Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Sprid flygblad om att utreda E22 projektet mer

 

Idag under iskallt väder ställde många upp att dela ut flygblad om E22 projektet. Tack alla som var med! Nästa omgång på onsdagen den 11 februari kl 13:00 vid Hardeberga bron. Anmäl dig här 

Veckans skolnotis

 
Bilden lånad från Skolvarlden.se

Vinstskolekoncernen Academedias aktieägare tjänade 173 miljoner på skolpengen under kvartalet oktober-december. Även Lunds skattebetalare bidrog. TT

Lars Norén av Sten H

Det är lätt att glömma att Lars Norén också var en man från Lund. I början av 1960-talet lärde jag känna en flicka som talade med stor värme om Norén och hans dikter. Dessvärre läste jag honom aldrig då och hade ingen aning om att han också skulle bli dramatiker.
   Men på 70-talet såg jag ”Natten är dagens mor” och ”Kaos är granne med Gud” och tog starkt intryck. Och ingen som kommer in i Genarp från Dalby-hållet och ser den gula tegellängan till höger kan väl undgå att tänka på att i den låg det landsortshotell där Norén växte upp och där pjäserna utspelar sig. Här fanns också ölhall, första, andra och tredje klassens restaurang där man kunde möta bönder från trakten som ”satt här och söp upp sina gårdar.” Hotellet är nu nerlagt och byggnaden har blivit en ordinär bostadslänga. Men jag hoppas att Lunds Kulturnämnd kostar på en skylt i brons på den kulturhistoriska byggnaden.
 

 

Slutligen, fattaren har gett upphov till ett nytt begrepp i svenska språket. Man talar numera om en ”Norén-jul” utan att behöva förklara sig närmare.

Fyrspåret Malmö-Lund

 

På fredag öppnar vi äntligen södra passagen vid Höje å.
Det är knappt vi vågar skriva det, för oj vilka turer det har varit fram och tillbaka. En utmaning har varit kraftledningarna ovanför den södra delen av bron. Vår entreprenör fick bygga om en maskin för att kunna påla säkert under ledningarna, för så spännande ville vi inte ha det på jobbet. Marken vid det södra brofästet bjöd också på motstånd som gjorde att det tog ännu lite längre tid.
   November blev till december som blev till januari. Vi vet att det nu är februari. Och håll i er, för här kommer uppdateringen som många av er har väntat på.
   På fredag eftermiddag den 5 februari öppnar södra passagen vid Höje å.
   Så. Nu finns det ingen återvändo. Promenadskorna är redo. Fram med kaffe och termos så ses vi i spåret! På fredag väntar en liten kul överraskning.
Läs mer om Fyrspåret Malmö-Lund
 

 

Hot om privatisering av Lunds Renhållningsverk av Ulf Nymark

Den borgerliga majoriteten i Renhållningsstyrelsen har nu tagit beslut om att, som det heter, ”göra en översyn” av samtliga verksamheter. I klartext: vi ska utreda möjligheterna att privatisera kommunens avfallshantering. MP och S röstade förstås emot ett sådant beslut.

Ideologiska skäl
I en skriftlig reservation mot beslutet konstaterar Miljöpartiet och Social-demokraterna att de borgerligas beslut tas utan föregående diskussion och analys. (Vänsterpartiet har inte rösträtt i styrelsen, men av reservationen framgår att partiet stödjer MP och S). De rödgröna skriver vidare: att ”vi inte kan se annat än att de borgerligas ställningstagande är betingat uteslutande av ideologiska skäl. I ett läge där avfallsmängderna, lokalt, nationellt och globalt, blivit en alltmer brännande miljöfråga är det djupt olyckligt och olämpligt att öppna dörren för att slå sönder en väl fungerande verksamhet.”
 

 

Kommunens ansvar
Reservationen pekar också på att kommunen och renhållningsverket i dag inte bara har som uppgift att ta hand om avfallet. Kommunens ansvar är också enligt lag att återvinna och förebygga avfall. Detta ansvar kan enligt de rödgröna inte läggas på privata utförare.

Avslutningsvis säjs att ”vi rödgröna vill slå vakt om och utveckla kommunens välfungerande avfallshantering och stärka Lund som föregångskommun nationellt och internationellt. Därför yrkade vi avslag på översynen av driftsformerna. Vi reserverar oss mot de borgerligas beslut att öppna dörren för en privatisering av verksamheten vid Lunds renhållningsverk.”

Vi gratulerar Nina Björk till Lenin-priset

 

Leninpriset delas ut av Lasse Diding till en i Sverige verksam författare eller konstnär som arbetar i samhällskritisk och upprorisk vänstertradition. 2013 fick Nina Björk Sydsvenskans kulturpris. Den här gången var det hennes roliga debattbok Om man älskar frihet som prisades.
   ”Det känns gött. Det var en fin motivering och jag får pengar som jag behöver, säger Nina Björk.

Själv letar jag fram Imperialismen som kapitalismens högsta stadium, översättning Alice Wallenius, Arbetarkultur, tredje upplagan, 1972, som jag inhandlade i Lunds bokkafé för 7 kronor. Det är en epokgörande skrift, alltjämt tillämplig i dagens konflikter mellan de tre kapitaliststaterna USA, Ryssland och Kina. Något förlag borde ombesörja en nyutgivning försedd med en aktuell kommentar.
Gunnar Stensson

Uppror mot utplånande av Gunnar Stensson

 

Extinction Rebellion, (XR), vill sätta upp vägskyltar som sänker hastigheten till 90 i stället för 110 kilometer i timmen vid påfarterna till E22 längs den vägsträcka genom Lund som ska breddas enligt Trafikverket och Lunds kommun.
   Upprorets syfte är att minska bilismens koldioxidutsläpp som hotar Parisavtalet och kan bidra till utplånandet av livet på jorden som vi känner det.
   Trafikverket förfäras. Det är livsfarligt! ropar Göran Holmberg. Bilar kan krocka! Det är ett brott! hotar polisen.
   Pontus Bergendahl, XR:s representant, fastslår i ett uttalande att Lunds kommun inte har uttömt alla möjligheter att stoppa utbyggnaden.
   I ett senare meddelande uppskjuter han aktionen och inbjuder Trafikverket att tillsammans med XR sätta upp 90-skyltarna.
   Trafikverkets representant Göran Holmberg vet inte om det är möjligt. ”Det får våra enheter titta på, sedan får se när vi kan återkomma och om det blir positivt eller negativt.”
   Det tycks alltså faktiskt pågå en sorts dialog mellan XR och Trafikverket. Bra. Det är viktigt att stöda XR:s ståndpunkt i den processen.
   ”Vi ser det som ett nödvändigt arbete att pröva det här. Vi kommer att fortsätta att arbeta på något sätt”, säger XR:s Pontus Bergendahl. (Sandra Qvarfordt, SDS 31/1)
 

 

Fullmäktigemötet den 28 januari beslöt att genomföra en annan stor utbyggnad enligt ett förslag från Trafikverket. Det handlar om trafikplatsen Lund Södra som kommer att förses med flera nya ytkrävande rondeller både i Lunds och Staffanstorps kommuner. E22 kommer att få ännu ett körfält mellan Södra infarten och Råby.
   I samband med utbyggnaden av Södra infarten ska också väg 108 breddas med ett körfält och den tillåtna hastigheten höjas till 110 kilometer i timmen.
   Utbyggnaderna kommer att intensifiera trafiken och påverka Sankt Lars-parken och naturreservatet i Höjeådalen under många år.
   VB har känt till Trafikverkets utbyggnadsplaner länge och kommenterat dem flera gånger. Nu är de godkända av samtliga partier i kommunfullmäktige utom V, MP och FI.
   Beslutsfattare runt hela jorden står inför liknande beslut. Var och en kan skylla ifrån sig och säga att påverkan av just deras beslut är så liten att den ingenting betyder. Tillsammans skadar besluten klimatet, men ingen känner sig skyldig. Det är det som kallas Allmänningens tragedi.
   Vi måste uppnå klimatmålet inom tio år. Ungefär samtidigt blir utbyggnaden klar. Kommer Parisavtalets klimatmål att vara uppnått då?
   Vi hoppas att R ska kunna stoppa X innan det är för sent.

Framgafflat – om cykel och trafik: Hemmagjord ”cykelgata” i Malmö av Ulf N

 
Vägmärke E33

Sydsvenskan presenterade häromdagen i tex och bild Malmös första cykelgata, Hohögsgatan. Det finns en hel del problem vid gatan, både för boende och för cyklister.
Cyklisterna känner sig otrygga, bilar kör för fort och tränger cyklisterna och i marken finns ”pluppar” som utgör en trafikfara för cyklisterna.

Förbryllande
Tekniska förvaltningen i Lund håller nu på att analysera vilka gator i Lund som lämpligen kan omvandlas till cykelgator. MP har också lämnat in en motion till fullmäktige om att införa cykelgator. Ska vi drabbas av samma problem i Lund? Det ska vi absolut inte tro!
   Jag är förbryllad, ja till och med mycket förbryllad över hur Malmö utformat och skyltat gatan. Felet med hela konceptet är helt enkelt att det inte är någon cykelgata! Åtminstone inte i Trafikförordningens mening. För att vara cykelgata måste vägmärket för cykelgata, vägmärke E33 i vägmärkesförordningen, vara uppsatt. Av bilden i Sydsvenskan att döma finns inget sådant märke. I stället har Gatukontoret satt upp en hemmagjord skyltvariant, diskret placerat bakom en stor kruka med växter.

Riktig cykelgata 30 km/tim
På Malmös ”cykelgata” har hastighetsbegränsningen satts till max 40 km/tim. Fast på en cykelgata, alltså en riktig cykelgata, krävs inga skyltar om hastighetsbegränsning. I benämningen cykelgata ligger nämligen enligt regelverket, att hastigheten för alla fordon, alltså även för cyklister, är begränsad till 30 km i timmen. För att låtsas göra gatan lite cykelvänligare har gatukontoret satt upp de juridiskt, och mestadels även i praktiken, helt verkningslösa skyltarna om rekommenderad hastighet till 20 km/tim.

Anpassning till cyklister
Ett lagstadgat krav på bilister och andra motorfordonsförare på en cykelgata är att ”anpassa hastigheten till cykeltrafiken” (Trafikförordningen). Exakt vad att ”anpassa hastigheten” innebär är förstås lite oklart, men en minimitolkning är väl att bilister ska hålla högst samma hastighet som de cyklister som för tillfället färdas på cykelgatan. Finns inga cyklister på gatan eller färdas cyklisterna i 30 km/tim är det OK för bilister att hålla den hastigheten; kör cyklisterna i en hastighet under maxgränsen (och det gör nog de flesta) får bilisterna hålla högst samma hastighet som cyklisterna.
   Varför Malmös gatukontor ställer till det på det här viset med en hemmagjord uppfinning av en trafikmiljö de kallar ”cykelgata” är obegripligt. Inte lär det främja allmänhetens förståelse för önskvärdhet och behov av cykelgator, snarare tvärtom. Förhoppningsvis har Lund snart riktiga cykelgator att visa upp. Gator med till cyklisterna anpassad motorfordonshastighet. Och vägmärke E33.

NOT: Såvitt jag har kunnat finna är inte Hohögsgatan registrerad som cykelgata i lokala trafikföreskrifter. Därmed torde det vara klarlagt att det inte heller är någon cykelgata. Fast jag måste gardera mej för att jag kan ha hamnat vilse i Transportstyrelsens inte ur alla synpunkter så användarvänliga register över lokala trafikföreskrifter.

Källby eller Sjölunda? av Gunnar Stensson

Naturreservatet i Höjeådalen är formellt bekräftat genom beslut i fullmäktige förra veckan. Mer än en halv mil långt är det, längs Höje å från bron vid Malmövägen genom Sankt Larsparken, Hästhagen, under järnvägsbron, förbi Källby reningsverk, längs alla dammarna, förbi Rinnebäckens utlopp, fram till Värpinge och Trollebergsvägen. Och sedan en halv mil tillbaka söder om Höje å.
   För tillfället är det smala reservatet delat i mitten av brobygget som ska ge rum för två nya järnvägsspår. Klostergårds-borna rör sig på den östra sidan om bron, Värpinge-borna på den västra. Denna vinter är det många som är ute och går eller springer, många med kikare och kamera för att studera åns och dammarnas rika fågelliv som nu domineras av de vackra bläsänderna som om ett par månader ska återvända till arktiska trakter.
 

 

Men mitt i naturreservatet ligger Källby avloppsreningsverk. Ska Källby rustas upp och byggas ut eller ska Lunds avloppsvatten pumpas till Sjölunda i Malmö? Frågan kommer att avgöras nu.
   Den har varit aktuell flera år. Länge verkade alternativet Sjölunda sannolikast. Vid flera möten med Höjeåns vattenråd utgick man från det. Ett bekymmer var då framtiden för reningsverkets dammar. De är med sitt rika fågelliv en stor naturtillgång, trots att utgrävningen av dammarna på 1930-talet innebar ett brutalt övergrepp mot natur och kultur i Källby.
   Om reningsverket i Källby läggs ner kommer kanske dammarna att torrläggas och hela naturområdet därigenom förlora sin största attraktion. Vattenrådet gjorde en utredning som presenterades vid ett möte härom året på Klostergårdens bibliotek om möjligheten bevara dem genom att leda Lunds dagvatten dit.
   Vid Naturskyddsföreningens vandring i reservatet i höstas föreföll de flesta utgå från att Källby reningsverk skulle läggas ner. Nu är frågan ställd på sin spets.

Utredarna grälar om kostnaden för att bygga ut Källby. VA Syds experter tror 1, 75 miljarder. Konsulterna Sven Landelius, Erik Ander och Clas Göran Persson hävdar att utbyggnaden kan genomföras för 650 miljoner.
   VA Syds kostnadsbedömning är alltså mer än dubbelt så hög som konsulternas. Fredrik Ljunghill, M, ställer sig utan tillgång till mer kunskap på VA Syds sida.
   Jag tvivlar inte på att samtliga utredare, både VA Syds och de anlitade konsulternas, är kompetenta och har gjort ett så gott arbete som möjligt.
   Trots det har de kommit till helt olika resultat. Man kan fundera över varför. Påverkades bedömningarna av att experterna på båda sidor hade förutfattade åsikter om vilket utfallet borde bli? Vilka som har rätt kan vi bara få svar på om Källby reningsverk byggs ut.
   VA Syd tror alltså att en utbyggnad av Källby skulle kosta 1,75 miljarder medan Sjölunda-alternativet skulle medföra en kostnad för Lund på mellan 2,4 och 2,7 miljarder, och alltså vara mellan 650 miljoner och en miljard dyrare än att bygga ut Källby reningsverk. Det har ingen ifrågasatt.

S, M och L har ställt sig bakom Sjölunda-alternativet trots att det är dyrare än Källby. Det innebär en svag majoritet för Sjölunda när kommunfullmäktige ska avgöra frågan om några veckor.
   Men man kan inte utesluta att det finns en Königsson i majoriteten. Som ni minns var det Königsson, Folkpartiet, som räddade ATP med sin utslagsröst. Han fick plikta med livet för ställningstagandet. MP, V, FNL, FI och SD stöder Källby.
   Beslutet i fullmäktige får stora konsekvenser för naturreservatet och för planeringen av Källby-staden. Ett utbyggt reningsverk i Källby ryms inom det nuvarande området. Däremot innebär det en förskjutning norrut för den planerade Källbystaden som framför allt kommer att byggas i det stora skräpiga Åkerlund och Rausing-området, när det nu blir av. Dammarna bevaras i nuvarande skick.
   Väljs Sjölunda-alternativet innebär det för det första att ett nytt pumpverk byggs i naturreservatet närmast järnvägen. Källbystaden kommer sannolikt att inkräkta på reningsverkets nuvarande område. Värre är de miljöskador avloppstunneln till Sjölunda genom slättlandet söder om Lund kan orsaka. Sannolikt bygger Staffanstorps urbaniseringsplaner i Trollebergsområdet söder om ån på förutsättningen att avloppstunneln byggs. Man kan också ifrågasätta att ett stort viktigt reningsverk byggs nära kusten och riskerar att slås ut av den kommande höjningen av havsnivån.

Friday for Future alla fredagar

  

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.

 

Fyra notiser om social rättvisa

Den rikaste tiondelen kvinnor lever tio år längre än den fattigaste. Klass i Sverige. Arkiv förlag 2021

Europadomstolen: Tiggeriförbud strider mot de mänskliga rättigheterna.
Kommunerna Vellinge, Staffanstorp, Skurup och Örkelljunga har infört tiggeriförbud. De måste snarast ställas till svars för sin omänsklighet. Den överstatliga Europadomstolen fyller en viktig funktion i kampen för mänskliga rättigheter.

”Stram flyktingpolitik”
Shora Esmailian citerar i sin mycket, ja obligatoriskt, läsvärda artikel Barnen står ensamma ännu (SDS 27/1) ett yttrande av Per Albin Hansson i riksdagen den 22 februari 1939: ”Det är nödvändigt för vårt land att bibehålla en viss restriktivitet i sin utlänningspolitik.”
   Då handlade det om judiska flyktingfamiljer som utvisats från Nazityskland.
   Nu lägger regeringen fram ett förslag till ny migrationspolitik som migrationsminister Morgan Johansson karaktäriserar som ”den stramaste flyktingpolitiken på trettio år”.
   Han förklarar: ”Sverige ska genom sin lagstiftning inte vara ett slags magnet för asylsökande.”  Liberalerna vill strama åt flyktingpolitiken ytterligare.
   Det handlar bland annat om 40 000 ensamkommande flyktingbarn som sökt asyl mellan 2015 och 2019. ”Nu som då lämnas de åt sitt öde”, konstaterar Shora Esmailian.
   Samtidigt utkämpar Stockholm och Malmö en prestigefylld dragkamp om placeringen av ett förintelsemuseum.

Skogsdunge vid Höje å tillfällig bosättning för romer.
Nu när bosättningen blivit avslöjad (SDS 27/1) planerar polisen att besöka den. Att vara tvungen att sova i tält eller tillfälliga brädskjul när temperaturen ligger kring 0 och regnblandad snö faller är omänskligt. Socialtjänsten måste finna ett rimligt boende för de hemlösa.           

Fritt sök drabbar elevens fria val av Gunnar Stensson

Under flera år har kritiken vuxit mot Fritt Sök-systemet som gör det möjligt för eleverna att söka till samtliga gymnasieskolor i Skåneregionen. Det har lett till ett anarkistiskt kaos som drabbat elever – och kommuner – i hela Skåne. I Lund och dess grannkommuner Staffanstorp, Lomma och Eslöv har systemet gjort det omöjligt för behöriga elever att komma in på program som de är berättigade till i den närliggande gymnasieskola som de valt.
   S och FNL i Lund har nu lagt fram ett förslag att säga upp Fritt Sök Skåne och ersätta det med lokala utbildningsregioner kring de stora gymnasieorterna. På det sättet kan problematiken lösas.
   I Lund vet vi att det fungerar. Fram till 2006 hade Lunds utbildningsnämnd och nämnderna i samarbetskommunerna regelbundna möten för att göra en gemensam planering av gymnasieutbildningen som gynnade elever från samtliga kommuner. Det fungerade väl och gav god översikt över utbildningssituationen i samarbetsområdet.
   Det förslag som S och FNL i Lund nu lägger fram kan om det förverkligas förbättra gymnasieutbildningen i hela Skåne.

Rapport från riksdagen: Enklare bygga cykelvägar utanför städerna! av Hanna Gunnarsson

Veckans rapport från riksdagen blir lite kortare, det har inte varit en så händelserik vecka.

Men i veckan fattade riksdagen ett viktigt beslut om att göra det lättare att bygga cykelvägar. Nuvarande lagstiftning säger att cykelvägar måste byggas i anslutning till bilvägar, men detta kommer nu förändras! Det betyder att cykelvägar utanför städerna kan byggas mer fritt och därmed helt enkelt bli bättre. Riksdagsbeslutet innebär att regeringen uppmanas återkomma med ett förslag på lagändring, så det är svårt att veta nu när detta kommer bli möjligt. Läs mer om cykelfrågor på (v)-riksdagsledamot Jens Holms blogg.
Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot, Lund           

Fyrspåren, Klostergårdsstationen och hissen av Gunnar Stensson

 För oss som bor i Klostergården har bygget av fyrspåren och den nya järnvägsbron över Höje å blivit en ogenomtränglig barriär som skiljer oss från dammarna och ån väster om järnvägen. Det händer förstås att vi besöker området ändå, men för att komma dit måste vi gå omvägen runt Södra vägen. På samma sätt har de som bor på Väster och i Värpinge blivit avskurna från Hästhagen och Sankt Larsparken. Så har det varit i fem månader nu. Nya rörelsemönster har uppstått men ännu ingen osämja.

Foto: Gunge 

Dagligen går jag längs barriären och lyssnar till grävskopor, kranar och lastbilar bortom den tunna avlövade trädraden. Vid bron är verksamheten intensiv och har så varit ända sedan augusti då den sista stigen västerut söder om ån stängdes av.
   Nu är de flesta av de grå betongpelare som utgör själva brofundamentet färdiga och de väldiga schaktmassorna på plats. Snart har arbetet kanske kommit så långt att passagerna under bron kan öppnas igen.  Det kommer att kännas som en befrielse.
   Jag har välkomnat järnvägssatsningen och hoppas framför allt att den kommer att effektivisera kollektivtrafiken och minska bilismen som ett led i försöken att uppnå Parisavtalets mål. Men jag hade inte förstått vilket väldigt ingrepp i naturen även en så enkel åtgärd som att dra två nya parallella spår mellan Malmö och Lund innebar.

Plötsligt har Socialdemokraternas nya förslag om en hiss för rörelsehindrade på Klostergårdsstationen väckt debatt. Jag som under flera år promenerat med en rullstolsburen medmänniska brydde mig först inte. För oss var en sluttande ramp upp till perrongerna inte bara tillräcklig utan klart bättre än en hiss. Vi har varit tvungna att använda hissarna i centralstationens undergång ett par gånger och tyckt att det var ganska besvärligt.
   Men sedan dess har jag träffat flera rörelsehindrade klostergårdsbor som har framhållit hur nödvändig en hiss är för dem och påpekat att det inte är alla som har tillgång till en kamrat som kör dem i rullstol.
   De säger att jag själv kan hamna i samma sits när som helst och att stationen för resten ska fungera i hundratals år. Och det stämmer ju. Framför allt är det viktigt att rörelsehindrade och gamla personer inte diskrimineras. Vi får se hur beslutet i fullmäktige blir. Argumenten mot en hiss är ju framför allt fördyring och försening.

PS Nästa vecka återkommer vi med synpunkter på Källby reningsverk och det framtida Sjölundaverket.   

Kommunens nya parkeringsstrategi av Steingrimur Jonsson

 

När mänskligheten idag står inför det största klimathotet någonsin med global uppvärmning så presenterar Lunds kommun en parkeringsstrategi som är kraftigt förlegad och har passerat sitt bäst-före datum för många år sedan.
   Att exempelvis uttala sig om ”Det gröna Lund” som ”ska vara en föregångare och förebild inom hållbar stadsutveckling och arbeta aktivt för en hushållning av jordens resurser genom mer effektivt nyttjande och minskade utsläpp av växthusgaser” samtidigt som oförändrad bilism utgör kärnan i strategin är en förolämpning mot alla de tusentals unga och äldre som kräver omedelbar omställning av dagens ohållbara livsstil.
   Hur tänker de som föreslår ett oförändrat antal parkeringsplatser på markplan i Lunds centrum och tillika en ökning av parkeringsplatser i parkeringshus max 10 minuter promenad från centrum? Var har de varit de senaste åren? Har de gått miste om det klimatnödläge som råder? Har de aldrig hört Greta Thunberg? Eller styrs Lunds kommun av klimatförnekare?

Visst ska vi ha bilar i framtiden. Så klart. Men de ska inte användas i onödan. Och de ska framför allt finnas till för de som verkligen behöver bilar. Så kanske vi behöver bara en av tio bilar som finns i dag? Kanske bara en av femtio? Vi som kan gå ska gå. Vi som kan cykla ska cykla. Åka kollektivt, etcetera. Endast köra bil om inga andra alternativ finns.
   Bilismen måste minska. Och eldrivna bilar är ingen lösning på problemen. Visserligen släpper elbilar inte ut växthusgaser, men batterier, tillverkning, bruk och sedan eventuell återvinning medför stora påfrestningar på miljön. Dessutom har elbilar däck som slits och förorenar, bromsbelägg som slits och förorenar. Och olja och övriga smörjmedel som hamnar i naturen. Eller varifrån kommer de miljöfarliga tungmetallerna och gifterna som kadmium, bly, nickel, krom och zink som finns i smutsvattnet när man fultvättar bilen? Det kan inte VA-SYD svara på, bara konstatera att dessa kemikalier finns i smutsvattnet.
   En modern parkeringsstrategi efterlyses. Den som Lunds kommun har presenterat är inte det. Den kan vi slänga direkt i papperskorgen.

Hothouse Earth eller global demokrati? av Gunnar Stensson

Det är bara hundra år sedan Sverige blev en demokrati där folket genom valda ombud i riksdagen styr landet. Flerpartisystemet innebär att också minoriteters intressen tillgodoses.

   Men ekonomins globalisering de tre senaste decennierna har lett till att riksdagen förlorat makten över den ekonomiska politiken. Nationalstaterna tvingas in i ett race to the bottom om vilket land som har lägst skatter. Mer eller mindre kriminella skatteparadis har skapats. Finanskapitalet kräver att omfördelande skatter avskaffas.
   I Sverige tvingades även Vänsterpartiet medverka. En kväll 2004 ringde Göran Persson till Lars Ohly och frågade: Vilken skatt ska vi avskaffa, förmögenhetsskatten eller arvsskatten? Arvsskatten, svarade Ohly.
   Senare avskaffade en borgerlig regering också förmögenhetsskatten. Och fastighetsskatten. Ojämlikheten växte i alla länder, och snabbast i Sverige.
   Många tappade intresset för politik. Varför engagera sig när den verkliga makten ligger någon annanstans? Varför rösta på V när partiet inte kan föra omfördelande politik?
   Andra valde att rösta på SD som lovade en återgång till det gamla välfärdssamhället genom en nationalistisk, främlingsfientlig politik av Trump-typ.
   Utvecklingen analyseras i en nyutkommen bok av Folke Tersman & Torbjörn Tännsjö, Folk&vilja. Ett försvar för demokratin i vår tid. De konstaterar att när kapitalet blivit globalt måste också demokratin bli global. Det krävs en överordnad global demokratisk instans för att kontrollera finanskapitalet. Thomas Piketty har dragit samma slutsats.

En global demokratisk instans är nödvändig inte bara för att ta tillbaka makten från de globala ekonomiska aktörerna utan också för att rädda jorden från kärnvapenkrig och från en klimatkatastrof.
   De närmaste tio åren måste utsläppen halveras. De närmaste 30 åren måste de upphöra. Annars knuffas vi över tröskel. Då ökar temperaturen kontinuerligt tills ett outhärdligt ”hothouse earth” uppstår, enligt forskare som Johan Rockström. Författarna är övertygade om att vetenskapen och Greta har rätt.
   Det är en ohyggligt svår, oändligt komplicerad insikt att ta in. Jorden är spröd. Vi måste handla. Det är bråttom. Situationen är svår att skriva om, konstaterar författarna. Den är svår att läsa om.
   Nationalstaterna tävlar i en sorts global anarki. Var och en kan fortsätta sina utsläpp i förvissning om att de totalt sett är obetydliga. Tillsammans leder de till katastrof. Det är denna logik som brukar kallas allmänningens tragedi. Tvingande global lagstiftning är nödvändig.
   Författarna skriver: ”Vi tänker oss ett politiskt system likt det svenska men uppskalat till global nivå. Världens folk utser i allmänna val ett världsparlament genom vilket samma folk kan stifta lagar. Globala partier konkurrerar om väljarnas gunst med olika förslag till lösningar på de globala problemen. Detta parlament utser världsregeringen.”
   Demokratiska nationalstater och regioner (som EU) skulle fungera ungefär som kommuner och landsting. Praktiskt gäller det att få till stånd en parlamentarisk församling inom FN:s ram.
   ”Kollektivt formar vi i demokratisk ordning och genom existerande politiska institutioner vårt gemensamma globala öde.”
   Utopiskt?
   Mänskligheten har aldrig befunnit oss i en sådan situation som nu.
   Det ska också sägas att boken är full av resonemang om helt vanliga demokratiska problem. Skärpta resonemang. Mycket att tänka på. Varför inte starta en studiecirkel? Eller flera?

Blockaden utarmar Gaza av Gunnar Olofsson

 

Den israeliska blockaden av Gaza, understödd av Egypten, har varit förödande för befolkningen i området. Det konstaterar FN:s Konferens om Handel och Utveckling (UNCTAD) i en rapport till FN:s Generalförsamling - “Economic costs of the Israeli occupation for the Palestinian people: the Gaza Strip under closure and restrictions”.

Totalt beräknas ockupationen och avspärrningen ha kostat palestinierna runt 16,7 miljarder dollar - motsvarande 139 miljarder svenska kronor. Beloppet år sex gånger så högt som Gazas Bruttonationalprodukt (GNP) - summan av varor och tjänster - under 2018, eller motsvarande 107 % av Palestinas totala GNP för 2018. Utan 13 år av avspärrning, och tre stora israeliska militäroffensiver, skulle andelen fattiga i Gaza ha varit 15% mot dagens 56%, och “poverty gap”, alltså återstående inkomst för att hålla människor över fattigdomsgränsen, 4,2% i stället för 20%.

Fram till 2007 hade Gaza fem öppna gränsövergångar till Israel, mot idag endast två - Kerem Shalom för gods och Erez för fotgängare. Ibland stängs övergångarna helt, och över två miljoner människor är då instängda på en yta av 365 kvadratkilometer (en fjärdedel av Öland). Utmed gränsen har israelerna deklarerat mellan 100 och 500 meter av Gaza som “riskzon”, dit jordbrukare endast kan ta sig till fots och riskerar att bli beskjutna. Den i Oslo-avtalet överenskomna fiskegränsen på 20 sjömil har oftast begränsats till 3-6 sjömil - fiskebåtar beskjuts regelbundet, besättningar arresteras och båtar och fiskeredskap beslagtas.
Enligt den israeliska människorättsorganisationen Gisha har Israels försvarsministerium räknat på hur mycket varor som måste tillåtas föras in i Gaza för att hålla befolkningen vid liv. Alltså hur långt man kan gå utan att få problem med den internationella opinionen. Många varor tillåts inte alls. 56 varor klassade som “dual use” - alltså möjliga att använda såväl civilt som militärt - kräver särskilt tillstånd i hela Palestina. Här innefattas saker som civila maskiner, vissa reservdelar, medicinsk utrustning, gödningsämnen, teleutrustning, vissa metaller och kemikalier, stålrör, optiska instrument och utrustning för navigation. För Gaza tillkommer ytterligare 61 varor - inklusive konstruktionsmaterial som betong, råvaror som trä, insektsmedel, vattenpumpar och mycket annat.

Under åren 1994 till 2018 ökade befolkningen i Gaza med 137%, samtidigt som inkomsten per capita (GDP) sjönk med 37%. Arbetslösheten har ökat från 22% till dagens 52% - en av de högsta i världen. Gazas andel av den palestinska ekonomin har sjunkit från 37% till 18% och investeringarna har nästan upphört. Förstörelsen av infrastruktur under tre krig har resulterat i att området saknar elektricitet 18 timmar om dygnet, och nästan allt vatten är otjänligt att dricka. Under militäroffensiverna 2008, 2012 och 2014 förstördes värden för över 5 miljarder dollar, mer än 170.000 byggnader och 1.000 industrier raserades helt eller delvis och över 100.000 människor förlorade sina hem. Mycket har fortfarande, till följd av blockaden, inte kunnat återuppbyggas.

Baserat på tidigare statistik beräknar UNCTAD att utvecklingen i Gaza - utan avspärrningar och krig - kunde ha varit mycket gynnsam: en tillväxt på minst 3,7%, upp till 6,6%, årligen, en per capita-inkomst på 2.997 dollar eller 105,5% högre än dagens och en kraftig minskning av fattigdomen genom en så kallad “pro poor-politik” - som framför allt gynnar de fattigaste i samhället. Den årliga kostnaden för att eliminera fattigdomen i Gaza kunde ha varit 209 miljoner dollar istället för som nu runt 838 miljoner dollar.
 

 

Kraven från UNCTAD är tydliga och självklara
 • Ett omedelbart avbrytande av blockaden enligt FN:s Säkerhetsråds resolution 1860 (2009), innefattande fri handel mellan Gaza och övriga palestinska områden, grannländer och globalt, fri rörlighet och stopp för raketattacker och annat våld över gränserna
 • Prioriterat återställande av förstörd infrastruktur och etablerande av fungerande flygplats och hamnar
 • Åtgärdande av elektricitetskrisen genom uppgradering av Gazas kraftverk till full kapacitet, säkerställande av bränsle till kraftverket och konstruktion av en avsaltningsanläggning för att garantera tillgång till rent vatten
 • Möjlighet för staten Palestina att exploatera tillgångarna av olja och naturgas utanför Gazas kust, vilket skulle säkra en grund för stark ekonomisk utveckling

När får vi se en svensk regering ställa sig bakom dessa krav och på allvar göra något för att bryta ockupationen och blockaden av Gaza? Eller hur länge har man tänkt att den nuvarande situationen skall bestå?

VB 2021 - Årgång 47

  

Ännu ett år börjar. Såg på SVT:s nostalgiprogram, året var 1971, och insåg hur annorlunda mycket var då. Det var i den verkligheten som tanken att försöka starta en lokal tidning i Lund föddes. En tanke som idag verkar helt obegriplig i en tid när alla papperstidningar förbereder sin hädanfärd.
   Tanken att starta en daglig tidning försvann redan på 80-talet men behovet av en vänsterröst var skriande och VB satsade och blev en fyrsidig veckotidning. Redan då dominerade de borgerliga rösterna nästan totalt i medierna. Arbetarrörelsen lämnade sina tidningar i rask takt.
   Sen kom internet och möjligheterna att göra sig hörd och få ut sina åsikter skulle bli helt annorlunda trodde man. Det föddes en "blogg-rörelse" och VB hängde på så klart. Ganska snart började det dock bli tydligt att internet mer tjänade kapitalet än demokrati och mångfald.
   Bloggaren blev en reklamfinansierad "influencer" och webb-tidningar blev big bussiness. I Kina är nätet under total statlig kontroll och censuren är effektivare än någonsin. I USA kunde de stora Tech-bolagen fatta beslutet att stänga av presidentens konton, den person som ofta kallas världens mäktigaste.
   I Sverige startas nu en webb-tidning, Bulletin, med ett tvåsiffrigt antal miljoner i startkapital. Var man hör hemma politiskt är lätt att förstå då man rekryterat de mest mörkblå ledarskribenterna från den borgerliga pressen: T ex Ivar Arp från SvDi, Alice Teodorescu från GP, Caroline Dahlman från Kristianstadbladet. Skribenter så mörkblå att dom i dåligt ljus kan tyckas bruna.
   Naturligtvis är meningen med satsningen att jämna marken för en konservativ regering vilket bara är möjligt om man kan jämna marken för SD. Att hindra detta är ett primärt mål för alla med hjärtat till vänster. I avvaktan på en stor och rejäl satsning från vänster så får VB fortsätta att kämpa mot våra väderkvarnar.
Göran Persson, red

PS VB har i många sammanhang polemiserat mot Sydsvenskan i allmänhet och dess förre chefredaktör Per T Ohlsson i synnerhet. I samma krönika som han likställer V och SD som två extremistpartier med odemokratisk bakgrund så skriver han något mycket bra som är värt att citera:
   Infrastrukturen för en svensk alternativhöger, renons på den traditionella borgerlighetens bildningsideal och sociala anständighet, är på plats: Trumpfantasten och SD-ideologen Mattias Karlssons ”tankesmedja” Oikos, tvivelaktiga propagandacentraler som Den nya välfärden, diverse stiftelser med välfyllda kassor, illitterata skränfockar på Twitter och Facebook och nu även nättidningen Bulletin, där den nya högerns usual suspects flockas. De väntar bara på att förlösas så som deras amerikanska förebilder förlöstes av Donald Trump.
   Måtte de få vänta förgäves.

Friday for Future alla fredagar

 

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.