VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk så länge när omikron härjar.
Just nu härjar Putin Ukraina. Ta med plakat som protesterar mot kriget. Stand by Ukraine!
Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den
globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet,
verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade
vetenskapen.
Nästa vecka: Global Climate Strike!
Måndag 21 mars, 18:00 – 19:00
Klostergårdens bibliotek
Historikern Kristian Gerner föreläser.
Arrangerat av KLOK (Klostergårdskultur) och Klostergårdens bibliotek.
Måndagen 21 mars kl 20:00 bjuder
Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiet och Vänsterstudenter in till en kväll
på Kulturen med rörelse, tal och stämning. Ta med alla du känner och
kom!
Innan kommer Nooshi delta i Studentaftons
partiledarafton. Välkommen att ladda inför debatten timmen innan
utanför Universitetsaulan, vi bjuder på musik och kaffe.
Länk till Studentaftons event
• 18:00 Uppladdningen startar utanför universitetsaulan
• 19:00 Studentaftons partiledardebatt
• 20:00 Vi öppnar dörrarna till Kulturen
Onsdag den 23 mars kl 18
Stadsbiblioteket - Atriumgården
Bokashi är en 
Arrangeras i samarbete med Lunds Naturskyddsförening och Lunds
universitets Hållbarhetsforum. Ingår i serien Gröna program på Lunds
stadsbibliotek.
Att som flera partier föreslå åtgärder som befäster människors fossilberoende, inklusive regeringens stödpaket med kontanter, till alla som äger en bil är kontraproduktivt för klimatmålen. Jesper Sahlin, (SDS 17/3). Det går ut över våra barn. Det ökar beroendet av Putins mördarregim.
Lars Forssell skrev visan Jag står här på ett torg
i slutet av 1950-talet. Den handlar om Frankrikes krig mot Algeriet
som kostade en miljon algerier livet och tvingade ett par miljoner på
flykt. De Gaulle erkände Algeriets självständighet 1962.
Nu riktar visan sig mot andra män med makt. Karin sjöng
den då och skulle ha sjungit den nu också. Här är visans båda sista
verser. (Ulla Sjöblom har gjort en klassisk inspelning)
Jag vet att jag är dum.
Säj ingenting om riken
de Gaulle och politiken
för då så blir jag stum.
Men säj, hr President
om ni har tid att svara
å, kunde ni förklara
det onda som har hänt.
Vem är det som ställt till
så vi som är som andra
ska slåss emot varandra
fast ingen av oss vill?
O alla ni med makt
jag ville bara säga:
låt människorna leva
och gör som jag har sagt!
Å, gör som jag har sagt...
I åratal har bygget av fyrspåren och
bron över Höje å för Klostergårdsborna utgjort en svårgenomtränglig
barriär som hindrat tillträdet till dammarna och Klimatskogen. Nu har
passagen under den ståtliga bron öppnats.
Vi gick den vanliga rundan omkring den långa dammen. Svanarna
hade börjat revirkampen. En svanhane som simmar med krökt hals och
halvt utfällda vingar och vattnet forsande kring bröstet kan skrämma
den modigaste. En ståtlig skarv spanade efter fisk i vattnet.
Bläsänderna har ännu inte gett sig av norrut.
Klimatskogen är full av kojor och träskulpturer av väldiga myror och sniglar. Stigen genom skogen går förbi reningsverket.
Klostergårdens revir är återvunna.
Det har verkligen varit tre intensiva och påfrestande veckor. Bilderna, filmerna och rapporterna från kriget i Ukraina är fruktansvärda att ta del av, och nu tar Sverige emot väldigt många flyktingar. Det är mycket viktigt att kommuner, myndigheter, organisationer och frivilliga hjälps åt och gör sitt allra bästa för att de som flyr från kriget ska kunna få en fristad. Det är samtidigt upprörande att se hur flyktingarna som kom från Syrien och Afghanistan 2015 behandlades, och fortfarande behandlas, annorlunda. Alla som flyr måste ges samma mottagande. Förutom ett bättre och mer värdigt flyktingmottagande har Vänsterpartiet den senaste veckan lyft att Sverige bör hjälpa ryska desertörer och oppositionella. läs artikel i Alltinget.
De nordiska vänsterpartiernas partiledare har också gjort ett gemensamt uttalande om kriget i Ukraina.
Redan innan kriget i Ukraina har höjda energi- och
drivmedelspriser varit en stor fråga i Sverige och drabbat många. Igår
la Vänsterpartiet fram ett förslag om hur bensin- och dieselpriset kan
sänkas, och vi har sedan dess förhandlat fram ett förslag med andra
partier. Läs mer om det här.
Vänsterpartiet i Region Skåne har samtidigt lagt fram ett förslag om att sänka biljettpriserna i kollektivtrafiken, läs det här.
Kollektivtrafik och cykel måste vara förstahandsalternativen för
resande när så är möjligt, det är sådana förändringar som krävs för att
vi ska kunna möta klimatförändringarna. För att detta ska kunna ske
måste vi sänka priserna och bygga ut både kollektiv-trafiken och säkra
cykelvägar.
Under de senaste tre veckorna har jag
deltagit i möten med Försvarsberedningen. Beredningen är ett grupp som
regeringen sammankallar för att ha diskussioner med partierna om
försvarspolitiken. Vanligtvis arbetar den inför de femåriga
försvarsbesluten, men nu sattes den ihop för att diskutera höjningar av
försvarsbudgeten. Det handlade dels om tillskott i budgeten för både
det militära och det civila försvaret i år 2022 och dels om ökning av
försvarsbudgeten till 2 % av BNP framöver.
Vänsterpartiet är vanligtvis inte ett parti som går med på höjd
försvarsbudget, men denna gång gör vi det. Vi ser dels att vi lever i
en mer sårbar och osäker värld, både med de ökande civila hoten från
cyberattacker, pandemin och klimatförändringen, och dels den beredskap
som nu krävs efter Rysslands invasion av Ukraina. Ett starkt svenskt
försvar krävs också för att hålla diskussionen om Nato-medlemskap borta,
vi måste kunna försvara oss själva om det skulle behövas. Det blev 7
möten allt som allt. Vi får arvode för varje möte (1900 kr) och jag
skänker såklart hela mitt arvode till Röda Korset och Läkare utan
gränser.
Några av de beslut som riksdagen har fattat de senaste
veckorna är motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning,
där vi fick igenom ett beslut om att Huvudmannautredningen som nu pågår
även ska utarbeta förslag som gör att samtliga hjälpmoment för alla
grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans samt att det
bör utarbetas nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering
och hjälpmedel. Riksdagen har också fattat beslut om motioner som rör
fiskepolitik, där det bland annat beslutas om det regionala, lokala och
småskaliga fiskets betydelse för livsmedelsstrategin. Vidare har det
beslutats om en extra ändringsbudget med lån till Ukraina och krav på
märkning och registrering av katter (precis som det finns krav på
hundar). Riksdagen har återigen avslagit motioner om att införa
republik samt motioner om att söka medlemskap i Nato.
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund
Genomför en bred och öppen
planprocess när det gäller detaljplan för livsmedelsförsäljning på
Nova! Det föreslår nu Miljöpartiet i en skrivelse som lämnats in till
Byggnadsnämnden. Nämnden fattade i februari beslut om att säja ja till
att starta en detaljplaneprocess för att möjliggöra
livsmedelsförsäljning på Nova. MP, V och FNL röstade emot det beslutet. I
nämndens beslut ingick också att planförfarandet skulle ske enligt det
ur insyns- och påverkansmöjligheter minimalistiska planförfarandet:
”standardförfarande i delegation”. Bland annat behandlas frågan om att
anta planen bakom Byggnadsnämndens lyckta dörrar. Eftersom MP yrkade
avslag på att starta en planprocess fick vi av formella skäl inte
möjlighet att vid nämndbehandlingen yrka på ett annat och öppnare
planförfarande.
Allvarliga konsekvenser
MP anser att frågan om att tillåta livsmedelsförsäljning på
Nova är en fråga som kan få allvarliga konsekvenser för hela Lunds
kommun. Risken för ytterligare utarmning av handeln i stadskärnan och i
stadsdelarna är uppenbar. Livsmedelsförsäljning vid Nova kommer också
att leda till ökad motorfordonstrafik och därmed också ökade utsläpp av
växthusgaser, trängsel samt ökade olycksrisker.
”Betydande” intresse för lundaborna
I Plan- och bygglagen föreskrivs att vid planer som är av
”betydande intresse för allmänheten” ska ett annat och bredare upplagt
planförande tillämpas: ”utökat förfarande”. Ett sådant planförfarande
ger allmänhet och andra intressenter större möjlighet till insyn och
påverkan, och slutpunkten i processen är diskussion och beslut i
kommunfullmäktige, vars dörrar alltid är öppna för allmänheten. MP
anser att frågan om livsmedelsförsäljning på Nova definitivt är av
”betydande intresse” för lundaborna. Därför föreslår partiet nu att
Byggnadsnämnden ska ta beslut om att övergå till ett utökat
planförfarande – för en bred och öppen planprocess.
Ulf Nymark (MP)
ledamot i Byggnadsnämnden
Jarl Dahlbom tog studenten i Helsingfors i
maj 1944. Efter ett par veckors militärutbildning sändes han till
fronten. Sovjetunionens pansar förberedde slutoffensiven på Karelska
näset. I juni inleddes anfallet och på några dagar krossades den finska
armén. Viborgs län hörde till de områden som erövrades av
Sovjetunionen. Jarl, eller Jalle som vi kallade honom, överlevde,
flyttade till Sverige, tog en fil mag och fick en tjänst i Framnäs
folkhögskola utanför Piteå. Han gifte sig och fick ett par barn.
Jalle berättade sin historia för Karin när de 1964 reste på
sportlov till Gratangen norr om Narvik tillsammans med ett 60-tal
elever. Han var återhållen och konstaterade bara fakta. 1940 gjorde
Narvik motstånd mot den tyska övermakten med stöd av några brittiska
förband ett par majveckor. Sedan härskade nazisterna till freden 1945.
Minnet av världskriget levde i både Norge och Finland.
Jalle var en av de kunnigaste och mest kreativa lärare jag mött.
1966 arrangerade Jalle en studieresa till Leningrad. Han ville återse det landskap där han upplevt kaos och nederlag. Den här gången följde jag med.
Karin hade rest till Stockholm med Martin efter att ha fått
meddelande att vår nya flicka Li Su Yung skulle anlända från Sydkorea
till Arlanda inom kort.
Vi reste i två bussar via Haparanda, övernattade i Jyväskylä och
passerade nästa eftermiddag Sovjetgränsen. Undergränsuppehållet
upptäckte jag att flera av våra elever pratade finska med ryssarna.
Någon köpte vodka. En liter kostade motsvarande fem kronor. Vi
passerade Viborg som nu var sovjetiskt. Jalle var spänd. Han svarade
inte på tilltal. Ett par timmar senare var vi framme vid hotellet i
Leningrad. Jag lärde mig säga vårt rumsnummer på ryska.
Majsolen värmde ett vårligt Leningrad. Det var en intressant period i Sovjetunionens historia. Solsjenitsyns avslöjande av Gulag-arkipelagen i En dag i Ivan Denisovitjs liv
hade just översatts till svenska. Nikita Chrusjtjov hade tillåtit den
ryska utgivningen i samband med den avstalinisering som han drev sedan
1956. Nu var han avsatt, men levde fritt som privatperson.
Vi använde Jan Olof Olssons utomordentliga Leningrad - Sankt Petersburg
som kursbok och guide. Under en intensiv vecka besökte vi
Vinterpalatset, Finlandsstationen, Nevskij Prospekt, Eremitaget,
Marinskiijteatern och många andra historiska och kulturella
minnesmärken.
Jag upptäckte att Jalle var berusad. Det var knappt märkbart, han
behärskade fullständigt alla komplicerade situationer, kunde växla ett
par ord på finska med ryska funktionärer och hålla koll på
elevgrupperna. Men han kedjerökte på ett sätt som skilde sig från hans
vanor i skolan. Själv rökte jag också. På konserter och föreläsningar
somnade han, vilket visserligen var begripligt – vi var intensivt
verksamma – men besvärligt och avslöjande. Jag satt i regel bredvid
honom och väckte honom när han snarkade.
Finlandsstationen
Spåren efter de 900 dagar mellan 1941 och
1944 då Leningrad var belägrat och två miljoner människor frös och
svalt ihjäl var det som engagerade mig mest.
Jan Olof Olsson citerade en åttaårig flickas dagbok där
hon noterade sina föräldrars och syskons dödsdagar. ”Idag dog”... När
alla var döda kom den sista anmärkningen: ”Och nu är jag ensam.” Och så
fanns bara dagboken kvar.
900 dagar. Det som nu sker i Mariupol och andra
ukrainska städer är väl en orsak till att Leningradresan trängt sig på i
mitt medvetande.
Jalle och jag gjorde en ny studieresa 1968, denna gång
till Köpenhamn. Det visade sig att elevernas finska fungerade där
också, när köpenhamnskan blev obegriplig. Följande år flyttade Karin
och jag till Lund.
Tjugo år senare besökte vi Jalle i Framnäs
för sista gången. Han hade cancer och var sängliggande. Vi pratade lite
om Leningradresan och förhållandet mellan Finland och Sovjetunionen.
Två veckor senare avled han. Leningrad återtog namnet Sankt Petersburg i
början av 1990-talet. Då fanns den unge Putin någonstans där.
Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk så länge när omikron härjar.
Just nu härjar Putin Ukraina. Ta med plakat som protesterar mot kriget. Stand by Ukraine!
Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den
globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet,
verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade
vetenskapen.
Onsdag den 16 mars kl 18
Stadsbiblioteket - Atriumgården
Jordens befolkning är idag nästan
Arrangeras i samarbete med Lunds Naturskyddsförening och Lunds
universitets Hållbarhetsforum. Ingår i serien Gröna program på Lunds
stadsbibliotek.
Ann Schlyter påstår att FNL stödjer beslutet att riva delar av gamla
Tingshuset för att få till en underjordisk parkering. Detta är helt
fel.
FNL stödjer beslutet att få till en underjordisk
parkering i anslutning till stationen bl.a. för att underlätta
anslutningen till det nya höghastighetståget (om det blir av och får
sitt stationsläge vid Lund C). Att enkelt kunna ta sig till tåget även
med bil ökar höghastighetstågets konkurrenskraft mot flyget. Denna
underjordiska parkering kräver inte att delar av gamla Tingshuset rivs.
Det är först när även parkeringsbehovet för en planerad
kongressanläggning ska tillgodoses med en underjordisk parkering som
det (ev) krävs att delar av gamla Tingshuset rivs. Nu är emellertid FNL
mycket starka motståndare till denna kongressanläggning. Detta
motstånd delar vi för övrigt med Vänsterpartiet.
Vi anser således att det inte ska byggas en
kongressanläggning och därmed behöver inte heller delar av gamla
Tingshuset rivas.
Börje Hed, ordf. FörNyaLund
Idag tisdag 8 mars läser vi
lundasidorna B2 och B3. En och en halv helsida om en hund som lämnar
blod. Det räddar andra hundar. Säkert viktigt för vissa hundägare. På
sidorna B4 och B5 läser jag om pingislaget FIFH som tar division fyra
med storm. Två helsidor. Och så ser jag en pytteliten tvåspaltare på
några centimeter om Manifestationen för Ukraina på Stortorget i Lund
på måndagen. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna ställer upp och
visar sin avsky för Rysslands aggression och invasion av Ukraina och
sitt stöd för Ukrainas folk. Rysslands annektering av Ukraina är den
viktigaste händelsen i världen idag. Kanske den viktigaste
manifestationen vi kan göra idag. För fred och frihet. Och självklart
för demokrati och varje lands självbestämmande. Dessutom är det stort
att alla de politiska partierna i Lund och Sverige, med ett undantag,
var med. En oerhört märklig prioritering av Sydsvenskan!
Flera partirepresentanter talade på mötet. Orkestern
Röda Kapellet spelade bland annat Ukrainas nationalsång. Det borde vara
förstasidigt stoff för en tidning – i tiden. Ni får en chans till. På
lördag kl 15 blir det en ny manifestation på Stortorget i Lund.
Som överrabbin i Stockholm företrädde Rabbi Marcus Ehrenpreis de svenska judarna under den tid då Sveriges regering 
Marcus Ehrenpreis föddes 1869 i staden Lviv i en del av Ukraina
som då tillhörde Österrike och kallades Lemberg. Till Sverige kom han
1914.
Göran Rosenberg har tilldelats årets Axel Hirsch-pris av Svenska Akademin för biografin Rabbi Markus Ehrenpreis obesvarade kärlek. Göran Rosenberg. är bosatt i Lund.
Två av bokens teman är högaktuella idag: skildringen av judisk
kultur i Östeuropa före och under världskrigen och den svenska och
europeiska antisemitism som dels gjorde att nazismen länge accepterades
av många i etablissemanget och dels bidrog till att rapporterna om
Förintelsen mörkades.
Judarnas situation i Europa på 1930-talet påminner om romernas
situation nu, när de förhindras att fly från Putin över gränsen till
Polen.
Vi presenterade boken i ett tidigare nummer av VB. Nu kan den läsas med nya ögon.
Erbjudande om utrustning av skyddsrum. ”Allt för skyddsrum. Gastät dörr, typ E94, Gas- och splitterfria dörrar, Gas- och splitterfria luckor, Tallriksventiler, Klosetter m.m.” (Annons 1940)
Söndag 6/3, IKFF och XR ordnar manifestation.
Manifestationerna mot det avskyvärda
kriget i Ukraina har avlöst varandra under veckan. Minst tre har hållits
på Stortorget och enligt uppgift hålls en ny på lördag 12/3.
Naturligtvis så påverkade kriget även Röda Kapellets 8 mars spelning
på kvinnodagen. Programmet handlade huvudsakligen om kvinnokampens
historia men dagen avslutades med läsning av en protestdikt mot krig.
I veckan hölls även en bred
manifestation av samtliga fullmäktigepartier i Lund utom SD. Besvikelsen
över det bristande rapporterandet i Sydsvenskan kan ni också läsa här
nedan.
Sima Nasizadeh från XR-Lund talade vid manifestationen.
Läs talet här »
Röda Kapellet på Stdsbiblioteket den 8 mars
Karin Persson Lindberg läser en dikt av Astrid Lindgren
Det jag ville förmedla till er var denna fina dikt av Astrid Lindgren:
Vore jag Gud
då skulle jag gråta
över människorna,
dem som jag har skapat
till min avbild.
Vad jag skulle gråta
över deras ondska
och gemenhet
och grymhet
och dumhet
och deras stackars godhet
och hjälplösa förtvivlan/och sorg.
Och vad jag skulle gråta
över alla dödsskriken
och allt blod som flyter
så förgäves
så förgäves
och nöden
och alla vanvettiga plågor
och ensamma dödar
och över de torterade
som skriker och skriker
och över de torterade
ännu mer.
Och så alla barnen,
dem skulle jag gråta över
allra mest
Ja vore jag Gud, så skulle jag nog gråta
mycket över barnen
Floder, floder
skulle jag gråta
så att de kunde drunkna
i mina tårars
väldiga vatten,
alla mina stackars människor,
och det äntligen /bleve ro.
Hon är fantastisk Astrid. Lär vara skriven på 90-talet när
Sovjet gick in i Litauen. Jag hittade den i Margareta Strömstedts
biografi om Astrid. Fin gudsuppfattning att han/hon sörjer över
människornas ondska, men stoppar inte kriget utan försöker hjälpa
människorna. Den yttersta dagen att drunkna i Guds tårar så man slipper
ondskan och det äntligen blir ro.
Karin Persson Lindberg
Vi står mitt i den största flyktingkrisen i
Europa sedan andra världskriget. På 14 dagar har mer än 2 miljoner
ukrainare flytt, mest kvinnor och barn.
EU:s massflyktsdirektiv ger ukrainska flyktingar rätt till
arbete, uppehåll, boende och fri sjukvård. Region Skåne utlovar
dessutom gratis bussresor med Skånetrafiken. Migrationsverket behöver
snarast 9000 boendeplatser, på lite längre sikt 12000 och om några
månader 30 000 boendeplatser.
Priserna på bensin och diesel kommer att förbli rekordhöga, trots att regeringen lovat sänka skatten.
Försvarsanslagen ska höjas till 2 procent av nationalinkomsten. Antalet värnpliktiga ska öka.
EU står enat. Hotet från Ryssland är nära. Kan man lita på Nato?
USA ställer sig utanför kriget i Ukraina. Bland annat vägrar USA
att stödja Polens erbjudande av stridsflygplan till Ukraina.
Den fruktansvärt tragiska situation som Putins grymma
angreppskrig orsakat har lett till en total politisk omvandling, i
Sverige och Europa. Sverige är väl rustat att genomföra den.
Kriget utgör ett dödligt hot. Krigsindustrin utgör ett dödligt hot mot klimatet.
Men Sveriges och EU:s handlingskraft i nuvarande
nödläge kan i framtiden öka möjligheten till en avgörande kamp mot
klimathotet, som är än mer ödesdigert än krig, enligt den senaste
rapporten från IPCC.
Vi har råd att försörja fler människor. Vi kan främja
kollektivtrafiken genom att införa gratis bussresor. Vi kan minska
bilismen och avstå från onödiga investeringar i körfält på E22 och E6
och alla andra motorvägar. Vi kan öka cyklandet, där nu en mängd
praktiska alternativ är tillgängliga. El-krisen kan snabba på byggandet
av havsbaserad vindkraft och stoppa kommunernas motstånd.
De höjda försvarsanslagen kan inriktas också på försvaret av
miljön. En ökad självförsörjning både på livsmedel och varor kan minska
de ökande transporterna av matvaror och mer eller mindre lyxbetonade
prylar.
Solidariteten med Ukrainas folk kan bli en solidaritet med framtidens barn.
FARR är en
paraplyorganisation för enskilda och grupper som arbetar för att
stärka asylrätten. Vi verkar för att den svenska asyl- och
flyktingpolitiken ska präglas av humanitet, solidaritet och
rättssäkerhet och för att Sverige ska följa internationella konventioner
till skydd för mänskliga rättigheter.
FARR ser med bestörtning på det eskalerande våldet i
Ukraina. Vi utgår från att Sverige, tillsammans med andra länder, tar
ansvar för ett värdigt och humant mottagande av de många flyende från
Ukraina som nu söker skydd. Liksom vid tidigare flyktingmottagande
kommer civilsamhället, inklusive FARR, stå redo att stötta de som flyr
från Ukraina till Sverige och arbeta för att de ska få sina rättigheter
tillgodosedda.
Vi välkomnar att massflyktsdirektivet nu för första gången aktiveras, så att de som flytt Ukraina sedan den 24 februari snabbt kan få skydd, om än tillfälligt. Vi gör detta särskilt i ljuset av Sveriges alltmer restriktiva migrationslagar med tidsbegränsade uppehållstillstånd och begränsad rätt till familjeåterförening. Att prövas i enlighet med den stränga praxis för asylskäl som gäller i Sverige skulle i vissa fall kunna vara ett sämre alternativ för de skyddssökande från Ukraina, då de dessutom skulle behöva bevisa att de antingen är personligen förföljda eller att konflikten är sådan att människor urskillningslöst kommer att utsättas för våld i hela landet under lång tid framöver.
Det är bra att alla som är bosatta i Ukraina, inklusive
flyktingar, och kanske även asylsökande, omfattas av
massflyktsdirektivet. FARR vill också understryka att Sverige och EU
även måste vara beredda på att ge skydd åt ryssar och belarusier som
har flytt från det ökande förtrycket i sina hemländer. Vi vill också
framhålla vikten av att de ukrainare och andra med uppehållstillstånd i
Ukraina som befinner sig i Sverige och avvaktat att söka asyl, men nu
vill ansöka, inte på något sätt straffas för att de har väntat.
FARR ser positivt på att många nu talar i termer av
solidaritet när det kommer till personer på flykt. Vi är glada att
många vill hjälpa till med att ta emot flyende från Ukraina och hoppas
att de senaste veckornas växande förståelse för flyktingskapets svåra
villkor även leder till en ökad förståelse för flyende från andra
länder som bär med sig år av krig och förföljelse. Denna solidaritet
liksom asylrättens principer måste gälla alla människor som är i behov
av skydd.
Många drar nu paralleller till 2015, året då det
offentliga samtalet om solidaritet med krigens flyktingar snabbt
övergick till stängda gränser, pushbacks, taggtråd och begränsande
lagar. De senaste dagarna har politiker både i Sverige och i andra
europeiska länder uttalat sig om att de som kom 2015 inte var ”riktiga
flyktingar”, till skillnad från de som nu tvingas lämna Ukraina. FARR
reagerar mycket starkt på dessa illvilliga uttalanden och vill påminna
om att över 75 procent av de mer än 100.000 sökande som fick sina
asylansökningar behandlade år 2016 bedömdes ha skyddsbehov efter
Migrationsverkets prövning. En sjunkande andel bifall efter detta kan
enligt forskning och civilsamhällets rapporter delvis bero på skärpt
praxis och brister i rättssäkerheten. En stor majoritet av de
asylsökande kommer från länder med utbredd förföljelse eller långvariga
krig.
Vi vill också påminna om att rätten att söka och få asyl är en
mänsklig rättighet som tillkommer var och en, utan diskriminering. FARR
kommer fortsätta att ihärdigt kämpa för att denna rättighet ska gälla
alla människor i behov av skydd.
Ida Gunge, Ordförande FARR
Linus Ericsson, Ordförande FARR
