Skolpengen har sänkt svensk skola! av Gunnar Stensson

Den direkta skolpengen som metod att fördela resurserna mellan Lunds skolor och förskolor ska utvärderas, föreslår oppositionen. Utmärkt!  Skolpengsystemet har lett till en dragkamp om eleverna som resulterat i skolsegregation, betygsinflation, resursslöseri, vinstuttag och en internationell bottenplacering i PISA-mätningen.
   Lund hävdar sig väl i Lärarförbundets skolranking, kanske någon invänder. Vi hör fortfarande till tio i topp, även om vi sjunkit från förstaplaceringen för sju år sedan till en tiondeplats 2013.
   Förklaringen är enkel. Som universitetsstad har Lund tillgång till högt kvalificerade lärare.  Men också de stressas av den kontrollbyråkrati som blivit nödvändig sedan skolan förvandlats till en marknad. 80 procent har stressproblem och 58 procent har sömnsvårigheter enligt en nyligen genomförd enkät. Lärarnas riksförbund har under flera år krävt åtgärder mot den ökade arbetsbelastningen. Arbetsmiljöverket kräver nu en utredning.
   Tiondeplaceringen inom ett av OECD:s sämsta skolsystem kan inte heller jämföras med toppositionen under den tid då svensk skola hörde till världens bästa, före friskolorna, privatiseringarna, det fria skolvalet, skolpengen, vinstintresset och riskkapitalisterna.
   Skolpengen skapade en utbildningsmarknad som systematiskt styr bort resurserna från skolor med många invandrarelever och elever med lågutbildade föräldrar.  Lärare och föräldrar i Lund insåg detta redan 2007 och protesterade vid flera välbesökta och engagerade möten mot införandet.  Allianspolitikerna har, utan att lyckas, försökt lindra snedfördelningen av resurserna genom att vikta skolpengen.
   Det räcker inte för att skapa likartade förutsättningar för alla elever, säger Anders Almgren (S), och kräver en utvärdering.
   Men det finns redan en omfattande och vetenskapligt grundad utvärdering av snedfördelningen av resurser i Lund: SALSA-mätningen, som ingår i Lärarförbundets skolranking. Där rangordnas kommunerna, sedan man beaktat antal elever med utländsk bakgrund, antal elever födda utomlands och framför allt föräldrarnas utbildningsbakgrund.
   I den tabellen hamnar Lund på plats 177. Det är en mycket låg placering, som innebär att Lund hör till de kommuner som lyckats sämst med att fördela resurserna efter behov. Situationen förvärras av att hemspråksundervisningen i Lund är organisatoriskt och resursmässigt eftersatt. Det är allvarligt inte bara för att det strider mot skollagen utan också för att det är bland dessa elever vi har den svenska begåvningsreserven.