2020-05-07

Första maj i Coronans tid

En första maj utan manifestationer på gator och torg. Inga bilder, inga reflektioner över uppslutning och inga nya överraskande paroller. Vi fick hålla till godo med lite webb-sändningar. Inte alls dåligt men lite blodfattigt och distanserat kändes det allt.
   Här nedan kan ni läsa Jonas Sjöstedts och Hanna Gunnarssons maj-tal om ni missade dom. Övriga manifestationer kan sökas på nätet, mestadels på Facebook.
red
 

Med hjälp av hustru, julduk och Photoshop
så blev det en bild från årets första maj

 


Hanna Gunnarsson
Kamrater, vänner! 
Idag är det Första maj, årets finaste dag, vänsterns viktigaste dag på hela året. Men i år är inget som vanligt, vi befinner oss mitt i en stor kris där vi alla måste göra allt vi kan för att minska smittspridningen. Så därför är årets första maj nästan helt digital. Men om ni tittar er omkring ser ni kanske röda fanor, eller handdukar eller T-shirtar, som hänger ut från fönstren hos vänsterpartister som uppmärksammar första maj hemma.

Mitt namn är Hanna Gunnarsson och jag är en av vänsterpartiets riksdagsledamöter och jag är just nu på Vänsterpartiet Lunds partilokal. Här utanför på Stortorget brukar vi samlas uppemot 500 personer den här dagen, men jag hoppas att vi får ses nästa år istället!

Om vi hade haft ett riktigt första maj tåg i år hade alla våra plakat och banderoller handlat om välfärden. Vi har märkt senaste tiden att Vänsterpartiets politik om att stärka välfärden och bygga ett jämlikt samhälle är ännu viktigare i kristider, nu behöver vi verkligen vänsterpolitiken. Och det har ju även de borgerliga partierna insett, trots att läget är så allvarligt är det lite roligt att se de borgerliga partierna ropa på lösningar från det allmänna när marknaden såklart inte kan lösa krisen. Och samtidigt är det såklart skrämmande att höra om stora företag som delar ut vinster till aktieägarna samtidigt som de vill ta emot statliga stöd och om privata vårdcentraler som marknadsför dyra tester som det är tveksamt om de verkligen fungerar.

Den här politiska våren har blivit annorlunda. Men en sak är fortfarande som vanligt: Våra krav på ett mer jämlikt samhälle är samma som de alltid har varit. För vi vet att det behövs.

För Vänsterpartiet är jämlikheten alltid högst upp på dagordningen. Det viktigaste för oss är att skapa ekonomisk jämlikhet, motarbeta klassklyftor och bygga ett samhälle där alla har lika möjligheter - oavsett var vi kommer ifrån och vilka våra föräldrar är. Men vi ser hur utvecklingen går åt motsatt håll, med en regering som säger sig vara rödgrön men som driver blå politik. Vänsterpartiet är i opposition och ställer krav från vårt vänsterperspektiv.

Vi behöver höja skatterna för de rikaste och omfördela resurser i samhället från de som har i överflöd till de som behöver mer för att få vardagen att gå ihop. Vi behöver satsa på välfärden, för en sjukvård som går att lita på och för en skola som på riktigt kan ge oss ett mer jämlikt samhälle.

Kamrater, som Vänsterpartiets försvarspolitiska talesperson är jag noga med att hela tiden peka på de hot som vårt samhälle står inför på riktigt. Vi befinner oss mitt i en kris som många aldrig trodde skulle hända. Vi har läst om sjukdomsutbrott och pandemier från förr i tiden, innan alla hade tillgång till sjukvård och alla barn vaccinerades.

Men vi lever i ett mer sårbart samhälle. Runt om i världen dör människor fortfarande av sjukdomar som vi vet går att bota eller förebygga. Fattigdom, hungersnöd och trånga flyktingläger är verkligheten för många människor. I Sverige har smittspridningen varit svårare att stoppa i områden med trångboddhet och där många har osäkra arbetsvillkor. Att drabbas av sjukdomar som kan bli livsfarliga är även i Sverige år 2020 mycket en fråga om klass. 

Klimatförändringarna och miljöförstöringen är vår tids andra stora och allvarliga utmaning. För att hindra klimatförändringarna krävs en politik som sätter klimaträttvisa först och som erkänner att vi måste ändra på hela samhällssystemet för att inte förstöra klimatet. Vänsterpartiet har en sådan politik, där klimaträttvisa och jämlikhet sätts före vinster för storföretagen, ökad konsumtion och subventioneringar av flyget. Vi ser idag en växande klimatrörelse, där väldigt många ungdomar, barnfamiljer och äldre visar vägen genom bland annat den stora rörelsen Fridays for Future. Det är otroligt hoppfullt att se denna stora rörelse som håller på att växa fram, en rörelse som visar att organisering och att gå ihop med ett gemensamt budskap är vägen framåt.

Vänsterpartiet arbetar för att bygga ut järnvägen, sänka priserna i kollektivtrafiken, stoppa subventioneringen av flyget, minska köttkonsumtion och bygga ut förnybar energiproduktion.

Kamrater, vi ser några stora politiska hot torna upp sig vid horisonten. Förra året pratade jag om försämringarna av strejkrätten, som S och Mp drev igenom trots våra och fackföreningsrörelsens protester. Starka fackföreningar med rätt att teckna kollektivavtal och rätt att strejka är en viktig del av det som vi kallar den svenska modellen.

Nu ser vi hoten mot LAS, lagen om anställningsskydd, och framtida marknadshyror, som två stora väldigt dåliga framtida förslag från regeringen. Vänsterpartiet är väldigt tydliga: Om regering kommer gå vidare med dessa försämringar kommer vi ta till riksdagens största protest, en misstroendeförklaring mot regeringen. Budskapet till regeringen är: Lägg ner dessa planer nu direkt.

Vänner och kamrater! De två finaste orden i språket är Solidaritet och Tillsammans. Den här våren är det verkligen ord som vi behöver leva, inte bara uttala. För att klara oss igenom den här krisen behöver vi visa solidaritet mot varandra och inte utsätta varandra för risk att bli smittad. Tvätta händerna noga, håll fysiskt avstånd och stanna hemma om du är sjuk. Det är inte roligt, men nödvändigt. För att klara av den här krisen måste vi arbeta tillsammans, fast med lite avstånd.

Jag är väldigt stolt över att vara vänsterpartist. Vi är ett parti där vi gör saker tillsammans och hjälps åt, där vi i praktiken visar att en politik för gemenskap och solidaritet är det som ger mer jämlikhet och rättvisa för alla. En stark vänster ger mer feminism, antirasism och klimaträttvisa i Sverige varje dag, överallt.

Tack så mycket för att ni har lyssnat, jag hoppas att ni får en fortsatt fin första maj! 


Jonas Sjöstedt
Mina vänner,
Alla ni som sitter hemma framför teven. Ensamma, eller tillsammans med de närmaste. Alla som, liksom jag, hade hoppats på att få gå ut i solen idag. Ses på samlingsplatsen och tåga tillsammans till torget. Ta av jackan när solen värmer, bara för att ta på den igen när vinden ilar mellan husen. Alla som hade sett fram emot att träffa bekanta att krama om och byta några ord med. Kanske den där personen som får hjärtat att klappa lite extra. Det får vänta till nästa år.

Istället för att fira tillsammans i Colliniparken i Bollnäs och på Rörbäcksplatsen i Falkenberg, håller vi oss hemma. Istället för att tåga bakom röda fanor genom Luleå och Malmö, håller vi avstånd. Det är ett ansvar vi tar, för att vi bryr oss om varandra. Jag hoppas att ni trots allt känner gemenskapen. Jag gör det.

Jag slås av hur många vi är som firar så gott vi kan. Hänger ut en röd flagga över balkongräcket. Stolt sätter på oss första maj-nålen för en promenad genom kvarteret. Möter leenden på vägen, ett tyst samförstånd. Första maj är vänsterns högtidsdag. Det känns. Jag känner gemenskapen.

Jag har gjort det ett tag nu. Jag gör det när partiföreningar ringer äldre medlemmar för att fråga om de behöver hjälp under tiden de sitter isolerade. När lokaltidningar rapporterar om pizzerian på hörnet som lagar mat och kör ut till vårdpersonalen på sjukhuset. När ungdomar i Alby ägnar påsklovet åt att tillverka engångsvisir till äldreomsorgen och vården.

Vi ställer upp för varandra. Krisen har inte visat våra fulaste sidor, istället är vi många som faktiskt bryr oss om och vill hjälpa till. Många har insett hur sårbara vi är ensamma, var för sig. Vi behöver alla samhällets gemenskap. Vi kan komma ur den här krisen starkare och klokare än tidigare.

De som tar chansen att roffa åt sig finns så klart också där. Samma vecka som Volvo permitterade 20 000 anställda och lät våra skattepengar stå för hälften av lönen, meddelade bolaget att de tänkte dela ut 12 miljarder kronor till sina aktieägare. Det var ju förra årets vinst, sa de. De tyckte det var helt okej att undersköterskors och industriarbetares skattepengar går till de Volvoanställdas löner, så att aktieägarna kan fylla på sina bankkonton. Men det satte Vänsterpartiet stopp för. Nu går det inte att ta emot statligt stöd och samtidigt som man får permitteringspengar från staten. Det borde gälla att statliga krisstöd till företag. Det är inte svårare än så.
***
 
Runt om i välden blir det tydligt hur olika krisen slår. Och att det beror på klass. I länder med skenande ojämlikhet, där cynisk högerpolitik får styra, drabbas vanligt folk hårdare av krisen.

Redan innan coronapandemin bröt ut saknade 27 miljoner amerikaner sjukvårdsförsäkring. Nu när miljontals förlorar jobbet ökar den andelen snabbt. Mitt i en pandemi oroar sig människor inte bara över att bli sjuka, utan också över om ett sjukhusbesök kommer med en räkning på tiotusentals dollar.

När Indiens nationalistiska premiärminister Modi stänger ner landet tvingas arbetarklassen bort från städerna och ut på vägarna. Miljontals människor är inte längre välkomna och tvingas iväg på en tröstlös marsch mot sina hembyar. Med risk för att smitta andra och själva bli smittade på vägen.

I Ungern passar Orban på att sno åt sig ännu mer makt under krisen. I Polen försöker de styrande stänga de sista möjligheterna för kvinnor att göra abort.

Och i Sverige, här hos oss, sprids viruset snabbt i många förorter, snabbare än på andra platser. Det är inte en slump. Det är här trångboddheten är som störst. Äldre med usla pensioner, som inte har råd att bo själva. Unga som inte fått tag på lägenhet. Det är här majoriteten arbetar inom yrken som inte går att sköta hemifrån. För hur ska man kunna köra buss framför datorn? Ge gamla mat? Städa sjukhus? Det är här folk utsätts för viruset i sina jobb. Det är här hälsan redan från början är sämre, det är här viruset slår hårdast.

Coronapandemin visar hur svagt ett samhälle blir av högerpolitik. Den som jobbar som timanställd har inte råd att stanna hemma när hen är sjuk, oavsett om karensdagen är borta eller inte. Den som bor trångt har inte möjlighet att isolera sig, trots folkhälsomyndighetens rekommendationer. Det är högerpolitikernas verk. Det är de som har sett till att anställningarna är otrygga och att folk inte har råd att skaffa bostäder till rimliga hyror.

Medan vi i vänstern har gjort allt för att vanligt folk ska drabbas så lite som möjligt av krisen, lägger de allt krut på företagen. Men nu plötsligt, förlitar de sig inte längre på marknaden, nu vill de att staten ska skicka över stora belopp även till företag med rika ägare. De låter som ekon från Svenskt Näringsliv. De som förut talade föraktfullt om bidrag från staten vill nu att just de ska få bidragen. Inte ens högern tror på högerpolitik när det är kris.

Där står Vänsterpartiet för en annan linje. Vi har inte nöjt oss med att stödja drabbade företag. Vänsterpartiet var drivande i att fler skulle få tillgång till a-kassan och att karensavdraget skulle slopas. Vänsterpartiet kräver att den som får svårt att betala hyran i krisen ska få hjälp med det. Vi vill att det ska finnas hjälp för den som bor trångt och är i en riskgrupp att få ett annat boende under coronakrisen, för att förhindra smittspridning.

Men Vänsterpartiet vill också bygga samhället starkare på sikt. I år är vår första maj-paroll ”trygga jobb, råd att bo”. Den valde vi innan coronakrisen slog till. Det känns som rätt länge sen, mycket har ändrats sedan dess. Men budskapet är ännu mer aktuellt. Vi ser hur de utan trygga jobb fick gå först. Vi ser hur de som fortfarande har ett otryggt jobb inte kan sjukskriva sig. Vi ser hur smittan sprids med trångboddheten.

Hade högern lyft blicken hade de också sett det. Centerpartiets och Liberalernas vurm för marknadshyror och otrygghet på jobbet var omodern redan när januariavtalet kom till. Nu har bäst före-datumet överskridits med ytterligare ett år.

Vi behöver inga marknadshyror. Det som behövs är vänsterns politik, med fler lägenheter som alla har råd att bo i. Där drömmen om varsitt rum till barnen inte bara är en önskedröm. Där unga har råd att flytta hemifrån, möjlighet att krypa upp i soffan tillsammans med kompisarna i sin första egna lägenhet. Det uppnår vi genom att bygga bostäder med rimliga hyror runt om i hela Sverige. Inte genom att införa marknadshyror, som bara ökar trångboddheten, gör fastighetsägare rikare och folk fattigare.

Inte heller behöver vi fler otrygga jobb. Vänsterpartiet vill ha en anställningstrygghet som folk kan lita på. Mannen som jobbat i många år och börjar närma sig pensionen ska inte behöva vara rädd att få sparken bara för att han inte orkar lika mycket som förut. Kvinnan som stått upp för sina arbetskamraters rättigheter ska inte få gå när företaget skär ner, bara för att hon ses som en jobbig typ som kan säga ifrån.

För mig är det så tydligt. Vi behöver inte mer otrygghet. Vi behöver mindre. Det är dags att sätta januariavtalet i permanent karantän.
***
 
På äldreboenden runt om i landet har det gått veckor sedan de boende senast träffade sina anhöriga. Veckor sedan den sängliggande mannen höll sin dotters hand. Sedan den 81-åriga kvinnan klappade barnbarnets kind. Sedan den pigga 67-åringen tog bussen till äldreboendet för en kaffe med sin alzheimersjuka partner. Men trots att många inte får träffa sina älskade sprids coronaviruset på boenden runt om i Sverige. Trots alla uppoffringar, finns en gnagande oro om att smittan ska hinna först. En förfärande stor andel av dödsfallen i covid-19 i Sverige är just på äldreboenden. Det är ett stort misslyckande för samhället. Och det handlar om pengar. 

I årtionden har arbetsvillkoren inom äldreomsorgen försämrats. Också det är högerpolitikens verk. Vänsterpartiet har hela tiden kämpat för schyssta villkor med tillräckligt många anställda. Vi vill att den som är gammal och har hemtjänst ska känna igen den som kommer hem till en. Det ska vara någon man känner sig trygg med.

Men istället har de anställda fått mer att göra, fler äldre att besöka. Privata vårdbolag pressar kostnaderna. Deras fokus har varit att ta ut vinst, inte vad som är bäst för de boende. Slimmade organisationer med lite tid för de gamla är ett dåligt utgångsläge för att hantera en pandemi. Dåligt både för de äldre och för alla de, de flesta kvinnor, som jobbar inom äldreomsorgen.

I Facebookgruppen Undersköterskeuppropet visar anställda inom äldreomsorgen upp skyddsutrustning de fått från sina arbetsgivare. Det är urinskydd för män med påsydda band att fästa runt örat. Det är overheadblad med fastklistrade tvättsvampsbitar att lägga mot pannan som skyddsvisir. Det är vittnesmål från anställda som uppmanas att dela på ett och samma munskydd.

Äldreomsorgen måste få de resurser som krävs för att bekämpa smittan. Vi i Vänsterpartiet tycker det är en självklarhet att personalen ska ha tillgång till skyddsutrustning. Alla ska få utbildning i smittskydd. Otrygga tillfälliga anställningar ska omvandlas till trygga fasta jobb.

Kommunen ska ta kontroll över privata vårdbolag som missköter sig. Personalen måste vara trygg med att den inte ska smittas på jobbet och inte riskera att bära smittan vidare.

För någon vecka sedan besökte jag fältsjukhuset på Svenska mässan i Älvsjö, det var imponerande. På en vecka hade kunnig vårdpersonal tillsammans med försvaret lyckats bygga upp ett fullt fungerande sjukhus. Vet ni vad som slog mig då? Ingenstans såg jag Boston consulting group. Inte någonstans.

När Nya karolinska i Stockholm skulle byggas tog högerstyret in konsulter för nästan en miljard kronor. Och då fick man inte ens ett fungerande sjukhus på köpet! Istället varslade de vårdpersonal för att betala konsulternas fantasifakturor.

Som tur är hann de inte verkställa varslen. För alla behövs om vi ska klara den här smittan. Varenda sjuksköterska som arbetar maratonpass för att ta hand om alla de patienter som kommer in med andningssvårigheter är livsviktig. Varenda undersköterska som ger upp helgledigheten för att hoppa in och ta ännu ett pass på sjukhuset behövs. Varje läkare som tvingas fatta tuffa beslut om vem som ska få vilken vård är nödvändig för att vi ska kunna ta oss ur detta.

Vårdpersonalen behöver bättre villkor och fler arbetskamrater. Inte bara nu, i den akuta krisen, utan också när krisen är över. Det går inte att applådera undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som hjältar ena dagen, bara för att återigen sänka skatten för de rikaste när epidemin är över. Det går inte att lägga allt krut på företagen i krisen, men låta nedskärningarna fortsätta i kommuner och regioner. Vi är många som ser detta. Det är dags att rusta upp välfärden, då räcker det inte med applåder.

Vänsterpartiet vill att de med stora kapitalinkomster ska bidra med mer pengar till välfärden. De pengarna ska gå direkt till att rusta upp vård och äldreomsorg. Det kommer också räcka till en extra betald semestervecka i år eller nästa år för alla som nu sliter i coronavården. En väldigt välförtjänt extra semestervecka!

Säkert kan en del av de som är vana vid stora aktieutdelningar bli lite besvikna över att de får bidra mer. Säkert kan en del borgerliga politiker och ledarskribenter bli bekymrade och ha invändningar.

Men vet ni, högerpolitiker och ledarskribenter, jag tycker att ni bjuder kapitalägarna på en applåd som tröst istället.
***
 
Jag tänker en del på alla dem som struntar i myndigheternas rekommendationer när smittan sprids. Vilka de är, hur de lever? Jag brukar tänka på dem som de arroganta. De som utsätter sig för risken att smittas och smitta andra, bara för att de vägrar att ändra sin livsstil. Jag föreställer mig att det delvis är samma personer som även i vanliga fall flyger högt över huvudet på alla oss andra oberörda av klimatförändringar och epidemier. Att de som bara måste gå till Östermalmshallen i Stockholm och köpa utrotningshotad ål, i vanliga fall är på utlandssemestrar med flyg fler gånger per år än vad många är under sin livstid. Att de Danderydsbor som for på afterski i Åre trots att myndigheterna varnade, är vana att göra som de vill även i vanliga fall. Så varför skulle de inte göra det i en pandemi? Ibland tror jag att de arroganta är så vana vid att betala sig ur allting att de känner sig odödliga. De behöver inte bry sig om klimatet. De behöver inte bry sig om en pandemi. Det får någon annan ta ansvar för. Det är bara att dra fram American express så löser sig det mesta.

Men vet ni, de arroganta är få. Vi är de många. Krisen har inte splittrat oss, den har skapat gemenskap och handlingskraft. Vad hittar då de högerextrema på i krisen? Jo, rasisten William Hanhe startade en webbsida för att sälja munskydd till ockerpriser. En tidigare SD-politiker åkte från Storfors till Stockholm och slickade på rulltrappsräcken i tunnelbanan för att få corona. Och Sverigedemokraterna? De har helt enkelt inte setts till. Förmodligen för att de inte har något att säga. I en kris har rasisterna ingenting att komma med. Deras livsluft är splittring och rädsla. Botemedlet mot pandemin är sammanhållning och ett värnande om varandra. Medan Sverigedemokraterna står och muttrar om invandring bygger vi i vänstern ett samhälle som inte bara klarar den här krisen, utan också gör oss starkare inför framtiden.
 
***
 
I kris behövs solidaritet och sammanhållning. Om du känner någon som lever i en relation som inte känns trygg och bra, med någon som inte är snäll. Ring den personen en gång extra och kolla läget. Det blir lätt extra utsatt och isolerat nu när många håller sig hemma. Är du den personen? Det finns hjälp att få. Kvinnojourerna har platser på skyddade boenden lediga. Tveka inte att ringa. Du är värd så mycket bättre.

Så fortsätt att ta hand om varandra. Tvätta händerna. Ringa dina nära och kära. Handla åt en vän som inte har möjlighet att göra det själv. Gå ut i solen med första maj-nålen på jackkragen.

Mina vänner, tillsammans kan vi bygga ett starkare samhälle. Om alla bidrar så går det.
Då kan vi ha en sjukvård som är stark nog att ta hand om sjuka, utan att vårdpersonalen behöver gå på knäna. Då kan vi ha lager av skyddsutrustning och läkemedel, som gör att ingen behöver utsättas för onödig livsfara när det kommer en pandemi. Då kan vi bygga bostäder så att alla har råd att bo. Tillsammans kan vi ställa om samhället, kapa koldioxidutsläppen och rädda klimatet. Vi klarar det, tillsammans.
Ta hand om er nu.
 

Demonstrationståg i World of Warcraft

Kommentarer till majtåget i WoW

Jonas Sjöstedt:
Ett par hundra tusen såg Vänsterpartiets 1:a majsändning, till det kommer SVT och de som ser i efterhand. Servern i World of Warcraft har kraschat av trycket... Kanske har vi slagit rekord i år igen.
 

Daniel Bernmar:
Det blev till slut tre första majtåg i WoW. Vi var för många så det krävdes båda att spelföretaget tillförde serverkraft och att vi delade oss i tre tåg på olika servrar för att undvika serverkrasch. Vi var lite för många tydligen...         

2020-04-23

Första maj 2020


Även i pandemi-tider behöver vi fira arbetarrörelsens internationella högtidsdag utifrån förmåga.
Vi minns vunna segrar och tar sikte mot nya.
Häng rött från fönstret eller balkongen och prata med grannar och vänner om att göra samma sak.          

Friday for Future alla fredagar


 
 
Online kl 10 - 13 

Inget Veckoblad nästa vecka


 

I brist på demonstrationer och annat intressant att bevaka så drar sig red tillbaka till naturen nästa vecka.
   En och annan blick på Facebook och annat på nätet blir det nog men planen är att det skall bli mest natur.
   Nästa VB kommer alltså den 8 maj.

Solsystemets vår i Klostergården av Gunnar Stensson

Mellan vårdagjämning och lövsprickning ser jag solen gå upp medan jag kokar kaffe på morgnarna. Horisonten skymtar bakom träddungarna, från Nordanvägs studentbostäder i öster till reningsverkets blanka skorsten. I mitten reser sig den höga klockstapeln som markerar Klostergårdens infart.  
   I början av mars skymtar soluppgången för första gången som en brand vid studentbostäderna. Sedan inträffar den för varje morgon allt tidigare och flyttar sig några meter, medan jorden snurrar kring sin axel och fortsätter banan runt solen.
   Efter fjorton dagar är den framme vid klockstapeln och försvinner bakom den. Då strålar solljuset ut på båda sidor om det svarta tornet.
   Följande morgnar flyttar sig soluppgången allt längre bort från tornet, samtidigt som solen stiger högre och en morgon triumferande seglar över det.
   Då har trädens lövverk tätnat. Snart döljs horisontlinjen, tornet och soluppgången bakom lövmassorna. Tills nästa vårdagjämning.

Förberedelserna inför brobygget över Höje å har inletts


Läge för tunnel?
Bilden visar 6 olika möjliga lägen för en tunnel (röda fyrkanter; ibland kallas den av Trafikverket även "bro") för att möjliggöra en förbindelse mellan områden väster om järnvägen med de på östra sidan.

Hästarna har återvänt till hästhagen liksom till betesmarken söder om Höje å. På odlingslotterna i Källbymölla frodas vårblommor, buskar och grönsaker bland lysande maskrosor. Enstaka humlor och bin söker honung.
   Vattnet i ån rinner friskt och klart med spirande säv och näckrosblad som dallrar i strömmen. Bläsänderna har flugit norrut men de vanliga änderna finns kvar och några ligger på ägg. Tillgången på ännu unga nässlor att koka soppa på är god.
   När man passerat järnvägsbron möts man av en stor grävmaskin som håller på att utvidga en slät jordyta längs järnvägsvallen. Den ska användas som materielupplag och parkering för tunga lastbilar inför brobygget. Den gamla lummiga vägen längs järnvägen mot Lund är avstängd, kommer att övertas av järnvägsspår och blir aldrig densamma. En ny stig är upptrampad över platån med nyponbuskar väster om järnvägen. Arbetet med brobygget kommer att fortgå med somliga pauser ända fram till hösten 2003. Men stigen längs med dammarna kommer att hållas öppen för det mesta. VB rapporterar fortlöpande från bygget.           

Blackstone i Sankt Lars


Blackstone från USA lade beslag på 21 411 slitna lägenheter i Stockholms förorter. Bolaget struntade i vitalt underhåll men lyxrenoverade kök och badrum och chockhöjde hyrorna. Efter tre år såldes beståndet vidare till tyska Vonovia med sex miljarder kronor i vinst.
Mikael Nyberg, Aftonbladet 21 april.
   Nu äger Blackstone Hunnerup och Sankt Lars begravningsplats. Vad ska exploateras där?           

Vi har fastnat här och nu av Gunnar Stensson

Det här eländet måste ta slut nu och allt måste bli som det var innan. Vi klagar som besvikna barn. Här och nu är det trånga rum vi stänger in oss i. Vi flyr verkligheten genom att sitta och streama gamla filmer eller söka spänning i spel.
   Vi tycks sakna förmåga att förstå att vi är en del av ett världsomspännande historiskt skeende och att det finns en framtid då vi måste möta nuets och det förflutnas konsekvenser. 
   Det gäller också media.
   De är överfulla av beskrivningar av vad som händer här och nu och saknar utrymme för allt utanför.
   Vi blundar för allt som sker omkring oss trots att det i högsta grad angår oss.
   Vad bryr vi oss om Greta? Vi vill inte veta!
 

Säckar med livsmedel levereras till bybor
som lever i svält

Det här är sådant vi borde tänka på.
WHO konstaterar svältkatastrof i Afrika och Asien, 130 miljoner svälter på grund av krig, torka, översvämningar och gräshoppor.
   När coronan sprider sig fördubblas siffran till 260 miljoner.
   Svälten kan orsaka nya pandemier.
   Fossilkapitalet skakar.
   Vatten är dyrare än olja, trots att oljan subventioneras med 5 biljoner dollar om året
   I måndags måste oljebolagen betala för att någon skulle ta hand om deras överflödiga olja.
   Tjogtals väldiga tankers ligger med lastrummen sprickfulla av olja på redden utanför Los Angeles utan att bli av med oljelasten.
   Amerikansk skifferolja är alltför dyr att utvinna.
   De tre rövarna Trump, Putin och kung Salman bin Abdul Aziz i Saudiarabien känner marken öppna sig under sina fötter.
   Massarbetslöshet rådde redan före coronan i USA, världens rikaste land. 19 miljoner industriarbeten 1979 har minskat till 12 miljoner nu.
   USA gick in i pandemin med 30 miljoner medborgare utan sjukförsäkring, dubbelt så stora sjukvårdskostnader som i motsvarande europeiska länder och sjunkande medellivslängd.
   Kan kapitalismen överleva klimatförändringarna som kommer att orsaka ekonomisk stagnation och ökad ojämlikhet i länder och mellan länder?
   2019 var det varmaste året hittills. 2020 blir varmare.

Första maj i Coronans tid

Som bekant blir det en första maj utan demonstrationer det här året. VB:s vanliga lista över var och hur vi skall träffas får i år ersättas av lite tips på olika aktiviteter på nätet.
 


Västerpartiet
Välkommen till 2020 års 1 maj-firande - på Facebook!
I år kan vi inte mötas, men vi kan vara tillsammans. Årets firande kommer därför att sändas här på Facebook kl 12-14. Jonas Sjöstedt kommer att hålla tal och det blir artister, samtal och lite annat som vi kommer att berätta om senare - eller så berättar vi inte allt...
Program 1 maj:
12.00 Popsicle! spelar
12.05 Dagens programledare Tiffany Kronlöf hälsar välkommen
12.10 Landet runt! Hälsningar från första maj-firare runt om i Sverige
12.30-12.50 Jonas Sjöstedts 1 maj-tal
13.05 Farhiya Feysal, vinnare av ortens bästa poet 2018, framför en egen text
13.15 Jonas Sjöstedt leder sin talkshow ”Snack med Sjöstedt”. Gäster är Ann Petrén, skådespelare; Roya Hakimnia, Socialistiska läkare; Sanna Tefke, vårdbiträde och fackligt ombud på Kommunal och Stefan Sundström, musiker
13.40 Stefan Sundström och Karin Renberg spelar
13.55 Vänsterns blåsorkester spelar Internationalen
Läs mer på Facebook »


Västerpartiet - Lund
Vi ställer inte in, vi ställer om!
Lunds största första maj firande kommer i år ske digitalt och vi hoppas se dig här hos oss. Detta med anledning av att det under rådande omständigheter inte är möjligt att träffas fysiskt.
Vårt lokala firande kommer att vara strax för det nationella som börjar klockan 12.00. Det nationella kommer bland annat innehålla bland annat tal av Jonas Sjöstedt.
Talare på vårt lokal arrangemang:
Hanna Gunnarsson, riksdagsledamot Vänsterpartiet.
Harald Gerdmar, Ung vänster Lund.
Mårten Pavlov, fackligt förtroendevald i SEKO.
Läs mer på Facebook »
 
Västerpartiet - Malmö
Välkommen till årets 1 maj-firande!
Det har nog inte undgått någon att vi befinner oss i en global kris. Ett läge som slänger om vår vardag och som bland annat lägger grunden för vilka sociala förutsättningar vi har.
Detta års 1 majfirande kommer skilja sig från andra år. Vänsterpartiets styrka är vår gemenskap, vårt engagemang och vår aktivism och de här tre egenskaperna kommer vara nyckelord för att kunna genomföra ett storslaget 1 majfirande!
Var med och bidra till detta storslagna firande!
Läs mer på Facebook »
 


Socialdemokraterna
Första maj, första maj! Varje sliten kavaj.
Vi ska självklart fira arbetarrörelsens dag även i år, om än på ett lite annorlunda sätt. Årets första maj-firande flyttar vi till ditt vardagsrum genom ett digitalt firande, där du bland annat får höra tal från Stefan Löfven och Karl-Petter Thorwaldsson, se inslag från olika håll i landet och på ett digitalt sätt stå mitt i folkrörelsesamlingen.
Vi sänder live med ett program kl. 11.00. Sändningen kan du se på Socialdemokraterna och LO:s Facebook-sidor och på Socialdemokraternas Youtube.
Läs mer på Facebook »


Socialdemokraterna - Lund

Hittade ingen info på Facebook (än?)
 
Socialdemokraterna - Malmö

Socialdemokraterna, LO och ABF ska självklart fira arbetarrörelsens dag även i år, om än på ett lite annorlunda sätt: på Socialdemokraterna i Malmös facebooksida.
Årets firande flyttar vi hem till ditt vardagsrum genom ett digitalt firande. Det blir tal av vår partiordförande Stefan Löfven och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, samtal med lokala malmöföreträdare från Per Albin Hanssons födelsehem i Kulladal och mycket mer.
8.00 Våra skånska Första maj-hälsningar ges av Niklas Karlsson och Per-Ola Nilsson, Socialdemokraterna i Skånes och LO-distriktet i Skånes ordförande. 9.00 Intervju med ordförande för Socialdemokraterna i Malmö Joakim Sandell, Shler Bradostin från SSU Malmö och LO Malmös ordförande Erol Dramer.
11.00 Livesänt tal av partiordförande Stefan Löfven och LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Sändningen visas även på SVT Forum (endast talet, inte hela arrangemanget).
Läs mer på Facebook »
 



Kommunistiska Partiet
Fira arbetarklassens egen dag tillsammans med oss i Röd Front!
2020 är på många sätt ett ovanligt år. Coronapandemin överskuggar det mest och så även 1 majfirandet. Därför ordnar vi i år ett nationellt digitalt firande som sänds direkt här på Facebook med start kl 14.00.
Arbetarklassen har länge varit tillbakatryckt och attackerna har på senare tid duggat tätt med inskränkningar i strejkrätten, försämrad arbetsrätt och en nyliberal politik som drivs av socialdemokratin. Nu i coronatider läggs det ena förslaget efter det andra för att rädda företagen men få åtgärder vidtas för att skyddare arbetare och vanligt folk. Därför har vi lanserat "Ett arbetarprogram för att möta krisen" och detta står i centrum för årets 1 maj.
★ Rädda jobben, inte aktieägarna!
★ Inga gräddfiler i vården - förstatliga privata sjukhus!
★ Ett solidariskt samhälle - bort med kapitalismen!
Läs hela krisprogrammet här:
Välkommen att delta i Röd Front!
Läs mer på Facebook »
 



Revolutionär 1 maj

1 maj blir inte som vanligt i år. I år kommer vi inte gå tillsammans genom staden. Men i år, precis som alla andra år, är vi många. Och i år precis som alla andra år ska vi visa det. Vi ska visa varandra att vi tillsammans kämpar för ett annat samhälle bortom kapitalistiska kriser och där staden tillhör oss. Vi ska visa att det går att vara solidariska och starka tillsammans trots den viktiga sociala distanseringen som nu råder.
Läs mer på Facebook »

2020-04-16

Friday for Future alla fredagar



Arabvärldens moderna historia från ett vänsterperspektiv

Lär dig mer om den arabiska vänstern genom att vara med i en digital studiecirkel via nätet.
Vill du lära dig mer om Arabvärldens moderna historia från ett vänsterperspektiv, från imperialismens intåg till de senaste revolterna mot regimerna i Sudan, Irak, Libanon och Syrien? Då är detta den perfekta cirkeln för dig. Över åtta tillfällen läser vi ett antal klassiska originaltexter av viktiga figurer ur den arabiska vänsterns historia, samtidigt som vi läser om grunddragen i regionens politiska, sociala och kulturella utveckling. Till varje tillfälle ser vi dessutom en arabisk filmklassiker, med anknytning till respektive tema och period.
   Vi kör cirkeln via Zoom med 8 träffar. Den som anmält sig via mail till scarlshamre@gmail.com får material och länk inför varje träff. Deltagarantalet är begränsat!
   Vi kommer att utgå ifrån Albert Houranis De arabiska folkens historia. Till detta kommer texter av Jamaladin al-Afghani, Gamal Abdel-Nasser, Salama Musa, Franz Fanon, Abdel-Khaliq Mahjoub, Edward Said med flera. Bland filmerna märks Cairo Station (Chahine), Slaget om Alger (Pontecorvo), The Dupes (Kanafani), Fertile Memory (Khleifi) och A Flood in Baath Country (Amiralay).

CMS - Centrum för marxistiska samhällsstudier står som arrangör för cirkeln
Läs mer »

Vårextas av Gunnar Stensson


Jag gick längs dammen söder om Källbybadet vid sextiden häromdagen.  Vattnet intill stranden rörde sig och skvätte, men kvällssolens reflexer bländade mig så kunde inte se vad som hände förrän jag kommit intill. Då såg jag ett berg av grodor, en pulserande hög av kroppar med stora ögon och ivriga lemmar, klängande, trängande sig över och under varandra. Andra grodor, stora och små, kom simmande genom det ljumma, doftande och bruna vattnet för att delta i grodornas vårbröllop.

Den obeboeliga planeten

Klimatförändringen omsluter oss och på ett väldigt påtagligt sätt bestämmer den över oss – över våra skördar, våra pandemier, våra folkvandringsmönster och inbördeskrig, brottsvågor och våld i hemmet, orkaner, värmeböljor, regnbomber och megatorkor, formen på vår ekonomiska tillväxt och det som forsar fram med den, vilket idag är i stort sett allting. David Wallace-Wells, Den obeboeliga planeten, sid. 38-39.

Notiser från Trafikverket

Cykelvägen till Malmö på gamla Malmövägens östra sida rustas upp och förses med ny beläggning i sommar. Den öppnas för trafik i slutet av augusti i samband med stoppet för tågtrafiken.
   Från den 22 till den 28 augusti blir det stopp i persontrafiken på järnvägen mellan Lund och Malmö medan trafiken flyttas till tillfälliga spår under arbetet med fyrspåren.
   Gång och cykelvägen under spåren mellan Åkerlunds och Rausings väg och Klostergården som är stängd sedan februari kommer att öppnas i juni.

Lund eller Brunnshög
Lundapolitikernas dröm sedan många år är att höghastighetsjärnvägen ska gå i en tunnel genom Lund. Sydsvenskan presenterade 15/4 kommunens utredning om hur det skulle se ut och vad det skulle kosta. Stationen hamnar 30 meter under markytan. Tunneln söderut går under Ringvägen och avslutas vid Klostergårdsstationen. Man tillämpar en teknik som gör det möjligt att använda järnvägen ovanför tills tunnelbygget är färdigt. Trafiktätheten ökar till 716 tåg per dygn.
   VB förordade för några år sedan att den framtida stationen skulle förläggas i Brunnshög. Därifrån skulle besökare fortsätta till Lund via spårvagn. Höghastighetsspåren skulle längs hela sträckningen Stockholm-Malmö placeras på pyloner för att spara mark och undvika barriäreffekter. Förslaget togs inte väl emot.
   Trafikverket tänker. Det ska ha bestämt sig till 2022. Bygget börjar 2029. Det blir nog inte spår på pyloner till Brunnshög.
   VB återkommer säkert till ämnet flera gånger i framtiden
Läs rapporten »

Emmaus, abbé Pierre, Björkå och björk&frihet
av Gunnar Stensson


Björkå var ett litet glasbrukssamhälle i mina hemtrakter mitt i de milsvida skogarna mellan Älghult och Åseda. Glasbruket blev nedlagt i slutet av 1950-talet och Björkå blev centrum för en solidaritetsrörelse som i olika former är verksam än idag. Här några notiser ur dess tidiga historia
   Min syster Britta gjorde i de sena tonåren 1964 tillsammans med någon kompis en resa till Frankrike och Spanien och kom då i kontakt med abbé Pierre, en fransk präst som under den tyska ockupationen tillhört motståndsrörelsen och efter kriget bildat Emmaus, en internationell organisation för bistånd till nödställda. Emmaus var den ort där Jesus på tredje dagen efter sin död visade sig för lärjungarna.
   Kontakten ledde till att man upprättade en filial i Björkå där glasbruket och dess lokaler fick bli magasin för insamlingarna och de tomma bostäderna blev hem för dem som anslöt sig till kollektivet.
   Emmaus Björkå var bildat. De följande snart 60 åren skedde många omvandlingar, men Emmaus Björkå bestod. En ganska lång period hade KFMLr i Göteborg ledningen. Nu existerar flera insamlings-organisationer som utgått från Björkå och i någon form har kvar namnet på det gamla glasbruket. En av dem är björk&frihet i Lund, som i förra numret av VB vädjade om stöd till sin solidaritetsverksamhet, bl a för Gaza.
   Jag har ganska många gånger besökt Björkå, dels på 1940 och 50-talen då det ännu var ett glasbruk och som sådant ett natthärbärge för gårdfarihandlare och kringvandrande arbetslösa, och dels de följande fyra decennierna som köpare av gamla möbler mm och någon gång av politiska skäl. På 1990-talet besökte jag Björkå som representant för Eritreagrupperna i samband med Operation dagsverke.

Hektiskt i riksdagen: Corona-budget och ändringar i smittskyddslagen av Hanna Gunnarsson

Det är hektiskt i riksdagen nu. Innan påsk blev partierna kontaktade av regeringen med önskemål om en förändring i smittskyddslagen som ger regeringen möjlighet att fatta beslut utan att skicka förslagen till riksdagen innan, ett så kallat utökad bemyndigande. Ni följde säkert debatten i medierna.
   Debatten handlade dels om de viktiga grundlags-mässiga diskussionerna om relationen mellan regeringen och riksdagen och dels om vilken typ av beslut som regeringen redan nu kan fatta och hur snabbt riksdagen jobbar i detta läge. Efter en rekordkort remisstid till lagrådet och en kort lista på remissinstanser och ett antal möten mellan partiledarna kom förslaget till konstitutionsutskottet och socialutskottet som höll extra-insatta långa möten. Utskotten (som var eniga i sakfrågan) gjorde en viktig förändring i lagförslaget: Regeringen ska redan innan de fattar beslut bedöma om ett riksdagsbeslut kan inväntas, med tanke på hur snabbt riksdagen fattar beslut idag.
   Detta är viktigt för att slå fast att det är riksdagen som stiftar lagar i Sverige och att denna normala behandling ska gälla vid så många tillfällen som möjligt även i en kris. När regeringen väl har fattat beslut ska beslutet bekräftas av riksdagen “omedelbart”, alltså inom någon eller några få dagar. Riksdagen fattade beslut om detta idag, ett enigt beslut i sakfrågan (men de borgerliga partierna hade krav på vissa ersättningar till privata företag).

Riksdagen har utöver detta fattat beslut om att göra ett tillkännagivande till regeringen, alltså kräva att regeringen agerar och kommer med ett förslag på lagstiftning, om ersättning till personer i smittgrupper som måste vara hemma trots att de inte är sjuka just nu. I övrigt fattar riksdagen beslut om en stor mängd motioner från den allmänna motionstiden i höstas, precis som vi gör varje vår. Bedömningen är att debatterna och besluten om dessa vanliga frågor går som de ska, och att det inte finns någon risk för att riksdagen behöver ha så mycket verksamhet under sommaren. Däremot kommer det såklart behövas beredskap för beslutsfattande under sommaren om pandemin och krisen fortsätter och kräver snabba beslut.

Dessutom har vårbudgeten debatterats i riksdagen. Vårändringsbudgeten och vårbudgeten kommer runt 15 april varje år och innehåller dels ändringar i den budget som antogs i höstas och dels riktlinjer inför kommande höstbudget. Självklart präglas budgeten av att det nu behövs stora ekonomiska satsningar för att vi ska kunna klara av den här krisen. Ulla Andersson debatterade för Vänsterpartiet, lyssna här.

Idag har jag debatterat försvarsutskottets motioner på området “civilt försvar och krisberedskap”. Det var en ordinarie motionsdebatt, som såklart i det läge vi är i nu med en stor civil kris blev en väldigt aktuell debatt. Jag la stort fokus på att om välfärden inte klarar av att ha bra verksamhet under ett normalt läge så har man såklart ännu svårare i kriser, och att nedskärningar och privatiseringar måste stoppas. Lyssna här, klicka på mitt namn.

Hanna Gunnarsson (V) riksdagsledamot från Lund 

Tankar i kråkans* tid av Ulf Nymark


* Det latinska ordet corona som betyder ”krans”, ”krona” med mera kommer i sin tur från det grekiska ordet korone som egentligen betyder ”kråka”, ”krökt utsprång (som liknar kråknäbb)”.
Detta enligt NE.

Att göra det politiskt omöjliga till politiskt oundvikligt
Milton Friedman, husgud bland många nyliberaler, tillhör förvisso inte mina favoriter bland utövare av ”den dystra vetenskapen”, dvs nationalekonomin. Men bland alla tossigheter Friedman har kläckt ur sej kan en hitta åtminstone ett litet guldkorn. Han lär ha sagt att ”bara en kris, verklig eller inbillad, kan skapa riktiga förändringar, att göra det politiskt omöjliga till det politiskt oundvikliga”. För visst är det så: det som var politiskt omöjligt för bara några månader sedan är idag politiskt oundvikligt. Kraftfull politisk styrning och massiva statsingripanden och mobilisering av det civila samhället. Så skulle det också kunna vara när det gäller omställningen till en fossilfri, ekologiskt och socialt hållbar samhällsekonomi på världsbasis. En sådan omställning borde kunna gå hand i hand med återuppbyggnaden av de nationella och globala ekonomierna efter pandemin.

Alla ropar på staten
Ropen på statligt stöd till näringslivet är unisona, oavsett partifärg. Här hemmaplan ropar faktiskt M och KD högst. Och om den heliga kon statens utgiftstak: glöm det! Docenten i ”den dystra vetenskapen” och före detta M-riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson konkluderar läget i en krönika i Sydsvenskan den 14 april: ”För nu handlar det inte om att öka marknadens makt och minska politikernas, utan om precis tvärtom. Att ge politikerna redskap att sätta en nosgrimma på marknadskrafterna”.

En annan och ständigt pågående dödlig farsot
Jag tror (nästan) säkert att de merendels dramatiska restriktioner som införs för individer och verksamheter kan vara befogade. Utan att på något vis förringa faran med coronaviruset så ställer jag mej undrande inför det faktum att en annan dödlig farsot i praktiken får härja näst intill fritt: den dödliga trafiken. Siffran för dödsoffer i trafiken i världen ligger i storleksordningen 1 200 000. Ändå vidtas bara små marginella åtgärder och inga kännbara restriktioner för att hejda farsotens framfart.

Rekordarbetslöshet i sikte!
I veckan har ju regeringen lagt sin vårbudget. Där förutskickas en uppgång av arbetslösheten som ”bäst” på 9 procent och som sämst 13 procent under 2020 och att den kommer att ligga kvar på samma nivåer 2021. Internationella valutafonden räknar med en ännu högre arbetslöshet för Sveriges del.
   Att detta innebär stora påfrestningar för många enskilda och hushåll är en självklarhet. Men det kommer också att innebära stora påfrestningar på kommunernas ekonomi, framför allt genom ökade utgifter för försörjningsstöd. Här i Lund räknar socialförvaltningen att i den styrande kvintettens budgetförslag kommer 40 – 50 miljoner att saknas i försörjningsstöd under år 2021. Det innebär ett underskott i storleksordningen upp emot 20 procent.

”Räkneövningar”
Finansminister Magdalena Anderssons prognos för ekonomin och arbetslösheten handlar ”snarare om räkneövningar än om regelrätta prognoser – och det gäller ju för alla”, skriver Johan Schück, liberal journalist med inriktning på ”den dystra vetenskapen” i sin blogg den 15 april. I detta har han nog rätt.
   I varje fall stämmer beteckningen räkneövningar perfekt in på den kvintilerande styrande lundakvintettens budgetförslag för år 2021. Det bygger ju på prognoser från början av året, innan pandemin slog till på allvar. Moderaternas kommunalråd förespeglar dessutom skattesänkningar lagom till valet 2022! Delar av borgerligheten har uppenbarlig gjort ett annat av Milton Friedmans ställningstaganden till sitt:
   ”Jag är för skattesänkningar under vilka omständigheter som helst, under vilka förevändningar som helst och för vilka som helst skäl när det är möjligt.”

Dags att höra vad coronan berättar om klassamhället


Göran Greider i ETC 15/4
Om någon tvivlat på att klassfrågor längre har någon relevans – och det är det många som gjort och gör – så kan man bara hoppas på att de nu inser hur relevanta och livsavgörande de är.
Svensk sjukvård är hårt ansträngd, men det ser ut som om den trots allt kan klara de svåra utmaningarna, även om inget ännu är säkert. Men att det blev just äldreomsorgen som till en början liksom helt glömdes bort under denna pandemi är tyvärr inte förvånande.
   När mer än en kvarts miljon svenskar – mest kvinnor – jobbar i äldreomsorgen och när samtidigt de äldre-äldre utgör den främsta riskgruppen för smittan tycker man ju att detta kollektiv borde ha varit fullt synligt för alla inblandade och särskilt för dem, inte minst Folkhälsomyndigheten, som är satta att bedöma risker. Jag tycker Folkhälsomyndigheten har agerat bra under denna epidemi. Men äldreomsorgens belägenhet hade man där sannolikt ingen riktig koll på, trots att det är en avgörande aspekt på just folkhälsan.
   Varför blev denna kvarts miljon arbetare inom äldreomsorgen inte sedda redan från början?
Frågan är inte svår att besvara. Dessa anställda utgör dem med de lägsta lönerna, de sämsta anställningsvillkoren, den lägsta utbildningen och äldreomsorgen är dessutom ett av de områden som formligen trasats sönder av privatiseringar och därför antagligen blivit svårare att effektivt påverka i folkhälsofrågor. Det är lättare att få en kommunal arbetsgivare att handla rätt än hundra privata.
Läs artikeln »

Vi behöver ett nytt samhällskontrakt


En man passerar en muralmålning i Los Angeles den 4 april. Har coronakrisen fått oss att inse att vi behöver varandra? Foto: APU GOMES
Carsten Jensen i DN 14/4

Det är samma näringsliv som hyllar den fria marknaden och är redo till varje krumsprång för att slippa betala skatt, som i coronakrisen ska hållas på benen med statlig första hjälpen. När konkursen hotar är de inte längre liberaler, utan redo att kyssa Stalins röv, om den fortfarande hade varit tillgänglig.
Läs artikeln »

Bortom kapitalismen: socialistisk ekonomisk demokrati
av Gunnar Stensson

Artikeln i förra numret av VB om basinkomst som ett försvar mot coronapandemins ekonomiska konsekvenser byggde till stor del på resonemang i den nyutkomna Antikapitalism. Strategier och möjligheter i det tjugonde århundradet av Erik Olin Wright. Översättning Nisse Sjödén, Daidalos förlag.
   Boken kom ut i slutet av förra året och innehåller förslag för ett möjligt samhälle bortom kapitalismen.  Införandet av villkorslös basinkomst är en av de åtgärder som diskuteras.
   Nu när pandemin avslöjat det nyliberala marknadssystemets extrema sårbarhet var det intressant att peka på införandet av basinkomst som en av möjligheterna att lösa de akuta problemen

Erik Olin Wright avled i januari 2019 efter att tio månader tidigare fått diagnosen myeloid leukemi. Det innebar att boken, som är en sammanfattning och utveckling av hans livsverk Envisioning Real Utopias, måste slutföras under stark tidspress och delvis har karaktären av ett manifest.
   EOW konstaterar att varken staten eller ekonomin tycks vara i stånd att möta de utmaningar vi står inför, vare sig det gäller klimatkrisen, flyktingkrisen som sannolikt förvärras, när klimatflyktingarna ska läggas till krigsflyktingarna och de ekonomiska migranterna, eller den växande polariseringen i de rika länderna. Kapitalismen som vi nu känner den utgör ett stort hinder om vi på allvar vill ta itu med dessa frågor.  Han tvekade huruvida han skulle använda ordet Antikapitalism och beteckningen Demokratisk socialism i bokens titel.   ”Jag bestämde mig för det mera övergripande ”antikapitalism” eftersom mycket av bokens budskap kan omfattas av personer som är kritiska till kapitalismen men skeptiska till socialismen”, skriver han i förordet.

Kapitalismen strider mot USA:s självständighets-förklaring som hävdar att alla människor är jämlikar och har rätten till liv, frihet och strävan efter lycka, fastslår Wright. Kapitalism gör människorna ojämlika. Under kapitalismen lever vi på bekostnad av våra barns och barnbarns jämlikhet och möjligheter att sträva efter lycka.
   Vi vet att varken kapitalism eller socialism förekommer i någon ren form. Det finns alltid undantag. Vi måste utveckla de demokratiska och socialistiska rörelser som existerar inom det kapitalistiska systemet.

Det som slagit mig är likheten mellan Wrights real utopia och den svenska socialdemokratins blandekonomi, kanske främst som den formulerades och delvis förverkligades på 1970-talet under inverkan av bland annat strejkerna i Norrbotten som beskrivs i Sara Lidmans Gruva.
   Wright refererar mycket riktigt till Meidners löntagarfonder som skulle leda till att arbetarna successivt ökade det demokratiska inflytandet i kapitalismens bolag. Men när de skulle beslutas i riksdagen var till och med ledande socialdemokrater negativa. ”Löntagarfonder är jävla skit, men nu har jag baxat dem ända hit”, skrev Kjell-Olof Feldt på en lapp – och lät media fota den.
   Men tänk om de förverkligats. Var hade vi stått då?
   Wright konstaterar att kapitalets makt ökat under de senaste 30 åren vilket lett till miljöförstörelse, massfattigdom och multimiljardärernas maktövertagande i USA som nu kostar kanske 250 000 amerikaner livet. President Trump stoppar också USA:s bidrag till WHO.
   USA sålde ut fängelserna till vinstdrivande kapitalister som fyllde dem med afroamerikaner, våldsutövandet till vinstdrivande vaktbolag och regeringsmakten till fossilkapitalet.
   Sverige sålde ut folkets utbildning till vinstdrivande skolbolag och vården till vårdbolag, konstaterar han och hänvisar till Göran Thernborns Kapitalet, överheten och vi andra.

Men utvecklingen kan vändas. Coronapandemin visar att det är nödvändigt. Läs Erik Olin Wrights bok Antikapitalism! Den är ocksåett värdefullt underlag för de studiecirklar och vetenskapliga seminarier där det framtida samhällets utformning diskuteras.
 

2020-04-09

Friday for Future alla fredagar



Veckobladet i coronatider


Solen och månen och påskens plats i kalendern
av Gunnar Stensson


Det är skymning. Himlen är klar och blå. Inte ett moln. I väster ser jag fullmånen, vit och rund. I öster strålar aftonstjärnan, Venus, intensivt. Inga andra stjärnor syns än. I småskolan lärde jag mig att påskdagen infaller första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
   Vårdagjämningen inföll den 20 mars, i kväll är det fullmåne för första gången sedan dess, alltså är det påskdag på söndag, den 12 april.

Regeringspropositionen om utökad makt


Här är regeringens historiska proposition om tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen. Förhandlad med partierna på rekordkort tid, ska nu beredas av riksdagens utskott. Värd att läsa för den som är intresserad.
Läs propositionen »

Vårsång i påsken

Vänner,
Lite glädje i den påsk som egentligen i sig aldrig varit så kul.
Bertil Egerö

Vårsång i konjunktiv

Tänk, mina vänner, om majsol ej loge!
Tänk om silvrade bäckar ej sloge
vänliga armar kring tuvor och stenar,
om det ej sprutte i buskar och grenar
av liv och av dans
i - vems var det nu? - glans,
om lärkan i skyn sin drill icke sloge,
om drivans blommor ej smulte och doge,
om pilträden guldgula fransar ej bure,
om trogna bröder i hand inte svure,
om guldbelagda ängar ej låge,
om sjö och berg vi ej återsåge,
om ilande strömmarna vila ej funne
förrän i havet störtvågen runne,
om blåsippan inte i backarna stode
och nege, och sång inte ljöde från OD,
då skulle det kännas som vår det ej bleve,
varken i verkligheten eller i teve!
Vårsången leve!
Ursprunget obekant

U-landet USA kan få långt fler än 250 000 döda i corona-epidemin

Det amerikanska sjukvårdssystemet har en kombination av höga kostnader och låg kapacitet, som gör landet särskilt sårbart för pandemin, skriver DN:s Martin Gelin i en analyserande artikel (Så förändrades USA:s sjukvård över en natt).
DN 9/4

Krishärdar finns i New York, Washington, Florida, Louisiana, Texas, Michigan och Georgia.
   USA har färre läkare, färre sjukhussängar, färre respiratorer och färre sängplatser för intensivvård är andra länder.
   Det största problemet i USA är de höga kostnaderna. Amerikaner som tvingades i karantän efter att ha testats positivt fick räkningar på 4000 dollar, vilket motsvarar 40 000 kronor.
   USA har haft unikt dåliga förberedelser för en pandemi. Afroamerikaner drabbas i särklass svårast,
   Om inte Obamas sjukvårdsreform funnits hade situationen varit ännu värre. Republikanerna har gjort allt de kunnat för att försämra och fördröja den. Trump har genomfört stora nedskärningar.
   I panik röstades ett federalt krispaket på 2000 miljarder dollar igenom i mars.
Läs artikeln »

Storsatsning på kommunikationerna i Södra Lund
av Gunnar Stensson

Nu inleds bygget av fyrspåren, Klostergårdsstationen, väg 108 och Lunds Södra.
Efter det sedan länge väntade regeringsbeslutet har Trafikverket rivstartat bygget av fyrspåren mellan Flackarp och Högevall.
   Trafikverket har anlitat det svensk-spanska byggkonsortiet NCC-OHL som utför arbetet med arbetskraft från Tyskland, Spanien och Polen, vilket kan leda till problem nu när gränserna stängts.
   Skogsmaskiner fäller träd och buskar. Lastbilar forskar bort stockar och bråte. Grävskopor och schaktmaskiner arbetar kring tunneln mellan Klostergården och Åkerlund och Rausing. Grushögar och djupa schakt omger den gamla tunneln. En ny tunnel för bussar, cyklister och gående ska anläggas.
 

 
Här ska Klostergårdsstationen med stationsbyggnad och halvkilometerlånga perronger senare uppföras, mitt emot Åkerlunds och Rausings kontorsbyggnad.
   Hela området mellan spåren och Åkerlunds och Rausings väg ska röjas. Gamla odlingar försvinner för alltid när spårområdet utvidgas.
   Vid sidan om de två gamla spåren ska två nya byggas. Sedan ska också rälsen på de gamla spåren bytas ut.
   I byggplanen ingår det kontroversiella beslutet att anlägga en tunnel under spåren i Sunnanvägs förlängning.
   Mest tidskrävande blir bygget av den nya bron över Höje å. Den måste vara färdig till julen 2003. Arbetet ska därför påbörjas genast.  Nya vägar måste anläggas för att forsla schaktmassorna till den breddade järnvägsvallen.
   Eftersom den nya bron byggs väster om järnvägen störs inte Källbymöllas odlingslotter öster om järnvägen så värst mycket. Däremot kommer området kring Höje å väster om bron påverkas av verksamheten som ska pågå i tre och ett halvt år.
   Också över väg 108 ska järnvägsbron breddas för att ge plats åt de båda nya spåren.

Regeringen har alltså också beslutat att låta Trafikverket inleda arbetet med en breddning av väg 108, som ska få en ny vägbana och tillåtas för högre hastighet.
   En rondell ska byggas där gamla Malmövägen ansluter och en ny infart till Sankt Lars kommer att utgå från rondellen till det nya bostadsområde som planeras väster om Sankt Lars.
   Lunds Södra infart ska byggas om för att anpassas till breddningen av väg 108 och den ökade trafikmängden.
 

Efter påsk röjer vi träd och buskar i det röda området.
I maj börjar vi förberedelserna inför bygget av den nya järnvägsbron, då stängs vägen under bron så att vi säkert kan bygga bron.

Läs mer på Trafikverket »

Israel corona-attackerar palestinier av Gunnar Olofsson

Palestinska fångar smittas med coronavirus i israeliska fängelser. Flera fall finns konstaterade och eftersom nästan alla fångar redan från början lider av försämrad hälsa - och alltså tillhör riskgruppen för svår coronainfektion! – riskerar ett fullskaligt utbrott av virusinfektion i fängelserna att få katastrofala följder. Fångarna har ju inte heller någon möjlighet att undvika närkontakt med varandra i de trångbodda fängelserna.
   I nuläget sitter ungefär 5 700 palestinier – män, kvinnor och 180 barn – i israeliska fängelser. De allra flesta är politiska fångar, inspärrade för att på olika sätt ha protesterat mot ockupationen. Bland barnen är stenkastning mot soldater och militärfordon den vanligaste anklagelsen – brott som enligt israeliska militärlagar kan ge 10 år eller mer i fängelse. Dessa politiska fångar måste friges för att hindra en coronaepidemi!

I Gaza lever
över 2 miljoner människor under en israelisk blockad som medfört svåra påfrestningar på sjukvården. Det saknas rent vatten, elektricitet, fungerande avlopp, viktiga mediciner (inklusive mot cancersjukdomar) och utrustning för behandling av livshotande tillstånd. Enligt det palestinska människorättscentret (PCHR) saknas hälften av nödvändiga mediciner, 60 % av viktiga lab. tester, 45 % av medicinskt förbrukningsmaterial - och man saknar helt testkits för COVID-19.
   Trots detta har Israels försvarsminister Naftali Bennett nu villkorat hjälp att stoppa corona till kravet att de palestinska myndigheterna tar reda på och återlämnar kvarlevorna av två israeliska soldater som dödades i samband med det israeliska anfallet mot Gaza 2014. Till detta har Trump-administrationen i USA, som avsatt medel för bekämpande av corona i Mellanöstern, undantagit de palestinska områdena från hjälp - och tidigare beslut om nedskärning av biståndet till Palestina ligger fast. Det här måste påtalas. FN och internationella hjälporganisationer måste ta ansvar för att nödvändigt
 


 
bistånd till palestinierna garanteras. Israel måste tillåta införsel av nödvändiga mediciner och utrustning i Gaza och sluta hindra svårt sjuka människor att få vård!

På det ockuperade Västbanken
fortsätter den israeliska armén med sina raider i palestinska samhällen, arresteringar och fängslanden av palestinier. I byn Khirbet Ibzig förstörde militären materiel avsett för byggande av en ny klinik för corona-smittade patienter. Dessa åtgärder innebär ett sabotage mot palestiniernas möjligheter att stoppa en coronaepidemi, i praktiken en corona-attack mot det palestinska civilsamhället. Israel måste sluta upp med våldsaktionerna, övergreppen och smittspridningen,och ta sitt ansvar som ockupationsmakt att förse palestinierna under ockupation med det som behövs vad gäller hälsa och livsförhållanden i övrigt enligt regelverket i den Fjärde Genèvekonventionen!
   Med Världshälsodagen (7 april) just passerad, och de palestinska fångarnas dag (17 april) i antågande har frågan större aktualitet än någonsin. Vad med i de internationella aktionerna för att frige de palestinska fångarna och hindra en förödande coronaepidemi i Palestina. Läs på internet vad just DU kan göra!

Till alla vänner och kamrater, vi vädjar om hjälp.


Björkåfrihet som förening befinner sig i en speciell situation, och vi är oroliga för dem som vi vanligtvis skickar ekonomiskt stöd till och där några av dem behöver det ännu mer nu.
   Björkåfrihet som förening är sprungen ur den delen av solidaritetsrörelsen som alltid tjänat in sina egna pengar, särskilt på den framgångsrika butiksverksamheten med sin secondhandnisch.
   Att tjäna ihop egna pengar har också gett oss en frihet som många organisationer som arbetar med utvecklingssamarbeten och bistånd ofta saknar.
   Vi har inte varit lika beroende av hur de politiska vindarna blåst, och har därför kunna rikta ganska stora belopp med pengar i riktning mot dem som annars alltid hamnar sist i kön.
   De glömda och de gömda – västsaharier, palestinier, papperslösa i Sverige.
   När Sverige skalade ner biståndet till de västsahariska lägren, kunde vi öka vårt.
   När papperslösa i Sverige hamnar helt utanför systemet, har vi kunnat pumpa in pengar till samarbetsorganisationer som arbetar med att trygga försörjning, bostad och sjukvård till dessa personer.

Den vikande handeln i spåren av coronakrisen har redan fått oss att behöva meddela flera samarbetsorganisationer att vi måste pausa stödet. I en oerhört svår prioriteringssituation kämpar vi nu för att i bästa möjliga mån kunna fortsätta med det planerade stödet till de två sjukhus som vi samarbetar med.
   I flyktinglägret Ein El-Helwe i södra Libanon vill de öka antalet intensivvårdsplatser från en till fem – på 120 000 människor.
   I Gaza, känner säkert de flesta till, har den humanitära krisen sedan länge varit kanske ännu mer extrem.
I skrivande stund har de första rapporterna om coronasmittade kommit även därifrån.
   Vi brukar koncentrera oss på det vi gör bäst – ta hand om de kläder och föremål som folk skänker, tillhandahålla den bästa secondhand-handel som det bara går – och se till att överskottet når fram med högsta möjliga kvalitet i hanteringen av pengarna. Därför brukar vi inte be om pengar, men nu måste vi det.
Vänligaste hälsningar, Styrelsen för Björkåfrihet

Basinkomst försvar mot Coronan och tvärstoppet i ekonomin av Gunnar Stensson

Corona-pandemin är en konsekvens av våra ingrepp i biosfärens ekosystem. Civilisationen är människans ekosystem. Nu kolliderar åter de båda systemen.
   Konsekvenserna för samhället är en vårdkatastrof, ”social distansering” och ett ekonomiskt tvärstopp som kan kosta fler människoliv än själva coronan.
   För Sverige har kollisionen hittills lett till sjunkande BNP (minus 3 procent), tiotusentals oväntade konkurser och plötslig massarbetslöshet (just nu 9 procent) för hundratusentals medmänniskor. I tredje världen drabbas en halv miljard av fattigdom.
 

 
Regeringen och bankerna svarar med drastiska åtgärder, men många drabbade hamnar utanför stödåtgärderna. Särskilt drabbas de som är nya på arbetsmarknaden och nya invandrare.
   I världen som helhet blir konsekvenserna mycket svårare.
   Det är långt ifrån den första katastrofen i klimatupphettningens epok. Den kommer inom de närmaste årtiondena följas av andra, lika svåra eller värre. För att hantera dem måste vi förändra samhället och särskilt det ekonomiska system som bygger på ansvarslös konkurrens och ständig tillväxt.
   Ett led i förändringen kan vara införandet av villkorslös basinkomst, finansierad med skattemedel som barnbidraget. Reformen kan genomföras inom ramen för marknaden och tillfälligt bidra till att ekonomin åter börjar fungera efter corona-sammanbrottet.

Villkorslös basinkomst är en grundläggande omformning av samhällets inkomstfördelning som förespråkas av allt fler samhällsforskare. Det är en inkomst strax över fattigdomsgränsen som eliminerar fattigdom, reducerar ojämlikhet och främjar social rättvisa. Vi har redan en liknande institution i det svenska samhället: barnbidraget.
   Basinkomsten ersätter många befintliga former av inkomststöd. Den skulle göra lagstiftning om minimilön onödig. Den skulle befria samhället från det traditionella statliga bidragssystemets besluts- och kontrollapparat.
   Införandet av basinkomst skulle möjliggöra många kooperativa och andra experiment som nu är ogenomförbara på grund av den ekonomiska risken. Det skulle öppna helt nya möjligheter för landsortstidningar och rikstidningar som förlorat sina annonsintäkter, liksom för journalister, för det växande antalet anställda med gig-jobb och för kulturskapare som nu befinner sig i en desperat situation.
   Motståndet mot basinkomst är starkt, men även anhängare av den fria marknaden måste inse att basinkomst skulle bidra till att lösa producenternas huvudproblem: att finna konsumenter till sina varor. Basinkomsten är fullt möjlig att förverkliga. Och tiden är knapp.

Det är lätt att inse att tusentals företag som nu går i konkurs skulle överleva om basinkomsten infördes.
   Alla som nu hamnar i arbetslöshet skulle bli försörjda tack vare basinkomsten.
   Utsatta områden där coronasmittan härjar värst skulle gynnas.
   Många viktiga arbetsuppgifter med låga löner som till exempel säsongsarbete inom jordbruket skulle kunna utföras.
   Alla skulle kunna upprätthålla sin konsumtion av livsnödvändiga varor. 
   Matställen, restauranger och livsmedelsbutiker skulle behålla sin kundkrets.
   Småjordbruk skulle kunna fortsätta att existera.
   Fattiga familjer skulle kunna bo kvar i sina bostäder.
   Ekonomin i flertalets samhälle skulle fortsätta att fungera
   Samtidigt skulle samhället decentraliseras och bli mer jämlikt och demokratiskt.
   Basinkomst är en viktig byggsten i det framtida samhälle som är nödvändigt för människan, jorden och livet.
   Fortsättning följer i nästa nummer av VB.
 

2020-04-02

Friday for Future alla fredagar

 
Efter samtal med Nilla Bolding så har vi beslutat att pausa Fridays for Future på Stortorget i Lund.
   Vi har träffats varje fredag – inte missat en enda en –  sedan den 16 november 2018. Det är 72 fredagar. Och Nilla har varit med alla dessa dagar. Fantastiskt!
   Vi gör således som Greta alltid gör och lyssnar till vad vetenskapen säger; I coronatider undviker vi större folksamlingar och tar hand om varandra.
 


Fotot togs av Adriane Trottner den 1 februari 2019

Veckobladet i coronatider


Kvintettens budget 2021 för Lund: Siffror utan verklighetsförankring av Ulf Nymark


Mattias Horrdin (C), Agneta Lindskog (KD), Philip Sandberg (L), Fredrik Ljunghill (M) och Börje Hed (FNL) berättar om sitt budgetförslag för 2021.
Bild: Emil Langvad (lånad från Sydsvenskan)

I veckan presenterade de fem styrande partierna sitt budgetförslag för nästa år. Jag har inte sett förslaget, annat än som referat i Sydsvenskan. Helst vill jag heller inte se förslaget i sin helhet. Det är fullkomligt sanslöst av kvintetten att lägga fram ett förslag som bygger på ekonomiska prognoser som gjordes i januari och början av februari, dvs innan pandemin bromsade upp hela samhällsekonomin.

Okända ekonomisk utveckling
Ingen kan i dagens läge göra en prognos över den ekonomiska utvecklingen för kommunen för nästa år. Ingen vet hur länge pandemin lägger sin kalla hand över den ekonomiska aktiviteten. Konkurserna är på en rekordnivå och kommer att ge kännbara efterverkningar även under nästa år. Konjunkturinstitutet spår rekordarbetslöshet för år 2021. Hur mycket skatteunderlaget kommer att minska är ovisst, hur mycket försörjningsstödet kommer att öka är lika ovisst. Ingen kan veta hur det blir med statsbidrag nästa år. Kort sagt: Den ekonomiska utvecklingen för når 2021 är än så länge helt okänd.

Senarelägg beslut om budget
Att i detta läge presentera och ta beslut om en budget som bygger på prognoser som är helt överspelade är som att tro att det går att klara av en 10 -mila cykeltur utifrån Google Maps tidsangivelse, fast en vet att växlarna på cykeln pajat och det bara går att veva sig fram på den lägsta växeln.
Kvintetten verkar fast besluten att genomföra ett budgetsammanträde med fullmäktige i juni som planerat. Det enda realistiska är att skjuta på beslut om budget fram till dess det finns någotsånär hyfsat sannolika prognoser att bygga på.

Vardaga ut ur Vellinge – men beroendet av VVV-modellen kvarstår

I förra VB berättade vi hur Lomma efter 15 års lidande för kommunens äldreboende befriade sig från den nyliberala VVV-modellen, Vinst genom Valfri Vanvård. 
   Den här gången gäller det den rika kranskommunen Vellinge.
   Liberalerna och Socialdemokraterna i Vellinge vill efter mer än ett års vanvård säga upp avtalet med riskkapitalbolaget Vardaga på stående fot, men beslutet blev i stället att genom en ny upphandling ge vinstbolagen ännu en chans att sko sig på de äldres - och skattebetalarnas - bekostnad.
   Nu tillkommer risken att coronasmittan drabbar det vanskötta äldreboendet i S:t Knut och Aspen.         

Läs mer om Palestina


Palestinagrupperna i Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden solidaritetsorganisation som bildades 1976 genom samgående av lokala Palestinagrupper.
   Organisationen har idag ca 1 200 medlemmar och 17 lokalgrupper runt om i Sverige. PGS har även ca 500 månadsgivare som regelbundet stödjer de biståndsprojekt som PGS bedriver tillsammans med lokala samarbetspartners i Libanon, på Västbanken och i Gaza.           

Sluta lek med våra liv – skaka fram munskydd!

Ledare ETC, 20200402 av Roya Hakimini
Jag måste vittna om att vi i flera dagar har tvingats återanvända munskydd, som är engångsmaterial, med icke heltäckande visir. Detta i strid med riktlinjerna.
   Så det är bara att vaska fram de där munskydden och visiren och en gång för alla våga satsa på överkapacitet i det viktigaste området vi har. Sluta lek med vår hälsa och våra liv. Vi kräver bara att vi som riskerar vår hälsa och liv är med och utformar riktlinjerna!


När jag skriver klart denna artikel, kommer rapporter om att tre läkare och två sjuksköterskor intensivvårdas i Stockholm. De insjuknade efter de sänkta kraven för mun- och andningsskydd samt att vi ska ha kortärmat.
Läs hela ledaren i ETC »

Rapport från riksdagen: Debatter om integration, arbetstid, apotek och läkemedel av Hanna Gunnarsson

Arbetet i riksdagen tuffar på i maklig takt, samtidigt som jag ser färre och färre personer på Stockholms gator och restauranger. Nu ikväll blåser kalla vindar med hårt regn, även om det vore fint med vårväder och stockholmspromenader, är lite sämre väder förmodligen bra för att minska smittspridningen. Men det verkar som om stockholmarna nu har förstått allvaret i hur smittan ska begränsas, samtidigt som jag ser fler och fler rapporter om sjukdom bland de jag följer på sociala medier. Läget sätter verkligen saker i perspektiv. Jag har själv möten med försvarsberedningen någon eller några gånger i veckan, annars är det tomt i kalendern och allt är ersatt med telefon- och videomöten. 

De extra ändringsbudgetarna för att minska de ekonomiska effekterna av pandemin beslutas i riksdagens kammare (där fortfarande bara 55 ledamöter röstar) efter bara ett par dagars motionstid för partierna. Vänsterpartiet har fram tills nu stöttat regeringen i dessa satsningar, men imorgon kommer vi rösta emot för första gången när regeringen föreslår tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter. Vi kan acceptera sänkta arbetsgivaravgifter för speciellt utsatta branscher, men inte överallt. För den som vill se debatten så sänds den fredag 3/4 på riksdagens hemsida med start klockan 9. 

Under veckan har vi också fått igenom ett nytt direktiv till en utredning om arbetskraftsinvandring, tillsammans med M och Kd, om hur utnyttjandet av arbetskraft med låga löner och dåliga arbetsvillkor kan motverkas.
   I veckan debatterade Vänsterpartiets ersättare i arbetsmarknadsutskottet Ciczie Weidby två motionsblock om integration och arbetsmiljö/arbetstid. De är väl värda att lyssna på. Integration och arbetstid.
   Karin Rågsjö debatterade allmänna motioner om apoteks- och läkemedelsfrågor, högaktuellt såklart. Se här.

Hanna Gunnarsson (v) riksdagsledamot

Låt aldrig en allvarlig kris bli bortslösad!
av Gunnar Stensson

Spanska sjukan var en fruktansvärd pandemi som krävde minst 40 000 liv i Sverige.
   Men erfarenheten av krisen gick inte förlorad. Sverige införde allmän rösträtt och började bygga upp en fungerande hälsovård för alla.
   Erfarenheterna från 30-tals-depressionen och andra världskriget ledde till genomförandet av välfärdsstaten.
   Däremot slösades erfarenheten från 2008 års finanskris bort. Bankerna och de spekulerande miljardärerna som orsakat krisen återtog makten och klyftorna mellan rika och fattiga och mellan rika och fattiga länder vidgades. Klimatupphettningen accelererade.
   Med corona-pandemin slog naturen tillbaka och orsakade på några veckor en kris som välte det globala ekonomiska systemet över ända och tvingade fram drastiska åtgärder i alla länder.
   Den demokratiska staten trädde fram som människornas gemensamma skydd och de odemokratiska aktiebolagen (där rösträtten är beroende av kapitalinsatsen och de rikaste styr enväldigt) avslöjades som vanmäktiga och oansvariga.
   Miljonstädernas gator tömdes, röken ur fabriksskorstenarna upphörde och atmosfären rensades från luftföroreningar som varje år kräver 7000 svenskars liv. Miljoner blev arbetslösa och i Trumps nyliberala USA väntas en kvarts miljon människor dö de närmaste veckorna. Världsekonomin och den svenska ekonomin är i fritt fall.
   Vi trodde på evig tillväxt. Nu sjunker BNP. Exporten och skatteintäkterna sjunker. Arbetslösheten stiger till 10 procent eller mer. Vi blir fattigare – eller vi tvingas kanske anpassa ekonomin till jordens naturresurser.
   Nu gäller det att inte låta erfarenheterna av corona-krisen gå förlorade.

Det krävdes en katastrof för att staten skulle inse sitt ansvar att skydda medborgarna.
   Med en massarbetslöshet på 100 000 eller mer förlorar många hushåll både sin försörjning och kanske också sina bostäder. Staten går i politisk enighet in med en mängd allt mer omfattande stödpaket och krediter. Det blir lättare att bli medlem i a-kassan i Sverige och andra länder. Medborgarlön eller basinkomst diskuteras på många håll som ett sätt att rädda människor och hålla uppe konsumtionen.
   Staten räddar storföretagen men förbjuder deras vinstutdelningar. (Volvo ville ge miljonärerna 7 och en halv miljoner samtidigt som företaget tog emot statligt stöd). Magdalena Andersson, S, öppnar för att göra staten till delägare i storföretagen för att demokratisera dem.
   I USA föreslår Bernie Sanders löntagarfonder för att skapa löntagarinflytande.
   Till och med Liberalerna kräver statlig kontroll över järnvägar och hamnar, Saab, Scania och Volvo lastvagnar. I Storbritannien återtar staten driften av järnvägarna efter den långa nyliberala förfallsperioden sedan Margaret Thatchers tid.
 

 

Solidariteten har åter blivit en politisk kraft som inte får ödas bort. Den amerikanska författaren Rebecca Solnit skrev om människornas paradisiska solidaritet efter 2008 års finanskrasch i boken A paradise built in hell.
Nu lever vi i ett värre helvete, men också i ett tydligare paradis av solidaritet.
   Chock-doktrinen av Naomi Klein beskriver hur kapitalet utnyttjat kriserna. Nu måste människorna ta vara på den solidaritet corona-krisen frambringat.
   När corona-pandemin har gått över – och det gör den – måste vi sluta att tro på ansvarslös tillväxt och privat vinst. I stället måste vi skapa ett nytt samhälle byggt på människornas solidaritet med varandra och med livet på jorden.
   Never let a serious crisis go to waste är titeln på en bok av Philip Mirowski.

Bedrövlig utveckling på miljöområdet i Lund
av Ulf Nymark

Den kvintilerande styrande kvintetten i Lunds kommun har nu lagt förslag till årsredovisning för år 2019 för Lunds kommun. En årsredovisning innehåller inte bara ekonomisk redovisning utan en hel del om hur kommunen klarat av andra målsättningar. Det gäller till exempel hur Lund klarar av att uppnå övergripande målet ”Ett grönt föredöme”. (Fast detta kallas inte ”mål” utan fokusområde, vilket många förtroendevalda tycker låter väldigt tjusigt). Under detta mål finns flera delmål angivna, bland annat ”Vi vill att Lund ska vara en föregångskommun för hållbarhet” och ”Vi vill minska Lunds klimatavtryck”.

Indikatorer
För att kunna mäta måluppfyllelse av för dessa tämligen abstrakt formulerade mål har fem så kallad indikatorer satts upp.
   De ser något förenklat ut så här:
 1 Andel grundskolor och förskolor med utmärkelser för lärande för hållbar utveckling ska vara 100 procent.
 2 Mängden hushållsavfall ska minska
 3 Andelen utsorterat matavfall ska öka
 4 Antalet cyklade kilometer per dygn som ska öka.
 5 Andel påstigande på buss och tåg ska öka
(För varje indikator finns precisa målvärlden angivna men för överskådlighetens skull utelämnar jag dessa siffror här).

Fyra av fem målvärden nås inte
Hur har det då gått? Jo, kvintettens bedömning är att kommunen ”klarar delvis målet”. Men endast en enda av indikatorerna når upp till målvärdet! Det är utsorteringen av matavfall. Men för fyra av indikatorerna har kommunen alltså inte nått fram till målvärdet! Så visst, en kan förstås hävda att målet är delvis uppnått med denna femtedelsuppfyllelse. Men det vore förstås mera korrekt att hävda att det inte alls har uppnåtts när fyra av fem målvärden inte nås. 
   Med andra ord ser det rätt så uselt ut på miljöområdet enligt redovisningen.

Endast en fjärdedel av LundaEkos mål kommer att klaras
Från ”rätt så uselt” till ”bedrövligt och djupt oroväckande” ser miljötillståndet ut om en går till en bilaga till årsredovisningen, ”Miljöredovisning Lunds kommun 2019”. I bilagan granskas hur kommunen ligger till i förhållande till de 39 delmålen i LundaEko II, Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling 2014-2020”.
   Här framgår att endast ynka 10 mål – av 39! - kommer med någorlunda stor säkerhet ha uppnåtts vid målårets slut. Lika många delmål bedöms inte komma att klaras av, medan resterande 19 delmål bedöms som osäkra att uppnå. Endast en fjärdedel av målen kan alltså nås! När det gäller de 19 delmål som bedöms som osäkra kan de fortfarande i stor utsträckning klaras av, men då fordras att kraftfulla och snabba åtgärder sätts in – de är ju bara 9 månader kvar av innevarande år, som alltså är målår.

Klimatpolitiska rådet – målen riskerar att inte uppnås
Lägligt nog kommer nu också Lunds klimatpolitiska råd, bestående av vetenskapspersoner från olika discipliner med sin årliga rapport nu i dagarna. Rådet bekräftar bilden: både målet 2020 med minskning av 50 % av utsläppen av växthusgaser och etappmålet 2030 med en minskning av 80% (jämförelseår: 1990) riskerar att inte nås om inte kommunen sätter in kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen framför allt från trafiken.
Kommer den styrande kvintetten att sätta in nödvändiga åtgärder. Jag betvivlar dessvärre det. Miljöfrågor är i praktiken inte ett prioriterat område för styret.

Corona slår Aurora? av Gunnar Stensson

25 000 soldater från 8 nationer ska vid månadsskiftet maj – juni samlas längs Skånes och Blekinges kust för att genomföra Aurora, den största nato-övningen på 20 år, samtidigt som corona-pandemin kulminerar.
   Det är självklart en orimlighet, men ledningen framhärdar i att Aurora ska genomföras som planerat.
   Tyskland och Kanada har emellertid redan hoppat av, Storbritannien deltar inte och Österrike överväger att avstå.
   Resurserna måste användas till försvaret mot coronan och inte slösas bort på en meningslös och provocerande militär uppvisning. Att genomföra Aurora nu skulle obotligt skada försvarets syfte.
   Corona-pandemin är en farligare fiende är Ryssland och fortsatt försvarssamarbete med dagens USA ger ingen trygghet.
   Just nu håller den amerikanska krigsmakten på att dra sig ur Afghanistan, som efter att ha drabbats av USA:s långvarigaste krig är mer sargat än någonsin.
   Endast USA:s militär-industriella komplex och olje-kapitalet har tjänat på det.

FN: Coronakrisen är den värsta efter andra världskriget
Hur var det då under andra världskriget? ”Stackars barn som växer upp i en sådan tid!” sa vår fröken i tredje klass. Vi blev mycket förvånade. Vad var det för fel på vår tid? Vi pratade om det på rasten när pojkarna spelade kniv och flickorna bollade.
   Vi gjorde så mycket kul. I stället för att gå i skolan gick hela klassen ut och plockade lingon i skogen. Sen kom potatislovet då vi fick åka ut på landet en vecka och ta upp potatis. På sommaren plockade vi tallkottar att elda i spisen med. Det kunde man få pris för. En massa finska barn kom till Sverige. Hos oss bodde Kerttu och Onni några veckor. Sedan flyttade Kerttu till en barnmorska tvärs över gatan.
   Och alla våra läger där vi byggde torkställ av pinnar, badade och hade kul vid lägerbålen! Jag var på läger i Kvarnamåla, Ramkvilla, Kronoberg och på Gränsö. I Älghult besökte vi ett läger med flickscouter från Lund.  Ibland var det förstås lite besvärligt, t ex när det regnade och tälten läckte. Då sjöng vi:

”Ta fram det bästa humör du har
var morgon när solen går opp.
Försök att hålla det ständigt kvar
fast jorden går runt i sitt lopp.
För om du bara tänker så
det här var skojigt det måste gå
så finns ingen väg som är svår för dej.
Gå framåt med jublande hej.

Sedan byggde de som bestämde ett skyddsrum på den lilla gräsplätt där vi brukade spela fotboll. Det tyckte vi inte var något vidare. Tråkigt var det också när far var inkallad till Gotland julen och nyåret 1942-43. På den tiden var vi med i scouterna.
”För gud och kung och fosterland
varhelst dig livet ställer
var redo när det gäller,
med hjärta, håg och hand.” sjöng vi.

Det var kul när far kom hem i mars och hans pistol låg i skrivbordslådan och uniformen hängde i garderoben. Då läste vi Soldatinstruktionen. Där fanns en teckning som visade hur svenska soldater gjorde ett eldöverfall. Fiendesoldaterna satt runt en lägereld och svenskarna kom smygande och sköt ihjäl allihop. Liksom finnarna gjort med ryssarna.
   Det värsta på somrarna var när vi inte kunde gå barfota utan måste ha trätofflor. Man sparkade sig på fotknölarna så det blödde. Så mest gick vi barfota. Hundratals hästar betade på Bäckaslövs hed. Ibland klättrade vi upp på en hästrygg och försökte rida.
   I första klass i läroverket hade vi en otäck gymnastiklärare som var nazist. Han brukade kasta sin nyckelknippa på oss. Han träffade ofta den han var arg på. Han slutade 1945 och efterträddes av kapten Redstedt som var hygglig och lät oss spela fotboll.

Corona-krisen är annorlunda. Under andra världskriget brukade folk vara aktiva tillsammans och alla skulle hela tiden ut i friska luften, till exempel på Riksmarsch, ibland med I 11:s blåsorkester som spelade Kronobergs regementes paradmarsch.
   Nu måste alla sitta stilla och titta på tv. Den som vågar sig ut betraktas som en sorts femtekolonnare, medan läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal är i närkamp med pandemin. Och väldigt många ställer upp anonymt och utan alla anspråk.
   Andra världskriget bara höll på och höll på. Den här krisen går nog över fortare.