Det omöjliga tycks vara möjligt – i denna märkliga dansproduktion, från Kuba och Sverige av Bertil Egerö

När ljuset går på finns en ensam stol på scen, med ryggen åt oss. Ett par armar, eller är det ben?, bakom stolen utför mjuka levande rörelser inför våra blickar. En man kommer gående över scenen, närmar sig arm/benen, stöts bort, omfamnas. Scenen växer till åtta dansare i ständigt nya formationer och snabba flyt över scenen. Jag påminns om barnaårens kaleidoskop med sina färgade glasbitar som ständigt bildar helt nya mönster.

 

Danskompaniet Memory Wax i Malmö och Danza Teatro Retazos från Havanna, Kuba, prövar helt nya vägar. En bit in i föreställningen blir den mörka fondväggen en video av dansarna, tagen rakt uppifrån. Deras krypande rörelser nere på golvet blir som försök att ta sig uppför en vägg, hjälpa varandra att inte halka ner, stega sig fram på de andras huvuden. Illusionen är perfekt.
   Långt senare, med fonden neutral, går människor i lugn takt längs fonden medan dansarna gör sitt på scenen. Möten uppstår mellan de två, där fondens människor motståndslöst går genom dansarna. De rör sig mot varandra, prövar positioner, och blir ett möte mellan verklighet och illusion.
   Possible Impossible heter föreställningen, som ”tar avstamp i ett landskap där kända lagar om tid, rum och kraft upphört att gälla. Vi förs in i en associativ värld där sinnet är fritt och det omöjliga blir möjligt.”
   Lundensare har turen att kunna se föreställningen i Stenkrossen, det stora huset på Kastanjegatan nära Södra Vägen, den 9 april kl 19. Ca en timme tar den. Mer information och biljettlänkar finns på www.memorywax.com . Memory Wax: 0704-928030