Nolltillväxtekonomi 2 av Erik Kågström

DN:s INSIDAN har en serie om människor som valt att leva enkelt – kortare arbetstid, mindre inkomst, mindre konsumtion – ofta motiverat av stressen i arbetslivet och en protest mot den slösaktiga slit och släng-ekonomin. En insändare, Bengt Göransson, undrar hur en sådan livsstil kan bidra till det solidariska samhällets finansiering. ”Som ett sätt att leva är det en samhällsfara om många skulle anamma linjen”. Herr Göransson har naturligtvis rätt i den meningen att det nuvarande ekonomiska systemet för sin stabilitet kräver ständig tillväxt och därmed också ständigt ökad konsumtion. Om dessutom fattigdomen i världen skall minska förväntas vi i den rikare delen ständigt öka vår konsumtion av u-ländernas produkter.

Men det finns alternativ till den nuvarande ekonomin. På sin kultursida har DN låtit Christer Sanne referera den brittiska rapporten ”Prosperity without Growth” (”Vi kan leva utan tillväxt” dn.se/essa). Sanne är entusiastisk efter att ha läst rapporten. ”Äntligen vill man utropa, äntligen vågar ett offentligt sanktionerat organ säga att tron på fortsatt ekonomisk tillväxt är fantasier och önsketänkande! Dessutom kan man peka på konkreta och trovärdiga alternativ.”
Det ”trovärdiga alternativ” som Sanne nämner uttrycks i ett appendix till rapporten med några ekvationer som torde vara obegripliga för en person utan ekonomisk skolning. Förhoppningsvis kan någon av ekonomerna bland Veckobladets läsare hjälpa oss med uttydning av dessa ekvationer. Ett viktigt inslag i denna alternativa ekonomi är att offentliga investeringar ökar på bekostnad av de privata. Vad detta kan innebära för äganderätten till produktionsmedlen framgår inte av rapporten.

En förutsättning för att få gehör för en ekonomisk politik som inte kräver ständig tillväxt är att man på ett övertygande sätt visar att fortsatt ekonomisk tillväxt – business as usual – är oförenligt med ekologiskt hållbar utveckling och därför leder till oacceptabel klimatförsämring. Det är också vad rapportens författare, professor Tim Jackson försöker göra i rapportens kapitel 3 – The Myth of Decoupling. Han avfärdar de s.k. teknikoptimisterna som hävdar att ett allt effektivare energiutnyttjande och tekniska uppfinningar kommer att göra det möjligt att förena fortsatt ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp av växthusgaser. Det är visserligen sant att energin utnyttjas alltmer effektivt i världens industrier. Under de senaste 25 åren har mängden utsläpp av koldioxid globalt per producerad enhet (kgCO2/$) minskat från drygt ett kilo till 770 gram. Men eftersom volymen av producerade varor ökar i snabbare takt än effektivitetsökningen blir nettot ändå ökade utsläpp. . Det är vad man kallar relativ ”decoupling” medan absolut ”decoupling” kräver att energieffektiviseringen ökar lika snabbt eller snabbare än volymtillväxten. Professor Jackson har räknat ut att för att motsvara de krav på utsläppsminskning till 2050 som FN:s klimatpanel rekommenderat behöver energieffektiviteten fram till dess öka tjugofalt så att en producerad enhet bara ger upphov till utsläpp av 40 g koldioxidekvivalenter. Jackson räknar då med en årlig folkökning på 0.7 procent och en årlig ökning av per capitainkomsten i världen på 1.4 procent. Går en sådan enorm energieffektivisering att genomföra ens om man satsar maximalt på förnybara energikällor?
FN-panelens beräkningar har för övrigt visat sig vara alltför optimistiska då man inte tagit med effekter av till exempel upptining av permafrost, minskad albedo och andra feed-back-mekanismer. För att vi skall klara tvågradersgränsen för global uppvärmning kommer det att krävas en betydligt radikalare utsläppsminskning fram till 2050 än de 4.9 procent om året som panelen föreslagit.. Vad som i dag är politiskt möjligt i det avseendet kommer att visa sig i Köpenhamn i december. Det ser inte lovande ut och någon nolltillväxtekonomi kommer nog inte att presenteras i det sammanhanget.

Röda Kapellet på Mårtenstorget

Röda Kapellet håller appellmöte på Mårtenstorget i morgon lördag den 24 oktober kl 11.00--12.00.
Kenneth Hermele talar om klimatfrågan.

24:e oktober – en internationell dag för klimataktion

Inför toppmötet i Köpenhamn i december (COP 15) sker den 24:e oktober aktioner över hela världen för att rikta uppmärksamhet mot de pågående klimatförändringarna. Aktionens syfte är att trycka på makthavarna att ta krafttag mot utsläppen av koldioxidutsläppen.
I Lund ser aktionsdagen ut som följer:
10.00 samling på Stortorget med levande musik, ansiktsmålning och tal
11.00 cyklar ett antal personer till Malmö (där det blir picnic och mer musik och tal)
15.00 återvänder Malmöcyklisterna till Lund
Deltagande organisationer i Lund är bland annat: Lunds Naturskyddsförening, Svenska Kyrkan Lunds stift, Lunds FN-förening, Demokratisk Vänster i Lund, Miljöpartiet m fl.
Alla behövs, cyklister såväl som icke-cyklister! Ta med barn, övrigt släkt och vänner. Alla är välkomna!

Länk till den globala aktionen

Kulturtips

Richard Lindgren/Madmans Moustache
Richard Lindgren är bekant för de flesta Malmöbor, denna höstkväll strålar han samman med Madmans Moustache, ett band som sätter 60-tals proggen på kartan ännu en gång.
På Bodoni 23 okt kl 21.00. Läs mer

Fokatelep/Trusted Enemy
Modern ungersk folkcrossover
På Babel 24 oktober. Läs mer

Aida av Verdi
The Metropolitan Opera direktsänt via satellit på Kino i Lund och Spegeln i Malmö 24 oktober kl 19.
Inspelad repris av föreställningen från The Met. På Biograf Spegeln söndagen 25 oktober kl 13.00. Läs mer

The Swing Kings
På Palladium 24 okt kl 16.00. Läs mer

Love och cirkusfåglarna
Spelas under hösten och jullovet på Teater Sagohuset i Lund.
Sön 25 okt kl. 14.00. Läs mer

Samson och Roberto
Familjeföreställning i regi av Marika Lagercrantz på Bredgatan 3 i Lund.
Sön 25 okt kl. 15.00. Läs mer

Lady sings Lady
En magisk kväll i Billie Holiday's anda med Lady Lynette
På Ribersborgs Kallbadhus måndag 26 oktober kl 20. Läs mer

Josefine Lindstrand
Årets Jazz i Sverige-pristagare kommer till Malmö
Tisdag 27 oktober kl 19.30 på Victoriateatern. Läs mer

Renato Borghetti Quartet
Sverigepremiär för dragspel med gaucho power!
På Inkonst den 28 oktober. Läs mer

Chokladprovning på Cacaofoni
Välkommen till en endorfinhöjande chokladprovning på Cacaofoni
Tor 29 okt kl. 19.00. Läs mer

Stanza
Stanza samlar denna gång sex prominenta gäster som sammanlänkar Stockholm–Köpenhamn–Berlin–Ljubljana. Garanterat högklassiga läsningar utlovas.
Tor 29 okt kl. 20.00. Läs mer

Den Stora Spökräddningen av Annie Siddons efter Eva Ibbotsons klassiker
"(...) en teaterupplevelse som ingen mellan 7 och 107 år kan undvara" Gunilla Wedding, Skånska dagbladet.
Lunds Stadsteater 30/10 -1/11
Läs mer

Emil Jensen
Emil Jensen är tillbaka med sin alldeles egna blandning av vacker musik, varm komik och het lyrik. Med helt nyskrivet material trollbinder och drabbar han återigen Sverige.
30 Oktober på Inkonst. Läs mer

Hela kulturcentralens program

Pressgrannar av Gunnar Stensson

”Kan man acceptera att våra folkvalda fattar beslut som de dels inte själva förstår, dels inte alls gäller när det kommer till kritan?”
Anne Jalakas krönika Skövling pågår i ”efter arbetet” 16/10.

Kommunfullmäktiges majoritet i Lund (S+M) beslöt den 15 juni 2007 att anta en detaljplan för bup-området som föreskrev att 165 bostäder skulle byggas. Bebyggelsetätheten skulle begränsas till 28 bostäder/ha.
Riksbyggen tillkännagav nyligen sin avsikt att öka exploateringen till 250 lägenheter (41 bostäder/ha). Stadsbyggnadskontoret förklarade vid förfrågan att fullmäktiges beslut saknade relevans. Riksbyggen kan bygga så mycket de behagar
Häromdagen publicerades en ny siffra i den trista reklambilagan LUNDidéernas stad. Notisen lyder så här: ”S:t Lars norr: Gator och mark ska förbättras under hösten innan bostadsbyggandet kan komma igång efter årsskiftet. Det handlar bland annat om äldreboende och bostadsrätter, totalt 340 bostäder.”
Förklaringen till den nya siffran är, att det här handlar om S:t Lars norr, som inte bara omfattar Bup-området utan också en del av S:t Larsparken, där ett äldreboende planeras. Om vi räknar bort Riksbyggens 250 bostäder så blir det 90 bostäder för äldre.
S:t Lars rika naturmiljö gjorde området lämpligt för äldreboende. Men nu ”ska gator och mark förbättras innan bostadsbyggandet kan komma igång”. Det handlar om att schakta bort pilevallarna och plana ut markens naturliga kurvor. Så får de äldre tillbringa sina sista år i en skövlad förort i stället för ett rikt naturområde.

15 000 ögonblick i USA av Gunnar Stensson

Sedan början av 1970-talet har dansken Jacob Holdt fotograferat människor och miljöer i hela USA. Ett stort urval av hans oredigerade ögonblicksbilder visas på Louisiana, Humlebaek, Danmark
Vapen: fattiga människors hem fyllda med gevär, bössor, pistoler och revolvrar. Vithåriga kvinnor, barn, smårånare, farmare, kineser – alla dyrkar de sina winchestergevär och coltrevolvrar. Gängen stoltserar med uzis och andra avancerade automatvapen. Ett ögonblicks desperation, en slump, en misstanke – och vapnet avfyras.
Människor: rednecks, svarta, asiater, latinos, sjuka, barn, åldringar, krigsinvalider, indianer, hemlösa – oftast i fattiga miljöer som mississippi-deltat, slummen i New York, Chicago, Los Angeles och Detroit eller under broar och viadukter. I bilar.
Våld: mördade på gator, parkeringsplatser, i lägenheter, butiker, pizzerior, på avstjälpningsplatser.
Samhällsklimat: brinnande kors och vita kåpor på nån sorts hembygdsfest. Individualistisk likgiltighet, ett ögonkast på den döde tiggaren. Religiös extas. Demonstrationer. Men också bilder präglade av kärlek, solidaritet och hopp.
Kontrasten stor mellan bilderna och Louisianas publik av äldre damer, kultiverade herrar och glada förskolebarn denna soliga tisdagsförmiddag.

Runt Öresund
Biljetterna kostade 245 kr. Blåst och dimma i Helsingborg. Ven som en diffus skugga. Plötsligt sol när vi lämnade Louisiana. Sensommar. Små ombonade villor till salu. Den ekonomiska krisen? Larmande metropol när vi stretade uppför trapporna i Nörreport. Vimmel på gatorna runt universitetet. Cyklistflockar. Ett litet appellmöte på Bredgade. Julkommers. Julmat. Skidresor. Miljökonferens. Trångt på tåget från hovedbanegården. Två muslimska malmötjejer hade just avslutat sin arbetsdag i en modebutik och pratade om jobbet med frispråkighet och tillförsikt. De steg av i Svågertorp, inte långt från IKEA, som invigdes följande dag. I Lund träffade vi Anne Dederichs som kommit med samma tåg. Hon pendlar Köpenhamn – Lund. Våra biljetter gällde också på ettan till Klostergården.

”Nu stannar dom kvar!” av Gunnar Stensson

Syftet med den israeliska arméns offensiv 1948 var att driva bort palestinierna. Massakrer spred skräck bland civilbefolkningen. 700 000 tvingades fly. Sexdagarskriget 1967 utlöste ännu en flyktingvåg
I Gaza dödades 1400 palestinier av stridsflyg, fartygsartilleri, stridsvagnar och tungt beväpnade soldater. Men reaktionen blev annorlunda än 1948 och 1967.
”Nu stannar dom kvar!” fastslår Henry Diab under DV:s studiecirkelmöte om Palestina – Israel i söndags.

I övrigt är bilden mörk. Konfrontationen med Barack Obamas fredsinitiativ tycks gynna den högermaffia som styr Israel. Netanyahu vägrar att stoppa bosättningarna. Obama retirerar. Endast 6% av israelerna stöder honom. Den judiska lobbyn utövar starka påtryckningar på beslutsfattarna i USA och mer undanskymt också i EU.
Israels mur- och vägbyggen på palestinsk mark skär sönder den lilla del av Västbanken som återstår. Många palestinier lever instängda i enklaver och hindras till och med att nå olivodlingar som de äger. Israeliska soldater kontrollerar godtyckligt civilbefolkningens rörelser.
Israel motsätter sig varje förslag till delning av Jerusalem och fördriver med administrativa metoder steg för steg den bofasta palestinska befolkningen ur staden.
Henry Diab beskriver lågmält palestiniernas historia de senaste sextio åren som en vandring från nederlag till nederlag. De utsätts för övergrepp efter övergrepp och tvingas leva i ett allt mer konsekvent uvecklat apartheidssystem.

En långsiktig modell för ett framtida Israel/Palestina presenteras av Charlotta Liljedahl från Centrum för Mellanösternstudier. Den bygger på tanken: ett land - två folk, två kulturer, två administrationer. Alla medborgare åtnjuter samma medborgerliga och mänskliga fri- och rättigheter.
Men hon är noga med att betona att de israeliska ledarna föredrar en tvåstatslösning med ett svagt Palestina vid sidan av ett starkt Israel.
Det fördragslösa tillståndet passar Israel utmärkt eftersom det ger staten möjlighet att flytta fram positionerna på alla områden.
En lösning liknande den som tack vare rationella politiker på båda sidor uppnåddes i Nordirland saknar ännu alla förutsättningar i Mellanöstern

Israel mot politisk och moralisk isolering? Ansträngningarna att desarmera Goldstone-rapporten har misslyckats. Röster inom landet kritiserar regeringens förnekande av fakta som hela världen känner. Snart kommer rapporten upp i FN:s generalförsamling.
Netanyahus regering befinner sig i direkt konflikt med Obama. Många i USA upplever Israel som ett hinder för den utveckling man eftersträvar.
Stödet från den judiska diasporan försvagas. Lobbygruppernas åldriga ledare fortsätter visserligen sina påtryckningar, men i USA liksom i Europa uttrycker nya generationer judar tvivel och avståndstagande. Staten Israel håller på att förvandlas till en börda för dem.
Traditionellt Israelvänliga stater som Sverige och Norge blir alltmer skeptiska och utmålas i israelisk propaganda som antisemitiska.
Israel konfronteras av en ny islamistisk rörelse i Gaza, i Libanon, i Iran och inom breda skikt av befolkningen i flera av de arabländer som fortfarande står på USA:s sida. Till skillnad från PLO och den palestinska myndigheten erkänner islamisterna inte Israel.
Inser den israeliska ledningen att Israel stöter bort sina tänkbara vänner i ett skede då landet är i förtvivlat behov av förhandlingar och samarbete för sin fortsatta existens?
Henry Diab tror inte det
- Men, sa han, palestinierna flyr inte längre. Dom stannar kvar!

Det påminde om den gamla sången från Vietnam-tiden: ”Ingenting kan hejda folkets motståndskraft, för vart än vattnet leds, följer fisken med.”

Rödgrönt hjärnsläpp av Gunnar Sandin

Absurt med nedgrävd autostrada i klimatlarmens tid

Förbifart Stockholm har för miljövänstern blivit en symbol för betongalliansens (borgare + S) blind- och dövhet för de utmaningar som klimat- och resurskriserna ställer. Det är en motorled väster om stan som till största del går i tunnel under Mälaren. Den påstås avlasta biltrafiken genom centralare delar av Stockholm men effekten har betvivlats. Framför allt har motståndarna (Mp, V och hela den organiserade miljörörelsen) pekat på absurditeten i en sådan satsning på biltrafik när klimatlarmen överträffar varandra och de beräknade 23 miljarderna så väl behövs för miljösmarta trafikinvesteringar. Motsättningarna om Förbifarten är en svår stötesten för ett rödgrönt samarbete i Stockholms landsting efter en eventuell valseger.

Ohållbara argument
Här i vårt lilla Lund är vi inte sämre. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt i måndags om en förstudie kring möjligheterna att gräva ner 2,5 kilometer av Autostradan genom östra Lund. Motiv: att minska bullret, knyta ihop stan och frigöra mark för bostäder och verksamheter. Det är väl bra? Ja, men:
1. Bullerstörningarna är värst söder om Dalbykarusellen och där är ingen nergrävning aktuell.
2. Att få bort den breda barriären genom bebyggelsen är vällovligt, men hur mycket får det kosta?
3. Det finns massor av mark, även mer centralt belägen, som först borde användes till förtätning. Till exempel Professorsstan, ett gammalt V(pk)-krav.

Det kostar
Många Lundabor hämtar nog sin primära information om projektet från Sydsvenskan, och det är inte så lyckligt i detta fall. Bevakningen i Skånskan har varit bättre. Sålunda skriver Sydsvenskan att nedgrävningen ska börja vid den södra trafikplatsen, vilket alltså inte stämmer och inte heller går ihop med längduppgiften 2,5 km. Tidningen anger också kostnaden till 7,5 miljarder kronor. 2,5 miljarder är en rimligare siffra.
Men det är illa nog. Det betyder en miljon per meter, inte så långt under meterkostnaden för Förbifart Stockholm. (När Autostradan Malmö–Lund byggdes i början av 1950-talet kostade den tusen kronor metern.)
Vägverket och Region Skåne kommer att bidra till kostnaden, hoppas stadsbyggnadsdirektören. Knappast med några större summor. Mark kan säljas för en halv miljard, förmodar en insändarskribent. Det tror vi på. Därmed återstår 2 miljarder kronor för skattebetalarna att täcka. Stadsbyggnadsdirektören tror också att man behöver bredda till sex filer i samband med en nergrävning. Det betyder, med Skanska-expertens kalkyl, en halv miljard till. (Kunde man inte ha valt en miljömedveten stadsbyggnadsdirektör när det begav sej? Ställde de rödgröna inga frågor till kandidaterna?)
I Stockholm planeras en överdäckning av Centralbangården. Där behövs 10–12-våningshus för att kostnadsekvationen ska gå ihop. Jordräntan är en annan i Lunds östra utkanter än i huvudstadens mittersta del.

Rödgrönt stöd
Vi får räkna med att förstudien visar på det ekonomiskt ohållbara i projektet. Därmed är alltså ingen stor skada skedd, menar ni kanske. Men något kostar studien i tid och pengar, och det är resurser som kunde ha använts vettigt.
Kommunstyrelsens AU var enigt om beslutet. Anders Almgren (S) har uttryckt sin stora förtjusning. Anders Ebbesson (Mp) röstade för men säger att han prioriterar spårvagnar om han måste välja. Ja, Anders, det måste du, och det borde du veta. Att ditt omdöme inte är det bästa bekräftas dock av ditt utspel om om en blågrön allians efter nästa komunalval.
DV sitter inte med i arbetsutskottet men Ulf Nymark har tidigare förespråkat idén, som förvisso skulle minska bullret i den egna trädgården.
Mats Olsson (V) stödde tydligen också beslutet om utredning. Om han sov på mötet eller var höggradigt berusad accepterar jag det som förklaring. Inget annat – men jag vill gärna höra ett försök.
Sammantaget ger dock det rödgröna agerandet intrycket av ett kollektivt hjärnsläpp.

Det brinner!
För ni vet väl att det brinner i klimatknutarna? Att plöja ner miljarder i motorvägstunnlar är lika galet i Lund som i Stockholm. Ni har väl inte gått på myten om den utsläppsfria massbilismen?
Ni skulle naturligtvis ha tagit borgarnas/betongalliansens förslag som utgångpunkt för ett angrepp på skarpt angrepp på deras miljöpolitik och på deras oförmåga att fatta både ekonomins och klimatets realiteter. Så som Mp och V har gjort och gör i Stockholm.
Gunnar Sandin

PS
Man kan travestera Erik Wellanders klassiska exempel i boken ”Riktig svenska” och begrunda skillnaden mellan ”En ny opposition vore inte så dumt” och ”En ny opposition vore inte så dum”.

Jonas Sjöstedts Obama av Gunnar Stensson

Att fredspriset tilldelades Barack Obama har avslöjat en massa attityder hos politiker, journalister, tankesmedjor och folk i allmänhet. För honom själv var valet ovälkommet, men han höll masken. Han hade hellre velat att aktionen för OS i Chicago hade lyckats. I stället vann Brasilien och Rio, vilket Wallerstein tolkar geopolitiskt. Brasilien är en växande stormakt.
USA håller på att abdikera från rollen som världsledare. Bush beredde vägen genom att skapa politiskt kaos och ekonomisk katastrof.
Obama har samma slags uppdrag som Gorbatjov genomförde för Sovjetunionen, att leda USA:s reträtt till en mindre anspråksfull roll i det multilaterala världssystemet. Gorbatjovs program sammanfattades i orden glasnost och perestrojka. Obama vann valet på löftet om change.

Misslyckandena
När radioprogrammet Konflikt i lördags redovisade reaktionerna på fredspriset blev det en katalog över Obamas tillkortakommanden och - enligt somliga - svek. I Israel säger Netanyahu nej till kravet att stoppa bosättningarna. Obama håller masken. Det gör han också då han drar tillbaka trupper från Irak, samtidigt som Blackwater skickar dit fler legosoldater. Han stänger Guantanamo, men nya större läger upprättas i USA. Han trappar i tysthet upp kriget i Afghanistan och väntas snart besluta om ytterligare 40 000 soldater. Han är beroende av ekonomiskt stöd från det militärindustriella komplexet som tjänar miljarder på kriget. Valfusket i Afghanistan undergräver tilltron till den Obamas politik. USA:s allierade Pakistan hotas av sönderfall. Inga bindande åtaganden förväntas inför miljömötet i Köpenhamn. Inrikespolitiskt urvattnas sjukvårdsreformen av en rad kompromisser och går ändå kanske inte igenom.
Kritiken från höger till vänster är enig: prata kan han, men… Med ett undantag: Jonas Sjöstedt.

Politikens villkor
Jonas Sjöstedt, som just medverkat som delegat i det amerikanska socialistpartiets kongress i New York, framhöll med pedagogisk pondus att alla dessa misslyckanden och kompromisser kunde förutses.
Presidenten är mäktig - och maktlös. Strukturerna, tidigare avtal, opinionen och historien bestämmer ramarna. Obama har brutit med Bush men måste i många avseenden fullfölja hans politik. Det betyder inte att han släpper sina grundvärderingar. Ibland tvingas han fatta beslut som ser ut som löftesbrott. Det viktiga är att utarbeta en strategi som fungerar i ett längre perspektiv.
Obama har sju år på sig. Han kalkylerar med sju år. Sju år är en kort tid för de stora förändringar han vill genomföra.
Fredspriset var ett uttryck för den sortens förväntningar om omedelbar change som i sin naivitet gör hans uppgift svårare.
Det råder inget tvivel om att han vill avsluta kriget i Afghanistan. Ändå kommer han troligen att sända dit de 40 000 soldater som den amerikanske befälhavaren begärt. Han kan knappast annat sedan Gordon Brown i Storbritannien ökat den brittiska insatsen med 500.
Obama avvaktar men hans avsikt är att skapa fred i Mellanöstern.
Sju år. Inte ens så lång tid har han på sig. Han måste vinna valet 2012 för att få fortsätta under ännu en mandatperiod. Redan det innebär ett tvång till kompromisser. Kampen om makten efter 2012 är redan inledd. På tre års sikt är det militärindustriella komplexet inflytelserikt och mäktigt.
Hur ska Obama bevara stödet för sin långsiktiga politik från en väljaropinion som kräver allt nu.
Hur ska den svenska vänstern agera? Ska vi sluta agera? Ska vi hålla inne med kritiken mot USA?
Självfallet inte, menade Jonas Sjöstedt. Ju tydligare och tyngre kritiken blir, desto lättare blir Obamas uppgift. En uppgift är att verka politiskt för ett svenskt beslut om att dra tillbaka insatsstyrkan från Afghanistan som en rad andra länder med Australien i spetsen gör. Australiens truppkontingent är betydligt större än den svenska.
En annan uppgift är att fortsätta kritiken mot Israels ockupation av Västbanken, mot bosättningarna, mot Netanyahus förnekanden av krigsförbrytelserna i Gaza.
Ett radioprogram är kort och slutar abrupt. Tyvärr, programtiden är slut. Några snabba ord om en rad enorma komplex. Men redan en antydd politisk linje ger impulser att tänka vidare, resonera och finna söka vägar att agera. Jonas Sjöstedt visade hur verkligheten kan analyseras.

Röda Kapellet på Mårtenstorget

Röda Kapellet håller appellmöte på Mårtenstorget i morgon lördag den 17 oktober kl 11.00--12.00. Henrik Smith talar. Höstens sista appellmöte är bokat till nästa lördag, den 24 oktober.

Rättvis fika

Vänsterpartiet deltar i Nordic Fairtrade Challenge, där organisationer över hela Norden ordnar rättvisemärkt fika. Temat för fikat i Lund är "Vad är rättvist?" och ställer frågan vad som krävs för att fika, kläder och annat ska kunna kallas rättvisa. Den 20 oktober kl 17-21. Antalet deltagare ska rapporteras in så tag gärna med en kompis, uppmanar Vänsterpartiet i Lund.

Poor People's Economic Human Rights

Den 17 oktober har Vänsterpartiet besök av två personer, Jennifer Jewell och Rosemarie Williams, från den amerikanska organisationen "Poor People's Economic Human Rights". Det kommer att vara fika koch samtal med dessa på partilokalen med start kl 17.

Demokratisk Vänster på Mårtenstorget

Den 17 oktober finns företrädare från Demokratisk Vänster på Mårtenstorget kl 11-12 för att svara på frågor och informera om partiets politik.

320 knyck genom Lund

Av Gunnar Sandin

Ännu en VB-artikel om järnvägar? Ja, men det handlar om häftiga grejer.
Borgerliga regeringen har trots klimathot och annat snålat med pengarna till järn- och spårvägar och en mängd investeringar har fått skjutas upp, även såna som berör Lunds kommun (Simrisbanan). Därför var mina förväntningar inte så stora på den utredning om höghastighetståg som regeringen tillsatte.
Utredningen och dess förslag har förvisso brister. Men det stora är att den förordar anläggning av banor för en maxhastighet av 320 km/h att stå klara till 2025. De befinns vara samhällsekonomiskt lönsamma.

Tolv spår till Lund!
Vilka är då de tänkta konsekvenserna för Lund?
Nätet bildar ett Y. En bana från Stockholm delar sej i Jönköping med en gren till Göteborg och en gren till Skåne. Den senare delas i sin tur i Markaryd med linjer mot Helsingborg och Hässleholm. Den senare kopplas på den befintliga stambanan som ska uppgraderas. Men eftersom det är osäkert hur det blir med förbindelse över norra Öresund (danskarna är tills vidare ointresserade) kommer de snabba tågen att nå Lund även från nordväst.
En gång berättade vi här i VB om den regionala Skånetrafikens visioner som innebar en stark utbyggnad av järnvägsnätet, med fyra spår i alla tre riktningarna ut från Lund. Lägger vi på höghastighetstågen blir det en väldig trafik, som kommer att ställa både dagens anläggningar och dagens debatter i skuggan.

Upp i luften!
Utredningen säger nästan inget specifikt om stationen i Lund, annat än att det behövs en utbyggnad, men att det är oklart om den blir i markplan eller tunnel.
Tunnlar har en tid sett som universallösningen vid järnvägsutbyggnad genom tätorter. Men den nyss avhållna mässan Nordic Rail i Jönköping lät ana en ny trend. Norrköping, Jönköping, Ulricehamn och kanske även Borås vill alla dra sin nya bana på pelare genom stan, med tågen i ett slags inglasade tuber. Det hela är mycket anslående på skisserna.
Så låt de nya tågen susa fram en våning upp! Det underlättas av att de kommer att ha mycket bättre backtagningsförmåga än de gamla.
Plats på de befintliga spåren får de nämligen inte med tanke på den övriga expansion som väntas. Däremot kan höjdläget ge Armaturfabriken en viss respit.
Man kan vänta sej opinioner mot att Klosterkyrkan skyms och förslag om att dra spåren utanför stan. Men då är det tveksamt ifall de snabba tågen gör något lokalt uppehåll alls, givet närheten till Malmö.

Tänk snabbt!
En utredning är inget förslag och regeringen har som sagt hittills haft andra prioriteringar än tåg. Men den internationella utvecklingen talar starkt för höghastighetsbanor (t.ex. bygger Marocko redan en), och så hoppas vi ju på rödgrönt efter nästa val.
Officiellt har Lunds kommun hittills engagerat sej för en snållösning. Vi är nämligen med i nätverket Stambanan som pläderar för en uppgradering av den befintliga järnvägen till blygsamma 250 km/h. Men den banan kommer att behövas till alla nya gods- och regionaltåg.
Så låt oss tänka stort. Och snabbt.

Det är inte sex, det är pengar

Av Gunnar Stensson

Befolkningstillväxten brukar beskrivas som en av klimatuppvärmningens huvudfaktorer. Det är inte sant. I själva verket tycks vi ha nått en demografisk brytpunkt där den minskar i nästan hela världen.
En artikel i tidskriften Environment and Urbanisation visar att det är just på de platser där befolkningen växer snabbast som utsläppen ökar långsammast.
Afrika söder om Sahara står för 18,5% av befolkningstillväxten men bara för 2,4% av ökningen av koldioxid-utsläpp.
I Nordamerika ökar utsläppen däremot med 14% trots att befolkningen bara utgör 4% av jordens.
Studien visar också att en sjättedel av jordens befolkning är så fattig att den inte åstadkommer några märkbara utsläpp alls.
Många av de utsläpp som fattiga länder anklagas för orsakas i själva verket av de rika nationerna. Oljebolagens gasbränning i Nigeria ger upphov till mer växthusgaser än alla andra utsläppskällor i Afrika söder om Sahara tillsammans.
De som överlever genom att ta vara på sopor, det vill säga en stor del av världens underklass, sparar däremot ofta mer växthusgaser än de ger upphov till.

De stinkande rika
Korrelationen mellan global uppvärmning och befolkningstillväxt är alltså låg.
Däremot är korrelationen mellan global uppvärmning och rikedom hög. Super-yachts kan förbruka upp till 3400 liter bensin i timmen när de går i 60 knop. Ägaren till ett sådant fartyg skadar biosfären mer på tio minuter än flertalet afrikaner gör under sin livstid.
Det vi behöver är inte så mycket en demografisk övergång som en övergång till minskande konsumtion. Folk får färre barn när de blir rikare, men de konsumerar mer.
Vanorna bland de superrika visar att det inte finns några gränser för extravaganserna. Konsumtionen ökar med den ekonomiska tillväxten tills biosfären kollapsar.
Den som inser detta och ändå påstår att det är befolkningstillväxten och inte konsumtionen som är det avgörande hotet skyggar för sanningen.
”Var finns de rörelser som protesterar mot de stinkande rika som förstör våra överlevnadsmöjligheter? Var finns de direkta aktionerna mot super-yachts och privata jetplan? Var finns klasskriget nu när vi behöver det?
Det är dags att definiera problemet. Det är inte sex; det är pengar. Det är inte de fattiga; det är de rika.”

Ovanstående är ett kortreferat av en debattartikel av George Monblot i The Guardian Weekly 09.10.09. Tidskriften Environment and Urbanisation är lätt att finna på nätet; jag har klarat av det.
Jag kunde inte undgå att tänka på hamnen i Lomma. Dock är flertalet båtar där segelbåtar, många visserligen mycket dyra. Lyxyachter finns det gott om i Västra hamnen i Malmö. Och i Limhamn. Så många privata jetplan har jag inte funnit.

DV-interpellation: Om att minska antalet bullerstörda

Av Sven-Bertil Persson och Ulf Nymark

LundaEko, Lunds program för ekologisk hållbar utveckling, antogs av kommunfullmäktige år 2006. Programmet är avsett att täcka in tiden fram till 2012. Följaktligen befinner kommunen sig tidsmässigt halvvägs in i programperioden.

Det finns därför goda skäl till att kommunledning och nämnder för fullmäktige och övriga lundabor redovisar hur arbetet med åtgärderna i LundaEko fortskrider.
En åtgärd syftande till att nå det miljömålet ”God bebyggd miljö” som beslutats i LundaEko är att begränsa buller vid källan. Lokalt miljömål är att boende som utsätts för buller överstigande riktvärdena , ska minskas med 20 procent fram till 2012. (Basåret är 2001, då ca 10 000 personer trafikbullernivåer som översteg riktvärdena i sina bostäder). Som en av åtgärderna för att nå målet finns ett uppdrag till Miljönämnden att intensifiera samarbetet med Luftfartverket, Vägverket och Banverket för att säkerställa att gällande bullernormer efterlevs.
Vi vill med anledning av detta ställa följande frågor till Miljönämndens ordförande:
Vilka konkreta åtgärder har samarbetet med de tre nämnda trafikverken lett till?
Hur stor minskning av antalet bullerstörda beräknas ha skett med anledning av dessa åtgärder?

Lägesrapport från dammarna

Av Gunnar Stensson

Himlen är citronfärgad längs horisonten i väster. Längre upp övergår färgen omärkligt i genomskinligt blått. Solen höjer sig i öster och tänder stycke efter stycke av landskapet. Ögonen känner att ljuset blir intensivare. Vattenspeglarna reflekterar strålarna. Rimfrosten glittrar i gräset. Nya färger flammar. Grönt, gult, brunt, rött.
Svanarna som flutit omkring på vattnet som kritvita isflak, med huvudena under vingen, vaknar och reser sina långa halsar.
Min nyfödda skugga flyter framför mig på stigen. Åkersluttningen upp mot Värpinge är ljusgrönt vårlig sedan höstsäden grott. Den var vetevit för två månader sedan. Efter skörden blev den stubbrun och efter plöjningen blank och jordsvart.
Sothönsen och de halvtama, kalle-anka-kväkande gräsänderna har fått sällskap av skyggare andflockar som visslar varnande och samfällt simmar undan när jag närmar mig. Bläsänder, brunänder och viggar från arktiska vatten. Många kommer att stanna hela vintern. Andra fortsätter.
En glad fågelskådare med kikare och kamera visar mig bilden av en hornuggla som han nyss fotograferat i videsnåren invid Höje å. Han har också fotograferat kungsfåglar. – Det finns gott om dem men de är svåra att upptäcka bland alla löven, säger han. –De är väl mat för hornugglan, gissar jag
Hägrarna står som alltid vaktande på cementbalkarna men det verkar som om storskarvarna dragit vidare. Flera gånger hörs vingslag av besökande svanar. Den enda bofasta svanfamiljen fick bara två ungar i år.

Lunds Manhattan

Av Gunnar Stensson

Apropå diskussionen om Lunds stadskärna kan jag rekommendera en bok som heter ”Green Metropolis: Why Living smaller, Living Closer, and Driving Less Are the Keys to Sustainability”; David Owen, Riverhead .

Manhattan är en modell som resten av USA borde efterlikna, hävdar Owen. ”Tack vare extrem förtätning är New York den grönaste stan i USA. Manhattan-bon förbrukar inte mer bensin än genomsnittet i USA på 1920-talet. 82% av Manhattan-bornas arbetsresor sker med kollektiva trafikmedel, på cykel eller till fots. Det är tio gånger fler än genomsnittet för amerikanerna och åtta gånger fler än genomsnittet i Los Angeles.
Förklaringen är att Manhattan är mycket tättbefolkat.
Befolkningstätheten är 67 000 per mile. Det innebär att den är ungefär 30 gånger högre än i Los Angeles. Genom att placera en och en halv miljon invånare på en ö berövar man dem möjligheten att slösa. De klarar sig utan bilar och uppmuntras att begränsa sina familjer. Flertalet tvingas bo i den energieffektivaste bostadsform som finns här i världen: höga flerbostadsshus. Manhattan frigör stora landområden som resten av amerikanerna kan sprida ut sig i.” Problemet är att de gör just det.

Städer som spretar åt alla håll är det värsta Owen vet. En av de förfärligaste är Washington, vars planering uppmuntrar bilkörning och avskräcker från gående. Därigenom förvärras hela tiden dess ”sprawl”. Ekologiskt är Washington en katastrof.

Bilen är boven i dramat. Den är spretighetens orsak. ”Det verkliga problemet med bilen är inte hur mycket bensin den drar per mil. Felet är att den gör det för lätt för folk att sprida ut sig och uppmuntrar till en samhällsutveckling som är både slösaktig och fördärvbringande.
De flesta så kallade miljöinitiativ beträffande bilar är kontraproduktiva därför att de gör bilkörning billigare (genom att minska drivmedelsbehovet) och resandet behagligare (genom att eliminera trafikstockningar). Det vi verkligen behöver både för att spara energi och skydda miljön är åtgärder för att göra bilkörning dyrare och otrevligare.”
Gunnar Sandin har dragit samma slutsats.

Oljan har flutit in i varenda vrå av ekonomin. Vetenskapsmännen söker feberaktigt efter något som kan ersätta den. Det är oljan som försatt oss i den situation som vi befinner oss i nu. En ersättning för oljan leder bara till att den katastrofala utvecklingen fortsätter.

Manhattans miljömodell – lev sparsamt, bo tätare, kör mindre – är ”ett ovärderligt mönster för att effektivt försörja en

växande global befolkning under en period då tillgången till ett brett spektrum av naturtillgångar minskar, men hur det mönstret ska tillämpas förblir ett frustrerande mysterium, åtminstone för mig,” skriver Owen.

Lunds Manhattan Klostergården – de tio ursprungliga höghuskvarteren – är en tillämpning av Owens tankar. Tätt boende i höga flerbostadshus. Service inom gång- och cykelavstånd. Relativt goda kollektiva kommunikationer. Ekonomisk uppvärmning via fjärrvärme. Vidsträckta naturområden intill stadsdelen.

Med högre hus och tätare boende hade servicen, kommunikationerna, hushållningen med resurser och tillgången till naturområden blivit ännu bättre.
Tyvärr utvecklas Klostergården nu i en slösaktig och skadlig riktning med ökande spretighet, minskande grönområden och mer bilkörning. Det första steget i förfallet var uppförandet av låghusen söder om Sunnanväg, det andra tycks bli Riksbyggens - som det verkar - oundvikliga utbyggnad av BUP-området.
Vad som borde göras är att stoppa Klostergårdens sprawl ner i St Larsparken och påskynda uppförandet av Holmenkollenhuset vid Klostergårdens idrottsplats, gärna till en höjd av 16 eller 18 våningar. Det skulle förstärka Klostergårdens ursprungliga koncept, förtäta Lund, knyta området tätare till centrum och bevara grönområdena.
Efter det att jag skrivit ovanstående såg jag i Sydsvenskan 15/10 att skidbackehuset i en ny plan som snart ska ut på samråd styckats upp i ett antal husblock. Då går den elegant sluttande kurvan förlorad. Den ersätts av en trappa. Det högsta blocket, 16 våningar, ska byggas först, uppe vid sportarenan. Husen vid Nordanväg föreslås få fyra våningar.
I dagens eko rapporterades i morse att energiförbrukningen i flerbostadshus sjunkit drastiskt. Ytterligare stora besparingar kan säkert uppnås genom en renovering av miljonprogrammets bostäder. De har inneburit en stor succé. Flera generationer och sju eller åtta miljoner svenskar har haft sina hem där. Att det finns brister är en självklar konsekvens av programmets storlek och det snabba genomförandet. Alla områden har inte planerats med samma omsorg som Klostergården.
Det är lätt att nu när Lund expanderar föreställa sig en rad tillämpningar av reglerna lev sparsamt, bo tätt och kör mindre.
Klostergården, Lunds Manhattan, förblir ett ovärderligt mönster, men hur det mönstret ska bestå och tillämpas i framtiden förblir ett frustrerande mysterium.

DV-motion: Lundaborna är värda vårdade och välskötta parker

Av Sven-Bertil Persson och Ulf Nymark

Park- och grönyteskötsel är den del av kommunens verksamhet som mest av allt röner lundabornas uppmärksamhet i form av klagomål. Klagomålen är berättigade. Kommunens parkskötsel och dito underhåll är kraftigt eftersatt på grund av att en långvarig besparingskampanj, oavsett politisk majoritet. Under senare år har nedskärningarna inom parkskötseln blivit allt kännbarare.

Det eftersatta underhållet – underhållsskulden – beräknas av Park- och naturkontoret idag uppgå till nära 50 miljoner kronor. Om underhållsskulden inte återbetalas kommer den att växa med ”ränta på ränta”.

Våra parker är en väsentlig del av en attraktiv kommun. Eller som det heter i det av fullmäktige antagna Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet: ”Det är av stor be-ty-delse för människors hälsa och livskvalitet med god tillgång till gröna och trivsamma utemiljöer kring bostäder, arbetsplatser, skolor, förskolor, vårdhem och sjukhus.”

Kommunfullmäktige har som ett mål för Tekniska nämnden fastslagit att ”parker … skall vårdas, utformas och anläggas så att de fyller sina funktioner ur social, estetisk, ekologisk och kulturhistorisk synpunkt”. Tekniska nämnden tvingas nu åter konstatera att det inte går att nå upp till detta mål. I denna bedömning är sålunda kommunen helt överens med lundaborna.

Lundaborna är värda vårdade och välskötta parker. Det är hög tid att börja avbetala på parkskötselns underhållsskuld.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige besluta
att underhållsskulden i park- och grönyteskötseln ska betalas inom en tidsrymd av 5 till 7 år
att uppdra åt Tekniska nämnden att som underlag för fullmäktiges beviljande av ekonomiska medel ta fram en prissatt plan för de åtgärder som fordras för att dels successivt återbetala underhållsskulden, dels förhindra att en ny skuld efter betalning byggs upp på nytt.

Demokratisk vänster: ”För ett levande stadscentrum – Krossa inte stadskärnan!”

---

Av Ulf N

Demokratisk Vänster har inte beretts möjlighet att delta i den politiska styrgrupp som utreder stadskärnans framtid. Därför är vi, jämfört med övriga partier, lite senare ut med vårt ställningstagande. Men vid ett medlemsmöte i förra veckan beslutades om riktlinjer för DV:s agerande i den fortsatta politiska processen. ”För en levande stadskärna!”, torde vara en bra sammanfattning av riktlinjerna. En annan kortversion av besluten skulle kunna vara ”Låt inte Nova Lund och köplador vid Mobilia krossa stadskärnan!”

DV:s inriktning konkretiseras i 10 punkter som nedan återges i sin helhet. Vi kommer nu att verka för att:
1. Stadskärnans centrala delar fortsatt ska ha en god tillgänglighet för både lokala och regionala kollektivtrafikresenärer. T.ex. ska stadsbussarna fortsatt trafikera stadskärnans centralaste delar, samt regionbussarna österifrån angöra nuvarande terminal vid stationen via den s k Lundalänken eller har sin ändhållplats vid Bank-gatan/Galten. Regionbussarna från Malmö vänder vid eller i anslutning till kv Galten.
2. Planering för genomförandet av spårtrafik genom stadskärnan som stommen i stadens kollektivtrafik ges högsta prioritet.
3. Gågator* etableras i stadskärnan. Så bör t ex Ö. Mårtensgatan från Laboratoriegatan och västerut liksom Mårtenstorgets södra sida göras till gågata. Detsamma gäller Bytaregatan, och Lilla Fiskaregatan
4. Fler gator stängs av för biltrafik. Så t ex kan Klostergatan och Bangatan stängas för biltrafik
5. Stortorget får ett verkligt lås som hindrar smittrafik
6. Mårtenstorget förstärks som mötesplats även efter torghandelstid
7. Gatumarksparkering förbjuds i stadskärnans centralaste delar (utom för rörelsehindrades fordon) Detta möjliggör att biltrafiken kan styras till befintliga p-hus och att det ges utrymme för fler cykelställ
8. Samtliga fordon, inklusive bussar, får framföras i högst gångfart på stadens centrala gator. Det gäller t ex de båda Mårtensgatorna, Klostergatan, Kyrkogatan, Stortorget, delar av Stora Södergatan m fl
samt att
9. Lunds kommun satsar på befintliga stadsdelscentra och förhindrar att fler externa och halvexterna köpcentra förstoras eller etableras
10. Lunds kommun ska arbeta för att vägavgifter/biltullar ska kunna tas ut på tillfartsgator till befintliga externa köpcentra. Som alternativ eller komplement till detta ska Lunds kommun arbeta för att möjliggöra att kommunen av affärsidkarna kan ta ut en avgift på de externa köpcentras parkeringsplatser

* På en gågata och i ett gångfartsområde gäller följande. 1. Fordon får inte föras med högre hastighet än gångfart. 2. Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser. 3. Fordonsförare har väjningsplikt mot gående. På en gågata får motordrivna fordon inte föras annat än för att korsa den. Sådana fordon får dock föras på gågator om det behövs för 1. varuleveranser till eller från butiker eller motsvarande vid gågatan, 2. transporter av gods eller boende till eller från adress vid gågatan, 3. transporter av gäster till eller från hotell eller motsvarande vid gågatan, eller 4. transporter av sjuka eller rörelsehindrade personer till eller från adress vid gågatan. (Trafikkungörelsen 8 kap §½)

Kulturtips

Lära sig att stiga upp
Skulle vi alla tjäna på om långtidsarbetslösa och andra orkeslösa grupper fick som de ville och kunde sova dygnet runt?
Institutet och eldsjälen Niklas Hansson ställer frågor rakt ut i luften inför en tveksam allmoge.
Premiär på KONG 16 oktober.
Läs mer

Fordringsägare – Riksteatern
på Lunds Stadsteater 17 oktober kl 18
Läs mer

Farfalle

Två dansare och häpnadsväckande scenbilder skapade med ny teknik ger dig känslan av att bli en del av fjärilens värld i denna magiska familjeföreställning.
17 oktober kl 13 och 16 på Dansstationen, Palladium.
Läs mer

Fibes, Oh Fibes! live
På Babel lördag 17 oktober.
Läs mer

Människor från annan källa
Urpremiär på Skillinge Teater!
17 och 18 oktober
Läs mer

Total Twin
Finns det någon därute som ser ut precis som du? Total Twin är en dansföreställning som blandar rörelse med dramatik och drastisk humor.
På Dansstationen, Palladium 17 okt kl 14.30.
Läs mer

Kino - Tosca - Repris från the Met
På grund av att nästan alla höstens the Met-föreställningar är slutsålda kommer dessa repriseras på Kino, söndagen 8 dagar efter direktsändningen. På Kino i Lund söndag 18 oktober.
Läs mer

Claes Malmberg Live!!
På Palladium 19-21 oktober kl 19:30
Läs mer

Bob Brozman
Onsdag 21 oktober kl 19.30 på Victoriateatern
Läs mer

Eilen Jewell
På Babel 21 oktober.
Läs mer

Hela kulturcentralens program

Möte om Afghanistan

Glöm inte kommande söndags möte i Lund med journalisten Ann Jones!
Ann Jones talar om kvinnorna, kriget och biståndet i Afghanistan på söndag 11 oktober, kl 15.00 på Bantorget 5 i Lund (IOGT-NTO).
Ann Jones, författare och journalist från USA, återvände till Kabul i somras, efter två års frånvaro ? och fann den afghanska huvudstaden förstörd, än en gång.
Det nuvarande kriget bestäms av att USA stött båda sidor, skriver hon. Reagans stöd via Pakistan till de islamistiska jihadisterna mot Sovjetunionen, installationen av talibanregimen med CIA-stöd, förmedlat av pakistanska säkerhetstjänsten och nu USAs krig för att störta den regim de själva skapat.
Fraser om återuppbyggnad och att skapa en stabil demokratisk regering döljer bara de verkliga målen ? att skapa permanenta baser och fortsatt ockupation. Vad visionen om återuppbyggnaden hittills har bidragit till är att enorma sumnmor överförts från skattebetalarna i USA till privata krigsprofitörer. Biståndsskandalen förklarar mycket bättre än de militära styrkornas storlek varför vi se ser hela det afghanska äventyret gå i stöpet, skriver Ann Jones.
Ann Jones har gjort en genomgång av reformerna som kommit i kölvattnet av ockupationen och att de knappast har förändrat situationen för den breda majoriteten av landets kvinnor alls. Vad lagar och konventioner må ha gett, tar det pågående kriget och fattigdomen tillbaka. "Afghanska kvinnor i Kabuls elit har ännu inte hunnit dit där de befann sig för trettiofem år sedan", skriver hon.
Mötet arrangeras av föreningen Afghanistansolidaritet

Latinamerika i Fokus

Latinamerika i Fokus ordnas för sjunde året i rad i Malmö. Festivalen har nu hittat även till Lund och Limhamn. Under tio dagar vänds blickfånget mot denna fantastiska kontinent. Vi visar spännande filmer som vanligtvis inte syns i de svenska biosalongerna och får tillfälle att möta flera av filmskaparna. Dessutom blir det en hel vecka av litteratur och poesi från Latinamerika med inbjudna gäster. Självklart blir det även musik, samtal och god mat.
Vi uppmärksammar människor på flykt och på väg, gränser – dess murar och öppningar. Årets festival är en hyllning till migranten, till alla dem som är tagna ur sitt sammanhang och inte har en tillhörighet, utan flera.
Biljetter kan köpas på Kulturcentralen, telefonnummer 040-10 30 20 eller i kassan före varje filmvisning.
Alla föreläsningar är gratis!