2021-08-26

Friday for Future alla fredagar

 

Fredag och vi samlas på Stortorget kl 12-14 för att uppmärksamma klimatkatastrofen och kampen för ett värdigt samhälle.
 

 

På lördagen den 28 augusti, 12:00, delta i Lund Bike Protest. Vi samlas vid Stortorget, Lund. Uppmärksamma klimat katastrofen eller E22 expansionen! Kom med skyltar!

Nooshi Dadgostar höll sommartal i Göteborg

 

Nooshi Dadgostar höll på onsdagen sommartal i Göteborg, sitt första sedan hon valdes till partiledare 2020.

Framför flera hundra åskådare i Majorna i Göteborg talade Nooshi Dadgostar bland annat om Vänsterpartiets krav på regeringens höstbudget:
   ”Nu behöver regeringen för första gången under mandatperioden Vänsterpartiets stöd för att få igenom sin budget.  Vi tar väljarnas mandat på allvar och ger inte bort dem utan att de ger inflytande. En fullständig självklarhet i en fungerande demokrati.  Regeringen och Centern har satt sig själva i en situation de inte kan reda ut. ’Om Vänsterpartiet är med då är inte vi med’, säger Centern och låter som min truliga tvååring […] Det går inte att stänga Vänsterpartiet ute. Ingen sätter sig på svenska folket, ingen sätter sig på Vänsterpartiets väljare.”
Läs eller se talet här
Läs eller se talet här »

Sjölunda reningsverk - Samråd eller övertalning?

Från 25 augusti till 3 november är det samråd om reningen av Lunds avloppsvatten. Ska det renas i Källby reningsverk eller i Sjölunda? Det enda alternativ som beskrivs i utskicket till hushållen är Sjölunda.
   Fullmäktige tog med några rösters övervikt ett inriktningsbeslut för Sjölunda-alternativet, trots att alla vet, att det är det dyraste alternativet. Kostnad för Lund 2 och en halv miljard!
   Sjölunda innebär också att en väldig avloppstunnel ska grävas från Höjeå naturreservat under Höje å och Lundaslätten via Hjärup och Burlöv till Sjölunda.
   Ni minns säkert konsultrapporten som konstaterar att det både är effektivare och mycket mindre kostsamt att utveckla Källby reningsverk.
   Beslutar man sig för att behålla Källby reningsverk kan man också bevara dammarnas biologiska mångfald i Höjeå naturreservat.
   I onsdags kom samrådsbroschyren som ensidigt pläderar för att skicka Lunds avloppsvatten till Sjölunda reningsverk. ”Välkommen till samråd om en ny regional anläggning för rening av vårt avloppsvatten”. Visst liknar det ett övertalningsförsök?           

S:t Lars urbaniseras av Gunnar Stensson

 
Bild från Hemsös webbsida

S:t Lars parken ingår i Höjeåns naturreservat. Den urbaniseras i snabb takt. Ett väldigt kvarter håller på att uppföras nära ån, där den forna restaurangen låg. En ny bilinfart från 108an planeras av Trafikverket. Bron över ån breddas, liksom cykelbanan genom parken.
   I höst börjar en ny trevånings ”multihall” byggas på parkeringsområdet vid parkens norra entré. Det handlar om tre våningar och 4600 kvadratmeter, men inkräktar inte på själva parken. Vi återkommer med synpunkter.

Varför är det så bra med elbilar? Stora elbilar? av Marie-Louise Steiner

 

Varför framställs elbilen som lösningen på problemet med bilismen?
   Jag är ingen specialist på bil, har själv en grå liten sak som tar mig mellan nödvändiga platser där ingen kollektivtrafik fungerar, men jag tillåter mig att ifrågasätta de många STORA elbilar, som nu tillverkas, med bonus från politikerna.
   Varför tillverkas inte dagens elbilar huvudsakligen i små modeller om nu ide’n är att spara energi?
   De är mer energisnåla både i tillverkning och användning? Och dessutom inte så utrymmeskrävande. Det är slående när man ser annonserna för nya elbilar, det är stort och mycket. Och priset också! Kan det vara så enkelt att en stor elbil ger status, syns mer? Stora bilar är säkrare sägs det. Men det måste väl vara möjligt att göra små elbilar säkra?


För inte så många årtionden sedan fanns det en tysk liten bil som kallades Bubblan (Volkswagen). Det fanns små svenska bubblor också t ex Saab 96. Dessa fungerade bra även för familjer med ett par barn. Idag verkar det som om det krävs en mindre ”buss” , en SUV. Fartblindhet kanske passar bra i sammanhanget. Är det inte dags att sätta stopp för stora energislukande bilar?
   Vore det inte ett rimligt krav på bilindustrin nu när vi står på randen till en klimatkatastrof att sluta tillverka stora elbilar?

Höjeå naturreservat – bevara dammarna och stoppa Staffanstorps byggnadsplaner av Gunnar Stensson

 

Dammarna är – tillsammans med ån – naturreservatets hjärta. De är nödvändiga för fåglarnas livsrytm med flyttning, bobyggnad, äggläggning och ungar. I träden sjunger näktergalar och hoar gökar. I dammarna simmar änder, sothöns, doppingar, svanar och hägrar. Vintertid samlas bläsänder och gäss för att sedan bege sig norrut på våren. Över vattnet pilar svalor efter insekter medan grodorna kväker i strändernas rika växtlighet längs stigen mellan dammarna och ån. Mångfalden av träd och buskar, fåglar och insekter måste bevaras.

Källby reningsverk är en förutsättning för det jämna flödet av vatten genom ån och dammarna. Från sjöar i Skåne och Småland pumpas en jämn ström av vatten genom Lunds alla toaletter, duschar, kökskranar, disk- och tvättmaskiner ner till Källby reningsverk där det genomgår mekanisk, kemisk och biologisk rening varefter det renade vattnet släpps ut i dammarna för att genomlysas av sol, innan det flyter vidare och till slut blandas med åns vatten, som är förorenat av jordbrukets fosfor och kväve och dagvattnets giftiga flöde av däckrester och andra gatuföroreningar. Så tillförs ån året runt en jämn ström av renat vatten, vars renhet kan ökas ytterligare genom nya metoder som tar bort läkemedelsrester och kemiskt avfall.

Höje å vattenråd påpekar att de existerande dammarna och dikena måste kunna underhållas. För att detta ska vara möjligt måste Källby reningsverk finnas kvar och utvecklas ytterligare så att det jämna vattenflödet genom dammarna och ån bevaras.  Att flytta vattenreningen till Sjölunda i Malmö vore katastrofalt, både för naturreservatet, Höje å och vattnet i Lommabukten.

Bebyggelse på åkermarken söder om ån och flera broar för trafik genom Höjeådalens naturreservat kräver Christian Sonesson, M, Staffanstorps kommunstyrelses ordförande. Kraven är självfallet helt oförenliga både med Höjeå naturreservat och vår tids klimatpolitik.

Möte om Klostergårdens odlingsområden och Höjeådalens naturreservat av Gunnar Stensson

 Ett fyrtiotal personer från Klostertäppans koloniområde och Källbymöllas odlingslotter samlades 24 augusti i Klostertäppan för att diskutera de akuta hoten mot odlingsområdena och Klostergårdens miljövärden nu, när arbetet med fyrspåren och stationsbygget går in i en slutfas.

   Tunneln för buss och cykeltrafik och vägen tvärsigenom grönområdet påverkar både Källbymölla och Klostertäppan.
   Det planerade aktivitetsstråket mellan Arenan och Höje å har inslag som inkräktar på fotbollsplanerna och odlingsområdena.
   Höjeåns naturreservat hotas både av Staffanstorps planerade bostäder och vägar söder om ån och av den eventuella nedläggning av Källby reningsverk och den väldiga avloppstunnel till Sjölunda, som i så fall blir nödvändig.
   En knapp majoritet av fullmäktige förordade Sjölunda i våras och men frågan kommer upp i fullmäktige för nya inriktningsbeslut i höst.
   Martina Reymers från Höjeådalens intresseförening och två kvinnliga kommunrepresentanter, Annika och Pia, informerade.

Engagemanget för närodling ökar. Klimatkrisen skärper allas miljömedvetande. Mötesdeltagarna är stolta över Klostergården och det gröna stråket som fångar upp atmosfärens koldioxid och motverkar översvämningar. Man påpekade att alla inte har råd att köpa en kolonilott (en lott såldes nyligen för en miljon kronor). Det är viktigt att kolonierna hålls öppna för alla. Odlingslotter kan däremot alla skaffa.
   Bebyggelse intill Höjeådalens naturreservat bör begränsas även på lundasidan om ån. Åtgärderna för att göra reservatet mer tillgängligt får inte störa dess naturvärden. Man föreslog att samla alla föreningar i Klostergården till ett möte. Annika och Pia meddelade att förslaget om aktivitetsstråket inte läggs fram förrän 2022.
   Mötet, som inleddes i strålande solsken klockan 18 under Klostertäppans lummiga lövträd, pågick tills solen sänkte sig och kvällen svalnade.

PS
Dagen efter mötet kom broschyren från VASYD med inbjudan till samråd om en regional anläggning för rening av vårt avloppsvatten. Broschyren är utformad som om det inte fanns något alternativ till Sjölunda. Det gör det. Alternativet är att utveckla Källby reningsverk och därigenom bevara dammarna och rena vattnet i Höje å. Det blir dessutom betydligt billigare. 

DN Debatt: ”Här är Vänsterpartiets krav för att acceptera höstbudgeten”

 DN DEBATT 13/8


Foto: Ninna Andersson/Regeringskansliet
 

I en debattartikel i DN beskriver Nooshi Dadgostar, partiledare och Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson, vad som krävs för att Vänsterpartiet ska öppna för att frångå riksdagspraxis och rösta för regeringens budget i höst.
Om regeringen ska få igenom sin budget i september krävs i praktiken Vänsterpartiets stöd. Vi släppte fram Stefan Löfven i statsministeromröstningen i juni och är beredda att också samarbeta om budgeten.
Våra fyra ramkrav för att stödja regeringens budget är därför:
 • Inga skattesänkningar som inte motsvaras av minst lika stora skattehöjningar.
 • Den offentliga konsumtionen måste öka genom förstärkningar till välfärden i kommuner och landsting. Välfärdsskulden måste betalas av.
 • Budgeten måste, som helhet, öka jämlikheten
 • Budgeten måste innehålla satsningar på jobb och på klimatomställning
Förutom ramkraven kräver vi en stor reformering av sjukförsäkringen och A-kassan, samt garantipensionen, så att de återigen blir försäkringar svenska folket vågar lita på.
Se en mer detaljerad lista över våra krav här »

Intern kritik: V-ledningen prioriterar ned klimatfrågan

Enligt uppgift till Ekot har drygt 140 medlemmar i Vänsterpartiet skrivit på det upprop om klimatet som nyligen skickades till ledamöterna i den egna partistyrelsen.
 • Vänsterpartiets ledning - med partiordförande Nooshi Dadgostar i spetsen - får intern kritik för att inte ha tillräckligt fokus på klimatfrågan. Det framgår av ett upprop, som Ekot har läst.
 • "Man har inte prioriterat den tillräckligt högt", säger Björn Alling, kommunpolitiker från Linköping.
 • Men enligt biträdande partisekreterare Hanna Gedin behöver medlemmarna inte vara oroliga. Klimatfrågan är högt upp på agendan i Vänsterpartiet, säger hon.
Ekot har tagit del av hela brevet, som Tidningen Syre var först med att berätta om. Där uppmanas ledningen att ta på sig "ledartröjan" i klimatpolitiken, kräva att regeringen skärper klimatmålen - och öka sin "positionering" i frågan medialt.

Vänsterpartister som Ekot varit i kontakt med tycker att partiet har en bra politik, men uppger att det under en tid funnits intern kritik om att ledningen fokuserar för lite på klimatfrågan, till exempel i de krav inför höstbudgeten som nyligen presenterades.
   Vilmer Andersen, ledamot i regionfullmäktige i Skåne, är en av dem som undertecknat uppropet.
   – Vi vill vara mycket mer tydliga än vi har varit den senaste tiden. Vi får inte glömma bort detta. IPCC -rapporterna, Klimatpolitiska rådets rapporter, tyder ju på att vi behöver göra stora omställningssatsningar och det är det vi vill påpeka här.
Läs mer på Ekots webbsida  »

The Pentagon papers och The Afghanistan papers av Gunnar Stensson

Jag sitter här med ett ex av Pentagonrapporten i handen. Boken kom ut hösten 1971, i översättning av Sven Ekberg, bara någon månad efter Washington Posts publicering av The Pentagon Papers. Rapporten var den slutliga bekräftelsen på att USA:s krig i Vietnam byggde på lögner och ledde till folkmord.
   För mig kom Pentagon-rapporten lägligt. Studierek-torn på Heleneholmsskolan, där jag var lärare, hade bett mig att debattera Vietnam-frågan med en högerextrem lärare som stödde Saigon-regimen. Tack vare Pentagonrapporten kunde jag beskriva USA:s lögner och krigsförbrytelser och belägga alla mina påståenden.
   Kvällsposten, som förstås stödde USA, skrev att debatten slutade oavgjort. Det gjorde den inte.  I stället utvidgades Vietnamkriget till Laos och Kambodja och fortsatte med miljontals offer fyra år till efter avslöjandet.
   Att jag tagit fram den 50 år gamla rapporten beror på USA:s plötsliga nederlag i Afghanistan och att Washington Post för ett par år sedan publicerade The Afghanistan Papers, en rapport av tidningens reporter Craig Whitlock.
   Under Vietnamkriget urskuldades alla krigsförbrytelser med klyschan ”kamp mot kommunismen”. Nu används en diffusare term ”Krig mot terrorn”. Det ger USA möjlighet att beteckna alla sina fiender som terrorister och dölja egna krigsförbrytelser, mord, tortyr och koncentrationsläger som Guantanamo. Lögnerna har dolt sanningen i 20 år. Många opinionsbildare lever fortfarande kvar i lögnen. Andra försöker dölja att de stött den.

Rakel Chukri refererar The Afghanistan papers i en artikel med rubriken ”Den lögnaktige presidenten” i Sydsvenskan den 22 augusti. En riktigare titel hade kanske varit ”De lögnaktiga presidenterna”. Lögnen som började med Bush fortsatte ju med Obama, Trump och Biden.
   Rakel Chukri skriver ”USA:s krigsstrategi har alltid varit paradoxal. Amerikanarna har trots allt bombat och dödat den civilbefolkning som man påstår sig vilja rädda.” Läs artikeln!

Reign of terror av Pulitzerprisvinnaren Spencer Ackerman presenteras av Karin Petterson i Aftonbladet den 22 augusti under rubriken ”En värld som kriget mot terrorn byggde”.
   Kriget mot terror ledde inte bara till krigsförbrytelser i Irak och Afghanistan utan också till en nedmontering av de demokratiska normerna i USA. Karin Petterson skriver ”Tortyren och de olagliga krigen utan avgränsade mål och tydligt definierad fiende fick sin motsvarighet på hemmaplan, i vårdslösa övergrepp mot den egna befolkningen.” Även Nato och Sverige deltog.
   Läs också den artikeln! Och förstås båda böckerna.

Skitdebatten om Afghanistan i Sverige och större delen av västvärlden handlar nästan bara om tre teman:
 • Hur ska vi nu kunna deportera afghanska flyktingar i Sverige?
 • Hur ska vi stoppa en ny afghansk flyktingvåg?
 • Hur ska vi stoppa allt bistånd till talibanerna?
Frånsett artiklar av Karin Petterson, Rakel Chukri och några andra modiga journalister - inte ett ord om orsakerna till västs totala nederlag i det 20-åriga kriget. Inte en gnutta ansvar för den humanitära kris som hotar Afghanistans folk. World Food Program förutspår att 14 miljoner afghaner kommer att hungra inom en snar framtid. Torka slog ut 40 procent av årets skörd.
   Varför är väst så vidrig?

2021-08-19

Tillbaka i tjänst

 

Dags igen! Livet och politiken rullar vidare efter en sommarpaus och så även Veckobladet. Huruvida nu politiken och livet någonsin tar paus.
   När VB gick på sommarledighet så hade precis vänsterpartiet meddelat att man inte längre hade förtroende för regeringen. Nu är samma regering både avgången och återinsatt minus en landsbygdsminister och en punkt i januariavtalet.
   I denna vecka har samma parti presenterat sina villkor för att stödja denna nygamla regerings budget inför kommande år. Same, same but different!
   I övrigt handlar det mesta om Afghanistan i dagens politiska debatt, med talibanernas årerkomst i centrum. Same, same...
   Välkomna till hösten i VB, trots världens cirkulära tendens kan den bli intressant.
red

Friday for Future alla fredagar

 

Fredag och vi samlas på Stortorget kl 12-14 för att uppmärksamma klimatkatastrofen och kampen för ett värdigt samhälle.

Röd Lördag, vi bjuder på kaffe och pratar politik!

 

Lördag 21/8 12:00–14:00

Det är dags att åter färga Lund rött och prata om hur vi kan skapa ett jämlikt, jämställt och klimatsmart Lund.
Varannan vecka kommer vi att stå på Lilla Fiskaregatan och bjuda på kaffe och prata med lundaborna.
Kom gärna med och hjälp till. Vi hjälper alla som inte har varit med innan.
   Anmäl er gärna innan så att vi vet hur många som kommer. Anmäl dig på Zetkin https://www.zetk.in/?connect=275 eller genom att mejla jesper.sahlen.raquette@gmail.com          

Nooshi Dadgostars sommartal

 

 Onsdag 25/8 11:00

Välkommen att lyssna när Nooshi Dadgostar håller sitt sommartal utomhus på Mariaplan i Göteborg!
Publik är varmt välkommen, men tänk på att hålla avstånd. Om det blir dåligt väder meddelar vi alternativ lokal här.
   Talet sänds också direkt här på Facebook samt på Twitter, Youtube och vansterpartiet.se. Det visas också på SVT.
Läs mer på Facebook »

Aktivitetsstråket på Klostergårdens fotbollsplaner ”ett misstag av historiska proportioner” av Gunnar Stensson

 Det har Pil, paraplyorganisationen för idrottsföreningar i Lund, skrivit i ett brev till kommunstyrelsen.
   Pil kräver att planeringen av aktivitetsstråket stoppas. Det handlar om en väldig anläggning för alla slags inomhussporter som planeras på de gröna fotbollsplanerna mellan Klostergården och järnvägen. Katastrofalt, fult och kolossalt dyrt.
   Klostergårdens byalag har länge hävdat samma sak. Många Klostergårdsbor har på olika sätt uttryckt sin oro.
   Vi ställer helhjärtat upp i kampen för bevarandet av våra gröna korpfotbollsplaner med naturligt gräs. Bra för människor. Bra för miljö. Bra som skydd mot översvämningar. Efter en miljökatastrof, kanske inom något decennium, bra att odla upp för att försörja Lunds befolkning. För femtio år sedan odlades där spannmål.

Vi behöver din hjälp!

Människor i Afghanistan är i akut behov av hjälp. Amnesty fortsätter att arbeta för att afghanska människorättsförsvarare, kvinnorättsförsvarare, journalister och advokater ska komma i säkerhet.
   Amnestyfonden har länge jobbat med detta men nu är läget mer akut än någonsin. Vårt stöd kan vara avgörande för många människor, men vi kan inte agera utan dig.
 


 

Amnesty arbetar på flera sätt med Afghanistan. Framför allt utreder och analyserar vi människorättsövergrepp. De granskningar vi gör ligger sedan till grund för vårt påverkansarbete för att förbättra människorättssituationen i landet.
   Amnesty har också under lång tid verkat för att ingen ska återsändas med tvång till Afghanistan. Redan innan talibanerna tog makten hade flertal människor inget rimligt flyktalternativ i landet. På nationell, europeisk och global nivå verkar Amnesty för att personer som befinner sig på flykt från Afghanistan ska ha möjlighet att söka och åtnjuta skydd i andra länder. 

Lundaförslag: Kommunen måste samla in felaktigt parkerade elsparkcyklar av Ulf N

Städer och kommuner runt om i Europa och i Sverige har nu på olika sätt börjat och på vissa håll kommit långt med att ta itu med de många problem som finns kring elrullbrädor, så kallade elsparkcyklar. i trafiken. I Lund ser den styrande kvintetten inga problem.
   I juni avvisade majoriteten i kommunfullmäktige ett förslag från Miljöpartiet att kommunen ska utarbeta ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med felparkerade och slängda elrullbrädor. ”Allt är frid och fröjd”, var majoritetens inställning. På fullmäktige i augusti kommer en motion från Vänsterpartiet upp i fullmäktige som föreslår att kommunen ska ge parkeringsböter för felparkerade elrullbrädor. Tyvärr är det inte möjligt, men de styrande tänker inte komma med förslag på möjliga alternativa åtgärder.

Låt de styrande känna av missnöjet
Det ser just nu ut som om det enda sättet att få kvintetten på bättre tankar är att den kritik och det missnöje som finns med kommunens gullande med elsparksföretag och hänsynslösa rullbrädesåkare görs tydlig och kännbar för de styrande. Ett bra sätt att trycka på är att väcka opinion genom att lämna och samla stöd för ett Lundaförslag. Lundaförslag är som bekant en medborgarnas kanal direkt in i de förtroende-valdas församlingar.          


Nu finns på kommunens hemsida ett Lundaförslag om att kommunen ska samla in felaktigt parkerade elsparkcyklar. Monica Bondeson har lämnat in förslaget. Konkret föreslår Monica följande:

Bara på särskilda platser – samla in och låt elsparksföretagen betala
1. Kommunen ska tillåta uppställning/parkering av elsparkcyklar endast på särskilda platser och i särskilt avsedda ställ.
2. Kommunen ska samla in elsparkcyklar som står felaktigt parkerade eller slängda på trottoarer, cykelbanor och i parker och grönytor.
3. Kommunens kostnader för insamlandet ska ersättas av elsparkcykelföretagen.

          

I motiveringen för förslaget säjs att elsparkcyklarna ”utgör en stor olycksrisk för personer med funktionsvariationer. De utgör direkta hinder för rullstolsburna och är svårlokaliserade för synskadade med vit käpp. Men de utgör också en olycksrisk och försvårar framkomst för alla gång- och cykeltrafikanter, samtidigt som de skräpar ner den offentliga miljön.”
   Det är bara att hoppas att förslaget vinner brett stöd för att om möjligt få kvintetten att tänka om och ta itu med problemen. Alla lundabor kan gå in och rösta på Monicas förslag på kommunens hemsida Lundaförslag.

Agne Gustafsson: 1 september 1925 - 10 februari 2021 av Lars Bengtsson

Agne Gustafsson var inte bara den som frälste Lunds centrum genom att gå emot partilinjen i fråga om det sk genombrottet – han var, kan man säga, en socialdemokratisk rebell i ständig opposition mot partilinjen.
   Jag lärde känna Agne i slutet av 1960-talet under min tid vid Statsvetenskapliga institutionen. En av mina tidigast uppgifter var att hjälpa Agne i hans avhandlingsarbete om fredskongressen i Stockholm i mars 1916. Kongressen var en sorts prolog till partisprängningen 1917 och ledde bl a till att Zäta Höglund och Ivan Oljelund dömdes till fängelse för att ha uppmanat till mönstringsstrejk. Valet av avhandlingsämne var nog ingen tillfällighet
   Mitt arbete bestod i att spåra upp delegaterna vid kongressen. Jag lästa flera årgångar av Brand, Fram och Stormklockan i jakten på delegaternas namn. När jag lyckats spåra en delegat hamnade denne i en kortlåda hos Agne. Jag var vid tiden medlem i Socialdemokratiska studentklubben. Det är möjligt att det myckna umgänget med så mycket revolutionär retorik i någon mån bidrog till att jag lämnade socialdemokraterna och 1970 blev medlem i VPK.
   Tillbaka till Agne, det skulle ju handla om honom. Han föddes i Åseda 1925. Åseda är/var en järnvägsknut på småländska höglandet. Orten är annars mest känd för sin gräddost.
   Fadern var stationskarl och familjen bestod förutom föräldrarna av 11 barn. Efter att ha arbetet som handelsbiträde började han studera. Studierna ledde fram till licentiatexamen i statskunskap och ett lektorat vid institutionen mellan 1964-1991. Stora delar av tiden undervisade han vid Socialhögskolan.
   1969 var han delegat för Lunds Arbetarekommun vid partikongressen i Stockholm. Som den absolut ende delegaten pläderade han för att partiet skulle välja Gunnar Sträng i stället för Olof Palme. Jag var själv närvarande vid kongressen och kunde bevittna hur han försökte övertala Gunnar Emanuel att frondera mot valberedningen. Vilket naturligtvis visade sig helt resultatlöst. Gunnar Sträng avböjde nomineringen och förklarade sig nöjd om han fick var kvar som finansminister. Partikongressen valde enhälligt (nästan) Olof Palme.
   Andra frågor han drev i motvind var kampen mot kommunsammanslagningarna. Han såg hur det kraftiga bortfallet av förtroendevalda på lång sikt skulle skapa minskad tilltro till det politiska systemet. Sett mot bakgrund av dagens kraftiga tillväxt av missnöjespartier i kommuner och på riksnivå, så var han inte helt fel ute.
   Kampen för lokalt självstyre och mot centralisering var ett grundtema i hans politiska hållning. Han var med förlov sagt ingen varm EU-anhängare. Ett annat mera näraliggande exempel var hans kamp för att förhindra sammanslagningen av de skånska universitetssjukhusen.
   Jag har inte träffat Agne på många år. Med sin välmodulerade småländska och sitt Göran Greider-lika hårsvall är hans fast förankrad i mitt minne.

186 millimeter av Gunnar Stensson

Den 3 juli var en kvävande het dag i Älghult. Vi flydde in i vårt lilla torp och stängde fönster och dörrar. De två stora hundarna låg utsträckta på golvet och andades tungt. Solen gassade utanför våra fördragna fönster. Klockan närmade sig fyra.
   Plötsligt mörknade det ute. Det var som om solen slocknat. Strax därpå började slagregnet ösa ner. Plåttaket dånade. Ur den öppna spisen började stora vita hagel spruta ut över golvet. Vi ställde in en hink som fylldes med hagel och regnvatten som kom genom skorsten. En blixt följdes av dån som om en jättebyggnad rasat ner från himlen. Sedan följde en ihållande kanonad av blixtar och åskslag. Ängen blev vit av hagel, men sedan upphörde haglandet. I stället vällde kallt vatten ut över marken. Efter någon timme började skyfallet upphöra. Temperaturen hade sjunkit 15 grader. Plötsligt sken solen.
   Torpet var helt omgivet av en vattenyta som sträckte sig över ängens gräs och in i skuggorna mellan skogsdungens aspar och ekar. Byggnaden vilar på en stengrund som lyfter den ett par decimeter över marken på det sätt som är vanligt med gamla hus i Småland. Vattnet kluckade under golvet men rummet var torrt, frånsett de smältande hagelkornen som kommit ur den öppna spisen.
   Vi tog på stövlarna och gick ut. Vid grinden forsade bäcken över vägen. Mossen vid Haga hade förvandlats till en djup sjö. Över vägen till Höneström dånade Svarte bäck som en bred älv och en skummande vattenyta bredde ut sig under tallarna. Det var svårt att hålla balansen i den starka strömmen. 


Böcker och möbler har förstörts av översvämningen på Älghults bibliotek. Foto: Frida Lindhe SVT
 

Följande dag kunde vi summera vattenskadorna i Älghult. Skolbiblioteket hade översvämmats och tusentals böcker var förstörda. Det var sorgligt, för bibliotekets boksamling hade byggts upp under nästan hundra år, då fackföreningsbibliotek från glasbruken hade samlat i ett gemensamt sockenbibliotek. I samhället hade källarna vattenfyllts. Småvägarna hade gröpts ut med djupa fåror. Kyrkvägen hade spolats bort liksom vägen till Svartshult. Älgasjöns vatten hade stigit flera decimeter. Vägen mellan Växjö och Oskarshamn var avstängd. Ett TV-team filmade förödelsen vid skolan. Älghult hamnade i både TV1 och TV2. Blixtarna hade slagit ut tjogtals automatiska gräsklippare men varken skadat hus eller boskap.
   Det tog någon vecka för vattnet att sjunka undan. De avstängda vägarna sattes snabbt i brukbart skick. Det förbluffande var ovädrets begränsade lokala utbredning. Ett par kilometer från dess centrum hade det bara regnat obetydligt eller inte alls.
   Regnmängden hade mätts i många mätare och uppgick till olika siffror mellan 140 och 190 mm.
Den offentliga siffran var 186 mm, om jag minns rätt.
   Vi tänkte att detta var en konsekvens av den globala uppvärmningen. När jag hörde om onsdagens regnkatastrofer i Gävle och Göteborg nämndes siffror som 160 mm på ett helt dygn. I Älghult fick vi mer på mindre än två timmar.
   Lyckligtvis är Uppvidinge kommun den mest glesbefolkade och skogrika i södra Sverige. Landskapet där klarar en översvämningskatastrof. Stormen Gudrun fick mycket värre konsekvenser. Motsvarande regnmängd i Malmö hade varit förödande.

Nu får det vara nog! av Yvonne Fredriksson & Kerstin Dahlberg

Hänsynslöst dödande upprör arméchef

Nyligen satte Israels arméchef Aviv Kochavi ner foten och sade att armén kommer att slå ner på de soldater som inte följer regelverket för soldater i tjänst.
   Då hade soldater sedan maj dödat 40 personer på Västbanken, ett dystert rekord i dödande. I flertalet fall fanns ingen orsak och det enda skäl som angavs var att det skett ”av misstag”. Som om soldater i vad som skulle vara en moraliskt högtstående armé, som Israel berömmer sig av, gång efter annan dödar civila personer ”av miss-tag”, personer som ockupationsmaktens soldater dessutom ska vara satta att skydda och värna.  
  
Vad som till sist fick den ansvarige chefen att reagera mot soldaternas hänsynslöshet är svårt att veta. Kanske att FN:organet OCHA:s ständiga rapporter om civila offer talade ett alltför tydligt språk för att kunna nonchaleras. Att den återkommande rapporteringen riskerade att bli en belastning för armén, och för staten Israel.
   Uppenbarligen har det brustit i utbildningen av de unga soldaterna som placeras ut på Västbanken eftersom de inte kan avgöra när det föreligger verklig fara och det kanske finns orsak att avfyra mer än möjligen varningsskott.
   Soldaterna har i regel ingen erfarenhet av Västbanken eller av de palestinier de möter, eftersom de i det civila lever skyddade liv i Israel och enligt israelisk lag inte har rätt att åka in på ockuperad mark om de inte ska till bosättningarna. Det är inte ovanligt att de är både rädda och uttråkade och har indoktrinerats med uppgifter om att vara placerade bland presumtiva terrorister.
   Nu utlovas mera erfarna befäl som ska stötta de unga soldaterna för att de ska fatta rätt beslut i svåra situationer. Det visar sig om detta kommer att hjälpa så att hänsynslöshet och vårdslöshet upphör och palestinska liv räddas.

De som ”av misstag” berövats livet kan tyvärr inte återuppstå och deras familjer har föga chans att få skadestånd för förlusten av en när och kär. De lämnas åt sitt öde med sin sorg och förtvivlan.
   Den enda säkra lösningen vore att den 54-åriga ockupationen hävdes och att Israel lämnade Västbanken för gott - i fred och frihet. Det är allas vårt ansvar att ställa krav på Israel och världssamfundet: häv ockupationen och ställ Israel till svars för brotten mot mänskliga rättigheter och internationell rätt!
Palestinagruppen i Hässleholm/Kristianstad
Yvonne Fredriksson & Kerstin Dahlberg