Pengarna eller livet! ropar borgerligheten – och skämmer ut sig

 

Jag har väl aldrig hört på maken. Det tog bara några dagar så började finansmarknaden skrika med hes röst i tv-studion att pengarna var viktigare än de sjuka. Finansmarknaden via Kerstin Hessius, vd Tredje AP-fonden och tidigare vice riksbankschef, kräver ett slutdatum och borttagande av… ja, vadå? De ger inget svar, vilken åtgärd ska bort, bara ett rop att hjulen måste snurra för annars blir det finanskrasch, hyperinflation och massarbetslöshet.
   Nej, det blir det inte. Det blir däremot konkurser för spekulanter och finansbolag. Nationaliseringar. Stopp för privatiseringar. Och omställning till en hållbarare ekonomi.
   Det är det de vill stoppa.
Läs hela ledaren i ETC »

Corona-pandemin en del av klimatförändringen av Gunnar Stensson

Att klimatförändringarna går långsamt är en skröna. Den globala upphettningen är inte bara en arktisk historia som utspelar sig långt i fjärran. Den handlar inte bara om havsnivåer och kustlinjer. Den leder inte bara till bränder i Australien och Kalifornien.
   Den berör inte bara naturen utan också människan. Välstånd skyddar inte. Vi kan inte krångla oss ur den med tillväxt och teknik. Det har aldrig i mänsklighetens historia funnits en motsvarighet. Mer än hälften av all koldioxid i atmosfären har släppts ut de senaste 30 åren. (David Wallace-Wells, Den obeboeliga planeten.
   Den här gången har upphettningen överraskat alla genom att slå till i form av Corona-pandemin. Den började på en enkel bakgårdsmarknad i Kina Med hjälp av vår globalisering har den omedelbart, med hittills okänd snabbhet, nått hela jorden, över alla gränser – och samtidigt stängt alla gränser och tvingat fram ett skyddsavstånd mellan alla individer.
   Corona-pandemin ställer allt, lokalt som globalt, stort som smått, i ett nytt ljus. Vi ska titta på en aspekt, ekonomin, och se hur den påverkats

Corona-pandemin avslöjar nyliberalismens vinst- och tillväxtdogm
”New economic management” innebär att köpa billigast möjligt ”just in time” det vill säga när behovet är störst. Det innebär också att sälja till högsta möjliga pris, när köparens behov är störst. New economic management är en dödsbringande förenkling av ekonomin.
   Under de 30 år som nyliberalismen dominerat har detta varit den grundläggande och lättköpta dogm som styrt svensk samhällsekonomi, liksom världsekonomin. ”Vad får jag pengarna?”
   Corona-krisen har avslöjat dogmen. Den är varken ny eller klok, bara gammal och dum. Den har gjort oss exceptionellt sårbara.

Det upptäckte socialminister Lena Hallengren, S, när medicinsk utrustning som beställts och betalats inte levererats, därför att Tyskland, Frankrike och Tjeckien under coronakrisen infört exportförbud på dessa produkter. Men vi borde ha förstått det tidigare.
   Vi borde förstått det när svenska jordbruksprodukter blev dyrare än utländska och vi lade ner stora delar av jordbruket och i stället köpte billiga utländska matvaror. Sverige är nu när det kommer att bli nödvändigt långt ifrån självförsörjande.

Vi borde förstått det när vi lade ner brandförsvaret därför att det inte brunnit på länge i Sverige. Sedan brann det i Ljusdal 2018 och då saknades det brandmän, brandbilar och flygplan. Fler skogsbrandskatastrofer är att vänta i upphettningens tid.

   Vi borde ha förstått det när vi lade ner stora delar av försvaret, därför att världen verkade fredlig. Det viktigaste var inte att förstörelsemaskiner som kanoner och stridsvagnar i fortsättningen skulle köpas ”just in time”, utan att vi förlorade den allmänna värnplikten och tillgången till nödutrustning som de 30 fältsjukhus som vi nu kunde ha haft nytta av. (Anne-Marie Pålsson, M, Sydsvenskan 23/3)

Det upptäckte Lommas nye kommunstyrelseordförande Robert Wenglén, M. Under 15 år hade Lomma anlitat fyra privata vårdkoncerner som alla arbetade enligt modellen VVV, vinst genom valfri vanvård.
   Robert Wenglén konstaterade, att det måste kallas kvasimarknad och inte valfrihet att samma vårdkoncern driver alla Lommas fyra vårdboenden, att vinst bara kan uppnås genom lägre löner, lägre bemanning och lägre krav på personalens kompetens, att äldrevården är en kärnverksamhet som kommunen måste behålla och att kommunen har konkurrensfördelar som lån till lägre ränta, inga avkastningskrav på det egna kapitalet och ingen vinstskatt.
   Han drog häromdagen slutsatsen att kommunen måste ta ett dominerande ansvar för äldreomsorgen, i synnerhet nu när coronasmittan hotar den äldre. Också för skolan måste kommunen ta ett dominerande ansvar. (Robert Wenglén, M, Sydsvenskan 23/3)
 

 
Det upptäckte Allras fondsparare när de förstod att ledningen tjänat miljoner på att spekulera med deras pengar och det upptäckte alla de som anlitade Swedbank när de förstod att styrelsen profiterade på att smuggla lettiska och ryska förbrytares miljarder till skatteparadis.

Den osynliga handen är avslöjad. I klimatupphettningens tid krävs en helt annan sorts ekonomi, en som handlar om rättvis fördelning av begränsade eller minskande tillgångar. Det kräver samhällsmakt över ekonomin och globalt samarbete. Dit är det långt.

Gaza

Friday for Future alla fredagar

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget. 

Överkapacitet

Överkapacitet är rationellt när det kommer till vård och omsorg. Överkapacitet är ett annat ord för att inte bara nuet, utan också framtid och förflutet, ska kunna vara närvarande i samhällsplaneringen.
   Överkapacitet har blivit ett av mina favoritord.

Boktips

 

Naomi Kleins On Firehar nu utkommit på svenska på Ordfronts förlag. Den svenska översättningens titel är I lågor. Ett brandtal till världen för en Green new deal.
   VB har tidigare presenterat den engelska upplagan och rekommenderar bokensom är en uppföljare till Detta förändrar allt och Nej är inte nog. 
   ”Jag tycker det blivit allt tydligare i Naomi Kleins böcker att det inte kan finnas något vitalt grönt tänkande utan att det också är rött.”Göran Greider, Aftonbladet 15/3. 

Markplan det enda realistiska för nya Lund C av Ulf N

I början av mars nämnde jag om att kommunstyrelsens arbetsutskott fått en föredragning från utredningen om vilket höjdläge det nya Lund C med två nya spår för höghastighetståg ska ha. Då hade enbart sipprat ut det skulle ta minst tre år längre tid att förlägga järnvägen, inklusive Lund C, i tunnel.

Exploateringsintäkterna långt ifrån tillräckliga
Nu vet vi mera. Kostnaden för att gräva ner järnvägen blir 18 – 22 miljarder kronor. Den summan är betydligt högre än de ungefärliga beräkningar som Trafikverket tidigare gjort. Nedgrävningsanhängarna har fäst stora förhoppningar på att den mark som kan bebyggas genom att förlägga järnvägen underjordiskt skulle ge exploateringsintäkter för att finansiera en stor del av tunnelbygget. Så är inte fallet. Exploateringsintäkterna skulle hamna på lite drygt 2 miljarder kronor. Och då med en exploateringsgrad som förutsätter 20-våningshus. En mera lunda-anpassad exploateringsgrad ger förstås lägre intäkter. Kostnaderna för att dra järnvägen i tunnel genom Lund får priset för att bygga spårvägen att framstå nära nog som småslantar.

Fantasier om att staten ska betala
För det handlar om att det är Lunds skattebetalare som får stå för nedgrävningsfiolerna. Staten, i form av Trafikverket, är tydlig på denna punkt. Trafikverket är berett att bygga spåren i markläge och stå för dessa kostnader. Vill Lund ha något annat läge får kommunen betala. Att som t ex M-kommunalrådet Fredrik Ljunghill säja att staten ska stå för större delen av kostnaden (Sydsvenskan 18 mars) är ingenting annat än fantasierna och försök att föra lundaborna bakom ljuset.

Kvintetten kvintilerar
Oppositionsrådet Karin Svensson Smith (MP) varnar i samma tidning för att fördyrande särkrav från kommunens sida kan leda till att sträckan Lund-Hässleholm prioriteras ner av Trafikverket till förmån för sträckan Göteborg-Borås.
Till detta kan tilläggas att risken är de styrande kvintettens kvintilerande och trixande kring den framtida höghastighetsjärnvägen kan leda till att Lund C överhuvudtaget inte kommer att bli en station för höghastighetstågen.

Riksdagen fungerar nästan som vanligt, trots Corona! av Hanna Gunnarsson

Sverige har ju, som de flesta andra länder, drabbats av viruset Corona/Covid-19. Det är såklart en allvarlig situation och det sätter vårt samhälle lite på prov. Det är viktigt att följa myndigheternas rekommendationer, samtidigt som vi inte får överdriva utan så mycket som möjligt måste upprätthålla ett vanligt vardagsliv.
   Att följa och lita på myndigheternas rekommendationer är otroligt viktigt i en kris. Myndigheterna gör såklart inte alltid rätt, men i en krissituation måste vi samlas runt de rekommendationer och beslut som finns, inte spekulera, hitta på egna fakta eller få panik. Att hålla ihop samhället och hjälpas åt för att se till att det fortfarande fungerar är otroligt viktigt. Så: Tvätta händerna, håll lite fysisk distans till andra människor och stanna hemma om du är sjuk eller tillhör en riskgrupp!

Riksdagen fungerar som vanligt trots Corona-viruset, även om det blir en begränsning och effektivisering av verksamheten. Vi gör vissa förändringar dels för att möjliggöra för de som behöver arbeta hemifrån att kunna göra det, och dels för att kunna rotera ledamöter tjänstemän, alltså kunna ta in friska personer om någon blir sjuk. Två stora förändringar har gjorts i den politiska verksamheten:
   1) Bara 55 ledamöter deltar på omröstningarna. Partierna har fått platser proportionerligt (4 för Vänsterpartiet). Det gör att vi dels kan låta de som är sjuka eller behöver vara hemma vara just hemma och dels att vi lätt kan fylla upp våra få platser om många blir sjuka.
   2) Vi har valt nästan alla ledamöter till ersättare i alla utskott. Det betyder att utskotten nu har ungefär 300 ersättare, och det kommer alltså alltid finnas någon som kan gå in och tjänstgöra på utskottsmötena. Utskotten är viktiga för att riksdagens beslutsfattande ska fungera. Vi hjälps alltså åt med att se till att alla utskott och debatter bemannas.
 

 

Riksdagen är alltså igång nästan som vanligt. Vi har utskottsmöten, debatter och fattar beslut. Många möten är dock flyttade till telefon- eller videomöten, framförallt många interna möten i partiet. Våra politiska tjänstemän arbetar hemifrån nästan allihopa. Riksdagen har däremot ställt in alla besöksgrupper, guidningar och seminarier. Väldigt många studiebesök är inställda och alla utrikes resor (själv hade jag två väldigt spännande resor inbokade under våren, som nu alltså skjuts upp och förhoppningsvis kan genomföras vid annat tillfälle).
   En hel del beslut fattas nu för att underlätta för samhället att klara av den här situationen. Vänsterpartiet har framförallt arbetat för att avskaffa karensdagen och möjliggöra för studenter att få studiemedel även om universitet och högskolor stänger. 

Riksdagen har fattat två beslut som har snabb-beretts: Garantier för flygföretag och möjlighet att stänga skolor. Vanligtvis tar det minst fem veckor från att regeringen lämnar en prop till riksdagen tills vi fattar beslut. Men i akuta fall går det på tre dagar (motsvarande snabb-beredning gjordes t ex efter tsunamin). Då har partierna endast en dag på sig att skriva en följdmotion med egna åsikter.
   Vänsterpartiet röstade för båda förslagen, men det betyder inte att vi tycker att innehållet är bra. Men vi vill ge myndigheterna möjlighet att rent lagligt kunna göra det de anser är bäst i denna situation. Vi har ett så kallat särskilt yttrande angående flyget, där vi säger att vi självklart vill minska inrikesflyget men i ordnade former (att låta flygföretagen gå i konkurs på ett dramatiskt sätt tror vi inte är rätt väg, framförallt med tanke på de anställda). Och vi vet att stängning av skolor och förskolor skulle få enorma konsekvenser för elever, familjer och hela samhället
   I veckan har jag debatterat en av våra motioner om klimat- och miljöfrågor inom Försvarsmaktens verksamhet, med fokus på att skydda Vättern. Debatten finns här (klicka på mitt namn).

Hanna Gunnarsson (v) Lund
Riksdagsledamot och vice gruppledare

Jätten Defender avblåst i tysthet av Per Roijer

 

I veckan avblåste USA den största förflyttningen av militär personal och materiel som skett till Europa på över 25 år.
Beskrivningen är den amerikanska arméns egen.
Mer än 6 000 amerikanska soldater har sedan januari i år skeppats över Atlanten inklusive högkvarter och en pansarbrigad med stridsvagnar. Armén har flyttat 9 000 fordon och utrustning, 3 000 ”pieces of equipment” har forslats med båt, skriver Amerikanska armén i Europa på sin hemsida. Avsikten var att visa upp amerikansk militär slagkraft i Europa. Coronapandemin kom i vägen.

Nu är trupperna på väg tillbaka till USA
Nyheten om denna Natos jättemanöver som omfattar 18 olika länder i Europa, med 37 000 deltagande soldater och civil personal, varav 20 000 amerikaner, har fullständigt drunknat i rapporteringen om Coronaviruset.
   Övningen kallades Defender (sic!) Europe 20 med tyngdpunkten i Tyskland, Polen och de baltiska staterna.
   Inskeppningen från USA till Europa med personal och materiel är den största på över 25 år, skriver amerikanska armén i Europa på sin hemsida. Manövern har mötts av demonstrationer i Tyskland, men nyheten om såväl uppbyggnaden som upplösningen har inte fått någon uppmärksamhet.
   Nu är manövern, övningen, och som somliga nog ser det, provokationen, avblåst på grund av utbrottet av det nya coronaviruset. Sedan den 13 mars har överskeppningen från USA avbrutits och de som skickats över Atlanten är på väg hem igen.
   ”Hälsa, säkerhet och stridsberedskap hos våra militärer, civila och familjemedlemmar är det viktigaste för oss”, skriver USA-armén på sin hemsida som förklaring. Några fall av smitta har konstaterats bland amerikanska trupper i Europa.

En annat kanske lika viktigt skäl framskymtar i arméns information om Covid-19:
   ”Medan den amerikanska militären ofta i filmer och på teve med ögonblicks varsel verkar kunna ställa upp med vidsträckta medicinska resurser när det behövs, så har talespersoner för Pentagon tidigare varnat för att överskatta [ vår] förmåga att bistå med medicinska insatser när det gäller spridningssjukdomar som coronan”, skriver Pentagons talesperson på hemsidan.
   Krigsmaktens egen sjukvård är i första hand anpassad till att ta hand om krigsskador, framhålls det. Den är också nedbantad på samma sätt som vi kan ser när det gäller svenska försvaret.
   Det gäller att snabbt få hem så många som möjligt innan utbrottet blir ohanterligt för trupperna i Europa.

Nu styr corona-pandemin. Sedan måste ickeförsämrings-principen gälla!

Flygresorna upphörde. Gatorna tömdes, SAS avskedade 10 000. Hotell och restauranger stod tomma. Riksbanken erbjöd 500 miljarder i gratislån. Löfven slängde ut gymnasisterna ur skolorna. Danmark stängde Öresundsbron, Norge stängde gränsen, men motståndsrörelsens gamla stigar finns kvar. Frankrike gick i corona-krig. Italien och Spanien hamnade i karantän. EU sprack som en glasruta. Trump stängde USA:s sista gräns, den mot Kanada.
   Åtgärderna för att bekämpa pandemin undergräver ekonomin, slår ut företag och leder till arbetslöshet och minskande BNP. Sedan vill många återställa ett ekonomiskt system som leder till klimatupphettning och hotar livet på planeten.

Exakt nu, när universitet och gymnasier stängt och gymnasister och studenter som alla andra sitter isolerade i sina kamrar, skickar Lunds kommun ut en påkostad, tillväxtoptimistisk propagandabroschyr under titeln Lund. Skapar framtiden - kunskap, innovation, öppenhet.
   Den första artikeln handlar om hur Lund växer, förra året med cirka 2000 personer till 125 000 invånare. ”Tillväxten är motorn i utvecklingen” heter det där. Men tillväxten kan inte fortsätta.
   ”Regeln borde vara att allt som görs vid planering av nya områden följer vad som brukar kallas ickeförsämrings-principen”, skriver Högni Hansson, lärare vid Centrum för miljö- och klimatforskning, i Sydsvenskan 19/3.
   Högni yrkar att Lunds kommun tillsätter en utredning vars mål är att få fram en modell som visar vägen för ett klimatsmart samhälle. Utbyggnaden av E22 borde stoppas!

”Fyrvägsspår med ny station” står med syftning på sträckan Flackarp-Lund och Klostergårdsstationen. Där nämns särskilt en tunnel i Sunnanvägs förlängning för bussar, cyklister och gående tvärs över grönområdet mellan Klostertäppan och Källbymölla. Den tunneln borde strykas enligt ickeförsämrings-principen!

”Höghastighetstågen skapar bra förutsättningar för regional tågtrafik” konstaterar en annan artikel om den nya stambanan för höghastighetståg mellan Lund och Hässleholm. Problemet är att inget igångsättningsbeslut tagits. Månaderna går. Resurserna flödar ut. Kommer banan Lund-Hässleholm prioriteras i det drastiska nuläget?

Samma dag som broschyren kommer ut konstaterar Alexander Kuprijanko i Sydsvenskan att ”Notan för en järnvägstunnel (under Lund) blir 18 till 22 miljarder”. Att bygga för höghastighetståg genom Lund i markplanet skulle bara kosta en tiondel så mycket.
   Karin Svensson Smith, MP, tror att ”Trafikverket – om kommunen förespråkar ett tunnelalternativ - kan prioritera bort sträckan Lund – Hässleholm till förmån för Göteborg - Borås.” En rapport om tunnelutredningen kommer i april.

”Källby och sydvästra Lund är ett av de viktigaste utbyggnadsområdena i Lund” heter det på ett annat ställe. Sedan kommer en fråga: ”Problemet är vad man ska göra med marken om reningsverket försvinner?”
   Om? Är det inte avgjort att reningsverket ska läggas ner och vattnet pumpas till Sjölunda i Malmö?
   Det råder kommunal enighet om att göra Höjeådalen till ett naturreservat, påpekar broschyren.
   Men naturreservatet lyser med sin frånvaro på översiktskartan.
   Om Källby heter det att stadsdelen ska växa fram ”under en längre tid”, så under de närmaste årtiondena händer nog inte så mycket. Och gott är det.

Upprörande är att varken de fem korpfotbollsplanerna, Klostertäppans koloniområde eller Källbymöllas odlingslotter syns på översiktskartan. I stället täcks hela det långa grönområdet mellan Klostergården och spåren av gula fyrkanter som väl föreställer framtida byggnader.
   Så vill Klostergårdsborna inte ha det! De vill bevara sitt långa gröna område, från Södra vägen ända ner till Höje å utan bebyggelse. Och vem vill bo intill en bullrig järnväg? Tillämpa ickeförsämrings-principen!

För oss i Södra Lund spelar också Sankt Lars en stor roll. Men Sankt Lars finns överhuvudtaget inte med på översiktskartan. Man vill kanske dölja utbyggnadsplanerna. Ickeförsämrings-principen är ytterst viktig när omfattande utbyggnad planeras i Sankt Lars.
   Ingenting kommer att bli som förut när corona-paniken släpper sitt grepp. Då börjar vi om under helt nya förutsättningar. Då måste ickeförsämrings-principen styra alla våra beslut, både de lokala och de globala!

Läget av Gunnar Stensson

Plötsligt har vi över 80 hamnat i corona-pandemins centrum. Vi är pestsmittade genom att inte vara sjuka. Vi ska helst inte visa oss utomhus och inte träffa någon. Vi ska inte visa oss på COOP. Barn, barnbarn, syskon och vänner ska lämna kassar utanför dörren, men absolut inte stiga innanför den. Vi är de oberörbara. Vi kan infekteras och trilla av pinn, knall och fall.
   Det har gått fort. Vi skulle fira Nourus i onsdags. Det blev inställt. Förra veckan förberedde jag en liten föreläsning i Virvelvindens träffpunkt. Träffpunkten stängdes i måndags. Jag kallade till byalagsmöte och promenad - idag inställde jag både möte och promenad.  I förrgår avtalade jag med Röda Kapellet och Lunds allmänna sångförening om framträdanden vid Valborg – nu vet jag inte om firandet blir möjligt. Blir det någon 1 maj-demonstration? Om ett par veckor har läsecirkeln möte – eller? I måndags åt Pascal, vår dotterson, hamburgare hos oss i pausen mellan skolan och fotbollen. I tisdags stängdes Hedda-gymnasiet. Pascal ska hålla sig undan.
   Mina barn föreslog att vi ska flytta till torpet i Kvartebo och Karins syster för att rädda oss från smittan. Det var av en rad skäl omöjligt. De ska däremot resa till Småland i påsk. Vi får inte följa med. - av hänsyn till det hot de utgör mot vår hälsa. Återstår att vi isolerar oss i vår trygga vrå i Klostergården. De enda som vågar sig in är unga och äldre kvinnor och män från hemtjänsten. De är hjältar. Men de blir färre. Måtte de inte bli smittade och försvinna eller överlupna av arbete!
   Vi klagar inte. Många har det mycket värre.

Israeliska krypskyttar vid gränsen mot Gaza: ”42 knä på en dag” av Ulf N

Över 200 palestinier har dödats och nära 8000 har skadats under de två år långa protesterna vid gränsstängslet mellan Israel och Gaza.
   Den ”judiska och demokratiska staten” Israel har placerat ut sina krypskyttar vid gränsen för att hindra palestinierna att komma för nära stängslet. Krypskyttarna som är en del av krigsmakten skjuter skarpt mot demonstrerande och obeväpnade Gazabor. En stor majoritet av dem som dödats och skadats har varit obeväpnade. I första hand ska krypskyttarna skjuta sönder demonstranterna i ena knät, men dödskjutningar förekommer också som framgår ovan.

Räknar alla träffar
I den israeliska tidningen Haaretz den 6 mars i år berättar i belåtna ordalag en krypskytt (i tidningen kallad Eden), som nu avslutat sin tjänstgöring om resultatet av sitt uppdrag vid gränsen. ”Jag vet exakt hur många knän jag har träffat”, säjer Eden, ”jag har räknat varje gång jag gett eld. Jag vet precis: 52 knän har träffats”.

”Hur många idag?”
Eden fortsätter: ”Vad gäller träffar så har jag fått in flest fullträffar av alla i min bataljon. I bataljonen brukade de säja: ’Titta, här kommer ”the killer”. När jag kom tillbaka från gränsen brukade de fråga: ’Hur många idag?’ Det fanns en historia om en krypskytt som fått ihop 11 knä på en dag. På några få timmar slog jag nästan hans rekord”.

”Världens mest moraliska armé”?!
Rekordet i antal söndertrasade knän på en dag slogs av Edens grupp om sammanlagt tre skyttar i maj 2018, när Gazas befolkning demonstrerade mot att USA öppnat sin ambassad i al-Quds/Jerusalem. Då sköts 42 knän sönder. En av skyttarna stod ensam för 28 palestinska knän.
   Och Israel hävdar att landet har ”världens mest moraliska armé” ….

Friday for Future alla fredagar

 

Formellt finns inget hinder att genomföra fredags-manifestationen då en "vanlig" fredag i Lund ligger klart under den svenska 500-gränsen. Initiativtagarens anmodan ovan från twitter i onsdags att flytta demonstrationerna till nätet får var och en bedömma själv. Idag torsdag har inte morgondagens Facebook-evenemang annulerats.
 

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.          

Liten virus stjälper stor världsekonomi

En ny, måttligt farlig influensa har drabbat oss med snuva och halsont. Influensan orsakas av ett virus som kallas Corona och härstammar från Wuhan i Kina. Sedan har det färdats snabbt tillsammans med affärsmän, företagare, turister, miljonärer och konsumtionsvaror i luften, på motorvägarna, järnvägarna och fartygen mellan de städer där större delen av mänskligheten finns samlad och där dess verkan är störst tack vare luftföroreningarna.
   Influensan är som sagt relativt beskedlig utom i detta avseende: den är en pandemi som gör många människor sjuka samtidigt och spränger de vårdsystem som dessförinnan drabbats av new public management och försvagats. Den skonar unga men kan döda gamla och svaga.

Corona påminner oss om hur ömtåligt människans speciella ekosystem är. Börserna rasar (delvis automatiskt eftersom köp och sälj hanteras av datorer som programmerats att söka vinst), koncerner och företag går i konkurs, arbetslösheten ökar, fotbollsmatcher spelas utan publik, länder och städer har genomfört utegångsförbud. Danmark har stängt förskolor, skolor, museer och universitet. Donald Trump har satt Europa i karantän och höjer beredskapen längs muren som stänger ute Latinamerikas folk.
   Om pandemin får full kraft bryter vårdsystemen samman i Italien och USA, för att inte tala om en rad länder i Afrika. Jimmy Åkesson och Ulf Kristersson bevakar gränsen för att utestänga flyktingar som försöker rädda sig från oljeprofitörernas krig, Saudiarabien sänker priset på olja. Primärvalens debattmöten läggs ner i USA. Magdalena Andersson slopar karensdagen och förstärker sjukvård och kliniker. Löfven förbjuder möten som samlar mer än 500 deltagare. Fyrspåren Flackarp-Lund skjuts på framtiden.

De drastiska åtgärderna från stater, finanssystem och koncerner kan ses som en förövning inför allt det som måste göras i klimatupphettningens tid. Människans gemensamma institutioner och enskilda individer är inte bara svaga utan visar också på många sätt sin kraft. Kina isolerade 50 miljoner kineser någon månad. Gatorna i Milano, Venedig, Rom och många andra metropoler tömdes på trafik. Luften blev renare. Flygandet minskar drastiskt. Bilismen begränsas, trots Saudiarabiens billiga bensin. Tillväxten avstannar. Pengar överförs till vård och välfärd. Skatter för att bekosta det gemensamma bästa höjs.
   Detta och mycket mer måste göras för att motverka klimatupphettningen. Nu vidtas åtgärderna kaotiskt och i panik. Den framtida energiomställningen, omvandlingen av livsmedelsproduktionen, minskningen av den globala BNP och minskningen av ojämlikheten måste ske planerat och i global skala och på lång sikt. Det blir inte lätt.           

I Coronatider

Dessa Coronatider ger upphov till många tankar som just nu fyller alla medier, gamla som nya.
   VB väljer att citera en dikt av Göran Greider, en som ofta ger upphov till intressanta egna tankar.
 

Jag – en smittbärare av Gunnar Stensson

Mellan 1860 och 1890 avled 86000 personer i Sverige i scharlakansfeber. Dödligheten var 30 procent. (Nationalencyklopedin).
   Det var efter nyår 1939. Vi bodde fortfarande i Uppsala och jag var fem år. Vi firade en liten julfest på trettondagen och jag blev plötsligt sjuk. Det jag minns är att far muntrade upp mig genom att berätta att jag skulle få åka till sjukhuset i brandbil. Min besvikelse var stor när det kom en ambulans i stället, brandkårens ambulans. Jag återsåg aldrig mer mitt hem i Uppsala.
   Jag blev inlagd i ett kalt rum med gula väggar och skrek att jag ville hem. Efter en stund kom en barsk sköterska och sa: Om du inte slutar skrika får du aldrig komma hem! Jag blev tyst.
   I sjukhuset stannade jag sex veckor. Då och då fick jag prata med mina föräldrar genom en glasruta. Vi var ungefär 20 sjuka barn i sjuksalen. På morgnarna kom sköterskor med spatlar och petade snor ur våra näsor. En gång petade jag ut snoret själv men mötte inte den uppskattning jag förväntade. Ibland hade vi ganska roligt. Där var gott om leksaker. Barnen fick presenter och inget fick tas ut från epidemisjukhuset. När ingen tittade sprang vi mellan sängarna. Jag fick öroninflammation och sövdes med eter när jag opererades. Efteråt kräktes jag.

I mitten av februari lämnade jag sjukhuset, men fick inte komma hem utan bodde hos syster Majken, en snäll diakonissa, i ett hyreshusområde utanför Uppsala. Jag fick inte smitta min 3-årige bror Jan. Varje dag åt jag ett vispat ägg med socker. En kväll var det försvarsövning på den öppna platsen utanför och de sköt med kanoner. Ett skjul brann. Jag stod på balkongen.
   Under våren flyttade mina föräldrar med Jan till Växjö. Jag fick jag bo hos min faster i Stockholm när jag fyllde sex år. Jag minns ett kondis högst upp i ett av Kungstornen och en rulltrappa på Skansen.
   Sedan flyttade jag till mina morföräldrar i Färlöv i Skåne. Nu var det sommar. Det fanns en grön pump utanför köket i trädgården. Jag var mycket tillsammans med deras husa som hette Matte.
   Till slut kom jag hem till mina föräldrar i Växjö. Jag kände igen möblerna. Mamma skjutsade mig på pakethållaren när vi hälsade på Jan på epidemisjukhuset. Till slut hade han också fått scharlakansfeber. Efter besöket fick jag saft och en bakelse på Skåres konditori på Kronobergsgatan.
   En månad senare började andra världskriget.

Klimatsmart att inte riva av Ann Schlyter

Exploateringsplanering istället för stadsplanering - hur blev det så, frågade sig en talare på ett seminarium som hölls i Stockholm i måndags. Kulturmiljöfrämjandet och Byggnadsvårdsföreningen arrangerade det i anslutning till ett upprop om att värna kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Uppgiften var att finna vägar för en ökad varsamhet i plan- och byggprocesser.
  Trots ett ökat intresse från allmänheten har utvecklingen gått åt fel håll. Det vittnades om många byggnader som rivs trots riksintresse och bevaranderegler. De goda exempel som visades var många gånger resultatet av folkligt uppror mot förstörelsen. Planerat förfall fortsätter att vara en vanlig metod som fastighetsägare använder sig av. En utredning är tillsatt för att förkorta listan på riksintresse.

Byggherrarna får styra mer och mer. De är starka i förhandlingarna, de har duktiga och erfarna planerare, medan många kommuner inte har tjänstemän med samma erfarenhet. Här i Lund tror jag dock vi har en så bra förvaltning man kan önska sig med de begränsade resurser som läggs på kulturarvskompetens. När det gäller hänsyn till kulturarvet är det snarare problem med politikernas ointresse.

   Byggföretagen hackar på Plan och Bygglagen, PBL. Anpassning till lokala förhållanden och granskning anses fördröja processen. Det verkar som om bostadshus ska produceras i en Trabantfabrik och spridas över landet. PBL är försvagad men kan ändå användas för att skydda miljön, det är i tillämpningen det brister. Lagefterlevnaden är faktiskt dålig.

Trafikverket har av Arkitektuppropet utsetts till årets största rivningsmarodör. På fem år ska de enligt uppgift rivit närmre tusen kulturhistoriska järnvägsbyggnader. Naturligtvis borde det stå i ägarinstruktionerna till statliga och kommunala bolag att de ska värna kulturarvet. Här i Lund röstade femklövern ner ett sådant förslag från vänsterpartiet.
   Den goda byggda miljön är en resurs - en ändlig resurs. Rivet är rivet och borta för alltid. Hållbarhet är ett viktigt argument. Rivning innebär en stor klimatbelastning. Det gör även nybyggnationen. Återbruk är möjligt på alla nivåer, från att hitta användningsområden, exempelvis för gamla industribyggnader, till att ta vara på grundstrukturer av betong och andra delar av byggnader.

   Det krävs en omfattande attitydförändring och folkbildning. Jag skulle önska att det parallellt med skolans undervisning om naturmiljö också undervisades om den byggda miljön.

Arabiska våren och franska revolutionen av Gunnar Stensson

 

I inledningen till sin föreläsning Den arabiska våren och vad som hänt därefter pekade Jan Hjärpe på 1789 års franska revolution som en föregångare.
   Den lysande befrielsen i Frankrike 1789 urartade snart i en hård diktatur och några år senare i Napoleons kejsardöme, men idéerna fortsatte att leva och påverka utvecklingen i hela världen.
   På samma sätt spreds under den arabiska våren demokratiska idéer i arabvärldens 21 nationer med deras 120 miljoner invånare. Idéerna hade existerat i många av länderna långt tidigare, men tack vare IT-revolutionen blev det plötsligt möjligt att nå ut och sprida dem. Nu som då slog reaktionen tillbaka. Framtiden får utvisa hur de demokratiska idéerna förverkligas.
   Gnistan som tände den arabiska våren var en självbränning som utfördes av en förtvivlad grönsakshandlare i Tunis. Jan Hjärpe underströk skillnaden mellan denna självuppoffrande protesthandling och självmordsbombarnas terror.

 

Det var den arabiska ungdomen och i hög grad de arabiska kvinnorna, feministerna, som drev fram den arabiska våren genom väldiga massdemonstrationer i Kairo och andra metropoler. Jan Hjärpe gav många exempel på deras entusiasm och fyndiga humor som kom till uttryck i slagord och kreativa paroller.
   Han visade hur exemplen från Tahrirtorget, Befrielsetorget, i Kairo 2011 fick efterföljare även utanför den arabiska världen som exempelvis Occupy Wall Street-rörelsen i New York. Hans avsky för nyliberalismen skymtade fram.
   Föreläsningens breda, långsiktiga perspektiv utgjorde en välgörande kontrast till de mörka rapporter om dagslägets konflikter som sköljer över oss i massmedia. Jan Hjärpe varken döljer eller förskönar det onda som sker, men pekar på framtiden. Liksom den franska revolutionen visar den arabiska våren att en annan värld är möjlig.
   Och det hoppas vi ju sedan våren 2011.

Föreläsningen ägde rum i Mötesplats Klostergårdens största sal, som var fullsatt. I Klostergården känner alla Jan och de flesta i salen kände också varandra. I skymningen på vägen dit hörde jag koltrastarnas mångstämmiga sång ur dungarna av knoppande avenbok.
 

---

Kom med i cykelpanelen

Om du cyklar i Lund och vill göra cykelnätet bättre så är du rätt person att ingå i Lunds cykelpanel. Vi vill lyssna in cyklisternas behov och synpunkter och vi tänker att cykelpanelen ska bli ett forum för engagemang, dialog och aktiviteter.
Cykelpanelen ska bestå av cirka hundra personer – gärna med olika åldrar, kön, geografiska områden och cykelvanor.
Panelen drar igång under våren 2020 och som deltagare kommer du att bli inbjuden till cirka fyra aktiviteter per år där du kan delta på olika sätt. Planen är att genomföra en enkät, en större träff (t.ex. gruppdiskussion, föreläsning), en mindre träff med fokus på specifik cykelfråga samt en cykeltur per år.
Varför en cykelpanel?
Att cykla är vänligt för miljön och hälsan. Lunds kommun har högt ställda klimatmål och vi jobbar bland annat med att underlätta för hållbart resande. Cykelpanelen är ett forum för dialog med cyklister för att öka förståelse för cyklistens behov och för att diskutera kommunens cykelåtgärder.
 

Läs mer på Lunds hemsida »
Anmäl dig till cykelpanelen »

Bilder från 8 mars

Santiago, Chile


Australien


Göteborg, Karin Boye statyn