Greta Thunberg blir chefredaktör

 

 

På söndag tar klimataktivisten Greta Thunberg över som chefredaktör för Dagens Nyheter.
   I slutet av oktober meddelade Dagens Nyheter att de överlåter chefredaktörsposten till Greta Thunberg för en dag.
   – Jag tänker mig inte så många opinionstexter och katastrofbeskrivningar, snarare många granskningar som visar hur verkligheten ser ut, var vi befinner oss just nu och som djupgående förklarar klimatkrisen. Och intervjuer med personer som har mycket kunskap, till exempel forskare, sa Greta Thunberg då.           

Söder om Höje å

 

 

Ett rådjur betade i den gröna höstsådden på åkern söder om Höje å. När den fick syn på oss sprang den ner bland de täta buskarna och träden och försvann. Det är många år sedan vi sist såg rådjur där.

Gymnasieskolan: Fritt sök? Marknad? Fri profit? av Gunnar Stensson

 Att Lunds kommun inte röstade bort Fritt sök i onsdags är en besvikelse för elever, lärare och föräldrar. Men skoldebatten i Lund har förändrats, inte minst tack vare föräldrars och lärares insatser. M inser att Fritt sök i sin nuvarande form inte fungerar och föreslår en delregional gymnasiesamverkan liknande den som Lund och grannkommunerna tillämpade innan Fritt val genomfördes. Planering och ansvar, inte marknad och vinst. M Lund närmar sig S.

 

 

”Jag anklagar” var rubriken på läraren Filippa Mannerheims öppna brev till riksdagspartierna i Expressen den 17 november där hon ställer dem till svars för sveket mot skolan. Hon har fått stöd från S och MP, som ursäktar sig för sin tidigare felsyn. Nyamko Sabuni i treprocentpartiet L håller blint fast vid sin nyliberala ståndpunkt. ”Vinstskolornas kejsare är nakna och utpekade” skriver Jens Liljestrand den 2/11.
 ”Tillsammans ska vi stoppa experimentet och återuppbygga en demokratisk och jämlik skola” deklarerar Nooshi Dadgostar, ny partiledare i V som för en uthållig kamp mot profitstyrningen i skola och vård. (Läs mer)
”Vi är körda om inte skolsystemet ändras”, konstaterar Aftonbladets huvudledare 30 november.
   Sydsvenskans huvudledare gäspar och gnuggar sig i ögonen. ”Vinstmaximerande utbildningskoncerner tycks sätta aktieägarnas intressen före elevernas”. (3/12)
   ”En tickande bomb” är titeln på en ny debattbok om skolan av Hammarkullsskolans rektor Linnea Lindquist.
 

 

Utgå från elevens perspektiv – inte aktieägarnas! Du är 16 år och ska välja gymnasieprogram. Du vill kunna välja en utbildning som motsvarar din begåvning och dina intressen.
   Oftast räcker det med de vanliga natur- och samhällsvetenskapliga programmen, alldeles utmärkta program med professionell undervisning överallt, utom i de mest korrumperade privatskolorna. Det valet tillgodoses av närmaste gymnasieskola. Kamrater, lärare, skola - allt finns inom räckhåll.
   Men du har kanske en mer speciell begåvning och mer specialiserade intressen .
   Du vill inte bara kunna välja humanistiskt program utan också språk: franska, tyska, engelska, ryska, latin, grekiska, hebreiska, arabiska och kanske också kinesiska. Det finns inte på varje skola.
   Du vill kunna välja estetiska ämnen, konst, musik, dans, sång, teater, litteratur. Ämnen som kan uppdelas i en mängd varianter.
   Eller du vill välja speciella naturvetenskapliga ämnen, inte bara biologi, fysik och kemi utan varianter inriktade på medicin, biologisk mångfald, meteorologi, astronomi.
   Sedan finns det ett otal vårdutbildningar och tekniska utbildningar. De blir ständigt fler.
   Dessutom kanske du föredrar en viss pedagogik, Montessori, Rudolf Steiner eller John Deweys praktiska pedagogik.
 

 

Att tillgodose det fria valet mellan en mängd olika utbildningsvarianter är en svår uppgift, som inte kan släppas i den ”fria marknadens” våld. Det fria valet kräver att skolpolitikerna i flera kommuner samarbetar för att se till att alla varianter finns inom räckhåll för alla elever, som M Lund nu tycks föreslå.
   En sådan valfrihet arbetade Lunds tidigare utbildningsdirektör Sven-Bertil Olsson för tillsammans med politiker från Lund och Lunds samarbetskommuner. Vi nådde långt och justerade hela tiden utbildningarna så att de skulle finnas tillgängliga för det fria valet. Lunds exempel skulle kunna leda till att man bildade motsvarande samarbetsregioner till exempel runt Helsingborg, Kristianstad och Malmö.

Däremot var vi helt främmande för systemet ”Fritt sök”, som inte tillgodoser elevens frihet att välja utan bara rätten välja bort ett normalt samhällsvetenskapligt program i Eslöv för att i stället genomföra det på Katte i Lund och därigenom tränga ut en behörig elev från Lund eller Staffanstorp till Latinskolan i Malmö.

Rapport från riksdagen: Vinstintresset i skolan måste stoppas! av Hanna Gunnarsson (v)

 Under den senaste veckan har stort fokus legat på två skolpolitiska frågor: Stoppa vinstintresset i skolan och inför offentlighetsprincip i de privata skolorna. Debatten om de stora vinstutdelningarna i skolan och offentlighetsprincipen har varit stor bland skoldebattörer och i medierna. Vänsterpartiet har hängt på debatten och försökt pressa de andra partierna i riksdagen för att få till en förändring. Men denna gång har vi nått framgång på samma sätt som vi de senaste veckorna har kunnat få till förändringar när det gäller sjukförsäkringen.

 

 

Frågan om offentlighetsprincip även i privata skolor väcktes när Skolverket i början av hösten slutade publicera information om de privata skolorna med hänvisning till att det är företagssekretess. När vi la fram förslag om att införa offentlighetsprincip i de privata skolorna i utbildningsutskottet var det bara socialdemokraterna och miljöpartiet som stödde oss, alla de borgerliga partierna röstade nej, trots att de kritiserade besluten om att skoluppgifterna skulle vara företagshemligheter tidigare i höstas. När det väl gäller lyssnar de såklart på företagen istället och följer deras intressen. 
   Läs gärna Vänsterpartiets debattartikel om vinsterna i skolan här.

Idag torsdag har jag ställt en fråga i frågestunden till miljöministern om Vättern. Vättern är en dricksvattentäckt för nästan 300 000 personer, och reserv för många fler. Vättern är också ett övningsområde för Försvarsmakten, som fått utökade tillstånd att flyga över sjön och skjuta ammunition ner i vattnet. Jag frågade Isabella Lövin vad hon anser om detta. 
   Svaret var faktiskt förvånande lamt. Miljöministern framhävde Försvarsmaktens behov av att öva som ett väldigt viktigt intresse, där jag faktiskt hade trott att hon skulle se mycket mer till miljöintresset. Engagemanget för Vättern är stort på orterna runt sjön, och det finns all anledning att hålla uppe det engagemanget och kampen för att skydda Vättern. 

Lyssna gärna här, klicka på mitt namn. Jag har en fråga, och sedan en följdfråga.

Efter fyra års långbänk: Inga förmånscyklar för kommunens anställda av Ulf Nymark

 ”Det är en skam”, säjer fackliga organisationer

I september år 2016, alltså för drygt fyra år sedan, lämnade på MP:s initiativ S och MP in en skrivelse till kommunstyrelsen med förslag om att ta fram ett förslag på ett koncept för att erbjuda kommunens anställda att teckna avtal för förmånscyklar. Idén bakom förslaget var förstås att öka hälsa och välbefinnande hos kommunens anställda och att stimulera och premiera övergång från bilresor till cykelresor.

Vad är förmånscykel?
Förmånscykel innebär att kommunens medarbetare hyr en cykel av kommunen under en avtalad tid. Efter hyrestidens slut kan cykeln lämnas tillbaka, alternativt köpas ut till restvärdet. Hyreskostnaden erläggs i form av att kommunen gör ett bruttolöneavdrag varje månad. I avtalet kan också ingå försäkringar och service.

 

Skulle kunna gå snabbt
När förslaget lämnades in hade redan flera kommuner i landet infört erbjudande om förmånscyklar. Erfarenheterna visade tydligt att det var populärt bland de anställda och att cyklandet till och från jobbet och på fritiden ökat.
   Vi förslagsställare trodde förstås att det här i Lund skulle gå snabbt, lätt och smidigt att få fram ett erbjudande och börja låta intresserade medarbetare teckna avtal. Lund gjorde ju anspråk på att vara en cykelkommun redan då. Och konceptet fanns ju redan etablerat i många andra kommuner.

Ett års beredning
Men det visade sig att kommunstyrelsen tog god tid på sej att få fram ett förslag. Nästan exakt ett år efter att MP-och S-förslaget lämnats in kom ärendet upp på styrelsens bord igen. En borgerlig majoritet trixade och yrkade återremiss med det angivna skälet att de ville ha juridiska konsekvenser ytterligare utredda. En och annan i det dåvarande rödgröna styret närde dock en misstanke om att syftet var att fördröja ärendet.
   Efter att tre månader förflutit återkom ärendet med begärda juridiska konsekvenser belysta på kommunstyrelsens bord. Beslutet blev att kommunen skulle erbjuda sina anställda avtal om förmånscyklar. Bakom beslutet stod MP, S och C medan övriga partier röstade emot. 

Det dröjde, dröjde och dröjde
Gott, då borde allt vara klappat och klart och kommunen skulle en bit in på år 2018 kunna gå ut med ett erbjudande. Men det dröjde. Det dröjde och det dröjde. Flera påstötningar om att kommunkontoret måste få fram ett erbjudande gjordes, men ingenting hände. Inget erbjudande presenterades för de anställda.

Efter tre år – spola beslutet om förmånscyklar!
Månader och år förflöt. Ingenting hände. Nu i december, fyra år och tre månader efter att förslaget lämnades in, och tre år efter beslut om att erbjuda förmånscyklar, kommer en skrivelse från kommunkontoret till kommunstyrelsen med förslag om att spola hela idén! Kommunkontorets skäl för sitt förslag kan i korthet sammanfattas som att det hela verkar för besvärligt för kommunen.

Långbänk
Och så blev också beslutet i onsdags i styrelsen. Bara MP och S röstade mot förslaget att häva beslutet från 2017. De båda partierna var de enda som ville att kommunen äntligen skulle komma till skott och gå igång med förmånscyklar för medarbetarna. Men kommunens anställda är nu snuvade på möjlighet att skaffa förmånscykel. Snacka om långbänk, snacka om att segdra för att motarbeta i demokratisk ordning fattade beslut! Lunds kommun unnar inte sina anställda den förmån som minst 30 kommuner och regioner samt en rad privata arbetsgivare erbjuder sina anställda.

Ingen hänsyn till medarbetarnas väl och ve
Vad säjer då kommunens anställda? I ett yttrande till kommunstyrelsen inför onsdagens beslut skräder Vision och Lärarförbundet inte orden. Där säjer de två fackförbunden att ”det är en skam att politikerna som högsta arbetsgivare i Lunds kommun, inte vill sina medarbetare väl när de beslutar att ta bort förmånscyklar. Möjligheten med förmånscykel ökar chansen till friskvård och mindre klimatpåverkan utan allt för stora kostnader för den enskilde medarbetaren. Än en gång visar det politiska styret att de inte tar hänsyn till sina medarbetares väl och ve.”

NOT. Exempel på kommuner som inför förmånscyklar. Jönköping införde systemet redan år 2016, Västerås år 2015, Uppsala år 2017. Bland regioner som erbjuder förmånscyklar kan nämnas Region Jönköping och Region Halland. Jag har för övrigt inte kunnat få fram det exakta antalet kommuner och regioner som infört erbjudandet. 

Ojämlikhet, populism, plutokrati – och klimatkris av Gunnar Stensson

 Ojämlikheten i världen minskar nu när Kina, Indien, Japan, Sydkorea, Vietnam och andra asiatiska länder – helt oväntat - befinner sig i snabb ekonomisk tillväxt. Det är länder som tillsammans har mer än hälften av jordens befolkning. Kina är världens framtida ekonomiska centrum. Kina har också stora och växande klimatproblem, liksom de andra länderna i Asien. De stöder Parisavtalet

   Det får man veta i Branko Milanovic´, Global ojämlikhet. Nya perspektiv i globaliseringens tidevarv, Daidalos 2017.

Men ojämlikheten är stor och ökande, inom länder och mellan länder, bland annat till följd av klimatkrisen som drabbar länderna kring ekvatorn hårdast. Globala åtgärder mot upphettningen är nödvändiga. De kan bara genomföras i en jämlikare värld.
   Branco Milanovic ger flera perspektiv på ojämlikhet, hur den uppstått, hur den utvecklas just nu och möjliga metoder att minska den. Vi kan utgå från Sverige, ett litet land på jorden och i boken.

Sverige är ett av världens rikaste länder. Den som är född i Sverige får en livsinkomst som i genomsnitt är 71 gånger större än den som råkar vara född i Kongo. ”Medborgarskapspremie” kallas det. Svensken är rik. Han vill inte att utlänningar ska dela hans ärvda förmögenhet.
   Globaliseringen är viktig för det lilla exportlandet Sverige, men ökar ojämlikheten. Kapitalets andel av förmögenheten ökar snabbt på bekostnad av medelklass, lägre medelklass och den fattigaste majoriteten. Den rikaste procenten och den rikaste tiondelen svenskar blir allt rikare. 
   Samtidigt försvårar globaliseringen beskattning och därigenom minskar resurserna för vård och utbildning. Skatteparadis finns inte bara i Luxemburg och på Cypern utan också i London och New York.  Ett transparent system för kunskap och kontroll av det internationella kapitalet är en nödvändig förutsättning för att bekämpa ojämlikheten.
   Sveriges flerpartisystem begränsar kapitalets makt över lagstiftningen. Tvåpartisystemet i USA och Storbritannien leder till plutokrati, pengarnas makt över politik och opinionsbildning.

Medelklass och lägre medelklass (välsituerad arbetarklass) blir alltmer missnöjd när den ser företag och sysselsättning försvinna till låglöneländer, samtidigt som skola och vård försämras, liksom annan välfärd.
   Missnöjet riktar sig mot globaliseringen, men också mot invandringen. Sverige är ett homogent land och har svårigheter att anpassa sig till främmande kulturer. Missnöjet skapar ”nativism”, ett begrepp som innebär att man mest gillar sina likar. Nativism leder till främlingsfientlighet och motstånd mot immigration, i Sverige som i Polen och Ungern. Populistiska partier, här Sverigedemokraterna, växer fram och får allt större inflytande.
   Motståndet mot invandring växer. Överallt byggs murar och sätts upp taggtrådsstängsel. Medelhavet avpatrulleras så att migrationen från Afrika tvingas ut i den än dödligare Atlanten.
   I USA red Trump på den populistiska vågen och började bygga en hundratals mil lång mur mot Latinamerika. En öppnare migrationspolitik är ett villkor för jämlikhet.
 

 

Vad kan man göra? Branco Milanovic ger jämlik utbildning och skola en viktig roll.   Utbildningsområdet är hotat, mest i USA, som för hundra år sedan var ett föregångsland. Och - som vi vet bättre än Branco Milanovic – också svensk skola privatiseras och försämras.
   Det måste skapas demokratisk kontroll av det internationella kapitalet, förmögenhetsomfördelning och någon form av öppna gränser. Milanovic pekar på Pikettys förslag till en ny ekonomisk politik, men är mindre optimistisk.
Branco Milanovic är professor i New York och knuten till Luxembourg Income Study.

Friday for Future alla fredagar

 

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och en månad framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.
 

 

Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Lundafotografen Lina Jonn är blickfånget i ny digital utställning

 

Med utgångspunkt i tre teman - iscensättning, posering, retuschering - väver utställningen Atelier Jonn - #NoFilter samman 1800-talets porträttfotografi med dagens Instagramflöde och kommer fram till att - visst är vi ganska lika?
   Utställningen leker med dagens sociala medier och viljan att framställa sig på bästa sätt. Genom att kombinera dåtidens bildspråk med dagens utforskar utställningen önskan om den perfekta bilden. 
Upplev utställningen:
atelierjonn.com
@atelierjonn
@fotograflinajonn
Utställningen är producerad av masterstudenter i museologi på Lunds universitet.

Nedskärning i vård och omsorg igen – tacka MP för det av Mats Olsson

 När Lunds kommunfullmäktige behandlat budget 2021 för nämnderna för vård, skola, omsorg och socialtjänst står det klart att nedskärningspolitiken ännu härskar i Lund.

 

 

Detta med ett viktigt undantag – en samlad opposition röstade ner högerkvintettens nya nedskärning på förskola och grundskola. Detta genom att SD i denna fråga anslutit sig till de rödgrönrosa partiernas förslag. En god chans hade funnits att göra samma sak i alla fall vad gäller vård och omsorg. Men här var istället MP tungan på vågen och MP röstade med högerkvintetten. Hela MP? Nej, Ulf Nymark hade anständighet nog att tidigt deklarera att han inte tänkte stödja högerns fortsatta nedskärningar utan lade ner sin röst i samtliga omröstningar som berörde dessa nämnder.

Efter att inför 2020 ha medverkat till de största nedskärningarna i Lunds moderna historia framhärdar MP alltså i vått och torrt att stödja styret i vård- och omsorgsnämnden, i utbildningsnämnden, i socialnämnden samt i dubbelbeskattningen av LKF:s hyresgäster. För detta har de fått en glaspärla och en smörgås, eller rättare sagt en pendlarparkering och ett naturreservat som ändå alla partier i fullmäktige stöder.

I övrigt har årets budgetdebatt bjudit på få överraskningar. Socialdemokraterna kunde ha stoppat nedskärningarna inom tekniska nämndens, men röstade aktivt för nya kraftiga nedskärningar.  Högerkvintetten röstade med stöd av SD igenom att Lunds företagshälsovård skulle privatiseras. Med stöd av MP drev de igen om att 30 miljoner extra plockas ur LKF, rakt in i kommunens driftsbudget.

Skönhetsrådet av Ann Schlyter

 I förra veckan behandlade byggnadsnämnden förslaget om ett skönhetsråd. Förslaget innebar att byggnads-nämndens ordförande tillsammans med stadsbyggnads-direktör, stadsarkitekt, stadsträdgårdsmästare och några från arkitektskolan med möjlighet att adjungera fler skulle utgöra rådet. Syftet var att vidga debatten om staden och arkitekturen. Någon formell koppling till beslut i byggnadsnämnden skulle inte finnas.

   Det har funnits flera kritiska röster till att stadens byggnadsantikvarie inte fick vara med enligt förslaget, och det märkliga i att beslutsfattarna ska ge råd åt sig själva. Vi var många som hade föreställt oss ett fristående råd av sakkunniga, som skulle ge råd åt beslutsfattarna. 

Det var nog fler i nämnden som tyckte det var lite skämmigt att man i förslaget glömt byggnadsantikvarien, särskilt som rådet skulle vara istället för bevaringskommitten. Det verkade också som om flera ledamöter tog till sig av kritiken om att de beslutande skulle ge råd åt sig själva. Beslutet blev ett Skönhetsråd utan politiker och med byggnadsantikvarien. 
   Vi politiker i nämnden beslutade alltså att våra chefstjänstemän ska ge oss politiker råd. Det är väl det dom har gjort hela tiden? Nu har vi bestämt att de ska träffas också, vilket jag antar att de även gjort tidigare. Det nya är att vi lägger på dem att bredda dialogen. Beslutet gjorde inte syftet tydligare. Byggnadsnämnden avslog Vänsterpartiets yrkande ”att Skönhetsrådets uppdrag är att ge råd åt berörda kommunala organ och att bredda dialogen kring arkitektur, gestaltning och bevarande i alla Lunds kommundelar, och speciellt i stadskärnan som är kulturmiljö av riksintresse och centralt i Lunds varumärke”. 
Ann Schlyter (v) i byggnadsnämnden

Atmosfärsnotis

 

The World Meteorological Organization (WMO)
 

Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären nådde nya rekordnivåer under 1019 och har fortsatt uppåt 2020, trots minskad trafik och minskat flygande, enligt FN:s väderorgan WMO. 

Vipeholm – Museum och historia för gymnasiet av Gunnar Stensson

 

Vipeholmsanstalten P1 Dokumentär
Foto: Collage / Mattias Ramos / SR

Göran Rosenbergs förslag att skapa ett museum om ”Människovärdets och människosynens svenska historia” på Vipeholm presenterades i Sydsvenskan häromdagen.  Ett av de foton som illustrerar artikeln visar ”stormen”, avdelning 88, som den såg ut 1979. På fotot ser vi barn och en sjuksköterska i en halvmörk lokal med ett par suddiga gestalter och ett några sängar.
   Fotot idylliserar situationen. Det var på avdelning 88 de svåraste övergreppen ägde rum.
   Riksanstalten på Vipeholm var ökänd. Redan 1953 beskrevs den som helvetet på jorden i tidningen Se.
   Hur uppstod den och varför blev den sådan?

Efter första världskriget ville man förlägga ett regemente till Lund. Man började uppföra en kasern på Vipeholm. Bara en byggnad hann bli färdig, innan 1925 års försvarsbeslut avbröt projektet. Det gick tio år innan man fann en annan användning för kasernen.
   1935 blev Vipeholm en riksanstalt för ”svårskötta, höggradigt psykiskt efterblivna”. Lunds enda kasern togs i bruk och ytterligare tre byggnader uppfördes. Patienter från hela Sverige fördes dit. Alfred Petrén, professor i psykiatri, blev inspektör. Han var en ledande socialdemokratisk politiker.
1934 hade Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan utkommit. Den lade grunden för svensk familje- och socialpolitik och många av bokens förslag genomfördes.
   Där fanns också tidstypiska och oacceptabla tankar om att rädda den svenska folkstam-men genom att förhindra att mindervärdiga individer och raser fortplantade sig och vidarebefordrade sina dåliga anlag. Den rasism som blev följden kom att drabba romer och samer under årtionden.
   Snart kom de första steriliseringslagarna. Fler än 60 tusen kvinnor steriliserades, ofta efter att ha fött ett barn. De ansågs olämpliga att föda fler.
   Vipeholmschefen Fröderberg ville att de manliga patienter som var så friska att de kunde tillåtas gå utanför anstaltsområdet skulle kastreras innan de släpptes ut.
   Som bekant ansåg han också att de som fått diagnoserna ”djup idioti” och ”mildare idioti” skulle
avlivas, en tanke som Hitler samtidigt förverkligade i Tyskland.
   Länge var enbart män placerade i Vipeholms kaserner, men så småningom inrättades en kvinnoavdelning med till en början 150 kvinnor. Senare kom också en avdelning för små barn upp till 10 år.
   Det blev trångt. Fler än tusen individer var nu isolerade på Vipeholm, de flesta långt ifrån sin hemmiljö och sina närstående.
   1945 var det dags för den beryktade kariesforskningen.
   Det dröjde länge innan nya tankar och behandlingsmetoder vann inträde i Vipeholm. Anstalten var överbelagd och underfinansierad. Ännu 1965 rådde platsbrist. En vändning kom 1982 då en ny lag stadgade att landstingen skulle ta över vården. Många fick äntligen en chans att lämna Vipeholm. 1993 lades anstalten ner.

Det är angeläget att skapa ett museum om människovärdets svenska historia. Det bör ligga i Vipeholm, som Göran Rosenberg föreslår, eftersom det är där de svenska kränkningarna av människovärdet institutionaliserades. Det bör ske nu eftersom det är nu spökena från 1930-talet går igen, Vipeholmsanstalten är också en viktig del av Lunds historia, och Cecilia Riving har skrivit en insiktsfull essä om den i Lunds Historia, 3.

Ett människovärdesmuseum tar plats. Några yrkesprogram måste lämna Vipeholmsskolan och integreras i andra gymnasieskolor. Samtidigt får Katedralskolan tillfälle att förlägga ett historieprogram om människovärdet dit. Det behövs. Så upphör segregationen av Vipeholmsskolan.

Allt i ”säkerhetens” namn av Fredrik Wadman

 

Israeliska armén har en standardformulering som förklarar allt de gör i samband med sin ockupation av de palestinska områdena – ”säkerhet”. Men vems säkerhet månar man om och vad eller vilka ses som det stora hotet?

Enligt en tidigare deltagare i det internationella följeslagarprogrammet (EAPPI), som jag lyssnade på i Angered för några månader sedan, finns det israeliska militärorder som säger att palestinierna i de ockuperade områdena inte har någon äganderätt till regnvattnet.

Den över 60 mil långa muren som skär genom det palestinska samhället ändrar utseende beroende på lite olika saker. När den ligger jämsides med bosättarvägar har den till exempel en tilltalande gulorange tegeldesign. Den andra sidan av muren, som bara palestinierna behöver se, ser ut som något som är infekterat av giftig asbest. Eftersom Rakels grav ligger i utkanten av Betlehems stadskärna – och eftersom man vill att endast bosättare skall ha tillträde dit – har man valt att bygga muren åtta meter hög med vakttorn och taggtråd i äkta östtyskt mode.
 

 

Med tanke på att ovanligt många i Beit Sahour var aktiva i den civila olydnaden i första intifadan (1987 - 1992) är det inte många därifrån som har rätt att beträda Jerusalems kommun. Utöver att de inte kan besöka sin framtida tänkta huvudstad skapar det svårigheter med att ta sig från södra till norra änden av Västbanken och vice versa. De vägar i knutpunkten Jerusalem som leder ut till palestinskkontrollerade enklaver är rutinmässigt utsatta för checkpoints och skapar långa köer medan vägarna som leder raka vägen ut till bosättarenklaver är behagligt rymliga.

Men OK… man vill inte ha in stenkastande palestinier på den marken man stal 1967 och då är det lika bra att dra dem över samma kam som de som vägrade köpa israeliska varor under upproret på 80- 90-talet. Vad det gäller de heliga platserna är man givetvis rädd för att de tungt beväpnade kolonisatörerna – som har ständig militäreskort – skall avrättas på öppen gata av alla de palestinier som oftast bara vill bli lämnade ifred. Men på vilket sätt värnar man om allas säkerhet genom att blidka bosättarnas krav på tjusiga vyer på deras farleder medan man tycks anstränga sig för att göra muren så ful som

möjligt på den palestinska sidan? Och på vilket sätt utgör regnvatten ett hot?

2018 godkände israeliska militären ett belgiskt rehabiliteringsprojekt, som övervakades av FN:s myndighet för världskulturarvet UNESCO, som bland annat handlade om att bygga en flaggstång i den lilla byn Sebastia som ligger nära inpå Nablus. Eftersom palestinierna inte har rätt att flytta eller lägga så mycket som en sten i de helt israeliskkontrollerade Area C-områdena byggde man flaggstången på Sebastias torg i ett Area B-område (mixad kontroll). Men så fort man fått upp stången nu i augusti – och innan man ens hunnit hissa någon flagga – hade militären flaggat stången med en order om att man hade sju dagar på sig att riva hela rasket. Åter igen; ”säkerhetsanledningar!” Det skall även tilläggas att det under en lång tid har pågått en slags maktkamp gällande hissandet av palestinska flaggor.

Sedan början av andra intifadan (år 2000) har Israel byggt en djup buffertzon inne på Gazaremsan där man inte vill ha palestinier flockandes. Storleken växlar mellan 500 till 1,500 meter och Gazaborna får aldrig rätt information om vad som gäller. Det råkar vara just i de områdena där det mesta åkerbruket finns. För att hålla palestinierna borta från sin egna mark beskjuter man dem samt dödar grödorna med växtgifter regelbundet. Senast nu i oktober körde man in en massa bulldozrar som plöjde upp stora områden med bördig åkermark. ”Säkerhet!” som sagt.
 

 

Nu i november jämnade man det palestinska samhället Khirbet Humsah, som låg i Jordandalen, med marken och gjorde 74 människor bostadslösa. ”Säkerhet!” Förra året förbjöds ett fotbollslag från Gaza komma till Västbanken och delta i den palestinska kuppen, eftersom säkerhetstjänsten Shin Bet påstod att flera av spelarna hade kopplingar till terrorism. Hur ärliga de är vet vi inte, men vi får helt enkelt lita på deras goda omdöme och att de håller sig opartiska. FIFA, som borde reagera över att fotbollsutövare hindras av det som med stor sannolikhet är godtyckliga anledningar, kunde inte ha brytt sig mindre.

Och enligt organisationen Palestinian Prisoner Sociaty (PPS) har 95 procent av palestinska förvarade i israeliska fängelser genomlidit någon form av tortyr; till exempel påtvingad sömnlöshet, förhindrad blodcirkulation, sparkar, slag, verbala övergrepp och avsiktlig förnedring. Det förekommer också hot om att utsätta fångarna för sexuella övergrepp, att man skall döda deras anhöriga samt förstöra deras hem. I dagsläget inhyser israeliska fängelser cirka 5,000 kidnappade palestinier. Allt i ”säkerhetens” namn! Men för vem?

Hälsa är en mänsklig rättighet av Gunnar Stensson

 Jag har tidigare berättat (VB 2/10) hur Karin näst sista veckan hon levde tvingades ligga kvar på lasarettets geriatriska avdelning och ta upp en viktig sängplats för att vården i Lund och region Skåne inte kunde skaffa fram en godkänd bädd som skulle ha gjort det möjligt för henne att återvända hem inför de sista dagarna i hennes liv.

I Timothy Snyders nyutkomna bok Frihet och solidaritet. Om hälsa som en mänsklig rättighet, läste jag en mening som kom mig att tappa andan.
   Meningen löd: ”Kommersialiseringen av hälso- och sjukvården innebär kamp om sängplatser”. Den inledde ett avsnitt som konstaterade, att det kommersialiserade amerikanska vårdsystemet leder till att ”inget sjukhus håller sig med tomma bäddar” och analyserade hur det drabbar alla sjuka i corona-epidemins USA.
   Vården i Skåne anlitar det multinationella företaget SODEXO för leveranser av sjukvårdsmateriel, bland annat sängar. SODEXO arbetar enligt principen ”just in time”. Nu är den principen övergiven i svensk vård. Vi har förstått nödvändigheten av beredskap inför pandemier.

Timothy Snyder drabbades strax före årsskiftet 2020 av brusten blindtarm, infekterad lever och blodförgiftning. Han genomlevde sedan en lång sjukhusvistelse med flera ansvarslöst genomförda operationer under årets första månader. Det amerikanska vårdsystemet var nära att mörda honom.
   Han uppfylldes av vrede och solidaritet med dem som drabbas på samma sätt.

USA är sjukt. Sjukan orsakas av ”pengarnas vidsträckta och oreglerade närvaro i det politiska livet.” Läkarna styrs av det digitala systemet som är optimerat för att ge maximal vinst.
   USA:s sjuka skapar dödsfall till följd av föroreningar och nedsmutsning, opioidframkallade dödsfall, dödsfall i fängelser, självmord, plötslig spädbarnsdöd och massgravarna för de äldre. Spädbarnsdödligheten är högre än i Vitryssland och 70 andra länder. Högst är den bland afroamerikaner.
   Upplevelsen omvandlade Snyders människosyn och gjorde honom medveten om allas vår skörhet, vår dödlighet, vår ojämlikhet och vårt beroende av varandra. Den insikten liknar Nina Björks, Thomas Pikettys och Martin Hägglunds. Deras slutsats är att en demokratisk socialism måste genomföras.
   Vården i USA ser människors kroppar som föremål att göra vinst på, inte liv att rädda.  Den är extremt ojämlik. Försäkringsbolagen är uppbyggda för att göra vinst, inte för att ge människor trygghet. Snyder använder ordet ondska för att karaktärisera systemet.
   En källa till sjukan är den enorma förmögenhets-ojämlikhet som separerar en liten grupps erfarenheter från alla andras. En anledning till att många amerikaner är omedvetna om USA:s sjuka är att sociala medier har utrotat lokaljournalistiken. Vårdsituationen är alltid lokal, men nu finns det ingen som granskar den lokala vården. Även i Sverige hotas lokalpressen. För några år sedan lade Centerpartiet ned nästan alla sina lokaltidningar för att ersätta lokal granskning med central propaganda.

Hälsa är en mänsklig rättighet, fastslår Snyder. Han har erfarenhet av vårdpolitiken i Europas välfärdsstater och upplever kontrasten till USA:s genomkommersialiserade system.

Sverige är förvisso inte som USA.  Men vi har tendenser i samma riktning. 14 läkare från underfinansierade skånska vårdcentraler protesterar idag mot alliansens satsning på nätläkare. ”Med nuvarande ökningstakt går hela alliansens ”satsning på primärvården nästa år, 173,3 miljoner kronor, rakt ner i de riskkapitalägda nätläkarbolagens fickor.”  Som i USA. SDS 23/11.
   Och ingen vet om sängarna kommer att räcka till, när nästa pandemi drabbar oss.
   Timothy Snyder är liberal. Han har ännu inte insett sambandet mellan vårt samhällssystem och den ohyggliga verklighet han så skarpsynt skildrar.

Friday for Future alla fredagar

 

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och en månad framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.

 

Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Palmedagen 2020

 

 

Varning, frihet i fara! Den 21 november är det äntligen dags för Palmedagen 2020. I år fokuserar vi på den globala auktoritära utvecklingen, hoten mot demokratin och de starka motkrafter som runt om i världen kämpar för rättvisa och demokrati.
   Friheten är i fara. De auktoritära ledarna hotar diskriminerar och förtrycker. De vill sluta få oss att ta gemensamt ansvar för vår planet. Tillsammans måste vi se till att de inte lyckas genom att stötta de starka motkrafter runt om i världen som vägrar vara rädda, som driver på för demokrati och rättvisa.  

21 november 10.00 – 16.00
Sänds live på Facebook eller på hemsidan
Gratis, ingen anmälan krävs
 

 

Klasskamp, sockerbetor och miljöförstöring i Lund av Gunnar Stensson

 

Foton: Anna Gunge

När arbetarna vid Svedala sockerbruk gick ut i vild strejk mot konsul Westrups svältlöner agerade studenterna i Lund strejkbrytare. De återvände med tåget till Lund på kvällen den 9 november och hälsades av sockerbrukets ägare konsul Westrup, borgmästare C. Brink och landsfiskal J.A. Strandberg varpå de i triumf marscherade mot AF.
   Men Lunds gator var fyllda av arbetare som angrep dem med slagord och stenkastning. Både borgmästaren och landsfiskalen träffades och sårades av kastade föremål.
   Följande dag återställdes ordningen av en trupp från Kronprinsens husarer i Malmö. Tre demonstranter dömdes till böter och en till fängelse. Men sockerbruksarbetarna i Svedala fick sin lön höjd. Året var 1898. Min morfar var student i Lund då, men jag vet inte om han var indragen i konflikten.

Strindberg hade tre år tidigare beskrivit sockerindustrin. ”Fabriken med sina fängelseliknande byggnader och sin ohyggliga skorsten skymmer allt. Missnöjda uthungrade svärmar ned från nordligare bygder vid skördetiden, som sannerligen inte är någon fest, och inne i kokeriet står den missnöjdaste av alla, arbetaren. Ett fabrikslandskap där den doftande klövern inte kan överdofta sockerfabriksdikets stank av vätesvavla och svavelammonium.”
   Det stinkande diket förgiftade de betande korna och den grå vätskan flöt ut i Höje å.
 

 

Nu skördas sockerbetorna. Väldiga vallar av sockerbetor ligger hopade vid åkerrenarna på fälten kring Lund. Ännu för några år sedan tog man upp betorna för hand, och arbetare från norra Skåne och södra Småland reste hit under senhösten för att försörja sig, som Strindberg beskriver. En äldre kvinna i Klostergårdens byalag har berättat om det. Hon var med. Nu ombesörjer maskiner betskörden. Slarvigare än förr - många betor ligger kvar i den svarta jorden.
   Detta pratade vi om när vi gick över ån upp längs Flackarps byväg härom dagen. Kastanjeallén i Flackarp skymdes av sockerbetsåsen. Nästa dag lastade en väldig maskin upp betorna på en stor lastbil som snart rullade bort på 108:an. (Källa: Lunds historia 3. Modern tid. Där tankar möts (1862-2010)

 

Distanserad budget för Lunds kommun av Ulf N

 Onsdag och torsdag i nästa vecka ska kommunfullmäktige behandla och besluta om nästa års budget för Lunds kommun. 

   Budgetförslagen från såväl de styrande partierna som från oppositionen spikades redan i maj i år vid ett kommunstyrelsesammanträde. Nu plockas förslagen fram på nytt, trots att de bygger på prognoser (skatteprog-noser, förväntade bidrag från staten, löner och andra kostnadsökningar etc) som gjordes i februari, innan pandemin bröt ut.

Bud get

Ny budgetdebatt i december
Och i december kommer en ny budgetdebatt i fullmäktige. Det handlar om då om en summa på 85 miljoner kronor som kommunen får i bidrag från staten för att värna om välfärden. De ska då i december i en tilläggsbudget för år 2020 pytsas ut till olika ändamål. Fast om kvintetten får som den vill ska hälften över huvud taget inte pytsas ut i välfärdsåtgärder, utan läggas under kommunstyrelsen för ändamål som styrelsen själv sedan beslutar om. Förmodligen kommer en stor del av de 42 miljoner att läggas på hög och inte användas i välfärden.
   Varför kommunen först tar en ordinarie budget i november och sedan ett tillägg redan i december motiveras kvintetten med att staten inte formellt fattat beslut om de 85 miljonerna. Det är förvisso sant, men det står fullständigt klart att bidragen verkligen kommer. Och i tidigare har kommunen många gånger intecknat kommande bidrag i förväg.

Premiär för distanssammanträde
Fullmäktigemötet genomförs helt och hållet på distans. Det är premiär. Ledamöterna förväntas genomföra tvådagarsmötet med en liten surfplatta med hjälp av samkörning av två appar som ledamöterna kontinuerligt ska hoppa emellan. Kommunallagen kräver att vid distansmöten ska alla kunna delta på lika villkor. Alla ska kunna se och höra den som talar. Tappar någon uppkopplingen måste mötet ajourneras till dess uppkoppling åter fungerar.

Kaosvarning
Först i denna vecka fick ledamöterna sej en genomgång av de två apparna, en för bild och ljud och för omröstningar. Vid det utbildningstillfälle på en timme som jag deltog i rådde kaosläge. Ljud och bild föll för en del deltagare stundtals bort. För andra fungerade inte skifte mellan de två apparna, vissa funktioner i apparna fungerade inte heller. En kan verkligen fråga sej varför kommunen med en veckas varsel inför ett komplicerat och känsligt digitalt system inför ett tvådagars sammanträde. Jag kommer att bli mäkta förvånad om budgetssammanträdet hinner genomföras på två dagar och/eller undgår laglighetsprövningar enligt kommunallagen i efterhand.
   Sålunda genomförs budgetsammanträdet med dubbel distansering. Budgetförslagen har lagts med tidsmässig distans och ledamöterna deltar med digital distans.
Ulf N

PS. Som framgår avstår jag i texten ovan från att kommentera de partiernas budgetförslag. Anledningen till detta är helt enkelt att jag håller distans till samtliga förslag. Till somliga förslag total distans, till andra medeldistans och några på endast armlängds avstånd. DS

Rapport från riksdagen: En framgångsrik vecka! av Hanna Gunnarsson

 Den här veckan har faktiskt varit framgångsrik för vänstern i riksdagen!

 1 I onsdags fick vi bifall på en Vänsterparti-motion om att se över polisens arbetsmiljö och utsatthet för brott och hur detta påverkar enskilda poliser, samt att uppmana regeringen att återkomma med förslag på hur polisens arbetsmiljö ska kunna bli säkrare. Justitieutskottet var enigt om att stödja vår motion och den gick också igenom i riksdagen. Detta är mycket ovanligt och såklart väldigt bra! Läs hela motionen här.
 

 

 2 Vi har haft en presskonferens om att kräva stopp för utförsäkringarna, när sjuka blir av med sin sjukersättning efter ett visst antal dagars sjukskrivning. En ny utredning har föreslagit förbättringar och vi kräver nu att regeringen ska genomföra utredningens förslag. Det är extra aktuellt just nu när många som har varit sjuka i covid-19 har en väldigt lång återhämtningsperiod. Läs mer här.

 3 Socialutskottethar, efter ett förslag från Vänsterpartiet, beslutat kräva av regeringen attvaccination mot pneumokocker ska vara avgiftsfritt för personer över 75år. Vi hade hellre velat ha gränsen för avgiftsfritt vid 65 år, men detblev en kompromiss i utskottet. 

 4 På samma utskottsmöte i socialutskottet har vi fått igenom vårt förslag om att kräva förstatligande av LSS, som vi har föreslagit tillsammans med KD och M. LSS, stöd och service för personer med funktionshinder, måste verkligen förbättras och vi tror att görs bättre med statligt istället för kommunalt huvudmannaskap.
 

Under veckan har jag ställt en fråga till försvarsministern angående de återkommande amerikanska försvarsövningarna i Sverige och hur det påverkar vår militära alliansfrihet (jag fick inget tydligt svar). Se frågan här, klicka på mitt namn.
   Imorgon har vår andra vice talman, Lotta Johnsson Forarve, en interpellationsdebatt angående den mycket allvarliga utvecklingen i Västsahara. Se debatten på riksdagens hemsida. 
Hanna Gunnarsson (v)  , Riksdagsledamot, Lund

”Mänsklighetens suicidala lämmeltåg” av Gunnar Stensson

 90 procent av den globala energianvändningen var fossil 2018 och fossilanvändningen ökar, fastslår humanekolog Alf Hornborg i ett inlägg i den klimatdebatt som Andreas Malm inlett.

   Just de företag som är de värsta klimatbovarna erbjuds under coronakrisen skattefinansierade räddningspaket.
   I 150 år har vi haft ett marknadssystem med ”allsyftespengar” som lett till att regnskog byts mot ostburgare och jordskorpan i Mongoliet mot mobiltelefoner.
   Ekonomer bryr sig inte om naturen. Teknologer bryr sig inte om samhället. Jordens ekosystem abstraheras till ”resurser” och människorna till ”arbetskraft”. Sådan enögdhet låter pengarna och tekniken driva oss blint vidare mot stupet i ett ”mänsklighetens suicidala lämmeltåg”. Det är därför Andreas Malm, en av klimatrörelsens mest insiktsfulla tänkare, vill tillgripa sabotage.
   Trots detta tar Alf Hornborg avstånd från våld och sabotage i klimatkampen. Det kan uppvigla motstånd och drabba de svagaste. Vi måste sluta låta oss styras av en katastrofal ideologi. Människan måste sluta tro på pengarnas logik. SDS 12/11.
   Alf Hornborg har gett ut ett par viktiga böcker Myten om maskinen, 2010, och Nollsummespelet
2015, båda på Daidalos förlag.

Dagen efter Alf Hornborgs inlägg gav sig Gustav Fridolin, MP, gav sig in i debatten med det utslätade konstaterandet att ”vi behöver både aktivister och politiker”. SDS 15/11
   Intressantare är att han ber om ursäkt för att han som minister i en tv-intervju 2016 tog avstånd från de tyska aktivister som stängt ett kolkraftverk genom att kedja fast sig vid maskinerna.
   Samma dag gjorde Sydsvenskan ett viktigt principiellt ställningstagande i klimatfrågan på ledarsidan genom att kritisera Norge för att exploatera den känsliga naturen i Arktis för ekonomisk vinning.
   ”De länder som har genuina ambitioner att nå klimatmålen och visa vägen kommer att behöva ta strid mot tunga inflytelserika intressegrupper och traditionella industrier, göra avkall på kortsiktig tillväxt och ekonomisk vinning och visa både obeveklig beslutsamhet och uthållighet.” Ord som förpliktar!

Kommentar till Hanna Gunnarsson: Räddningstjänsten kommer fortsatt vara ett kommunalt ansvar av Ulf N

 

 

Hanna Gunnarsson skriver i VB nr 32 om att hon haft en debatt med S om ett förslag till ändringar i Lagen om skydd mot olyckor i syfte att göra räddningstjänsterna effektivare. Verkligen roligt att Hanna tar sig an räddningstjänstfrågorna och roligt att hon skriver om det i VB! Jag håller helt med Hanna om att alla försök att privatisera räddningstjänsten måste förhindras. När Hanna skriver att ”förslaget från regeringen öppnar upp lite för detta” så tror jag emellertid att hon oroar sig lite i onödan.

Kommunerna behåller ansvaret
Kommunerna ska fortfarande ha ansvaret för räddningstjänsten enligt förslaget och personalen inom räddningstjänsten ska vara anställd av en kommun eller kommunalförbund. Vad som oroar Hanna är sannolikt förslaget om en ny passus i lagen om att ”kommunen får överlåta åt någon annan att vidta inledande åtgärder vid räddningsinsatser. Observera ordet ”inledande”!

Insatser i väntan på räddningstjänst
Det handlar inte om själva räddningsinsatsen, utan vad som kan göras för att i väntan på räddningstjänst avbryta eller begränsa ett skadeförlopp. Som exempel på inledande insatser nämns i regeringsförslaget att med handbrandsläckare försöka släcka en mindre brand, använda livbojar vid drunkningstillbud, lämna en lägesbild till räddningstjänsten innan den nått platsen. I förslaget framhålls, liksom i utredningen som föregått lagförslaget, att det är främst i glesbygd som detta kan komma till användning och nytta. I glesbygd är det ofta lång tid mellan det att en olycka inträffar och innan räddningsinsats kan vara på plats. 
   Jag delar alltså inte Hannas oro på denna punkt, men det gäller förstås att bevaka så paragrafen inte missförstås eller medvetet missbrukas ute i kommunerna. 

Specialistkompetens och dyr utrustning
Som Hanna konstaterar driver många kommuner räddningstjänst i kommunalförbund. Hon menar att detta visar att räddningstjänsten är för komplicerad att styra av varje enskild kommun. Min uppfattning är att kommunalförbundsformen inte beror på styrsvårigheter, utan mera på att en effektiv räddningstjänst fordrar en rad olika specialistkompetenser. Den kräver också investeringar i kostnadskrävande fordon och specialutrustning. De flesta kommuner klarar inte av att finansiera detta själva. Och de små kommunerna är helt beroende av specialinsatser från de större räddningstjänsterna. Först när och om det visar sig att kommuner inte tar sitt ansvar och tillhandahåller en effektiv och trygg räddningstjänst finns det anledning att ta upp diskussionen om förstatligande. Förstatligandet av polisen är som jag ser det inget bra exempel på att statligt huvudmannaskap innebär en effektivisering.

Drastiska nedskärning hotar vår räddningstjänst
Som ledamot/ersättare i direktionen för Räddningstjänsten Syd gläder jag mej verkligen åt att Hanna tar upp dessa frågor till debatt. Vi kan med stor sannolikhet också förvänta oss en debatt i kommunfullmäktige här i Lund om inte förr så vid decembersammanträdet. Räddningstjänsten Syd dras med stora extrakostnader för pandemin och har dessutom behandlats synnerligen njuggt av förbundets medlemmar, dvs. kommunerna, under en rad av år. Nedläggning av brandstationer eller andra drastiska nedskärningar hotar om inte kommunerna släpper till mera pengar.

Det ”fria” skolvalet: segregation och kvalitetssänkning. av Gunnar Stensson

 

 

Forskningen visar att det fria skolvalet ökar segregationen och att segregationen är förödande för svensk skolas kvalitet. Från en topplacering vid millennieskiftet rasade Sverige till ett läge under OECD-ländernas genomsnitt.
   ”Dagens urvalsgrunder är inte förenliga med principen att alla ska ha samma tillgång till bra skolor”, konstaterar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, i en aktuell rapport.
   Det som kritiseras är framför allt om friskolornas kösystem som innebär att den som vill ha sitt barn i en friskola ska anmäla sig genom att ställa sig i kö. Först barn vinner.
   De riktiga friskolorna, de som strävar efter pedagogisk förnyelse och inte efter vinst, är samlade i Idéburna Skolors riksförbund. Riksförbundet är lika kritiskt som IFAU och slår fast att kötid som urvalsgrund verkar segregerande och därför är oacceptabel.
   Frågan är nu aktuell därför att en utredning i våras föreslog att kötid inte längre ska vara ett urvalskriterium.
   I stället ska man utgå från syskonförtur, närhet och sociala kvoter för att uppnå en allsidig social sammansättning av eleverna.
   Remissinstanserna ska nu svara på utredningens resultat.

Bara 13 procent av svenska folket tycker att kötid är en bra urvalsgrund till friskolorna enligt en undersökning i DN i somras. Det politiska etablissemanget - förblindat av sin nyliberala ideologi - tycker tvärtom.
   Marknadsliberalerna i L, C, M, KD och SD vill bevara kösystemet, oavsett vad vetenskapen visar och väljarna tycker. De känner väl doften av pengar. Kanske handlar det om prestige efter 20 år av misslyckad skolpolitik.
   Störst är glappet mellan C-politikerna och C-väljarna.
   Allt fler borgerliga opinionsbildare börjar finna den borgerliga skolpolitiken ohållbar. Ingrid Runsten skrev till exempel i Sydsvenskan den 13 november:
   ”Den som vill värna rätten att välja måste vara beredd på att reformera systemet. Då måste man lyssna på de forskare och utredare som visat att det fria skolvalet bidragit till att öka segregationen. Skolan ska enligt lag vara likvärdig. Ändå tillåts skillnaderna växa mellan olika skolor och olika kommuner.”

Fritt sök är ett extremt exempel på det fria skolvalets destruktiva verkningar. Det utarmar skolan i mindre kommuner, samtidigt som det utestänger behöriga lunda-elever från många utbildningsprogram. En stark folkopinion vill avskaffa Fritt sök.
   När Fredrik Ljunghill och Rasmus Törnblom, M, öppnar för att ompröva fritt sök är det kanske också ett försök till omtänkande och borgerlig anpassning till vetenskap och folkopinion.
   Det finns andra och bättre system än Fritt sök. Lund utvecklade åren kring millennieskiftet ett utmärkt samarbete med samverkanskommunerna Lomma, Staffanstorp, Kävlinge, Burlöv för att skapa ett allsidigt utbildningssystem som gav eleverna tillgång till alla program, samtidigt som det tog hänsyn till samarbetskommunernas behov och möjligheter.
   Säg upp Fritt sök och återupprätta ett system som både ger behöriga elever frihet att söka alla utbildningsprogram – den friheten saknar lundaeleverna nu - och politikerna möjlighet att styra gymnasieskolan!

Hur skall det sluta?

Friday for Future alla fredagar

 

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk.
   Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Vad byggs i Brunnshög?

 

 

Det har du möjlighet att ta reda på genom den utomhusutställning som just nu står uppställd i Brunnshög. Här får du veta mer om de olika husen, Brunnshögs historia, hållbarhetsprojekt, parkerna och annat. 

Hitta till utställningen
Utställningen finns utanför Showroom Brunnshög på Odarslövsvägen 20.
Läs mer om Brunnshögsprojektet.           

Sven Wollter är död

 

Sven Wollter med en annan gigant, som gick bort en dryg vecka innan honom – skriftställaren Jan Myrdal. Här på Kommunisternas 1 maj firande i Stockholm.
Bild: Proletären

Han turnerade 1977 med Tältprojektet som med musik, masscener och dramatik skildrade den svenska arbetarrörelsens historia.
   – Det är det största jag varit med om, sa Sven Wollter.
   De medverkande satte upp sitt stora tält på Gröningen i Lunds stadspark. De röda fanorna från föreställningen skänktes efter turnén till VPK Lund, antagligen tack vare ett initiativ från Gunnar Sandin.           

Noterat

Sydsvenskan 12/11: ”Trumps hemliga elitsoldater övar just nu i södra Sverige”
Ett topphemligt förband med amerikanska specialsoldater övar just nu luftlandsättning i södra Sverige. Deras befälhavare heter fortfarande Donald Trump.

Timothy Snyder manar amerikanerna att demonstrera för demokrati.
Fredliga demonstrationer är en nödvändig övergångsfas från auktoritära samhällen som i Polen 1989, Serbien 1999 eller Belarus i detta nu. Ta ansvar, amerikaner!
   Timothy Snyder utgav 2017 manifestet Om tyranni. 20 lärdomar från tjugonde århundradet.
   Vi har ofta haft anledning att citera manifestet           

Rapport från riksdagen: Välkommen Gudrun Nordborg! av Hanna Gunnarsson

 

Riksdagen har mött de nya restriktionerna genom att ytterligare digitalisera verksamheten. Tidigare var utskottsmötena fysiska på plats, med möjlighet att vara med på distans, men nu är grundregeln att alla möten är digitala (så länge de inte har sekretess). Voteringar i kammaren sker fortfarande med 55 närvarande, men vi har fram till nu haft endast en votering i veckan istället för två. 

   Den här veckan har Vänsterpartiets riksdagsgrupp välkomnat en ny ledamot: Gudrun Nordborg från Umeå! Hon blir nu vår riksdagsledamot från Västerbotten efter Jonas flyttade till Vietnam. Det är inte lätt att komma in som ny ledamot mitt i en mandatperiod och särskilt inte i det läget som råder nu, men Gudrun visar stort engagemang för uppdraget! Hon kommer vara ersättare i justitieutskottet, vilket passar med hennes bakgrund som jurist och långa engagemang i feministiska frågor och för kvinnors rättigheter. Vi är väldigt glada över att få arbeta med Gudrun och ta del av hennes erfarenheter och kunskaper! 

Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund 

IES segregerar svensk skola av Gunnar Stensson

 

 

På Internationella engelska skolan bedrivs minst 50 procent av undervisningen på engelska, trots att svenskan enligt språklagen 2009 är huvudspråk i Sverige. I skolkoncernens ofta högt rabatterade skolbyggnader lockar den med ordning och klädkod. Dess elever kommer från hem där eftergymnasial utbildning är en självklarhet. Kvar i de kommunala skolorna blir alla de andra eleverna. 250 000 barn står i kö till koncernens skolor.
   I en artikel med rubriken Svenska språket tas bort utan protester (Aftonbladet 11/11)skriver Jonna Sima:
   Skolpengen och det extrema svenska skolsystemet har gjort paret Bergström (IES ägare) rikt. Barbara Bergström har blivit inte mindre än miljardär tack vare de svenska skattebetalarna. Hennes skola har också förändrat det svenska skolsystemet – och därmed det svenska samhället – i grunden.
 

 

PS. Lund har rasat till 97:e plats bland landets 290 kommuner i Lärarförbundets rankning av ”Bästa skolkommun”. Lund toppade rankningen 2004 och 2008. ”Effektivisering” kostar. 

Skönhetsråd utan kulturarvsintresse av Ann Schlyter

 Det första femklövern gjorde när de kom till makten var att avskaffa bevaringskommittén. Lite märkligt eftersom FNL gett väljarna anledning att tro att de brydde sig om Lunds stadsmiljö. De hävdade att man istället skulle inrätta ett skönhetsråd, och i  november 2018 tog fullmäktige beslut om det. Först nu kommer ett förslag till hur rådet ska se ut.

Men först lite om bevaringskommittén. År 1952 inrättades en kommitté kallad Lunds Stadsbild som fungerade av och till, och som permanentades  på sjuttiotalet. Den bestod av förtroendevalda från fastighetsnämnd och byggnadsnämnd samt tjänstemän såsom stadsarkitekt och stadsantikvarie. Under åttiotalet spelade kommittén en viktig roll i att leda arbetet med framtagning av en rad bevaringsprogram, varav det första gällde stadskärnan.
   I programmen redovisades en inventering av alla kvarter och husens bevaringsvärde bedömdes. Kulturhistoriskt och/eller miljömässigt värdefulla byggnades rödmarkerades. Programmen antogs i fullmäktige och fortfarande hänvisas till dessa snart femtio år gamla bedömningar när stadsplaner upprättas och bygglov ges. Vänsterpartiet har många gånger förgäves yrkat att det bör göras en ordentlig och heltäckande uppgradering av programmen. På kommunens hemsida kan man med visst besvär hitta texterna.
   Förra mandatperioden var jag medlem av bevarings-kommittén. Då bestod den av en representant för varje parti med ordinarie ledamot i byggnadsnämnden samt stadsarkitekt och  stadsantikvarie. Vi gjorde ofta utflykter och diskuterade utbyggnadsplaner och kvaliteter i befintlig bebyggelse. Det var mycket givande men ingen kunde med säkerhet säga var kommittén hade för mandat. Vi lämnade aldrig några gemensamma synpunkter till nämnden. Det sades att vi ledamöter skulle vidareföra vad vi lärt oss till respektive parti. Och gott så, men jag förberedde ett förslag där kommittén skulle gers större tyngd. Istället avskaffades den.

Så vad kommer nu istället? Jo, ett Skönhetsråd som stannar inom byggnadsnämnden och ska vara till stöd för andra nämnder och olika byggaktörer. Förslag på medlemmar är byggnadsnämndens ordförande och vice ordförande, stadsbyggnadsdirektören och stadsarkitekten och stadsträdgårdsmästaren, en representant från Sveriges arkitekter, en från arkitektskolan och en student. Dessutom adjungeras senaste vinnaren av Lunds stadsbyggnadspris och eventuell annan sakkunnig kompetens. Stadsantikvarien föreslås inte vara representerad.
   Skönhetsrådets uppgift är något diffus. Det ska bland annat fördjupa dialoger, belysa vad god arkitektur och gestaltning innebär och lyfta fram vikten av skönhet. Det kan arrangera aktiviteter såsom föredrag och studiebesök och självständigt lyfta frågor som handlar om möblering av stadsrummet, offentlig konst, mm. 300 000 kr ställs årligen till rådets förfogande.
   Självklart tycker jag det är bra med allt som kan bidra till en bättre stadsmiljö och större medvetenhet om dess värde. Jag hade kanske trott att det skulle ges förslag på ett mer fristående Skönhetsråd, som skulle ge de beslutande politikerna råd. Men nu ser jag att det var tvärt om: De beslutande politikerna och deras chefstjänstemän ska vara i majoritet i Skönhetsrådet och ge andra råd om vad de ska tycka är skönt.

Men jag är verkligen inte emot något försök att få upp intresset för stadsmiljön. Ett Skönhetsråd av något slag kan säkert bidra. Jag undrar bara vart bevarandefrågorna tog vägen. I byggnadsnämndens mål prioriterades kulturmiljö högt, men här är de helt frånvarande. Genom att utesluta stadsantikvarien från deltagande i rådet demonstrerar förslagsställarna sitt ointresse för det byggda kulturarvet. Istället för den nedlagda bevaringskommittén är i alla fall inte Skönhetsrådet tänkt att fungera.
   Nå, än är det bara ett förslag. Vi får väl se vad partierna säger i nämnden nästa vecka.
Ann Schlyter, Vänsterpartiets representant i byggnadsnämnden

Sverige hjälper rika ta från fattiga

 

Idag släpper vi vår granskning av hur Sverige agerar i frågan om skatteflykt. Det vi kan avslöja är att våra politiker, trots att de utåt sett säger sig vara emot skatteflykt, gång på gång röstat emot förslag för att stoppa den.
   Att företag och rika personer flyttar pengar till skatteparadis och undviker att betala skatt urholkar välfärden, inte minst i världens fattigaste länder. Skatteflykt är en av grundorsakerna till att människor fortfarande befinner sig i fattigdom och det är därför vi vill se politisk förändring i frågan.
   I en ny rapport ”Vill Sverige stoppa skatteflykten” granskar vi Sveriges agerande i skatteflyktsfrågor och finner att skillnaden mellan ord och handling tyvärr är stor. Läs rapporten här. 

Den 16 november kl 14-15 håller vi i ett webinarium där vi presenterar den nya granskningen och perspektiv ges från experter och aktivister.           

Vi bostadskapitalister i Klostergården av Gunnar Stensson

 De senaste årtiondenas skenande prisstegring på villor och bostadsrätter har gjort det allt svårare att skaffa bostad enbart genom sin arbetslön, även för relativt högavlönade. 

   Därför blir de flesta inte ägare till egen bostad genom avlönat arbete, utan genom arv. Vi är på väg tillbaka till det klassamhälle som föregick välfärdssamhället. Klyftan mellan de som äger och de som inte äger vidgas. Det är en global utveckling som på alla sätt är olycklig. Vi behöver ökad jämlikhet, mellan länder och mellan människor, inte vidgade klyftor.
   Professorerna Lisa Atkins och Martin Konings vid universitetet i Sidney konstaterar detta i en artikel i Guardian 9/11 med rubriken Inheritance not work has become the main route to middleclass home ownership.
   Vi ser det på nära håll, i Sverige, framför allt i Stockholm, men också i Lund och andra rika Skånekommuner. Jag ser den växande klyftan i min egen situation.

Jag har själv blivit en profitör på bostädernas värdeökning. Den bostadsrätt i Klostergården som jag i en tvingande situation med stora svårigheter inköpte år 1990 för cirka 250 000 kronor har i stort sett femdubblats i värde sedan dess. Jag har alltså bott gratis och automatiskt blivit allt rikare under de senaste trettio åren, samtidigt som andra genom sitt arbete bidragit till min förmögenhet.
   Samtidigt får jag varje vecka anbud att sälja min bostad. Bara de rikaste har råd att köpa den. Klostergården gentrifieras.
   Detsamma gäller alla som köpt bostadsrätter i Klostergården, särskilt de som köpte billigt strax efter byggandet 1965-70. Det visste de inte då, och de flesta har fortfarande magra pensioner och lever enkelt trots den förmögenhet ägandet av bostadsrätten innebär
   Hälften av Klostergårdens bostäder var från början hyresrättigheter och hälften bostadsrätter. Nu dominerar bostadsrätterna. När stadsdelen gentrifieras uppstår tydliga skillnader mellan hyresgäster och ägare till bostadsrätter, en skillnad som också är synlig i Klostergårdsskolan.

Huvudtesen i Thomas Pikettys Kapital och Klassär att förmögenhetens värde växer snabbare än värdet av produktionen, BNP.
   Det visar också utvecklingen i Klostergården. I förlängningen leder det till kapitalkoncentration och ett allt ojämlikare och ohållbarare samhälle.
   Vi måste ompröva vår kapitalistiska ideologi och politik som prioriterar äganderätt, arv och förmögenhet. Med våra egna ögon kan vi se att en omprövning är nödvändig i Sverige, i Stockholm, Lund och Klostergården, såväl som i London, Paris, New York och Sidney.

Röda Kapellet, coronan och spårvagnen av Bengt Hall

 Pandemin slog till i mars i år. Röda Kapellet drabbades liksom så många andra. Vi övade i en ganska trång lokal på Folkuniversitetet. Med de nya restriktionerna kunde vi inte vara kvar där. Appellmöten ställdes in, Valborg och förstamajfirande ställdes in, spelning på Statarmuséet och lundalopp ställdes in och sommarens traditionella musikläger ställdes in. Det blev tomt i almanackan.

   Men vi var ganska övertygade om att allt skulle bli som förut efter sommaren. Men hösten kom och pandemin fortsatte senare med ännu mer uttalade restriktioner. Nu började otåligheten sprida sig och efter diverse rundringningar till olika institutioner fick vi klartecken att öva på söndagskvällarna på Petersgården, Klosters församlings hus på Trollebergsvägen. Numera övar vi där i det s k kyrktorget. Det är stort, högt i tak och luftigt. Vi kan spela med ordentligt avstånd emellan oss. Tack svenska kyrkan!

Målet har varit decemberkonserten. Magle konserthus var inbokat för en konsert den 11 december. Temat är ”Det går som på räls”. Det är en anspelning på det som händer dagen efter. Den tolfte december invigs spårvagn-strafiken mellan Clemenstor-get och ESS på Brunnshög. Under sommaren har Lunds före detta kulturskolechef Håkan Carlsson specialskrivit en spårvagnssvit för kapellet. Spännande musik! Varje del i sviten är kopplad till en hållplats: Clemenstorget, Allhelgonakyrkan, lasarettet etc. Dessutom har orkestern flera ”spårbundna” låtar dvs med järnvägsanknytning som också kommer att framföras. Var det tänkt.
   Vi har dock varit alltför optimistiska. Orkestern som väl i stora delar får anses tillhöra riskgruppen har nu tvingats bita i det sura äpplet, dvs ställa in konserten. Vi har också erbjudit spårvägens invigningskommitté vår medverkan vid invigningen. Det blir i så fall digitalt.

Vi tänker dock inte överge spårvagnsmusikprojektet. Vi har nu bokat lördagen den 10 april för en konsert och hoppas att pandemi och restriktioner har upphört då. Och med decimerad styrka och med säkerhetsavstånd har vi fortsatt tills vidare att öva på söndagkvällarna i kyrkans lokaler. Röda Kapellet ger sig inte så lätt, sa vi. Men idag onsdag är rubrikerna i dagstidningen rejält uppfordrande: Smittspridningen ökar med rekordfart. 1410 nya smittade i Skåne. Alla måste hjälpa till att hindra smittspridningen. Så det blir ingen övning på söndag och hur det blir kommande söndagar är osäkert. Suck!

Om grannen högg ner dina fruktträd av Kerstin Dahlberg och Yvonne Fredriksson

 Tänk dig följande: Du planterade 300 fruktträd för 20 år sen. Det skulle ge inkomst för din familj lång tid framöver när de börjat bära frukt. Du vårdade dem ömt. Så en dag finner du alla träden vandaliserade. Ditt livsverk är till spillo. Din granne har totalförstört det. Du polisanmäler men det är inte troligt att det leder till åtal, rättegång och dom. Du är rättslös, grannen går alltid fri.

 

 

Det är något som aldrig skulle hända dig. Men det är just vad som hände Khaled Mashalah, 69, i byn al-Jabah på palestinska Västbanken. I höst strax innan skördetid.  I hans fall var det 300 olivträd som saboterades. Den israeliska bosättningen Bat Ayin ligger nära, illegal enligt internationell rätt som alla israeliska bosättningar är. Filmen med den gråtande olivbonden, som visas på sociala medier är ingen anti-israelisk propaganda. Det är verkligheten som skildras. Den är inspelad av den israeliska människorättsorganisationen B´Tselem och publicerades den 26 oktober.

Det som hände Khaled Mashalah är helt förfärligt, men det är ingalunda unikt. Liknande händer nästintill dagligen i olika byar  på Västbanken, där de olagliga bosättningarna med sina militanta invånare finns på var och varannan kulle. Olivträden är försörjningskälla för palestinska familjer sen urminnes tider och en omistlig del av kulturen och folksjälen i Palestina. Att skövla olivodlingar genom att  bränna eller hugga ner träden är ett frontalangrepp på palestinierna. Ett försök att tvinga dem att ge upp och ge sig av.  Bosättarnas metoder är infernaliska. Under årets olivskörd, som nu pågår utsattes byn al-Hatab för en annan typ av angrepp. Invånare i bosättningen Elon Moreh släppte ut sitt förorenade avloppsvatten på olivlundens mark just när olivskördens tid var inne. Tänk dig att du måste klafsa omkring i grannens skit när du ska skörda din frukt.

Vad som är totalt obegripligt för alla med känsla för rätt och rättvisa är att denna form av terrorism får fortgå utan nyhetsrapportering i media, att världssamfundet tolererar den år ut och år in utan tal om sanktioner, att en grupp av israelerna - de militanta bosättarna- lever utanför rättssamhället och inte ställs till svars för sina trakasserier. De kan göra precis som de vill, uppenbarligen med staten Israels goda minne eftersom de inte riskerar något alls. De israeliska soldater som är placerade på ockuperad mark ska enligt internationell rätt värna om den ockuperade befolkningen, men står i stället ofta på bosättarnas sida och låter övergreppen ske. Allt medan även småpojkar bland palestinierna fängslas för minsta sten som kastas mot en väl bepansrad israelisk bandvagn som tar sig in i byarna under sina räder.

Vi kan alla göra mer än att sucka och beklaga. Vi måste agera, kräva mer av  Sveriges regering, EU och FN. Kräva sanktioner mot en stat som låter sin befolkning uppenbart terrorisera grannarna. Det behövs inte bomber och vapen för att ägna sig åt terror - det räcker med yxor, tändstickor och skitvatten.

Kerstin Dahlberg och Yvonne Fredriksson
medlemmar av Palestinagrupperna i Sverige, PGS

Rapport från Vänsterpartiets 43:e kongress av Hanna Gunnarsson

 

Det var en lång process fram till Vänsterpartiets 43:e kongress. Den skulle ha hållits i Västerås i maj och Jonas Sjöstedt aviserade att han inte skulle ställa upp till omval redan i januari. När pandemin slog till sköts kongressen naturligtvis upp, till månadsskiftet oktober-november. När det blev uppenbart att det inte heller då skulle gå att samla hundratals personer på samma ställe blev kongressen digital och kortades ner. Vår lösning liknade den som LO hade på sin kongress tidigare i år: Flera mindre samlingar med ombud som kopplades ihop digitalt. Det visade sig fungera riktigt bra, tack vare ett rigoröst förarbete med flera förberedande träffar. Jag valde själv att stanna hemma och följa kongressen helt digitalt (jag var inte ombud).

Istället för de vanliga fyra dagarna blev kongressen bara en och en halv. Det är ansträngande att ha ett digitalt möte, det krävs en annan typ av koncentration när man sitter vid en skärm istället för i ett rum eller en stor sal där man kan följa helheten och inte bara det som syns på skärmen. Att ha en kortare kongress var därför nödvändigt. Det som fick stryka på foten var partiprogrammet.

Ett nytt partiprogram hade planerats och förberetts under en lång tid. I programkommissionen satt bland annat Mats Olsson från Lund med. De har haft möten runt om i landet och programförslaget har först varit på remiss och sedan motionsbehandlats. När kongressen blev digital gjordes bedömningen att det inte var lämpligt att fatta ett så stort beslut som ett nytt partiprogram digitalt - det kräver mycket mer levande diskussioner än vad ett digitalt möte kan ge.

Hanteringen av partiprogrammet blev den digitala kongressens första stora punkt, som hanterades redan när dagordningen beslutades. Många förordade att beslut  

om en ny kongress nästa år för just partiprogrammet skulle fattas redan nu. Omröstningen blev mycket jämn, bara ett par röster skilde. Beslutet blev att det inte redan nu ska beslutas om en extra kongress. Frågan hamnar på den nya partistyrelsens bord. Nästa kongress är planerad att vara en valkongress (för valplattformen) 2022 och efter det en programkongress 2024. Men frågan är om Vänsterpartiet kan vänta hela fyra år på att besluta om ett nytt partiprogram?

Under kongressens inledning diskuterades också den återkommande frågan om delat partiledarskap. Fler kamrater talade för men i omröstningen vann förslaget mycket lite stöd. En annan fråga som diskuterades var kvotering av arbetare/LO-yrken på partiets valsedlar, likt kvoteringen av kvinnor. Många talade för men förslaget avslogs. Partistyrelsens svar var dels att gränsdragningen är svår och dels att könsmaktsordningen och kvinnoförtrycket är ett speciellt system som kräver just kvotering.

Den stora diskussionen på kongressen var Strategidokumentet, ett organisatoriskt dokument om hur Vänsterpartiet bör utvecklas framöver. Liknande dokument har antagits på tidigare kongresser. Dokumentet har föranletts av en Framtidskommission. I debatten på kongressen diskuterades bland annat hur vi når ut på landsbygden och hur vi når den allt större gruppen pensionärer. Detta är två perspektiv som har lyfts fram mer i Vänsterpartiet, om man jämför med de senaste åren då vi har koncentrerat oss mer på att maximera väljarstödet i städer och förorter samt hos ungdomar och arbetare i välfärden. Kongressen beslutade att bifalla en motion om att tillsätta en landsbygdspolitisk talesperson.

Kongressen stora punkt var såklart partiledarvalet. Jonas Sjöstedt inledde kongressen med att hålla sitt sista partiledartal. Det var ett fint tal, både bakåtblickande och framåtblickande. Jag följde SVT:s analyser och intervjuer under lördagen och det var både intressanta analyser och en stor beundran av Jonas partiledarskap. På lördagseftermiddagen valdes Nooshi Dadgostar till ny partiledare. Valet var enhälligt, trots att en ny, för många helt okänd, kandidat hade anmält sig i sista sekund. Nooshis kandidatur har varit känd mycket länge och hon har de senaste veckorna verkligen blivit presenterad för allmänheten genom en stor mängd intervjuer i olika medier. Det kommer bli mycket bra med Nooshi som partiledare, och det ska såklart bli intressant att se Vänsterpartiet gå in i en ny era!

Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund   

Andreas Malm: ”Klimatrörelsen måste ta till sabotage” av Gunnar Stensson

 Det amerikanska valet handlade inte om den viktigaste frågan, nämligen kopplingen mellan vårt ekonomiska system och den globala uppvärmningen.

   Två tredjedelar av väljarna i presidentvalet såg klimatkrisen som ett allvarligt problem enligt CNN:s vallokalsundersökningar.
   Samstämmigheten mellan väljarna är häpnadsväckande, påpekar Karin Pettersson i en artikel med rubriken Den viktigaste frågan försvann, Aftonbladet 7/11.
 

 

The green new deal är ett massivt kris- och investeringsprogram som den amerikanska klimatrörelsen utarbetade inför valet.
   Tänk om valet blivit en folkomröstning om detta program i stället för om Trump?
   Journalistiken beskriver ofta upphettningen antingen som en fråga om privatmoral eller som ett skeende där det inte längre spelar någon roll vad vi gör. Det har bidragit till att klimatfrågan inte kom i centrum i valet.
   Karin Pettersson refererar till humanekologen Andreas Malm som sin senaste bok Corona, climate, chronic emergency diskuterar frågan varför corona-pandemin har lett till massiva statliga ekonomiska och politiska åtgärder, medan klimatkrisen fortfarande kan förvrängas och förnekas i medier, ekonomi och politik.
   Andreas Malm pekar på att coronakrisen var så plötslig att de ekonomiska intressena inte hann sätta sig till motvärn. Klimatkrisen däremot har varit väl känd i ett par decennier och fossilkapitalet har hunnit köpa politiskt stöd via tankesmedjor, lobbying och pengagåvor.
   Också Petter Larsson tar upp Corona, climate, chronic emergency i sin stora intervju med Andreas Malm (Lundaforskaren tycker att klimatvänner ska ta till sabotage, SDS 8/11).
    Petter Larsson utgår från de anklagelser för våldsromantik och extremism som borgerliga tidningar riktat mot Malm för att han hyllar de amerikanska miljöaktivisterna Jessica Reznicek och Ruby Montoya som satte eld på sex maskiner som användes för att bygga oljeledningen Dakota access pipeline. 

   Han nämner också att Andreas Malm själv deltog när aktivistgruppen Asfaltdjungelns indianer sommaren 2007 systematiskt släppte luften ur stadsjeeparna. Vi påminner oss att Gunnar Sandin var en lika radikal bilmotståndare och vid ett tillfälle offentligt eldade upp en bil som han inköpt i detta syfte.
   ”Civil olydnad innebär att lagar som är moraliskt oförsvarliga bör brytas”, säger Malm. Man kan tillägga att civil olydnad också innebär att man tar ansvar för sin olydnad inför domstol för att hävda en annan rättsuppfattning än den som stadgas i lagen. I nazi-Tyskland ledde civil olydnad till döden.
   Som alla seriösa klimataktivister utgår Malm från ett globalt perspektiv. De tyska kolgruvornas utsläpp drabbar en miljon människor i Burkina Faso. Miljörörelsen i världsekonomins centrum måste föra deras kamp.
   Carl Bildts aktieinnehav i Lundins Oil bidrog till massdöd i Sudan. Lundin Oil borde övertas av staten.
   Jan Myrdal ångrade att han inte skrev på engelska. Andreas Malm skriver på engelska. Han är mer känd internationellt än i Sverige.

Det vore säkert läge att nu arrangera ett offentligt möte med Andreas Malm i Lund, där han arbetar, eller i Malmö, där han bor. Miljökampen är lokal, vilket de kvinnliga aktivisterna i Dakota påminner oss om. Men just nu hindrar corona-pandemin. Vi får nöja oss med att läsa Andreas Malm. På engelska. Jag har beställt Corona, climate, chronic emergency. War comunism in the twenty-first century på Gleerups.
 

 

Ibland är miljökampen mycket diskret. I Sankt Larsparken sitter små runda lappar på trädens stammar med en maning från Extinction Rebellion: ”ändra systemet, inte klimatet ”.