Iranska demonstranter dödas — kräv att regeringsstyrkor upphör med våldet

59 060 underskrifter hittills. Vårt mål: 100 000
Aktionsperiod: 23 september - 31 oktober 

           

Efter 22-åriga Jina (Mahsa) Aminis död pågår landsomfattande protester i Iran. Protesterna slås just nu brutalt ner av iranska myndigheter. Amnesty har kunnat bekräfta flera demonstranters död. Och våldet fortsätter. Nu måste det internationella samfundet omedelbart agera. Skriv under brevet för att ställa dig bakom våra krav till svenska utrikesmininstern!

Höstäpplen

 

Grenarna bågnar under höstens sista äpplen. Där hänger de, tunga och blanka, röda och gröna, söta och sura. På marken ligger de och ruttnar sakta. Insekter och fåglar tar tillvara dem. För länge sedan – på 1940-talet – brukade vi klättra in i de mörka trädgårdarna och knycka äpplen. Ibland blev vi upptäckta av arga husägare. Äppleträd växer också på allmän mark. Idag gick vi ut åt Knästorp och plockade en kasse äpplen som blåst ner de senaste dygnen. Med COOP-pris skulle de ha kostat ett par hundra.         

Mångmiljonkrav för ingenting

 

Ibland kostar det att avstå. VA Syd kräver Lunds kommun på 151 miljoner för att kommunen i mars i år beslutade avstå från projektet att bygga en avloppstunnel till Sjölundaverket i Malmö tvärs igenom åkermarken mellan Lund och Malmö.
   Lund vill inte exploatera åkerjorden utan fortsätter att rena sitt avloppsvatten i Källby reningsverk. Det räddar Höje å naturreservat och de fågelrika dammarna.
   Och vi betalar inte, vi betalar inte. Åtminstone inte för Sjölundaprojektets framtida kostnader, vilket VA Syd kräver. Varför skulle vi?
   Vi kommer att få höra mer om konflikten. Läs Alexander Kuprijanos artiklar i Sydsvenskans lundadel 12 och 13/10.          

Snart får vi kanske en statsminister av Hanna Gunnarsson

Vi väntar på en regering… Kristersson fick, som ni säkert sett, ytterligare två dagar och ska lämna besked fredag förmiddag. De allra flesta tror väl att det är klart då och det gör att vi kan rösta om statsminister på måndag. Vi är ju vanligtvis inte i riksdagen på måndagar, och det var, med såhär kort varsel, lite av ett äventyr att boka biljett upp till Stockholm på söndag. Jag fick pussla ihop med olika biljetter för fyra olika sträckor Lund-Stockholm…

Igår, onsdags, hölls mandatperiodens första ärendedebatt i riksdagens kammare, och det var försvarsutskottet som fick börja! Det hela var både spännande och inte på samma gång. Försvarsutskottet har gjort något så ovanligt som att avslå en subsidaritetsprövning av ett EU-ärende. När EU vill göra nya saker så måste de nationella parlamenten godkänna att frågan ska hanteras på EU-nivå. Oftast är det bara formalia, men denna gång har Sveriges riksdag faktiskt sagt nej till att frågan ska flyttas till EU! Det hela handlade om upphandling av försvarsmateriel (vapen alltså), där vi var ett enigt utskott som sa att detta sköts bäst av de enskilda länderna och inte på EU-nivå. Debatten var väl inte så spännande i sig, om man inte är EU-nörd. Ni kan lyssna här om ni vill, (klicka på mitt namn om ni bara vill höra mitt anförande).
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund  

SD-regeringen vill stoppa höghastighetstågen

 

Sedan 1990-talet har tågresandet mer än fördubblats. Tåg med olika hastigheter behöver separeras. Godståg på spår för persontrafik sänker hastigheten. Godståg kan inte köras på brobanor. Brobanor kan byggas på halva tiden jämfört med banvallar. Brobanor innebär minskad omsättning med jord- och bergmassor, minskad risk för översvämning, minskat spring på spåren och större framkomlighet under järnvägarna.
   Karin Svensson Smith: På många sträckor är det så fullt att inga fler tåg får plats. Spårsystemet måste byggas ut. SDS 10/10

Vinst utan arbete av Gunnar Stensson

 

Mellan 1997 och 2012 avskaffades förmögenhetsskatten, arvsskatten och gåvoskatten.
   Dessa beslut har lett till högre vinst på egendom. Vinsten har sedan investerats i mer egendom vilket drivit upp priset på egendom ännu mer.
   Den ekonomiska ojämlikheten har växt mer i Sverige än i alla andra OECD-länder.
   USA och Storbritannien har mycket högre egendomsskatter.
   Nordeas chefsekonom Annika Winsth menar att det största misstag Anders Borg gjorde under sin tid som finansminister var när han ersatte fastighetsskatten med en låg avgift utan att samtidigt ta bort ränteavdraget.
   ”Det gynnade alla med dyra fastigheter då de både fick lägre skatt och behålla ränteavdraget.
   Jag sa till Magdalena Andersson att man borde titta på fastighetsskatten och höja den. Hennes svar var att det inte går att vinna val på en fastighetsskatt.”
   Emma Leijsne, Vi har haft det lite för bra lite för länge. SDS 9/10

Kommentar: Kvadratmeterpriset gick upp med 435 procent mellan 2000 och 2021. Det har gjort mig rik utan att jag rört ett finger. Sådan är kapitalismen.

Ångkraft, socker och elproduktion av Ann Schlyter

 

Jag är ångnostalgiker. För mig är sommarens höjdpunkt att åka med Å/F Kuriren, som numera har hemmahamn i Smedjebacken. Båten byggdes 1874 på Göteborgs Mekaniska verkstad på beställning av Fagersta bruk och gick som bogser- och passagerarbåt på Strömsholms kanal fram till 1960. Efter ett par år togs den över av ett gäng ungdomar och jag blev en av de lyckliga delägarna. Varje sommar eldade vi i pannan och gled fram över sjöar och genom kanaler. Men var sak har sin tid och 2007 överläts den till föreningen Barkens ångbåtar, där den har renoverats till sin ursprungliga glans. Förlåt denna utläggning. Den triggades av att jag har varit på en invigning av en modern tillämpning av ångkraft.

            

Kraftringens värmekraftverk och sockerbruket i Örtofta skiljs åt endast av järnväg och väg. Nu leds ånga i en ledning under dessa från den fossilfria kraftvärmeproduk-tionen till sockerproduktionen. CO2 utsläppen från sockerproduktionen som hittills drivits med naturgas minskar med ungefär en fjärdedel, dvs 17 000 ton per år. Ett fint exempel på lokalt samarbete i hållbarhetens tecken. Det blev en dyr investering, men som troligen lönar sig även rent ekonomiskt på sikt. Dessutom blir det en signal till betodlarna, att detta Skånes sista sockerbruk inte kommer att läggas ner.

Som styrelseledamot i det kommunala bolaget Kraftringen får jag mycket frågor kring elpriser. Och det är verkligen inte lätt att svara. Det finns så många osäkerheter, så inte ens experterna vet vad som händer dag för dag. Många tror att Kraftringen nu gör stora vinster nu, men så är det inte. Främst beror detta på att bolaget inte är någon stor producent av el. Bolaget producerar främst fjärrvärme och äger och underhåller elnätet. Genom elhandel förser man kunderna med el. Och elhandeln idag är en mycket riskfylld verksamhet som kräver stora garantibelopp, och den inköpta elen kan ha högre pris än vad kunderna med fastprisavtal betalar.

Vänsterpartiet har ett utmärkt och absolut genomförbart förslag för att få bort de stora skillnaderna i elpris i landet. Liksom i Tyskland skulle Sverige kunna ha ett enda elområde med ett Sverigepris. Det är faktiskt den svenska regeringen som bestämmer om elområdena, de kan inte dikteras från EU. Man kan inte heller skylla prisskillna-derna på att överföringskapaciteten från norr till söder är otillräcklig, vilket är ett faktum, som också faller tillbaka på regeringarnas tillkortakommanden och ointresse för Sveriges södra delar. När jag får höra att Sverige är självförsörjande på socker och att allt produceras i Skåne, tänker jag på förslaget att införa prisområden för socker och spannmålsprodukter. Men det är kanske en alltför billig poäng.

I alla fall är det läge att öka den fossilfria elproduktio-nen i södra Sverige och det har Kraftringen fått i uppdrag av ägare och styrelse att bidra till. Bolaget arbetar nu på förslag om hur detta ska gå till. Preliminärt räknar man med investeringar på nio miljarder under nio år. Dels kan man bygga till kraftvärmeverket i Örtofta. Det bidrar i huvudsak till fjärrvärmen, men indirekt bidrar det till elförsörjningen eftersom fjärrvärmen blir ett konkurenskraftigt alternativ till eldrivna värmeväxlare. Sen kan man tänka sig mycket fler solpaneler både på tak och i solparker. I Kraftringens första nyligen invigda solpark utanför Klippan står panelerna så högt och glest att marken samtidigt fungerar som betesmark för får. Det finns också plats för många fler vindmöllor i Lunds kommun. Slutligen kan biogasproduktionen öka, gärna i olika lokala samarbeten, kanske med restprodukter från sockerbruket.
   Det är faktiskt mycket roligt att sitta i styrelsen till Kraftringen.

Vi klarar inte klimatmålet av Gunnar Stensson

Tanken på vad ett misslyckande att klara klimatmålet skulle innebära är en utgångspunkt i Ståle Holgersens nya bok, ”Krisernas tid. Ekologi och ekonomi under kapitalismen”, Daidalos 2022.
   Det är en tanke jag liksom många andra har förbjudit mig att tänka. Jordens upphettning måste stoppas vid 1,5 grader inom tio år. Förödandet av jordens resurser måste upphöra. Punkt.
   Vad Holgersen föreställer sig är något mycket enkelt. Det globala kapitalistiska samhället fortsätter som hittills. Det agerar i samma takt och på samma sätt som hittills. Det globala ekono-miska systemet fortsätter som hittills. Kapitalism. Neoliberalism. Fortsatt tillväxt. Fortsatta utsläpp. Fortsatt upphettning. 1,5.1,7. 2, 3, 5 grader. Fortsatt vinst på bekostnad av människorna i syd. Fortsatt exploatering tills planeten blir obeboelig.
   Den katastrofala utvecklingen möjliggörs av fortsatt passiv anpassning till det rådande samhällssystemet i de relativt svala och rika länderna i norr. Okej, det går inte längre att förneka klimatkrisen, men den finns nästan inte här. Inte än. Inte nu. Visst orsakar den problem i världens rikaste land Norge. Men det går att hitta lösningar tills vidare De är kanske dyra. De kan bekostas med exporten av fossila bränslen. Det går att fortsätta med kreativ tillväxt. Elbilar. Batterier som bygger på mineraler som finns i syd.
   På det sättet kan vi kanske att fortsätta som hittills 100 år till, 200 år, kanske ännu längre. Det kommer att leda till skogsbränder och havsnivåhöjningar. Påfrestningar. Visserligen måste vi offra de miljarder medmänniskor som lever i syd, de som drabbas av femtio graders hetta, av vattenbrist, av översvämningar under en tid med smältande glaciärer, de som svälter, de som dör i pandemier. Det får vi räkna med. Vi måste bara se till att de som eventuellt överlever i syd stannar i syd. De får inte komma hit. Det har vi inte råd med.
   Det kan kanske kallas folkmord. Men folkmord är vi kapabla till. Tänk på Auschwitz. Om livet på jorden blir outhärdligt kanske några av oss kan lämna planeten och fortsätta på en annan planet.
   Kunskapen om vad som måste göras har funnits åtminstone sedan rapporten ”Tillväxtens gränser” publicerades 1972. Det vi hittills inte har gjort är olycksbådande.

En sådan utveckling får inte ens tänkas. Vi måste hitta lösningar. Problemet är det globala kapitalistiska systemet, lika dödligt i Kina som i USA och Ryssland. Kapitalism kan bara fungera som evig tillväxt. Tanken att kapitalismen skulle vara dömd att förstöra sig självt genom extrem kapitalkoncentration håller inte. Kapitalismen består av ständigt återkommande kriser och kreativ förstörelse. Vi minns depressionskrisen 1929, stagflationskrisen 1973, inflationen på 500 procent på 1990-talet, finanskrisen 2008 och vår tids corona-pandemi, energikris och Ukrainakrig.
   Ur varje kris stiger nya kapitalister med växande kapital. Holgersen refererar Naomi Kleins ”Det här förändrar allt” och ”Chockdoktrinen”.

Holgersen kräver kamp, politisk kamp, ideologisk kamp, upplysningskamp. Planeten kan räddas om kapitalismen ersätts av ett ekosocialistiskt samhälle. Han skriver ”Ekosocialismen är bron mellan nutid och framtid.” Han kallar ekosocialismen ett ”övergångsprogram”. Boken avslutas med tio tankar om ekosocialistisk krispolitik. Den måste föras på alla plan, alla nivåer. Den är mångsidig, prövande, universell. Dess mål är att avskaffa kapitalismen som leder till undergång. Produktionen som nu är inriktad på bytesvärdet, den vinst som kan uppnås, måste förvandlas till produktion av bruksvärde, den produktion som är nödvändig för människornas liv.

          

Han skriver: ”Hur mycket tålamod kommer dagens ungdomar ha med sina härskare? Vad gör dagens ungdomar om tio år om våra makthavare fortsatt har misslyckats att lösa klimatkrisen? Vilka ursäkter ska politikerna torgföra när temperaturen rusar mot 2 grader?”

Krisernas tid är de två århundradena av kapitalism. Holgersen hänvisar ofta till Andreas Malms forskning som i boken ”Fossil Capital” gör en omvärdering av vår ekonomiska historia, och till Göran Therborn ”Kapitalet, överheten och alla vi andra”. Han har under skrivandet diskuterat med Ali Esbati och föreläst på V Skånes Marxistisk sommarskola 2019.
   Vi återkommer med synpunkter på olika teser och resonemang i boken, men konstaterar att den utöver att vara ett viktigt bidrag till debatten om klimatkrisen och planetens överlevnad är välskriven och starkt engagerande.

Friday for Future alla fredagar

  

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.           

Träd – lösningen på många problem

Träd och grönområden betyder mycket för vårt välbefinnande och för att vi ska klara de framtida klimatförändringarna. Ändå är träd och andra grönytor i riskzonen, med tanke på både klimatförändringarna och förtätningen i städerna. Johan Östberg, landskapsingenjör och docent vid SLU, har ägnat sig åt bland annat trädplaner, trädinventeringar och ekono-miska värderingar av träd i stadsmiljö och tar upp dessa frågor i sin föreläsning.
   Ingår i föreläsningsserien Gröna program. Arrangeras i samarbete med Lunds Naturskyddsförening och Lunds universitets Hållbarhetsforum. 
Fri entré, ingen föranmälan.
Datum och tid: Onsdag 12 oktober 18:00 – 19:00
Plats: Stadsbiblioteket - Atriumgården

Klimatångest och aktivism

 

I takt med att klimatkrisen eskalerar växer även oron hos många inför hotet vi står inför.
Så, hur tacklar vi vår klimatångest?
Tid: Torsdag 13 okt kl 8.30-9.30
Plats: Starvägen 19, Lund. Vi bjuder på frukost från kl 8.00 eller följ seminariet online. Anmälda deltagare får länk.
   På det här seminariet föreläser klimatpsykologen Frida Hylander om vad forskningen säger och presenterar sina bästa tips för att hantera klimatångest. Efter föreläsningen samtalar Frida med Alexander Ahl, ung klimataktivist från Fridays For Future om hur oron för framtiden kan skapa engagemang och aktivism.
Varmt välkommen att anmäla dig!           

Brittsommar 7 oktober 2022

 

Nyss susade sommarvind i lindarnas, lönnarnas och avenbokarnas kronor.
   Nu är det brittsommar. Torra löv prasslar i träden, virvlar sakta mot marken och bildar skiftande gula mönster mot svart asfalt och grönt gräs.
   Snart blir det senhöst och vinter. Då sliter blåsten i kala kvistar och grenar. Frysande hundägare hukar i lä bakom trädens svarta stammar.

Solceller i Klostergården?

 

40 procent av bostadsrättsägarna uppger enligt ny statistik från Sveriges BostadsrättsCentrum att de vill ha solceller. För cirka tio år sedan diskuterades solceller i Klostergården men bara hyresrättsföreningen Blid-vädersvägen 4 har installerat solceller. Det är säkert hyresgästerna tacksamma för nu.
   Under nuvarande energikris borde föreningarna i hela Klostergården överväga att investera i solceller.

Fakta om fattigdom

  

De tio procent svenskar som hade lägst inkomst tjänade 8500 kronor i månaden 2020.
   Gränsen för låg ekonomisk standard är 10600 kronor i månaden.
   1,5 miljoner svenskar tillhör denna grupp, däribland vart femte barn.
   Frälsningsarmén konstaterar att de nästan 800 000 svenskar som lever på försörjningsstöd har 170 kronor kvar i månaden efter att maten är betald, vilket ska räcka till lyx som kläder, medicin och tandborste. I vinter kommer det att dimpa ner elräkningar och hyreshöjningar som gör ont även för dem som har det bättre ställt.
   För hundratusentals svenskar väntar en katastrof.
(Andreas Cervenka, Aftonbladet 3/10)

Vi vill ha tillbaka Klostergårdens anslagstavla!

I 50 år hade Klostergårdsborna en anslagstavla i centrum. Alla kastade ett öga på den när de gick förbi. Där kunde möten och utställningar annonseras. Föredrag och arrangemang i föreningar, kyrka och bibliotek. Där kunde man efterlysa sin bortsprungna katt, hyra ut sin lägenhet när man var borta en månad, efterfråga vad man behövde eller bjuda ut vad man inte längre behövde. Där kunde man demokratiskt uttrycka sin åsikt, spika sina teser.
   Sedan försvann den. Visserligen har TV sin anslagstavla. Visserligen finns det anslagstavlor där COOP bjuder ut sina produkter och anslagstavlor som organisationer kan hyra för stora summor. Visserligen har kyrka och bibliotek egna anslagstavlor, men där når de bara sina egna intressenter. Visserligen finns adressen Anslagstavlan på nätet, men den har inte alls samma genomslagskraft. 

Informell anslagstavla

En anslagstavla fungerar annorlunda. Den är fri, kostar ingenting, öppen för alla. Ibland sätter någon upp en lapp om en tappad plånbok. Kanske ringer den som hittat plånboken nästa dag. Vi vet att det händer. Där kan man klaga om något som är fel och få det tillrättat.
   Anslagstavlan är en perfekt marknad. Allt kan säljas och köpas. Den är en perfekt demokrati. Alla kan göra sig hörda. Den är en perfekt nyhetsförmedling inom sitt närområde.
   Det finns tusentals anslagstavlor som fungerar så i stadsdelar och kommuner. En anslagstavla behövs också som en beredskapsåtgärd i kristider när nätet och strömmen slås ut. Då kan samhället få ut informationen direkt till medborgarna. På anslagstavlan!
   Klostergården hade en perfekt anslagstavla. Den finns på foto i Gamla Lunds årsbok Lund Söderut. Vi vill ha tillbaka den! Alla föreningar vill ha tillbaka den! Biblioteket vill ha tillbaka den! Klostergårdsgruppen vill ha tillbaka den! Skolan vill ha tillbaka den!  Alla Klostergårdsbor vill ha tillbaka den! Vi vädjar till kommunen, ägarna i centrum, alla offentliga eller anonyma makthavare.
Ge oss anslagstavlan tillbaka!

Ny mandatperiod är igång! av Hanna Gunnarsson

Nu är äntligen den nya mandatperioden igång! Vi har ägnat de första tre veckorna åt introduktion och uppstart av den nya riksdagen och såklart val av massor med olika poster.
   Vi började med ett par rejäla introduktionsdagar. Vi är fem nya ledamöter i Vänsterpartiets riksdagsgrupp och 19 omvalda ledamöter. Vi förlorade tyvärr fyra platser och är nu 24 ledamöter i riksdagen. Det är väldigt mycket för nya ledamöter att lära sig om riksdagsarbetet, hur partikansliet fungerar och relationen till partistyrelsen. Riksdagsgruppen var också speciellt inbjuden till partistyrelsens möte veckan innan riksmötet öppnande för att just diskutera hur vi arbetar på bästa sätt tillsammans. 

            

26 september samlades hela nya riksdagen för att starta upp nya mandatperioden och välja talmanspresidium. Det var in i det sista oklart hur det skulle bli, precis som i början av förra mandatperioden. Den borgerliga sidan, M-Kd-Sd-L, meddelade till slut att de föreslog omval på Norlén, som ju är invald ledamot från moderaterna. Det finns olika praxis för val av talman, antingen ska personen komma från det största partiet eller från det största partiet i det största blocket. Denna gång hade det inneburet S eller Sd, men det blev alltså omval på en moderat talman. Norlén är mycket uppskattad och har gjort ett väldigt bra jobb under den senaste mandatperioden, och det var viktigt för de rödgröna partierna att göra allt för att stoppa en talman från Sd. Talman och vice talman (s) valdes därför med acklamation och en enig riksdag. Sedan blev det omröstningar.
   Borgarna nominerade en sverigedemokrat, S acceptera-de detta men miljöpartiet ställde upp en motkandidat, på samma sätt som vänsterpartiet gjorde förra gången. Denna gång vann dock Sd, och sedan blev tyvärr vänsterpartiets kandidat besegrad av en centerpartist efter tre omgångar med slutna valsedlar till posten tredje vice talman. Vänsterpartiet är fjärde största parti med fler röster än centerpartiet men med lika många mandat. Vi borde alltså ha fått sista talmansposten, men nu blev det inte så och vi har därför ingen i talmanspresidiet denna mandatperiod.

Dagen efter riksmötets öppnande valde vi alla utskottsplatser. Jag fick fortsätta i försvarsutskottet, vilket jag är väldigt glad över! Ser fram emot att få fortsätta arbeta med de frågorna, som jag känner att jag har ganska bra koll på nu. Alla vänsterpartiets utskottsledamöter finns här, många fortsätter i de utskott och politikområden som de redan har arbetat med, vilket känns bra och stabilt.

Malcolm Momodou Jallow blir ordförande i civilutskottet och Ida Gabrielsson blir vice ordförande i socialförsäkringsutskottet

Vi fick även två presidieposter i utskotten: Ordförande i civilutskottet (som bland annat hanterar bostadspolitiken) och vice ordförande i socialförsäkringsutskottet (som bland annat hanterar pensioner, övriga socialförsäkringar men även hela migrationspolitiken).
   Jag valde själv att lämna mitt uppdrag som vice gruppledare i och med denna nya mandatperiod. Det har varit fantastiskt intressant, men också ganska arbetsamt, att vara med och leda Vänsterpartiets arbete i riksdagsgruppen i 2,5 år, men nu lämnar jag över till nya krafter!
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund           

Inte bara Ryssland av Serge Padoan

Praktiskt taget hela världen fördömer Rysslands olagliga annektering av de östra delarna av Ukraina. Det ena sanktionspaketet efter det andra införs för att sätta press på Ryssland. Det militära och ekonomiska stödet till Ukraina ökar. Allt i syfte att driva tillbaka Ryssland och få angriparen att respektera internationell rätt. Ett sådant samfällt och beslutsamt handlingssätt är bra och nödvändigt och viktigt att tillämpa även mot en stormakt som Ryssland.

Bosättare utanför Jerusalems gamla stad

Tyvärr är dock framför allt västvärlden inkonsekvent och ser mellan fingrarna med åtminstone ett annat land som flagrant bryter mot internationell rätt och gång på gång fördömts av FN. Inte nog med det, EU och USA ger landet stora handelsfördelar. Och detta fortsätter trots att landet ockuperar stora landområden, som enligt internationell rätt tillhör andra stater och folk och bebos av andra människor.
   Landet har flyttat stora delar av sin befolkning till de ockuperade områdena och har annekterat stora delar av dem samt gör allt för att försämra livet för ursprungs-befolkningen med ett apartheidliknande system, som fördöms av stora delar av världen. Tyvärr stannar dessa fördömanden vid ord och världens mäktiga länder sätter inte den kraft bakom orden, som de gör i fallet Ryssland.
   Inte oväntat har landets ledning dröjt med att ta ställning mot Ryssland och landet har ännu inte infört några sanktioner mot Ryssland. Landet är Israel.

Klostergårdsstationen har förvandlat Klostergården av Gunnar Stensson

Förväntansfulla står vi vid Nordanvägs västra ände och betraktar hur Klostergårdens egen station – Lunds Södra – börjar avslöja vilka ytor och former som ska utmärka den när den till slut blir färdig. Den smala cykelvägen ned till passagen under järnvägen kommer att få gröna gräsmattor på ömse sidor, kanske också blommor och buskar. Den ska asfalteras. På Källby-sidan delar den sig så att en väg leder söderut och den andra norrut längs Åkerlunds och Rausings väg.
  Nu passerar ett Öresundståg tyst på väg till Köpenhamn. I bakgrunden syns Åkerlunds och Rausings stora tegelbyggnad som i framtiden kanske blir skola eller används för andra sociala eller kulturella ändamål. En stor skylt på gaveln uppmanar oss att hyra en lokal i Lyckobacken. 

            

En lång bred trappa i två avdelningar leder nerifrån passagen upp till den långa perrongen. En sluttande väg gör perrongen tillgänglig för rörelsehindrade.
   Svarta bullerskydd blänker i solen. De skymmer det gamla skräpiga industriområde där ingen människa ännu bor, men som på sikt ska kallas Källbystaden när de gamla fabrikslokalerna och magasinen rivits, marken rensats, gator och kvarter anlagts.
   Klostergårdsstationen ska tjäna invånarna i två städer – Klostergården och Källbystaden. Bullerplanken isolerar dem från varandra, men de hamnar på samma tåg. Men det dröjer minst ett decennium innan vi får se någon Källbystad

”Vi kommer ju sällan ta omvägen till Nordanväg när vi ska gå till stationen. Närmaste vägen dit blir den som går mellan fotbollsplanerna och koloniområdet Klostertäppan,” påpekar du.
   Vi går dit och tittar. De fem daggiga fotbollsplanerna skuggas av Sunnanvägs lindallé. En flock betande måsar flyger upp. Vi passerar koloniträdgården vars port står öppen.
   ”Den här vägen till stationen kommer vi som bor vid Vårvädervägen och Sunnanväg välja. Det tar bara fem minuter att gå dit.”
   ”Och efter en halvtimme stiger vi av i Hässleholm eller Köpenhamn,” tillägger du.
   Men tills vidare är entrén till perrongen avstängd och blockerad av en hög trave betongsyllar.

Vi fortsätter söderut till tunneln i höjd med Sunnanväg. Här pågår inget arbete, men tunneln under järnvägen är klar. Vi ser en förvildad svartvit katt som tycks instängd i spårområdet.
   ”Synd att de inte släpper igenom oss”, säger du. ”Det här är vår närmaste väg till Höjeåns naturskyddsområde.”
  Vi fortsätter ner till ån och passerar bro-området vars väldiga nya betongytor glänser av nymålade graffiti. Så går vi den vanliga svängen genom Höjeå naturskyddsområde längs med dammarna, över bron och tillbaka hem längs åkrarna på Flackarpsidan.

Framgafflat- om cykel och trafik: Åter om elrullbrädor av Ulf Nymark

Min glädje över att det från den 1 september i år blev förbjudet att ställa och slänga elrullbrädor på gång- och cykelbanor blev kortvarig. Det visar sig att det inte är kommunen som kan utfärda felparkeringsavgift (”böter”) utan det är enbart polisen som kan göra det. Och då förstår ju alla hur det blir med bötfällning - inte en enda bot kommer sannolikt att utfärdas av polisen. Den enda förbättringen jämfört med läget före den första september kan möjligen vara att det blir lättare för kommunen att forsla bort felparkerade och slängda elrullbrädor, enligt lagen om flyttning av fordon. Men i Lund spelar det ingen större roll om ett nytt eller nygammalt styre bryr sig lika lite om problemen som kvintetten gjort under den gånga mandatperioden.

Cykelstaden Malmö           

Malmö ligger före Lund som cykelstad
Malmö har nu börjat satsa på enkelriktade och från gångtrafik separerade cykelbanor. Ansvarigt kommunalråd där, Andreas Schönström, har varit tydlig med att denna typ av cykelbanor är nödvändig för att få en attraktiv infrastruktur för cykel. Ett exempel på denna typ av cykelbanor lär finnas längs Davidshallsgatan. Jag har ännu inte hunnit provcykla där, men recension kommer så småningom.

Gatuarbeten
Det pågår just nu en hel del gatuarbeten i Lund. Titt som tätt är gång- och cykelbanan avspärrad. Det är förstås i och för sej inget att säja om det - om det vore så att det ordnats en säker omledning av fotgängare och cyklister. Så är dock sällan fallet. Allt som oftast står de en skylt med ”Gångtrafik hänvisas till motsatt sida”. Fotgängare tvingas alltså kliva rakt ut i biltrafiken och cyklister hänvisas ingenstans alls. Jag erinrar mej att jag redan någon gång i slutet av 1990-talet tog upp detta problem i Tekniska nämnden. Nämnden uttalade att i fortsättningen skulle de företag som gräver i våra gator få förhållningsregler om hur GC-trafiken skulle säkras. Än idag ser det alltså ungefär lika illa ut som för 25 år sedan. Än idag är det biltrafiken som är den ”riktiga” trafiken.

Lund och trafikens utsläpp av klimatgaser
Det nya styret i Lund - hur det nu än kommer att se ut - måste se till att dramatiskt minska utsläppen från biltrafiken om Lund ska vara en klimatneutral kommun 2030. Det på senare tid förhållandevis höga priset på fossila drivmedel tycks inte ha minskat biltrafiken nämnvärt. Ska drivmedelspriser få någon märkbar effekt borde det nog höjas till minst det dubbla jämfört med idag. Vad ett nytt styre kan och måste göra är att kraftigt höja p-avgifterna och samtidigt ta bort de flesta markparkeringar, inte bara i stadskärnan, utan i hela tätorten (utom fordon för rörelsehindrade, förstås) och också införa trängselavgifter. Oavsett hur ett nytt styre kommer att se ut lär det inte hända. Alla partier, utom MP och V, är för fega för att på allvar ta itu med trafikens utsläpp. 

Höghastighetståg
Den blivande regeringen i riket tänker slopa byggandet av höghastighetståg. Det var dessvärre väntat. Men det är sorgligt att på detta flagranta sätt fortsatt satsa på bilinfrastruktur och att även framgent ge fördelar till flyget i förhållande till tågresandet. Sveriges klimatmål mals ner i en brunblå sörja.

Mänsklighetens huvudperspektiv: den globala klimatkatastrofen av Gunnar Stensson

  

Det samhällssystem som utvecklade vårt välstånd, vår rikedom och vår kultur under de två senaste århundradena ledde samtidigt under ytan till den globala ekologiska krisen. Marknadens tid är krisernas tid.
   Medan vi blev allt rikare förde tillväxten oss allt närmare klimatkatastrofen. Den globala uppvärmningen, arternas undergång och det ohållbara utnyttjandet av jordens begränsade resurser blev sakta uppenbara under de fem senaste decennierna.
   Först reagerade vi med förnekelse och lögner men det fungerar inte längre. Nu har vi alltid den ekologiska katastrofen inför våra ögon.

Samtidigt fortlever våra inrotade destruktiva förhållningssätt. Plötsligt invaderar Ryssland Ukraina. Krigsindustrin blomstrar. Resursförstörelsen ökar. Ryssland utnyttjar sin vetorätt i FN:s toppmöte.
   Plötsligt stoppas tillförseln av olja och gas. Energipriserna blir skyhöga och inkomsterna för världens olje- och gasbolag fördubblas. Investeringarna i kol och olja växer. Norge ökar sin gasproduktion och planerar att utnyttja tillgångarna på Grönland. Vi sitter fast i de befintliga systemen och fördröjer energiomställningen.

Samtidigt försöker vi minska vårt fossila beroende. IEA, det internationella energiorganet, presenterade i våras en rapport med budskapet att utvinningen av fossila bränslen måste stoppas. EU antog ett program mot fossila bränslen. De stigande priserna på gas och olja ökar våra satsningar på bioenergi, vind- och solenergi.

Samtidigt kommer förnekande partier till makten i Europas länder. I den regering som ska etableras i Sverige nästa onsdag är Sverigedemokraterna största parti. De lever kvar någonstans på 1950-talet.
   I Sverige är skogsindustrin central. Papper, byggmaterial och bioenergi efterfrågas. Stora industrier som SCA äger skog, brukar skog, tillverkar byggmaterial, pappersmassa och papper och producerar stora mängder biobränsle till våra bilar.

Samtidigt drabbas våra skogar av kalhyggen och artutrotning. Den ekologiska mångfalden dör. Skogarna förlorar sin förmåga att fånga koldioxid. Vi är medvetna om detta, men många av dem som tjänar på produktionen korrumperas av vinstmöjligheterna.
   I Kina och Indien ökar ännu kolproduktionen. I flera utvecklingsländer råder akut energibrist.

Situationen är kaotisk och oöverblickbar. Varje ny kris måste mötas ur ett klimatperspektiv. Kanske befinner vi oss i en fundamental omställningskris som kan rädda oss från de värsta konsekvenserna av en klimatkatastrof. Det blir värre innan det kan bli bättre. Allt beror på hur människan möter verkligheten de närmaste åren.