2014-01-16

Till Vårdpartiet i Skåne av Owe Svensson

Välkommet till välden kära Vårdparti. Missnöjet med vården under femklöverns ledning är betydande, inte minst bland vårdpersonalen. Visst, kan man vara missnöjd med vårdpolitiken var sig den drivs med höger- eller vänstermajoritet, ändå tror jag att det är viktigt att välja sida. Nu sällar sig Vårdpartiet till dem som är lite för fina för att befatta sig med höger/vänsterskalan, liksom Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Jag vill nu redan från början deklarera att jag ser politiken från vänster och tvekar inte om det perspektivet. Det betyder förstås inte att allt som de borgerliga säger är felaktigt eller att jag skulle sympatisera med alla ställningstaganden som det rödgröna blocket står för, men det gäller att ha koll på det övergripande dragen i politiken.

Att ha ett vänsterperspektiv innebär att man tycker att det offentliga skall ha tillräckliga resurser för att kunna ge medborgarna en tillfredställande välfärd. Det innebär att man inte ser det som ett övergripande mål att sänka skatter till förmån för individuell konsumtion i motsats till kollektiv konsumtion. Borgerlig politik har som övergripande mål att sänka skatter till förmån för individuell konsumtion. Att offentlig verksamhet skall bedrivas effektivt och att vi inte skall slösa med offentliga resurser är vi säkert överens om över blockgränsen.

Att ha ett vänsterperspektiv innebär att man menar att det inte finns något självändamål att privatisera offentliga verksamheter. I ett borgerligt perspektiv är det ett självändamål. Jag har haft insyn i hur tjänstemän försökt att ifrågasätta det meningsfulla i att privatisera en viss verksamhet, men att direktiven från politiskt håll att privatisera varit tydliga.  Ett borgerligt perspektiv är att det är samma sak att upphandla vårdtjänster som att upphandla ett bygge eller medicinsk utrustning. Det är det inte. Avikelser från uppdraget vid leverans av bygget eller den medicinska utrustningen måste rättas till innan man betalar. När en avvikelse uppstår i en vårdtjänst är skadan redan skedd. Någon har drabbats. Ev. åtgärder måste hanteras genom förhandling om kontraktets innehåll. Kriterierna på vårdkvalité är ofta väldigt otydliga och omfattar inte personaltäthet, eftersom detta är den variabel en privat aktör kan laborera med för att minska verksamhetens kostnader. De här problemen kan man förstås få även vid upphandling av andra tjänster som IT eller vägunderhåll, men konsekvenserna för enskild person blir inte lika uttalade.

Att ha ett vänsterperspektiv innebär att man inser att privatisering resulterar i att resurser tas från den offentliga verksamheten och att de privata aktörerna sitter med de feta bitarna. Om bitarna inte är feta lämnas de tillbaka till det offentliga. Visst minskar de offentliga aktörernas arbetsbelastning i takt med att privata övertar verksamheter, men det kanske krävs en viss volym för att kunna göra verksamheten effektiv och så skall man ju alltid ha beredskap för att snabbt ta över, när privata verksamheter finner för gott att stänga sin butik.

Att ha ett vänsterperspektiv innebär att man tycker att offentligt ägande av byggnader och andra tillgångar är positivt, givetvis under förutsättning att det är motiverat ur verksamhetens synpunkt. Ett borgerligt perspektiv är att sträva efter att överföra offentligt ägda tillgångar till privata och att inte dra sig för att föra in medel från försäljningen i driftsbudgeten.

Att ha ett vänsterperspektiv betyder att man tycker att våra folkvalda politiker skall styra vården. I ett borgerligt perspektiv heter det ofta att politiker inte skall lägga sig i. I stället skall olika reglermekanismer, som bygger på olika mer eller mindre fiffiga marknadslösningar, styra verksamheten. Vi har genom DN-journalisten Marcel Zaremba blivit uppmärksammade på effekterna av ”new public management”. DRG har ju funnits länge som ett sätt att reglera kostnaderna för utomlänspatienter. På denna makronivå kan det kanske fungera. På senare år har prissättningen blivit mer och med detaljerad och de konstruerade marknadsmekanismerna har trängt ända ut i verksamheten, så att de nu påverkar enskilda medicinska beslut. Jag vet inte i hur hög grad de rödgröna före 2006 var skyldiga till detta, men i mitt vänsterperspektiv måste medicinska beslut, vara baserade på forskning och beprövad erfarenhet och inte baserade med hänsyn till vårdenehetens budget. Visst kan det väl finnas skäl att överväga vårdrutiner utifrån ett ekonomiskt perspektiv, men det måste göras utifrån en medicinsk bedömning om vad som rimlig ambitionsnivå.  På övergripande nivå måste politiker styra i samarbete med medicinsk, men också vårdadministrativ expertis, väl medvetna om att varje verksamhet sörjer för sitt sjuka barn. Det krävs därför aktiva, engagerade och kompetenta politiker med helhetsperspektiv på vården som i förnuftig samverkan med vårdens företrädare skall fördela resurser på det övergripande planet.

Många, inklusive mig, är skeptiska till enfrågepartier, även om jag sympatiserar med det mesta som Vårdpartiet säger sig vilja verka för.  Om man dessutom inte vågar ta ställning och redovisa vad man står på höger/vänsterskalan blir valet än mer tveksamt. Man vill ju gärna veta vem Vårdpartiet kommer att stödja när regionledningen skall utses? Kan det hända att Vårdpartiet i en vågmästarställning stödjer en förnyad borgerlig regeringsperiod I Region Skåne? Jag antar att många av de som då lagt sina röster på Vårdpartiet för att ge vänsteralternativet en tydligare vårdprofil, då kommer att känna sig rejält lurade. Man skulle nog gärna vilja veta Vårdpartiets inställning i den här frågan före valet. Ni säger Er bara utesluta Sverigedemokraterna som samarbetsparti, men i ärlighetens namn, är verkligen Moderaterna ett alternativ?

Jag tycker att mycket av det som skrivs i Vårdpartiets partiprogram platsar inom vänsterperspektivet så som jag har beskrivit det ovan, men man skulle ju gärna vilja höra Er själva säga det. Jag tror att det är dags för de styrande i Vårdpartiet, som tidigare har borgerlig bakgrund, att syna sitt inre, komma ut och säga: Jo, jag har funnit att även mitt hjärta sitter till vänster. 

Inga kommentarer: