmen lätt mot exploatörernas önskemål. Ändå vore det
naturligtvis ett stöd för oss med intresse för att bevara en
kulturhistorisk bebyggelsemiljö att ha ett program med klimatargumenten
på vår sida. De kulturhistoriska argumenten väger annars lätt bland de
styrande i Lund, som inte anser sig behöva en stadsantikvarie på mer
än halvtid.
Hur klimatsmart är det att överge ett befintligt sjukhus?
Planerarna i Region Skåne, borde få ett exemplar av
programmet för hållbart byggande så fort det blir färdigt.
Sjukhusplanerarna vill inte se några begränsningar varken vad gäller
befintliga hus eller mark och har ett förslag på ett helt nytt sjukhus.
Att inte använda befintliga hus och att bygga på stora arealer av
bästa åkermarken utanför Brunnshög är nog det mest klimatosmarta man
kan göra.
Program för arkitektoniska kvaliteter
Vid förra veckans möte beslöt också byggnadsnämnden om
framtagande av ytterligare ett program – ett arkitekturprogram. Det är
naturligtvis också positivt med ett arkitekturprogram med vissa
riktlinjer om hur man bedömer kvalitet i den arkitektoniska
utformningen. Det kan bli ett verktyg för det nybildade Skönhetsrådet,
som inte har mycket andra uppgifter än att skapa debatt i dessa frågor.
Den tunga makten ligger i ägandet. Om kommunen äger
marken kan krav ställas på bevarande och på utformning. I andra fall
återstår dialog med fastighetsägare och byggherrar. I den dialogen kan
konkreta program om hållbarhet och arkitektur vara till stöd.
Ann Schlyter, Ledamot för v i byggnadsnämnden
Under de pågående eld-upphör-förhandlingarna i Budapest mellan Ryssland
och Ukraina har Ryssland öppnat för möjligheten att dra tillbaka sina
trupper från området runt Kiev.
Ukraina hör till de länder som drabbades hårdast av folkmord och
förödelse under andra världskriget. Minnena väcks när bomberna faller.
Paul Celan, som har kallats Den Siste Poeten, blev en av dem som
vittnade om Förintelsen.
Paul Celan växte upp i Czernowitz, en gränsstad som fram till
första världskriget hörde till Österrike-Ungern, under mellankrigstiden
till Rumänien och sedan andra världskriget till Ukraina. Staden ligger
några mil söder om Kiev.
Paul Celan föddes 1920 i en tysktalande judisk medelklassfamilj.
Han skulle studera till läkare, anslöt sig som sextonåring till en
vänstergruppering, läste Marx och Rosa Luxemburg och skrev poesi.
Sommaren 1941 ockuperades Czernowitz av nazisterna. Paul Celans
föräldrar mördades i ett förintelseläger. Själv blev han uttagen till
tvångsarbete. Efter 19 månaders tysk ockupation befriade Röda armén
staden 1944. Paul Celan anställdes som sjukvårdare och deltog bland
annat i en hjälpinsats i det sönderbombade Kiev.
Så småningom lyckades Paul Celan resa till Paris där han hälsades
som efterkrigstidens främste tyskspråkige poet. Han avled redan som
50-åring, kanske på grund av sina traumatiska upplevelser.
I 
Mikael van Reis har också utgivit en omfattande biografi - Den siste poeten. En essä om Paul Celans aska - på Daedalos förlag.
Nu finns alltså fyra av Paul Celans diktsamlingar på svenska. Jag lånade just ”Ingenmansrosen” på Stadsbiblioteket.
Till sist ett citat ur en dikt, tillägnad Nelly Sachs, som kan
beskriva ovissheten i eld-upphör-förhandlingarna i Budapest.
Vi
vet ju inte, vet du
vi
vet ju inte vad
som
gäller.
Ett nytt hot mot Klostergårdens
naturområden förmörkar samtidigt vårhimlen. Det handlar om planerna på
etablering av jätteprojektet Nationellt Centrum för Idrott och
Folkhälsa, vars dussintals byggnader och anläggningar kan komma att
breda ut sig över träddungar, koloniområden och odlingslotter i Gröna
stråket och bokskogen mellan Sunnanväg och Höje å.
En bieffekt blir ökad trafik och nya parkeringstorg och
busshållplatser. Bakom hotet står mäktiga krafter som Hemsö fastighets
AB och Skånes Friidrottsförbund. Dessutom gör projektet anspråk på att
vara nationellt! Sverige mot Klostergården.
Vi måste samla oss till fortsatt flerårig kamp för
mångfald, odlingar och klimat i våra närmaste omgivningar. Varje
kvadratmeter måste försvaras!
Området för Hemsös planer för ett nationellt
centrum för idrott och folkhälsa
Som väntat beslutade majoriteten i
Byggnadsnämnden vid sammanträdet i förra veckan att tillmötesgå
fastighetsbolaget Hemsös begäran om att starta en planprocess för att
möjliggöra den storskaliga satsningen på ett nationellt centrum för
idrott och folkhälsa i sydvästra delen av Klostergårdsområdet. För
planerna utan några invändningar röstade Samtliga borgerliga partier,
inkl. SD och FNL, röstade för planen utan några invändningar. Detsamma
gjorde Socialdemokraterna. Vänsterpartiet röstade för planen men yrkade
som tillägg på att kolonierna skulle skyddas och att skolbyggnaden
inte skulle ingå i planen. V:s tilläggsyrkanden Endast Miljöpartiet
röstade emot planen i sin helhet, dvs nej till Hemsös begäran om att
kommunen ska dra igång en planering.
I sin reservation till nämndens ställningstagande skriver
MP bland annat att partiet är positivt till att det bildas ett
nationellt centrum för idrott och folkhälsa i Lunds kommun. Men att MP
”inte kan acceptera att ett storskaligt projekt ska få breda ut sig på
bekostnad av koloni- och odlingslotter och bostadsnära grönområden.”
Partiet säjer också i reservationen att skydda stadsnära grönområden är
en angelägenhet inte bara för dem som bor på Klostergården utan för
alla Lundabor.
Som slutkläm i reservationen framhåller MP att partiets
nej till planen är ett ”ja till bostadsnära livsmedelsodling och ”ett
ja till biologisk mångfald och grönska, och ett ja till att motverka
ökade utsläpp av klimatgaser, samtidigt som det också är också ett ja
till spontanidrott”.
Byggnadsnämndens beslut innebär att ett så kallat
planprogram ska tas fram. Beslut om att fastställa ett planprogram
förväntas tas senast under nästa år. Planprogrammet ligger sedan till
grund för en eller flera detaljplaner. För alla som vill bevara den
gröna miljön och odlingarna i området finns alltså ännu tid för att
försöka förmå fler partier att gå emot planen och om möjligt stoppa
den. Ett utmärkt tillfälle att påverka partierna är ju frågor,
diskussioner och debattartiklar och insändare i valrörelsen. Endast en
bred och kraftfull folkopinion kan rädda odlings- och grönområdena på
Klostergården!
Ulf Nymark, MP-ledamot i Byggnadsnämnden.
Sedan vi installerats på Kronobergs läns
regemente den där juniveckan efter studentexamen var det första vi
beordrades göra att marschera till Elvagården och se en amerikansk
krigsfilm vars svenska titel var Nationens hjältar. Engelska titeln var
Sands of Ivo Jima.
John Wayne spelade en hård men rättvis sergeant som dog
hjältedöden. Filmens höjdpunkt var hissandet av USA-flaggan sedan
japanerna besegrats. The United States Marines marscherade över
filmduken till tonerna av marinkårsmarschen.
Samtidigt följde jag rapporteringen om Koreakriget. Visserligen
blev general MacArthur avsatt när han ville fälla atombomber över Korea
för att segra, men USA:s insats var tvivelaktig och ledde till Koreas
delning och ett ändlöst krigstillstånd.
Så när jag återsåg Nationens hjältar var det med ganska skeptiska ögon.
Under värnpliktens femton månader försvarade vi
flygplatserna i Kalmar och Kallinge mot (rysk) ockupation. Några veckors
vinterkrig utkämpades i trakten av Sundsvall. Vår beväpning var i
första hand en mycket enkel med effektiv kpist, men också ett ganska
krångligt och tungt automatgevär. Cykeltolkning var det normala
förflyttningssättet. Jag har hängt efter en lastbil från Växjö såväl
till Kalmar och Borgholm som Haväng i Skåne. I skogarna runt Växjö
transporterade vi mat och/eller kulsprutor på tvåhjulskärror förspända
med hästar. Min svarta häst som hette General.
En av kamraterna på jägarplutonen kom från Slöinge i Halland och
kallades Fylle-Nisse sedan han medvetet trotsat regeln att inställa sig
på regementet före klockan 22. Straffet blev en natt i arresten.
Fylle-Nisse och jag blev kompisar. Vi läste och pratade om böcker och
gick på bio när vi hade tillfälle. Efter lumpen brevväxlade vi. Ulf
Nilsson som han hette blev journalist i Helsingborg och jag besökte
honom några gånger där. När jag skulle gifta mig avrådde han mig med
orden ”En gift man är en död man”. Det retade Karin. Vi träffade honom i
Stockholm ett par gånger sedan han blivit världsreporter på Expressen.
Han räddade oss när vi var utfattiga, som vi var då och då.
Kontakten upphörde i samband med Vietnamkriget. Härom året dog
Fyllenisse.
Regementet larmades klockan två en natt i
början av maj 1954. Krigsutbrott. Vi beordrades ut till våra
krigsposteringar i skogarna runt Växjö. All utrustning måste med. Väl
ute förberedde vi oss för krig genom att gräva skyttegropar, skicka ut
spanare i närområdet och söka samband med andra grupper. Telefon och
radio saknades. Mitt på dagen var allt klart. Vi hade inte fått någon
information om situationen och var hungriga och utmattade. Till slut
kom en hästdragen vagn med kall havregrynsgröt som vi öste i våra
matkärl och satte i oss. Vi hade för länge sedan fattat att allt var
fejkat, men undrade ändå varför detta fejkades just nu. Det fick vi
veta så småningom.
De vietnamesiska kommunisterna under Ho Chi Minh och general Giap
hade besegrat den franska kolonialarmén i slaget vid Dien Bien Phu.
Världsläget var försämrats och krigshotet mot Sverige överhängande. Ulf
och jag trodde förstås inte på det. Vi var överens om att den ruttna
franska kolonial-makten måste lämna Indo-kina och låta en nationell
demokratisk regim efter amerikanskt mönster etableras i Vietnam. USA
skulle avskaffa kolonialismen i Asien och Afrika, bekämpa kommunismen
och stödja demokratiska rörelser i de befriade länderna.
Det var 1950-talets förhärskande syn på världsläget och många höll
fast vid den genom hela Vietnam-kriget, befrielsekrigen i Afrika och
krigen om olja i Mellanöstern. Rysslands invasion i Ukraina för fem
veckor sedan tycks ha återupplivat den. Ulf Nilsson ändrade aldrig sin
världssyn.
Kort efter krigsövningen skulle den årgång som
fullgjort sin värnplikt hemförlovas Dessförinnan genomförde regementet
ett korum, en sorts militär gudstjänst. Jag beordrades plötsligt att
läsa ”Fader vår” inför några hundra bassar. Överraskad tvekade jag.
Heter det ”Fader vår som bor i himlen” eller ”Fader vår som är”? Efter
en lång paus satsade jag på är. Musikkåren avslutade med Kronobergs
regementes paradmarsch.
Vi som skulle göra femton månader i lumpen deltog i de
nyinrycktas utbildning under sommarmånaderna innan vi äntligen fick
lämna kasernerna i slutet av augusti.
Att jag skulle till Lund var självklart. Men vad hade jag i Lund att göra?
Fridays for Future startades av en
skolflicka, Greta Thunberg, den 20 augusti 2018. Hon satte sig då som
ensam skolstrejkare utanför riksdagshuset i Stockholm för att lyfta
miljöfrågan inför valet samma höst.
Varje fredag strejkar nu tusentals elever och studenter i
över 100 länder på alla kontinenter för att politikerna ska göra
följande:
1. Håll den globala temperaturökningen under 1,5 °C jämfört med förindustriella nivåer.
2. Följ Parisavtalet.
3. Säkerställ klimaträttvisa.
4. Lyssna på den bästa samlade vetenskapen som för närvarande finns.
I fredags bjöd Fridays for Future åter in
till Global strejk för klimatet i länder runt om i världen. Bara i
Sverige ordnades demonstrationer i 26 olika städer. På Stortorget i Lund
samlades ett hundratal personer, en manifestation för att ännu en gång
försöka påverka politikerna att förstå allvaret i klimatkrisen.
I fredagens strejk lyftes speciellt punkt 3 ovan upp,
den om klimaträttvisa. Kravet på minskning av växthusgaser ställs
framförallt på de rikaste i världen eftersom 1 % av världens befolkning
är ansvariga för 15 % av utsläppen av växthusgaser. Den rikaste
hälftens årliga utsläpp är mer än 75 gånger högre än den fattigaste
hälftens. Utsläpparna är samma aktörer som gör att många lever på
existensminimum, har dåliga arbetsvillkor och utsätts för förtryck i
olika former. 
Den lokala ledningen i Lund för Fridays for Future,
bestående av bl. a. Lottie Rosenkvist, hade bett deltagarna ta med sig
egna plakat. Rysslands angrepp på Ukraina och följderna av invasionen
hamnade av naturliga orsaker i fokus på många av deltagarnas plakat.
Kriget är en fruktansvärd katastrof för människorna i Ukraina, men
också förödande för klimatpolitiken. På grund av detta vansinniga
angrepp på Ukraina hamnar klimatet åter i skymundan på den politiska
dagordningen. Även kriget i sig medför en påfrestning på klimatet genom
en enorm förödelse av materiella resurser.
Mellan talen och slagorden spelade två olika orkestrar:
Jazzbandet Landelius med vänner och den ständigt lika aktuella
orkestern Röda kapellet.
Lottie Rosenkvist avslutade manifestationen med att i
denna tid av katastrofer citera Wolf Biermanns dikt Uppmuntran:
Nej, låt dig ej förhårdna
i denna hårda tid.
Dom alltför hårda brister,
dom alltför styva mister
sin vassa udd därvid.
Nej, låt dig ej förbittras
i denna bittra tid,
för grämelsen den bygger
ett galler runt omkring dig,
och makten klarar sig.
Nej, låt dig ej förskräckas,
i denna skräckens tid.
Dom hoppas ju på detta,
att innan kampen börjat,
vi gett oss utan strid.
Nej, låt dig ej förbrukas,
men bruka väl din tid.
Nej, låt dig aldrig kuvas,
du stöder oss, vi stöder dig,
vi ger varandra liv
Vi låter oss ej tystas
i denna tysta tid,
en dag ska marken grönska,
då står vi alla starka,
då är den här vår tid.
Marianne Sonnby-Borgström, text och foto
Lottie Rosenkvist
Margot Bengtsson och Saima Jönsson med plakat Olja och gas göder Putin och föder krig
Nilla Bolding, ständigt central deltagare i FFF
Pontus Bergendahl, klimataktivist i Extinction Rebellion, i samspråk med Lottie Rosenqvist
Röda Kapellet
Ulrika Jacobsson med sin paroll Skrota alla vapen, och återvinn metallen,
skrota alla vapen och slå alla krig ur skallen
Jazzbandet Landelius med vänner
Fredag den 25e mars arrangerar Fridays For Future klimatstrejker världen över, bland annat här i Lund!
Och eftersom det är våffeldagen bjuder vi på våfflor! STORTORGET KL 12! Vi ses där!
Blåsorkestern Röda Kapellet spelar kl 13.
Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den
globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet,
verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade
vetenskapen.
Onsdag den 30 mars kl 18
Stadsbiblioteket - Atriumgården
Under senaste åren 
Sara Ullström doktorerar i ämnet på LUCSUS vid Lunds
universitet. Arrangeras i samarbete med Lunds Naturskyddsförening och
Lunds universitets Hållbarhetsforum.
Ingår i serien Gröna program på Lunds stadsbibliotek.
Svik inte kommande generationer!
I en klimatkris måste fördelningspolitiken göras om. Vi kan
inte längre fördela mellan fattig och rik. Vi måste också kräva
rättvisa mellan generationerna.
Henrik Jalallan, Aftonbladet 21/3
Befäst inte fossilberoendet!
Att som flera partier föreslå åtgärder som befäster
människors fossilberoende, inklusive regeringens stödpaket med kontanter
till alla som äger en bil, är kontraproduktivt.
Jesper Sahlin, Sydsvenskan 17/3
Gynna inte bilismen!
Kapplöpningen om att sänka bensinpriserna är pinsam.
Så kommer klimatmålen inte att nås.
Så framstår svenska politiker som viljesvaga.
Lena Mellin, Aftonbladet 21/3
Minst ett svenskt barn förlorade sin
mamma för alltid i mordet på Malmö Latinskola. Att förlusten och sorgen
är gränslös förstår vi alla.
Bland de 6000 barnen från Ukraina finns några som också
förlorat föräldrar och syskon för alltid. Samhället och vi medmänniskor
måste ställa upp för alla drabbade barn, nu och i all framtid.
Nu inleds Skånes Fri-
idrotts-förbunds och fastighetsbolaget Hemsös jätteprojekt Nationellt
Centrum för Idrott och Folkhälsa. Politikerna i Byggnadsnämnden fattar
beslut om att inleda planeringen på torsdag. Då är det viktigt att de
inser vilken total omvandling av naturmiljön söder och väster om
Klostergården det innebär.
Vårt gröna aktivitetsstråk söder om fotbollsplanerna påverkas.
Naturen runt förskolan Väderleken påverkas. På 90-talet kom hotet från
Åkerlunds och Rausings giftgaser, nu är det Nationellt centrum.
Klostertäppans koloniområde med dess fridfulla gröna samlingsplats
måste omdisponeras. Källby Möllas odlingslotter också.
Överallt arbetar folk i sitt anletes svett med att odla omgivna av
grön natur. De odlar livsmedel i en tid av ökande brist. De kommer inte
att tiga. De protesterar. Här är några krav som kommer att resas:
• Gör inte intrång i det gröna aktivitetsstråket mellan Flackarpsvägen och järnvägen söder om fotbollsplanerna!
• Rör inte förskolan Väderleken!
• Rör inte miljön runt det gamla vita huset som är det enda som återstår av Källby!
• Rör inte koloniområdet Klostertäppan!
• Rör inte Källby Möllas odlingslotter!
• Håll er borta från hela det gröna aktivitetsområdet mellan Flackarpsvägen och järnvägen!!
• Stråket för vandrare och löpare ned till Höje å måste skyddas!
Om resten av jätteprojektet kan anmärkas att området öster om Högevallsbadet kommer att bebyggas med en förskola och ett stort ”Idrottsservice”.
Grönområdet mellan Källbybadet och Sunnanväg blir skolområde.
Hundrastplatsen blir parkering.
I hörnet mellan Sunnanväg och Västanväg anläggs ett ”Angöringstorg” och en busshållplats.
Allt för att placera idrottsservice, ”mobilitetshus”? och
förskola. Träddungar kommer utrotas. Översvämningsrisken ökar, den
biolokiska mångfalden utarmas.Klostergårdens naturmiljö kommer att
omvandlas radikalt.
Vi lever i skuggan av klimatkatastrofen. Vilken påverkan kommer detta jätteprojekt att ha?
Promenera gärna hit och se er omkring! Titta inte bara på kartor och reklam!
Läs mer i Byggnadsnämndens handlingar, punkt 9 »
Läs skrivelsen från representanter för Källby mölla, Källbytäppan och Klostertäppan »
Det har varit ytterligare en intensiv vecka i riksdagen. De olästa mejlen hopar sig, pappershögarna är stora på skrivbordet och regeringen har under veckan skickat runt 50 propositioner till riksdagen (det vanliga är cirka 10 på en vecka). Vi börjar närma oss deadline för när regeringen inte längre kan skicka lagförslag till riksdagen och vara säkra på att de hinner beslutas innan mandatperioden är slut. Riksdagen stänger visserligen aldrig, men vid midsommar slutar vi ha vanliga voteringar. Arbetsbelastningen är alltså ganska stor nu under våren.
Idag torsdag skedde något unikt i riksdagen.
Ukrainas president Zelensky talade till hela riksdagen på videolänk
från Ukraina. Vi har visserligen ofta besök av utländska gäster och
statschefer, men att någon talar till hela riksdagen i plenisalen (om
än på länk) är mycket ovanligt och har kanske aldrig hänt innan.
Zelensky tackade för Sveriges stöd och uppmanade oss att fortsätta
stödja, även efter kriget har tagit slut. Han gjorde också en fin
referens till våra båda blågula flaggor. Talet finns att lyssna på här.
Efter Zelenskys tal hölls debatt om ett nytt förslag om
att exportera vapen till Ukraina, även denna gång 5000 pansarskott samt
minröjningsmaterial. Denna gång höll partiledaren vårt anförande.
Vänsterpartiets partistyrelse och verkställande utskott har beslutat
att V ska vara positiva till vapenexport till Ukraina och vi röstade
därför ja denna gång. Jag följer partistyrelsens och VU:s beslut (det
är en principfråga för mig) även om jag själv inte är positiv till
vapenexport till länder som befinner sig i krig eller konflikt.
Idag beslutade riksdagen även att bensin-
och dieselpriset ska sänkas med 50 öre litern permanent (genom
skattesänkning). Detta har vållat en del debatt i Vänsterpartiet, men
även här har verkställande utskottet fattat ett beslut som jag har
följt, även om det känns mycket konstigt att rösta för att sänka
bensinpriset.
En negativ nyhet denna vecka är att regeringen ger
tillåtelse till en gruva i Kallak/Gallok. Planeringen av gruvan har
föregåtts av stora protester, framförallt från den samiska befolkningen
i området samt andra samiska grupper. Vänsterpartiet är emot att
gruvan anläggs, men beslutet ligger helt på regeringen.
I veckan upphävde riksdagen Covid-19-lagen, den som gav
möjligheter till olika typer av restriktioner på grund av pandemin.
Lagen slutar gälla 31/3. Covid-19 är därefter inte längre en så kallad
“samhällsfarlig sjukdom”.
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund
En rad tunga vänsterpartister, med den klimatpolitiske
talespersonen Jens Holm i spetsen, kräver nu att partiet ska lämna
uppgörelsen om sänkt skatt på bensin och diesel. Så skriver Sveriges
Radio den 20 mars.
Vilka dessa tunga vänsterpartister är vet inte VB förutom Johan
Lönnroth som publicerat brevet på Facebook och Ann Schlyter som
kommenterat hans inlägg.
Jag är en av många som skrivit under detta brev :
Till Vänsterpartiets partistyrelse: Lämna uppgörelsen om sänkt bensin- och dieselskatt
Vi lever i turbulenta tider som kräver
politiska omprioriteringar. Men det gäller att inte tappa huvudet
alldeles. Efter Rysslands vansinnesattack på Ukraina steg oljepriserna
kraftigt, vilket snart även ledde till rekordhöga priser på drivmedel.
För människor som är beroende av fossila bränslen för att ta sig till
arbetet och klara sina dagliga ärenden är det förstås besvärligt.
Samtidigt är det en direkt effekt av kriget, och att sänka skatten på
fossila bränslen riskerar därför att gynna den ryska krigskassan genom
ökad försäljning. Även om den mesta oljan som importeras till Sverige
inte är rysk, leder subventionering av bensin till att efterfrågan ökar
även på rysk olja. Alldeles oavsett kriget har vi en klimatkris som
kräver att vi snabbt tar oss ur fossilberoendet, och många enskilda, i
glesbygd lika väl som i storstad, har redan börjat med det.
En klok politik måste i detta läge handla om att
balansera alla dessa intressen: att kompensera ekonomiskt utsatta
grupper för prishöjningarna utan att förstärka Putins krigskassa eller
förvärra klimatkrisen. Att generellt sänka priset på fossila drivmedel
med 4-5 kronor, som Vänsterpartiet driver tillsammans med
högerpartierna, är inte klok politik. Det skulle göra att Sverige får
bland de lägsta bensin- och dieselpriserna i EU. Bortsett från att det
tydligt undergräver Vänsterpartiets klimatpolitik och ökar
försäljningen av rysk olja är det inte ens fördelningsmässigt
träffsäkert. Det allra mesta av stödet skulle gå till bilförare i
tätorter, och den grupp som förmodligen skulle gynnas mest av sänkta
bränslekostnader är bilpendlande män i storstäder med relativt höga
inkomster– som både har råd med tillfälliga prisökningar och dessutom
har tillgång till alternativa färdmedel i kollektivtrafiken.
Uppgörelsen med högerpartierna har förhandlats i Finansutskottet men
har ännu inte röstats igenom i utskott eller riksdagens kammare. Därför
vädjar vi till partistyrelsen att uppmana riksdagsgruppen att lämna
uppgörelsen i utskottet.
Det hade varit betydligt klokare att i stället ge en
generell kompensation till boende i glesbygd så att de kan fortsätta ta
sig till arbete och samhällsservice, och samtidigt uppmana dem som kan
att, i solidaritet med Ukrainas folk, undvika att ta bilen. Något som
även kunde uppmuntras genom att tillfälligt halvera taxorna i
kollektivtrafiken. En klok politik hade, vidare, varit att ytterligare
påskynda omställningen till ett fossilfritt transportsystem genom att
snarast förbjuda nyförsäljning av fossilbilar, satsa på en statlig
laddinfrastruktur i hela landet och utbyggd tåg- och kollektivtrafik.
I stället framstod Vänsterpartiet den här gången som det
minst gröna av de rödgröna partierna. Vi hoppas att det var sista
gången det hände. Vi uppmanar partistyrelsen att återföra
Vänsterpartiet till en klok politik som leder mot rättvisa, fred och
minskade klimatutsläpp. Lämna uppgörelsen med högerpartierna om sänkt
skatt på bensin och diesel.
Johan Lönnroth
I förra veckans nummer av VB finns ett par verser av antikrigsvisan ”Jag står här på ett torg”. Översättningen från den franska originalversionen, ”Le déserteur,” är som framgår av VB, gjord av Lars Forsell och i denna version framförd på suveränt vis av Ulla Sjöblom på 1950- och -60-talen.
Vietnam och Algeriet
Det är alldeles riktigt att protestvisan i första hand har
kommit att förknippas med Frankrikes kolonialkrig i Algeriet 1954-1962.
Faktum är emellertid att visan skrevs innan Algerietkriget bröt ut i november 1954. Visan framfördes våren 1954, mitt under slaget vid Dien Bien Phu, av Marcel Mouloudji, en av dåtidens mera kända vissångare i Frankrike och med algeriskt påbrå, om en får tro Wikipedia.
Viet Minh troops plant their flag over the captured French headquarters at Dien Bien Phu
Slaget vid Dien Bien Phu, som ägde rum 13 mars till den 7 maj
1954, utgjorde slutpunkten för Frankrikes kolonialvälde i Vietnam. Den
vietnamesiska befrielserörelsens seger över den franska kolonialmakten
anses ha bidragit till den algeriska motståndsrörelsens beslut att
starta befrielsekriget. Det går alltså en röd tråd mellan Vietnam och
Algeriet både i visan och i och befrielsekrigen.
Visor, svarta och röda
Värt att notera när det gäller ”Le déserteur” är att Lars
Forsell senare gjorde en annan version av visan. Forsell hade ofta i
sina tolkningar ett tämligen frigjort förhållande till
originaltexterna. Den senare versionen, som heter just ”Desertören,” är
en version, ligger emellertid betydligt närmare det franska originalet
än ”Jag står här på ett torg”. ”Desertören” spelades in på LP:n
”Visor, svarta och röda” av Cornelis Vreewijk år 1972.
Båda de forsellska översättningarna är värda att ta del av.
Här följer därför den senare versionen av ”Desertören”, vilket väl kan
vara på sin plats i denna tid, när en europeisk stormakt åter försöker
upprätta ett kolonialvälde.
Desertören
Min galne general
som leder våra härar
Förlåt att jag besvärar
men jag har gjort mitt val
Jag är förbannat trött
på all er propaganda
om truppens goda anda
Den får mig att se rött
Den får mig att se blod
att höra hur ni skryter
när blod och tarmar flyter
om era pojkars mod
Min tapperhet är slut
Jag tänker desertera
och göra det som flera
än jag funderat ut
Snart ä’re inspektion
Här är för hett i solen
Nu kastar jag pistolen
och gör revolution
Så nästet över ån
det får ni själv förgöra
Jag tänker inte störa
Jag sticker härifrån
Ska det va livets lag
att människan ska födas
helt enkelt för att dödas
då inser ni en dag
att det finns bättre fält
än slagfält där det mördas
och bara döden skördas
och bryter era tält
Ja bryter era tält
och öppnar krig mot nöden
och börjar slåss mot döden
och sjukdomar och svält
Ni drar dit folken dör
och spar de billioner
Ni ödslar på kanoner
och köper lite smör
Ja blir det som jag vill
så kommer generalen
med hela arsenalen
till oss och hjälper till
Men jag vet vad ni gör
den dag ni hinner fatt mej
Jag får ett skott i nacken
Det får en desertör.
(Text: Lars Forsell)
Not: Måhända misstar
jag mej, men jag vill minnas att Röda Kapellet med sångsolist vid något
tillfälle har framfört visan i den senare versionen.
