Buss eller spårvagn – men vem åker vad? av Per Strandell

Några konsulter har på initiativ av Lunds kommun och Region Skåne titta på samhällsnyttan med spårvagnar respektive superbussar till Brunnshög.
   Undersökningen visar att om 33 procent tar sig till och från Brunnshög med kollektivtrafik fram till 2030 så är spårvagnarna samhällsekonomisk lönsamma. Färre kollektivresenärer talar för superbussar.

   Marcus Horning, projektledare för Spårvagnar i Skåne, är optimist om att det går att nå målet på 33 procent. Han ser nämligen fler fördelar för spårvagnarna än vad konsulterna gör. Han hänvisar bland annat till att Lunds kommun har en prognos på 20 000 anställda på Brunnshög, inte 10 000 som Trafikverket anser. Vidare lär trängseln på vägarna blir mindre. Och fastighetsvärdet ökar i närheten av spårvägen.
   Men Marcus Horning nämner inte sak. Vem åker vad? Gräver han - och Lunds kommun - lite djupare i denna fråga ska han se att han kan lägga till ytterligare än fördel för spårvagnarna. Inom Lund - och in och ut från staden - reser många medelklassakademiker. Och denna grupp åker mycket sällan buss.
   Det är med resandet som med mat, heminredning, val av skola, kläder, språk, kulturyttring, bostadsområde m. m; det är kopplat till vad som är politisk korrekt inom en social gruppering.
   Akademikermedelklassen använder i första hand bil, cykel, går eller åker tåg. Mycket, mycket sällan buss. För medelklassen är buss något av "lågpris".
   Fördomar, skriker säkert en del. Men gör ett studiebesök på Lunds lokalbussar. På sätena sitter invandrare, pensionärer, arbetslösa, sjuka, skolungdomar, en del studenter. Parallellt med bussarna kommer chick medelklassmamma på cykel.
   Spårvagnar blir förmodligen helrätt i Lund. Något nytt och spännande. Sätter mer än Domkyrkan på Lundakartan. Precis vad medelklassen gillar. Kanske rent av lika mycket som deras vurm att vara teknikorienterad.
   Bäst är att nyttja de sublima krafterna – inte bortse från dem.