Det handlar om de tusentals människor som motsätter sig den nuvarande planen för utbyggnaden av det så kallade BUP-området, dvs Barn- och ungdomspsykiatrins tomt i Sankt Lars-området. De har kämpat demokratiskt med argument, med vilja till överläggningar, i diskussioner på medborgarmöten och i tidningsspalter. De har negligerats och föraktats av de båda maktpartierna i Lund, s och m. Inget av dem har någonsin ens bemödat sig att bemöta dem! Även om det finns modiga individuella undantag.
Ingen har motsatt sig att tomten bebyggs. Gammal bebyggelse kan ersättas med ny. Dessutom är tomten perfekt avrundad med pilbevuxna vallar längs alla gränser. BUP:s ännu inte rivna byggnad bakom vallarna smälter väl in i landskapet. Ny bostadsbebyggelse skulle också kunna göra det. Ett fint, naturnära boende skulle kunna skapas.
Den plan som presenterades för ett par år sedan försummade nästan alla dessa goda förutsättningar och skulle om den förverkligas allvarligt skada miljön i området. Den förutsätter att pilträden sågas ner, att vallarna skyfflas bort och att en matta av förstadsshus breder ut sig mot Källbybadet långt utanför BUP-tomten. De boende i Regnbågskvarteret omedelbart norr om BUP-tomten skulle inte bara få den vackra pilevallen ödelagd, som i ett krig, utan också se den vackra äng som ligger mellan dem och BUP-området ockuperas av höga fyravåningshus som för alltid skulle skugga deras fönster, fördärva deras utsikt och beröva deras barn de naturliga lekplatserna.
Modesta protester
Protesterna mot förslaget framfördes omedelbart. Men de var hoppfulla, försonliga. Protesterna underbyggdes med starka argument. Man hoppades att en demokratisk dialog skulle leda till en rimlig lösning. Det var ju god tid att omarbeta planen.
Vad man begärde var först bara att den norra pilevallen och ängen mellan Regnbågskvarteret och BUP-området skulle bevaras samt att husen skulle få samma höjd som krävts när Regnbågskvarteret byggdes. Man begärde också att bebyggelsen inte skulle överskrida av den västra vallen och skymma den fria sikten över Höje å från Klostergården.
Synpunkterna framfördes i samrådsförfarandet, i insändare och så småningom vid det ”demokratiska medborgarmötet” i Klostergården för ett år sedan, då Gunnar Jönsson med ett överseende leende tog del av dem, kanske utan att förstå dem.
Förgäves. Desperationen växte. En namninsamling – i själva verket flera spontana – fick snabbt ihop 1500 namn. Ingen lyssnade, ingen svarade. Den 6 december beslöt Byggnadsnämnden att bygget skulle genomföras enligt den förödande planen.
Protesterna i samband med beslutet fick stor publicitet. Ett politiskt motstånd började växa fram. Vänsterpartiet, miljöpartiet, centerpartiet och Demokratisk vänster ville stoppa planen i dess nuvarande utformning.
Den socialdemokratiska gruppen i Tekniska nämnden uttalade sig för en lösning som motsvarade vad de boende önskade. Ledande folkpartister med Jörgen Jörgensen i spetsen sällade sig till kritikerna. Respekterade gamla socialdemokrater från den tid då partiet var en folkrörelse som Agne Gustafsson förfärades av vad de upplevde som ett hotande övergrepp mot demokratin och ett sabotage mot miljön.
De enda som var helt döva och stumma var kristdemokraterna och moderaterna.
Människorna i Regnbågskvarteret och Klostergården började åter hoppas.
Det visade sig vara för tidigt.
Ynkligt!
Det socialdemokratiska partiet diskuterade nyligen BUP-planen vid ett internt möte. Många partimedlemmar ville stoppa den. Men slutligen lyckades Gunnar Jönsson, andra vice ordförande i Byggnadsnämnden, vinna majoritet för att stå fast vid det beslut som fattats.
Han hävdade, att om socialdemokraterna omprövade byggplanen, skulle de borgerliga partierna anklaga socialdemokraterna för att svika sitt ansvar när de gick i opposition.
Ansvaret gentemot Göran Brink (m)? Ansvaret gentemot fastighetsbolaget? Inte var det ansvaret inför väljarna!
Ynkligt!
Men partimötet förskräcktes och beslutet blev att gasa vidare med markmaskinerna och väghyvlarna så pilar och vallar röjs ur vägen för fyravåningshusen som för akk framtid ska beskugga de boende i kvarteret Regnbågen. Vi hoppas att de socialdemokratiska opponenterna visar det politiska modet att stå för sin övertygelse.
Det finns en demokratisk tradition i socialdemokratin, en tradition att högakta. Men där finns också en auktoritär tradition där ”starka män” sätter en ära i att köra över folk. Den traditionen berövade partiet makten i höstas.
Vid kommunstyrelsemötet den 8 mars kommer antagligen det slutgiltiga beslutet att fattas, innan fullmäktige sätter sin stämpel på det.
Tid finns att ompröva
Ännu finns alltså en kort tid kvar för det socialdemokratiska partiet att besinna sig.
Vi förlitar oss förstås på att alla de politiker och människor som hittills modigt stött oss mot en övermäktig maktapparat ökar sina ansträngningar för att hjälpa oss till ett rimligt beslut.
Och kanske ska vi inte försumma att vädja till medlemmar i moderater samlingspartiet. Under min obetydliga politiska verksamhet har jag kommit i kontakt med flera som respekterar natur och människor och som är främmande för nyliberal betongpolitik och fastighetsbolagens vinstintressen.
Driver Brink och Jönsson igenom beslutet innebär det inte att motståndet upphör. Det fortsätter på flera plan, närmast med massiva överklaganden från alla dem som drabbas.
Skadeverkningarna för de partier och politiker som kör över människor och miljö kommer inte att läkas före nästa val.
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2007-02-14
Skolnotiser
av Gunnar Stensson
Ingen betygsinflation i svenska, engelska och matematik
Lunds kommunala skolors kvalitetsredovisning har nyligen publicerats. Av den framgår att betygssättningen i svenska, engelska och matematik i årskurs 9 överensstämmer med resultaten i de nationella proven. I genomsnitt är betygen faktiskt något lägre än provresultaten. Ingen av skolorna avviker mer än marginellt.
Att Lunds kommunala skolor har högst meritvärden bland kommunerna i jämförelsegruppen beror alltså inte på betygsinflation.
I friskolorna, som inte ingår i kvalitetsredovisningen är naturligtvis frestelserna till betygsinflation större , eftersom betygen är deras viktigaste säljargumentet.
Sydsvenskans omfattande rapportering och debatt om grundskolans betyg för ett år sedan utgick i huvudsak från betygsättningen i ämnen där inga nationella prov förekommer.
I något sådant ämne vid någon skola kan man kanske säga att betygen avskaffats på det sympatiska sättet att samtliga elever fått högsta betyg.
Bygg en ny gymnasieskola vid det planerade nya bibioteket i Brunnshög.
Inför planeringen av Brunnshög – Lund NE samarbetar folkbiblioteken med Stadsbyggnadskontoret, Nätverket Lunds Universitets Bibliotek, Btj Nordeck och Axiell kring planeringen av ett nytt slags bibliotek i Brunnshög. Det förväntas enligt biblioteksplanen leda till en förnyelse av hela biblioteksstrukturen i Lund.
Vi vet att Lund kommer att behöva bygga minst en ny gymnasieskola och en eller två grundskolor inom fem år (se förra numret av VB). Det bästa läget för ett nytt slags gymnasieskola vore intill det planerade nya biblioteket.
Ett nytt slags gymnasieskola med tillgång till ett nytt slags bibliotek och med snabba kommunikationer till Region Skåne, samverkanskommunerna och Lund, i en helt ny stadsmiljö, kännetecknad av flera varianter av högteknologisk produktion, vore ett attraktivt alternativ till Lunds övriga (Sverigebästa) gymnasieskolor.
För flexibiliteten i utbildningen vore det värdefullt om också vad som förr kallades en högstadieskola integrerades med det nya gymnasiet. Erfarenheterna av sådan integrering var utmärkta, innan de omöjliggjordes av 1985 års förändring av lärarutbildningen.
Lunds kommunala skolors kvalitetsredovisning har nyligen publicerats. Av den framgår att betygssättningen i svenska, engelska och matematik i årskurs 9 överensstämmer med resultaten i de nationella proven. I genomsnitt är betygen faktiskt något lägre än provresultaten. Ingen av skolorna avviker mer än marginellt.
Att Lunds kommunala skolor har högst meritvärden bland kommunerna i jämförelsegruppen beror alltså inte på betygsinflation.
I friskolorna, som inte ingår i kvalitetsredovisningen är naturligtvis frestelserna till betygsinflation större , eftersom betygen är deras viktigaste säljargumentet.
Sydsvenskans omfattande rapportering och debatt om grundskolans betyg för ett år sedan utgick i huvudsak från betygsättningen i ämnen där inga nationella prov förekommer.
I något sådant ämne vid någon skola kan man kanske säga att betygen avskaffats på det sympatiska sättet att samtliga elever fått högsta betyg.
Bygg en ny gymnasieskola vid det planerade nya bibioteket i Brunnshög.
Inför planeringen av Brunnshög – Lund NE samarbetar folkbiblioteken med Stadsbyggnadskontoret, Nätverket Lunds Universitets Bibliotek, Btj Nordeck och Axiell kring planeringen av ett nytt slags bibliotek i Brunnshög. Det förväntas enligt biblioteksplanen leda till en förnyelse av hela biblioteksstrukturen i Lund.
Vi vet att Lund kommer att behöva bygga minst en ny gymnasieskola och en eller två grundskolor inom fem år (se förra numret av VB). Det bästa läget för ett nytt slags gymnasieskola vore intill det planerade nya biblioteket.
Ett nytt slags gymnasieskola med tillgång till ett nytt slags bibliotek och med snabba kommunikationer till Region Skåne, samverkanskommunerna och Lund, i en helt ny stadsmiljö, kännetecknad av flera varianter av högteknologisk produktion, vore ett attraktivt alternativ till Lunds övriga (Sverigebästa) gymnasieskolor.
För flexibiliteten i utbildningen vore det värdefullt om också vad som förr kallades en högstadieskola integrerades med det nya gymnasiet. Erfarenheterna av sådan integrering var utmärkta, innan de omöjliggjordes av 1985 års förändring av lärarutbildningen.
Slopad avgift för simundervisning
Rödgrön fyrpartimotion
Alla elever ska kunna simma. Därför är det viktigt att skolorna har möjlighet att ge eleverna en god simundervisning vid ett antal tillfällen under skoltiden.
Intern debitering blir för skolan i vissa lägen direkt hämmande för verksamheten. Förutsättningarna att uppnå de i läro- och kursplaner uppsatta målen försvåras.
När skolorna av ekonomiska orsaker minskat på simundervisningen riskerar simkunnigheten att försämras. De resurser som finns till förfogande för denna typ av aktiviteter ute i klasserna är starkt begränsade, och konkurrerar med andra aktiviteter. För de skolor som ligger utanför staden kan dessutom dryga transportkostnader tillkomma.
Ibland försöker man minska kostnaderna genom att ”sortera ut” de elever som redan kan simma, och riskerar då att plocka bort elever från simundervisning som egentligen skulle behöva denna undervisning. För att undvika felaktig bedömning av simkunnigheten bör simundervisningen vara kostnadsfri för skolorna. Ekonomiskt kan detta regleras med ökade anslag till Kultur- och fritidsnämnden.
Vi yrkar att kommunfullmäktige beslutar:
att taxan för Lunds skolor vid simundervisning på kommunens simanläggningar sätts till noll kronor.
Lund den 12 februari 2007
Anders Ebbesson, Miljöpartiet
Claes Göran Jönsson, Socialdemokraterna
Mats Olsson, Vänsterpartiet
Sven-Bertil Persson, Demokratisk Vänster
Intern debitering blir för skolan i vissa lägen direkt hämmande för verksamheten. Förutsättningarna att uppnå de i läro- och kursplaner uppsatta målen försvåras.
När skolorna av ekonomiska orsaker minskat på simundervisningen riskerar simkunnigheten att försämras. De resurser som finns till förfogande för denna typ av aktiviteter ute i klasserna är starkt begränsade, och konkurrerar med andra aktiviteter. För de skolor som ligger utanför staden kan dessutom dryga transportkostnader tillkomma.
Ibland försöker man minska kostnaderna genom att ”sortera ut” de elever som redan kan simma, och riskerar då att plocka bort elever från simundervisning som egentligen skulle behöva denna undervisning. För att undvika felaktig bedömning av simkunnigheten bör simundervisningen vara kostnadsfri för skolorna. Ekonomiskt kan detta regleras med ökade anslag till Kultur- och fritidsnämnden.
Vi yrkar att kommunfullmäktige beslutar:
att taxan för Lunds skolor vid simundervisning på kommunens simanläggningar sätts till noll kronor.
Lund den 12 februari 2007
Anders Ebbesson, Miljöpartiet
Claes Göran Jönsson, Socialdemokraterna
Mats Olsson, Vänsterpartiet
Sven-Bertil Persson, Demokratisk Vänster
Höj fullmäktigeledamöternas miljökompetens!
av Demokratisk vänster
en 2 februari presenterades den första delen i IPCCs, FNs klimatpanel, fjärde omfattande utvärderingsrapport om klimatförändringarna, "Climate Change 2007”. Kopplingen mellan mänsklig klimatpåverkan och de pågående klimatförändringarna torde därmed betraktas som definitivt fastslagen.
Helt nyligen har också En obekväm sanning, den omtalade dokumentärfilmen av Al Gore (f d vicepresident i USA) släppts på dvd. Filmen innehåller information, fakta och argument för handling.
Även om man kan räkna med att Lunds kommunpolitiker är välinformerade om klimatförändringar orsakade av mänsklig aktivitet tror vi att insikterna behöver konsolideras och byggas på för att skapa en så bred samstämmighet som möjligt kring de åtgärder som Lunds kommun kan och måste vidta för att bidra till reducerad klimatpåverkan.
Vi vill därför föreslå Kommunfullmäktiges presidium att under våren, i anslutning till ett kommunfullmäktigesammanträde, för ledamöterna visa "En obekväm sanning" och komplettera filmen med en sammanfattning av IPCC:s fjärde rapport.
Denna information om klimatpåverkan kan lämpligen följas upp vid ett senare kommunfullmäktigesammanträde då någon form av "hearing" kan ordas, där fullmäktigeledamöterna ges möjlighet att ställa frågor till sakkunniga på området.
Förutom att höja fullmäktiges miljökompetens ligger de föreslagna arrangemangen
väl i linje med ambitionerna att förnya fullmäktiges arbetsformer.
Lund 070209
Sven-Bertil Persson, ledamot
Ulf Nymark, ersättare
Demokratisk Vänster
Helt nyligen har också En obekväm sanning, den omtalade dokumentärfilmen av Al Gore (f d vicepresident i USA) släppts på dvd. Filmen innehåller information, fakta och argument för handling.
Även om man kan räkna med att Lunds kommunpolitiker är välinformerade om klimatförändringar orsakade av mänsklig aktivitet tror vi att insikterna behöver konsolideras och byggas på för att skapa en så bred samstämmighet som möjligt kring de åtgärder som Lunds kommun kan och måste vidta för att bidra till reducerad klimatpåverkan.
Vi vill därför föreslå Kommunfullmäktiges presidium att under våren, i anslutning till ett kommunfullmäktigesammanträde, för ledamöterna visa "En obekväm sanning" och komplettera filmen med en sammanfattning av IPCC:s fjärde rapport.
Denna information om klimatpåverkan kan lämpligen följas upp vid ett senare kommunfullmäktigesammanträde då någon form av "hearing" kan ordas, där fullmäktigeledamöterna ges möjlighet att ställa frågor till sakkunniga på området.
Förutom att höja fullmäktiges miljökompetens ligger de föreslagna arrangemangen
väl i linje med ambitionerna att förnya fullmäktiges arbetsformer.
Lund 070209
Sven-Bertil Persson, ledamot
Ulf Nymark, ersättare
Demokratisk Vänster
2007-02-08
Veckans Goja
Gojas uppmaning till solidaritet är välbehövlig inte minst i dag när ekot rapporterat om att Forsmarks VD fått sparken.Solidariskt Uddevalla - Solidariskt Lund?
"Solidariskt Uddevalla - Solidariskt Lund?" under denna rubrik håller Ewy Gahnström, f d kommunalråd för (v) och förstanamn på "Solidariskt Uddevallas" valsedel i kommunalvalet i höstas en diskussionsinledning vid Demokratisk vänsters årsmöte den 14 februari.
Ewys inledning startar kl. 19.00. Moderator är Henrik Smith, ordförande i Vägval Vänster Skåne. Det handlar förstås om erfarenheter och framtidsperspektiv för den valsamverkan mellan v, mp och oberoende kandidater som gjorde kommunalvalet i Uddevalla till något av en riksangelägenhet.
Alla intresserade är hjärtligt välkomna till denna del av årsmötet, som hålls i Högevallsbadets konferenssal (andra våningen).
Efter denna programpunkt följer sedvanliga årsmötesförhandlingar, som också är offentliga.
Allså: välkomna till Högevallsbadets konferenssal den 14 februari kl. 19.00!
Ewys inledning startar kl. 19.00. Moderator är Henrik Smith, ordförande i Vägval Vänster Skåne. Det handlar förstås om erfarenheter och framtidsperspektiv för den valsamverkan mellan v, mp och oberoende kandidater som gjorde kommunalvalet i Uddevalla till något av en riksangelägenhet.
Alla intresserade är hjärtligt välkomna till denna del av årsmötet, som hålls i Högevallsbadets konferenssal (andra våningen).
Efter denna programpunkt följer sedvanliga årsmötesförhandlingar, som också är offentliga.
Allså: välkomna till Högevallsbadets konferenssal den 14 februari kl. 19.00!
World Social Forum - globaliserat motstånd?
av Bertil Egerö och Elsa Grip
Vi läser i Afrikagruppernas numera färgglada tidskrift 'Södra Afrika' att svenskar betalar bortåt 40 000 kr för att kolla in det Botswana där den fiktiva kvinnliga deckaren Mma Ramotswe dricker sitt rooibos-thé. Andra väljer att lägga sina pengar på att mingla med långt över 50 000 "alternativglobalister" i en jättestadion i Nairobi, uppkallad efter diktatorn Arap Moi.Det är inte så lätt att formulera ett omdöme om dessa gigantiska sammandragningar. Den kenyanska varianten, den hittills enda vi besökt, innehöll över 1 000 händelser över fem dagar, från ytterst seriösa diskussioner om världsläget till de gladaste trumvirvlar, från breda manifestationer mot EU's senaste försök att öppna fattiga länders marknader, till slumfolkets krav på mark för egen bostad och att på sina ekonomiska villkor, dvs gratis, vara med när svaren på världsfattigdomen ska formuleras.
'Alter-globalists' mer än anti-globalister
WSF är ett försök att möta globaliseringens politiska och ekonomiska arenor på samma globala nivå. Immanuel Wallerstein, världssystemteoretikern, var med från början och skapade WSF. När detta det sjätte forumet inleddes "förefaller USA mindre formidabelt, WTO stagnerat och impotent, IMF nästan bortglömt". Wallerstein är kanske optimistisk, men han menar att WSF bidragit till förändringarna och nu möjliggör att ett helt nät av internationella nätverk med stor politisk potential växer fram. I en tidningsartikel nyligen* om denna rörelse av 'alter-globalists' summerade han: "Nu finns det ett starkt nätverk av feminister. I Nairobi bildades ett nätverk av 'labour struggles', och nätverket av bonderörelser har förstärkts. Intellektuella, krigsvägrare, homosexuella har förstärkt sina nätverk. Kampen om vatten, för mänskliga rättigheter, mot AIDS har förstärkts."
"En annan värld är möjlig" var den stolta parollen för Nairobimötet. På mötets fjärde dag diskuterades mycket vad man kan mena med denna paroll. Men framför allt konfronterades olika uppfattningar om vad som ska göras, i stora församlingar samlade under något av de drygt 20 teman som valts.
Feministerna tydliga
Frågan är om inte feministerna leder. När Wangari Maathai fick Nobels fredspris hade ett globalt nätverk redan föreslagit att 'kvinnor' - representerade av tusentals namn - skulle få priset. Sex kvinnliga fredspristagare har nu gått samman för att förstärka den globala kvinnorörelsen I Nairobi deltog tre av de totalt bara tolv kvinnor som under mer än hundra år fått fredspriset. Kenyanska Wangari fick sällskap av amerikanskan Jody Williams och iranskan Shirin Ebadi i en paneldebatt. Senare på eftermiddagen planterade dessa tre kvinnor träd tillsammans med ex-presidenten Kenneth Kaunda vid stadions huvudentré framför världspressens och vår kamera. En aktivist som doktorerat på globala rättviserörelser berättade att WSF i hög grad präglas av den kultur som Italien - Spanien - Portugal - Brasilien har gemensamt; halv anarki, olika kommunistiska tendenser. När Nairobis slumfolk invaderade en presskonferens var de i sällskap med en fransk grupp långt ut på vänsterkanten - journalisterna överöstes med dess material om kampen i Frankrike. Vår aktivistkontakt hade också förstått att den internationella WSF-ledningen var på väg att splittras…
Men de lokala arrangörerna var omåttligt stolta och lyckliga. De hade lyckats ro iland detta jättejippo mycket bättre än vad WSF-ledningen vågat hoppas. Den bedriften ger nu genomslag i alla de många afrikanska organisationer som deltog - kanske det viktigaste resultatet av hela mötet.
Nudröjer det till 2009. När vi lämnade Nairobi var platsen för nästa möte ännu inte bestämd.
Den som är nyfiken på nobelkvinnorna kan kolla på http://www.nobelwomens initiative.org/home.php
Organisatörerna kommer säkert att fylla WSF's hemsida med spännande uppgifter från Nairobi. Ännu har det inte hänt: http://www.wsf2007.org/
Gahrton, mp3-aktuellt m.m.
av Lucifer
Veckans sensation på mediafronten är att Steve Jobs, mannen bakom Apple, har skrivit en artikel där han säger att Apple är emot det system, DRM, som hindrar mp3-musik köpt från en leverantör avlyssnas i en annan leverantörs spelare. Han skyller systemet på musikindustrin och vi är väl många som gärna tror den om all sköns dåligheter. Men Jobs själv säger aldrig något utan att tänka på marknadsföring och lönsamhet, så han har säkert blandade motiv för att skylla ifrån sig. T.ex. hotas hans företag med förbud i Norge därför att man hindrat konkurrensen mellan spelartillverkarna. Under tiden fortsätter jakten på fildelare i Sverige. Det var nog bara under valrörelsen partierna var intresserade av mer frihet. Okunnigheten om de nya medierna är ibland förbluffande. Svenska Dagbladet hade i onsdags en ledare där man som vanligt hyllade USA (ja, lite problem var det ju med Bush, men om bara han försvann…) och så nämnde man iPod-en. I nästa mening stod det om den kände filantropen, "Apples grundare Bill Gates". Jag kan bara försäkra att det var han inte.
Gahrton lämnar in
Per Gahrton har varit aktuell i veckan, av flera skäl. Han dömdes för rattfylla, med 0.2 promille. Man kan gissa att det bjöds på tårta hos polisen när han sattes fast - Gahrton är såvitt jag förstår djupt hatad i alla auktoritära och högersinnade kretsar och han omhändertogs snabbt av polisen vid Ecofin-demonstrationen i Malmö 2001. Signaturen Grr i denna tidning kommenterade f.ö. också Gahrtons bilfärd till Arlanda, men ur lite annorlunda vinkel: vad skulle han, miljöpartisten, med bil, det går ju utmärkta direkttåg till Arlanda!
En akustisk dyrgrip
Nåväl, i min dator samlar jag vissa politiska dyrgripar: texter, sånger etc. En hedersplats intar där sedan länge ett brottstycke ur den diskussion Dagens Eko ordnade dagen efter EU-omröstningen 1994. Gahrton har fem EU-anhängare mot sig som uppmanar honom att vara en god sportsman och förlorare. Gahrton blir allt mer förbannad och exploderar till slut när Bildt anlägger sin vänligt nedlåtande ton med en uppmaning om att ta det lugnt. Det är det sista Gahrton vill och han svarar: "Håll du truten på dig Carl Bildt …" Det är oförglömligt och var när det uttalades starkt befriande efter en av de mest manipulerade och obehagliga valkampanjer jag har upplevt.
Sanningen om folkpartiet
Till detta ljudklipp ska jag nu lägga valda citat ur den artikel Gahrton hade på DN Debatt i veckan. Han beskriver sin tid i politiken och säger därvid ett antal sanningar i första hand om folkpartiet:
"Den så kallade socialliberalismen var bara en tunn fernissa över en bastant, småreaktionär småborgerlig högerpolitik av värsta moralpopulistiska slag - vilken efter Bengt Westerbergs avgång som fp-ledare i mitten av 1990-talet har tillåtits breda ut sig och nu, som alla vet, utgör huvudfåran inom det tragiskt urartade partiet."
Det här är väl det närmaste man kan komma till att läsa lusen av ett parti?
Gahrton inventerar vilka nischer det kan finnas för nya partier och han hittar några. Men han nämner inte den uppenbara: den för ett rejält nationalistiskt och främlingsfientligt parti av typ det danska Folkepartiet. Han tror förstås på Miljöpartiets ljusa framtid. Jag är inte lika säker där - det har funnit ett starkt opportunistiskt drag i partiet under Peter Eriksson och då är det lätt att hamna i diket. Hur som helst, Gahrton slutar med ännu en salva mot sitt gamla parti:"Återstår folkpartiet. I tider av ökad personkontroll och integritetsinskränkning kunde man ju tycka att det skulle finnas en given plats i partifloran för ett liberalt frihetsparti. Men alla vet ju att Sveriges folkparti har bränt alla länkar till sitt liberala förflutna och tvärtom framstår som Storebrorspartiet nr 1. Ska vi få ett liberalt parti får det uppfinnas på nytt. Om folk inte tycker att mp och Fi redan står för det viktigaste arvet från den klassiska liberalismen."
Jag kommer att sakna Per Gahrton i politiken, men har den hemliga förhoppningen och tron att han inte kommer att förhålla sig helt tyst.
Tvärtomnyheter
Världsomfattande sanktioner mot kapprustningen hotar USA och Ryssland
USA:s president George Bush rekordsatsar på försvarsbudgeten. Med sina 2 900 miljarder dollar blir den USA:s största sedan andra världskriget. Utplaceringen av amerikanska robotramper i Tjeckien och Polen ökar allvarligt risken för kärnvapenkrig i Europa.
Samtidigt ökar Ryssland kraftigt antalet robotar för kärnvapenbestyckning. Bland annat ska 17 nya interkontinentala missiler avsedda för kärnstridsspetsar införskaffas.
- Det ingår i en omfattande militär satsning, meddelade Sergej Ivanov i Moskva på onsdagen i Moskva.
Den svenska regeringen är djupt oroad.
-De båda stormakternas kärnvapenrustningar skapar farligare spänningar än under det kalla kriget, säger utrikesminister Carl Bildt.
-Särskilt oroande är den amerikanska upptrappningen av hotet mot Iran, i synnerhet som vi vet att Israel förberett kärnvapenangrepp och att USA genom tillämpningen av så kallade preventiva krig i praktiken brutit förbudet mot anfallskrig.
-Vi överväger att tillsammans med världens fredsälskande folk genomföra världsomspännande sanktioner mot de båda stormakterna i ett försök att få dem att besinna sig.
Socialdemokraternas blivande partiledare Mona Sahlin instämmer.
-Det är inte ofta vi socialdemokrater är överens med Carl Bildt, men i det läge som inträtt uppskattar vi att han anslutit sig till den globala rörelsen mot kapprustningen. Vi är övertygade om att hela svenska folket stöder sanktionsförslaget.
Samtidigt rapporterar media i hela världen om jättelika fredsdemonstrationer. I Peking beräknar man att mer än två miljoner deltog i manifestationen. Himmelska Fridens torg rymde bara en liten del av demonstranterna.
TT-Stockholm, TT- Reuter, Washington och TT-AP Moskva
USA:s president George Bush rekordsatsar på försvarsbudgeten. Med sina 2 900 miljarder dollar blir den USA:s största sedan andra världskriget. Utplaceringen av amerikanska robotramper i Tjeckien och Polen ökar allvarligt risken för kärnvapenkrig i Europa.
Samtidigt ökar Ryssland kraftigt antalet robotar för kärnvapenbestyckning. Bland annat ska 17 nya interkontinentala missiler avsedda för kärnstridsspetsar införskaffas.
- Det ingår i en omfattande militär satsning, meddelade Sergej Ivanov i Moskva på onsdagen i Moskva.
Den svenska regeringen är djupt oroad.
-De båda stormakternas kärnvapenrustningar skapar farligare spänningar än under det kalla kriget, säger utrikesminister Carl Bildt.
-Särskilt oroande är den amerikanska upptrappningen av hotet mot Iran, i synnerhet som vi vet att Israel förberett kärnvapenangrepp och att USA genom tillämpningen av så kallade preventiva krig i praktiken brutit förbudet mot anfallskrig.
-Vi överväger att tillsammans med världens fredsälskande folk genomföra världsomspännande sanktioner mot de båda stormakterna i ett försök att få dem att besinna sig.
Socialdemokraternas blivande partiledare Mona Sahlin instämmer.
-Det är inte ofta vi socialdemokrater är överens med Carl Bildt, men i det läge som inträtt uppskattar vi att han anslutit sig till den globala rörelsen mot kapprustningen. Vi är övertygade om att hela svenska folket stöder sanktionsförslaget.
Samtidigt rapporterar media i hela världen om jättelika fredsdemonstrationer. I Peking beräknar man att mer än två miljoner deltog i manifestationen. Himmelska Fridens torg rymde bara en liten del av demonstranterna.
TT-Stockholm, TT- Reuter, Washington och TT-AP Moskva
Klimathotet och Lund
av Gunnar Sandin
Detta med klimathot är inte särskilt nytt. Inför folkomröstningen 1980 varnade den kärnkraftsvänliga s-tidningen Arbetet (salig i åminnelse) och sa att om inte de fossila bränslena byts ut så smälter all is och havet stiger tretti meter. Vi i VB tyckte det lät kul att Lund skulle bli hamnstad, men vi fick kärnkraft och klimatdiskussionen dog snabbt ut. Fast nu har det kommit nya klimatlarm, trots att kärnkraften går på högvarv (utom i Forsmark). Vad göra? Den här gången kunde vi till omväxling ta saken på allvar, inte skämta om den framtida fiskehamnen vid Mejeriet utan diskutera vad Lund, dess politiker och övriga befolkning kan göra. Jo vi vet att det viktiga är vad Kina och USA gör men charity begins, som bekant, at home. Därför några funderingar.
Charity begins in Revinge
Just nu behandlas i den kommunala apparaten ett förslag förslag till detaljplan för ett område vid kommunens yttersta gräns. Det handlar om tjugo villatomter i norra kanten av Revingeby, den gamla garnisonsorten. Regementet skapar visserligen sysselsättning ännu, men man får räkna med att flertalet av de nya invånarna kommer att arbetspendla till fjärran orter, till exempel centrala Lund. Persontrafiken på ortens egna järnvägar försvann 1939 respektive 1954. Buss 157 går hela 13 gånger om dagen måndagfredag men kräver byte i Sandby (om man inte ska till Eslöv), så inflyttarna räknar nog med att köra egen bil. Det räknar även stadsbyggnadskontorets planerare med för varje tomt har försetts med två bilplatser. Bilberoendet är bara en aspekt. Hur ska husen värmas? Sannolikt med el, som tack vare Eons sammankopplade nät delvis kommer från tyskt brunkol. Eller med pellets? Det biobränslet gör större nytta i fjärrvärmeanläggningar som är kombinerade med elproduktion.
Slutsats: planen bör underkännas, villorna bör inte byggas. Orter som Revingeby är till själva sin struktur och existens energikrävande.
Södra Vebarp
Satsningen på fjärrvärme var det kanske vettigaste inslaget i den energisparpolitik som initierades under Göran Perssons första år vid makten. Lund ligger väl framme, och bättre blir det när man har kört över de protesterande villaägarna i Örtofta och byggt ett stort biobränsleverk som kan komplettera hetvattenleveranserna från sockerbruket. Det vill säga: Lunds tätort ligger väl till. I de stora byarna, som vi för enkelhetens skull kan sammanfattas med namnet Södra Vebarp, är det el och olja som härskar. Också de skulle förmodligen behöva sina fjärrvärmeverk, men det är en stor och dyr investering.
Vänsterpartiet har yrvaket upptäckt att det saknar representation i och politik för Lunds landsbygd. Fjärrvärme vore en miljö- och klimatvänlig fråga att driva, men man bör inte vänta sej några lokala ovationer. Vi minns hur det gick när det skulle byggas en biogasfabrik åt Dalbyhållet, trots att det är helt naturligt att det luktar avföring på landet. Förslag om byggstopp lär heller inte bli populära. Vad de bägge exemplen visar hur viktigt det är att bygga, i vid mening, energieffektivt. Det finns en insikt om detta i policydokument som LundaMaTs II men tillämpningen är hittills svag. Det borde bli ändring på det nu.
Mer piska i trafiken!
Sen handlar det förstås om trafik. Om kollektivtrafik i allmänhet och eldriven sådan i synnerhet, om järn- och spårvägar. Det strategin, som kan kallas pull eller "morot", det vill säga att skapa ett attraktivt alternativ, kostar emellertid skjortan och tar, med nuvarande grannhänsyn och allsköns miljöprövningar en ohygglig tid att genomföra. Det finns en mycket billigare och framför allt snabbare strategi, push eller "piska". Den har många varianter som alla går ut på att försvåra bilkörandet: stänga av gator, upphöra med snöröjning och annat underhåll, fler gupp, högre p-avgifter men framför allt eliminering av p-platser. Finns det ingen plats att ställa bilen på så tar man den inte, en strategi som med framgång har tillämpats i Köpenhamn.
Ett småskaligt men konkret och aktuellt exempel, liksom det från Revinge: just nu planeras en gångtunnel under Fjelievägen som ska förbinda Nova och Mobilia. Gångtunnlar är väl bra? Nej, inte här. Förutom att pengarna kan användas bättre så binder man samman Novaområdet med en stor lågprisbutik för livsmedel, och så blir området bekvämare och attraktivare för bilister.
Glöm inte symbolerna!
Vi ska inte i klimatdebatten moralisera över enskilda personer, säger Fredrik Reinfeldt och fortsätter att köra sin stora jeep på Sveavägen. Jo, det ska man! Symbolhandlingar är viktiga. Ska klimatpolitiken bli trovärdig gäller för både individer (till exempel vänsterpartiets miljöansvarig Vilmer Andersen som körde sin stora förmånsbil parallellt med järnvägen mellan Malmö och Kristianstad), myndigheter och kommuner. Konkret för Lunds del: förbud för tjänsteresor med flyg till Stockholm, inga förmånsbilar till kommunala tjänstemän. Effekterna är måttliga men exemplet är viktigt.
Och hur ska politikerna driva detta? På alla sätt som står till buds: motioner, interpellationer, enkla frågor, reservationer, protokollsanteckningar. Inte minst gå in i debatten, på Internet och insändarsidor (gärna i VB). Visa att man leder utvecklingen, inte slappt följer den.
Charity begins in Revinge
Just nu behandlas i den kommunala apparaten ett förslag förslag till detaljplan för ett område vid kommunens yttersta gräns. Det handlar om tjugo villatomter i norra kanten av Revingeby, den gamla garnisonsorten. Regementet skapar visserligen sysselsättning ännu, men man får räkna med att flertalet av de nya invånarna kommer att arbetspendla till fjärran orter, till exempel centrala Lund. Persontrafiken på ortens egna järnvägar försvann 1939 respektive 1954. Buss 157 går hela 13 gånger om dagen måndagfredag men kräver byte i Sandby (om man inte ska till Eslöv), så inflyttarna räknar nog med att köra egen bil. Det räknar även stadsbyggnadskontorets planerare med för varje tomt har försetts med två bilplatser. Bilberoendet är bara en aspekt. Hur ska husen värmas? Sannolikt med el, som tack vare Eons sammankopplade nät delvis kommer från tyskt brunkol. Eller med pellets? Det biobränslet gör större nytta i fjärrvärmeanläggningar som är kombinerade med elproduktion.
Slutsats: planen bör underkännas, villorna bör inte byggas. Orter som Revingeby är till själva sin struktur och existens energikrävande.
Södra Vebarp
Satsningen på fjärrvärme var det kanske vettigaste inslaget i den energisparpolitik som initierades under Göran Perssons första år vid makten. Lund ligger väl framme, och bättre blir det när man har kört över de protesterande villaägarna i Örtofta och byggt ett stort biobränsleverk som kan komplettera hetvattenleveranserna från sockerbruket. Det vill säga: Lunds tätort ligger väl till. I de stora byarna, som vi för enkelhetens skull kan sammanfattas med namnet Södra Vebarp, är det el och olja som härskar. Också de skulle förmodligen behöva sina fjärrvärmeverk, men det är en stor och dyr investering.
Vänsterpartiet har yrvaket upptäckt att det saknar representation i och politik för Lunds landsbygd. Fjärrvärme vore en miljö- och klimatvänlig fråga att driva, men man bör inte vänta sej några lokala ovationer. Vi minns hur det gick när det skulle byggas en biogasfabrik åt Dalbyhållet, trots att det är helt naturligt att det luktar avföring på landet. Förslag om byggstopp lär heller inte bli populära. Vad de bägge exemplen visar hur viktigt det är att bygga, i vid mening, energieffektivt. Det finns en insikt om detta i policydokument som LundaMaTs II men tillämpningen är hittills svag. Det borde bli ändring på det nu.
Mer piska i trafiken!
Sen handlar det förstås om trafik. Om kollektivtrafik i allmänhet och eldriven sådan i synnerhet, om järn- och spårvägar. Det strategin, som kan kallas pull eller "morot", det vill säga att skapa ett attraktivt alternativ, kostar emellertid skjortan och tar, med nuvarande grannhänsyn och allsköns miljöprövningar en ohygglig tid att genomföra. Det finns en mycket billigare och framför allt snabbare strategi, push eller "piska". Den har många varianter som alla går ut på att försvåra bilkörandet: stänga av gator, upphöra med snöröjning och annat underhåll, fler gupp, högre p-avgifter men framför allt eliminering av p-platser. Finns det ingen plats att ställa bilen på så tar man den inte, en strategi som med framgång har tillämpats i Köpenhamn.
Ett småskaligt men konkret och aktuellt exempel, liksom det från Revinge: just nu planeras en gångtunnel under Fjelievägen som ska förbinda Nova och Mobilia. Gångtunnlar är väl bra? Nej, inte här. Förutom att pengarna kan användas bättre så binder man samman Novaområdet med en stor lågprisbutik för livsmedel, och så blir området bekvämare och attraktivare för bilister.
Glöm inte symbolerna!
Vi ska inte i klimatdebatten moralisera över enskilda personer, säger Fredrik Reinfeldt och fortsätter att köra sin stora jeep på Sveavägen. Jo, det ska man! Symbolhandlingar är viktiga. Ska klimatpolitiken bli trovärdig gäller för både individer (till exempel vänsterpartiets miljöansvarig Vilmer Andersen som körde sin stora förmånsbil parallellt med järnvägen mellan Malmö och Kristianstad), myndigheter och kommuner. Konkret för Lunds del: förbud för tjänsteresor med flyg till Stockholm, inga förmånsbilar till kommunala tjänstemän. Effekterna är måttliga men exemplet är viktigt.
Och hur ska politikerna driva detta? På alla sätt som står till buds: motioner, interpellationer, enkla frågor, reservationer, protokollsanteckningar. Inte minst gå in i debatten, på Internet och insändarsidor (gärna i VB). Visa att man leder utvecklingen, inte slappt följer den.
"EXPLOSIVT!.."
av Gunnar Stensson
Veckobladet kommer i fortsättningen att rapportera från Utbildningsnämndens presskonferenser en gång i månaden. Kostnaderna för Lunds skolor omfattar ungefär halva kommunens budget. Utbildningspolitiken är central i debatt och opinionsbildning. Den snabba tillväxten i Lund och dess omgivningar ställer idag skolpolitiker och skoladministratörer inför stora utmaningar. Samtidigt driver de borgerliga partierna igenom omfattande organisatoriska förändringar inom skolområdet. Skolminister Jan Björklund presenterade måndagen den 5 ett kontroversiellt förslag till en gymnasiereform som ska genomföras 2010.
Femton procents tillväxt före 2013, 30 procent före 2025.
Det byggs som aldrig förr i Lund. Grävmaskiner bökar i leran, kranar vajar bland farande moln, byggnadsställningar skakar i blåsten, tyska långtradare med byggelement mal sönder gatornas asfalt, gator stängs av - och plötsligt, när man svänger om ett hörn i utkanten av Lund, upptäcker man en helt ny stadsdel med prydliga leksakshus i glada pastellfärger på fält där betorna växte. Vi upplever det dagligen när vi går eller cyklar eller åker buss i Lund.
Utbyggnaden och förändringarna skapar förhoppningar och friktioner. Aktuell för dagen är debatten om översiktsplanen för Linero - Norränga - Stora Råby.
Hur stor är då den planerade utbyggnaden, räknat i siffror och tid? Fakta kan hämtas från Utbyggnadsprogram för Lunds kommun, UBT. En intressant tabell presenteras i ärende 9 på utbildningsnämndens dagordning. Det är ett remissförslag som ska behandlas på sammanträdet den 15 februari.
-Om de konsekvenser som kan räknas fram utifrån UBT:s siffror stämmer, står Lunds skolor inför så stora förändringar, att utvecklingen kan betecknas som explosiv, påpekade skoldirektör Sten-Bertil Olsson.
Det finns idag cirka 50 000 bostäder i Lund. Fram till 2013 tillkommer 6 589 bostäder. Det innebär en femtonprocentig tillväxt. 2014 till 2019 byggs ytterligare 3755, och 2020 till 2025 3780. Totalt innebär detta en ökning av antalet bostäder med 30 procent.
Vilka blir konsekvenserna för miljö, skola, samhällsservice, trafik och Lunds geografiska utbredning?
Eftersom programmet är ute på remiss får vi snart besked från nämnder, styrelser och politiska partier.
Förskolor och grundskolor
Konsekvenser av den föreslagna utbyggnaden för skolområdet har räknats fram av Elin Ejsing Johansson.
Antalet barn som efterfrågar förskoleplats ökar med 1500 fram till 2013. Till dess behövs 110 nya förskoleavdelningar.
Grundskolan växer med tio nya paralleller.
En fördel med utbyggnadsprogrammet är att det gör det möjligt att i god tid planera för barnens behov av en god och trafiksäker uppväxtmiljö med tillgång till utbildningslokaler och utemiljöer.
Men det kommer att kosta. Utbyggnaden av grundskole- och förskolelokalerna kommer att kosta cirka 190 miljoner per år fram till 2013.
Två nya gymnasier i Lund?
Och konsekvenserna för gymnasiet?
Som jag skrev i VB för någon månad sedan kulminerade antalet 16-åringar i Lund och samverkanskommunerna under innevarande läsår. Lunds gymnasier har därför just nu fler elever än någonsin tidigare.
Det innebär att det är trångt, mycket trångt, på skolorna, särskilt på Katte, Spyken och Polhem. Från 2009 kommer elevantalet att sjunka något, vilket kan leda till viss lättnad.
Men nedgången blir kortvarig - om den alls äger rum. Förverkligas utbyggnadsprogrammet ökar antalet Lundagymnasister med 950 fram till 2013. Och då är inte samverkanskommunernas elever räknade! Staffanstorp, Lomma, Burlöv och Kävlinge växer snabbare än Lund. Idag utgör eleverna därifrån 43 procent av elevantalet i Lunds gymnasieskolor. Inom kort kommer deras andel vara större än 50 procent. I så fall ökar antalet gymnasister i Lund och samverkanskommunerna kanske med 2000 till år 2013. Det skulle fylla två nya gymnasieskolor!
Gymnasier i Hjärup och Kävlinge?
Detta kräver ett radikalt nytänkande. Och tiden är knapp.
-Kanske väljer någon eller några av samverkanskommunerna att bygga egna gymnasieskolor, något som de faktiskt debatterade för tio år sedan, menade utbildningsnämndens ordförande Louise Rehn (m). Det nuvarande samverkansavtalet ska snart omförhandlas.
Lomma och Staffanstorp skulle kunna samsas om ett gymnasium i Hjärup. Kävlinge skulle kunna bygga ut sin yrkesutbildning till ett fullständigt gymnasium.
Men eleverna har idag rätt att välja i vilken gymnasieskola de vill gå. Skulle ett gymnasium i Hjärup eller Kävlinge kunna konkurrera med Lunds gymnasier?
För den händelse den största delen av ökningen hamnar i Lund räcker det inte med att bygga ut de nuvarande gymnasierna. De är redan för stora. Möjligen skulle Vipan kunna expandera något. Men minst ett nytt gymnasium skulle behövas. Hur skall det i så fall infogas i Lund? Det finns inte med i utbyggnadsprogrammet.
Klart är att marknaden för gymnasiefriskolorna växer. Många av dem klarar en måttlig expansion. Nya kan etableras. Men vill vi att deras redan betydande andel i Lunds gymnasieutbildning ska öka ytterligare eller finns det en smärtgräns?
Och hur påverkas planeringen av utbildningsminister Jan Björklunds förslag om tre studievägar, en med yrkesprogram, en med lärlingsprogram och en med studieförberedande program?
Flertalet lundagymnasister väljer idag studieförberedande program. Den andelen kommer troligen inte att minska utan snarare öka när yrkesprogrammen inte längre ger högskolebehörighet.
Stora förändringar, många frågor.
Femton procents tillväxt före 2013, 30 procent före 2025.
Det byggs som aldrig förr i Lund. Grävmaskiner bökar i leran, kranar vajar bland farande moln, byggnadsställningar skakar i blåsten, tyska långtradare med byggelement mal sönder gatornas asfalt, gator stängs av - och plötsligt, när man svänger om ett hörn i utkanten av Lund, upptäcker man en helt ny stadsdel med prydliga leksakshus i glada pastellfärger på fält där betorna växte. Vi upplever det dagligen när vi går eller cyklar eller åker buss i Lund.
Utbyggnaden och förändringarna skapar förhoppningar och friktioner. Aktuell för dagen är debatten om översiktsplanen för Linero - Norränga - Stora Råby.
Hur stor är då den planerade utbyggnaden, räknat i siffror och tid? Fakta kan hämtas från Utbyggnadsprogram för Lunds kommun, UBT. En intressant tabell presenteras i ärende 9 på utbildningsnämndens dagordning. Det är ett remissförslag som ska behandlas på sammanträdet den 15 februari.
-Om de konsekvenser som kan räknas fram utifrån UBT:s siffror stämmer, står Lunds skolor inför så stora förändringar, att utvecklingen kan betecknas som explosiv, påpekade skoldirektör Sten-Bertil Olsson.
Det finns idag cirka 50 000 bostäder i Lund. Fram till 2013 tillkommer 6 589 bostäder. Det innebär en femtonprocentig tillväxt. 2014 till 2019 byggs ytterligare 3755, och 2020 till 2025 3780. Totalt innebär detta en ökning av antalet bostäder med 30 procent.
Vilka blir konsekvenserna för miljö, skola, samhällsservice, trafik och Lunds geografiska utbredning?
Eftersom programmet är ute på remiss får vi snart besked från nämnder, styrelser och politiska partier.
Förskolor och grundskolor
Konsekvenser av den föreslagna utbyggnaden för skolområdet har räknats fram av Elin Ejsing Johansson.
Antalet barn som efterfrågar förskoleplats ökar med 1500 fram till 2013. Till dess behövs 110 nya förskoleavdelningar.
Grundskolan växer med tio nya paralleller.
En fördel med utbyggnadsprogrammet är att det gör det möjligt att i god tid planera för barnens behov av en god och trafiksäker uppväxtmiljö med tillgång till utbildningslokaler och utemiljöer.
Men det kommer att kosta. Utbyggnaden av grundskole- och förskolelokalerna kommer att kosta cirka 190 miljoner per år fram till 2013.
Två nya gymnasier i Lund?
Och konsekvenserna för gymnasiet?
Som jag skrev i VB för någon månad sedan kulminerade antalet 16-åringar i Lund och samverkanskommunerna under innevarande läsår. Lunds gymnasier har därför just nu fler elever än någonsin tidigare.
Det innebär att det är trångt, mycket trångt, på skolorna, särskilt på Katte, Spyken och Polhem. Från 2009 kommer elevantalet att sjunka något, vilket kan leda till viss lättnad.
Men nedgången blir kortvarig - om den alls äger rum. Förverkligas utbyggnadsprogrammet ökar antalet Lundagymnasister med 950 fram till 2013. Och då är inte samverkanskommunernas elever räknade! Staffanstorp, Lomma, Burlöv och Kävlinge växer snabbare än Lund. Idag utgör eleverna därifrån 43 procent av elevantalet i Lunds gymnasieskolor. Inom kort kommer deras andel vara större än 50 procent. I så fall ökar antalet gymnasister i Lund och samverkanskommunerna kanske med 2000 till år 2013. Det skulle fylla två nya gymnasieskolor!
Gymnasier i Hjärup och Kävlinge?
Detta kräver ett radikalt nytänkande. Och tiden är knapp.
-Kanske väljer någon eller några av samverkanskommunerna att bygga egna gymnasieskolor, något som de faktiskt debatterade för tio år sedan, menade utbildningsnämndens ordförande Louise Rehn (m). Det nuvarande samverkansavtalet ska snart omförhandlas.
Lomma och Staffanstorp skulle kunna samsas om ett gymnasium i Hjärup. Kävlinge skulle kunna bygga ut sin yrkesutbildning till ett fullständigt gymnasium.
Men eleverna har idag rätt att välja i vilken gymnasieskola de vill gå. Skulle ett gymnasium i Hjärup eller Kävlinge kunna konkurrera med Lunds gymnasier?
För den händelse den största delen av ökningen hamnar i Lund räcker det inte med att bygga ut de nuvarande gymnasierna. De är redan för stora. Möjligen skulle Vipan kunna expandera något. Men minst ett nytt gymnasium skulle behövas. Hur skall det i så fall infogas i Lund? Det finns inte med i utbyggnadsprogrammet.
Klart är att marknaden för gymnasiefriskolorna växer. Många av dem klarar en måttlig expansion. Nya kan etableras. Men vill vi att deras redan betydande andel i Lunds gymnasieutbildning ska öka ytterligare eller finns det en smärtgräns?
Och hur påverkas planeringen av utbildningsminister Jan Björklunds förslag om tre studievägar, en med yrkesprogram, en med lärlingsprogram och en med studieförberedande program?
Flertalet lundagymnasister väljer idag studieförberedande program. Den andelen kommer troligen inte att minska utan snarare öka när yrkesprogrammen inte längre ger högskolebehörighet.
Stora förändringar, många frågor.
Vänsterpartiets konferens om ansvarsutredningen
Stockholm, riksdagshuset
20-21 januari 2007
• Lars Ohly inledde om hur vi behöver både en demokratiska och effektiv organisation av staten och kommunerna. Lika för alla i landet krockar med att kommunen har självstyre. Att kunna utkräva ansvar är en viktig del i ansvarskommitténs arbete.
• Dagens huvudtalare var Hans Andersson som sitter i Ansvarskommittén för oss. Hans redogjorde för kommitténs direktiv, vad som ändrat sig efter vägen och vad slutsatserna nu blir. Medlemskapet i EU är en anledning till att vi måste tänka i regioner. Landstingens problem att klara vårdens utveckling är en annan. Hans är av den uppfattningen att vi behöver ha det offentliga Sverige organiserat mer kraftfullt för att vara en motkraft mot kapitalismen. Ansvarsutredningen landar i att inte föreslå någon ny stor kommunsamman- slagningsreform. Eg finns det inget samband mellan kommunstorlek och ekonomi, och små kommuner är inte lika varann till sin struktur. Däremot ska länsstyrelserna följa de små kommunernas utveckling, och det ska finnas stöd och pengar för att underlätta frivillig sammanslagning. Ansvarskommittén kommer vidare att föreslå att vi bibehåller rättighetslagstiftning som LASS , LSS mm, men är försiktiga med att utveckla mer pga dess höga kostnader. De kommer ev att föreslå en lag om att staten och kommunerna/landstingen/regionerna måste samråda innan staten hittar på uppgifter för kommunerna.
Det som kommer att orsaka rabalder, dvs den regionala indelningen av Sverige: De kommer att föreslå 6-9 regioner som helst var och en ska ha ett universitetssjukhus för kunskapsspridning av vårdens utveckling. De kommer inte att rita kartan, och de kommer inte att ha synpunkter på om nuvarande län delas eller håller ihop. Statens olika verksamheter ska indela sig så att det stämmer med de nya regionerna. Länsstyrelserna avlövas , landshövdingarna försvinner, och vi får direktvalda parlament i regionerna med beskattningsmakt. 1 princip kommer de nya regionerna att likna dagens Skåne och Västra Götaland med tex regional utveckling, och pengar till det, som en viktig uppgift. Kommunerna släpper olika former av tillsynsansvar till staten.
Regioner med 1-2 milj mv, regionsjukhus, universitet en indelning av Sverige, indelas i arbetsmarknadsregioner. Tidsplanen är kort. Det krävs beslut sommaren 2008 för direktvalda regionparlament 2010.
• Eva-Britt Svensson , MEP, och Tommy Jansson , partikansliet, talade om Regionernas Europa som illustration över hur många europeiska länder är regionindelade.
• Åsa Ehinger-Berling, SKL, gjorde en kort sammanfattning av vad Hans sagt, och gav SKL synpunkter. De är nöjda med att det inte blir tvingande kommunsammanslagning. SKL vill inte släppa tillsynen till staten. Utjämningssystemet är nödvändigt men behöver ses över. Eg har vi bra vård i Sverige men vi måste lösa de problem som ändå finns. Staten bör styra sjukvården mer med normer och kunskap och mindre med planer och samordnare. Det är viktigt att Ansvarskommitténs förslag blir av, och att tidspianen håller.
•Vilmer Andersen, Skåne, och Anette Ternstedt, Västra Götaland, pratade om sina respektive regioners uppdrag, och ur det tycker att det fungerar. En i huvudsak positiv bild.
• Bengt Göransson ,fd kulturminister (s) och demokratiutredare, gav sin syn på demokrati. Om att medborgaren inte får bli kund, och att vi inte får bli "butiksföreståndare". Vi ska inte vara så angelägna om att ta många beslut i majoritet, utan tänka efter mer. Valfrihet är inte detsamma som frihet. Underhållande och tänkvärt, men obegripligt nog hade han i princip inget att säga om ansvarskommitténs förslag.
• Bente Nielsen, från SF som är vårt danska systerparti, berättade om den snabba och genomgripande indelningsreform som Danmark gått igenom . Danmark har nu fem regioner och 95 kommuner ( med minst 30.000 my/kommun.) En utredning la fyra förslag. SF gjorde en stor satsning på att engagera partiet och andra i att komma fram till vilket de ville ha, men ett annat förslag vann senare majoritet i Danmark ,och har genomförts emot SFs och Enhedslistans val av reform.
• Under de två dagarnas konferens genomfördes tre grupparbeten med diskussioner om demokrati och hur Vänsterpartiet ska ta ställning. Paritkansliet samlade ihop anteckningar från grupperna.
• Sammanfattningsvis tycker jag så här: Ansvarskommitténs förslag blir ganska bra, bättre än vad jag eg befarat. En anledning är nog att Hans A gjort enjätteinsats, och styrt bort vissa delar som tex att förstatliga vården, lägga ut på privata entreprenörer osv, liksom att vi slipper en stor kommunreform. Aven om vi säger hundra gånger att "kartritandet" inte är det viktiga kommer vi i Värmland att hamna där: Slåss för att få vara själva ,dela oss, eller tillhöra Örebrohållet eller V.a Götalandshållet eller möjligen Dalarna/Gävleborg. Vi har i DS beslutat, mycket odramatiskt, att vi vill höra samman med länen åt Örebrohållet. Men det beslutet gäller bara tills vi tar ett nytt beslut... Ansvarskommitténs slutrapport med förslag kommer 28 februari
Vid anteckningarna, Lena Karlsson
20-21 januari 2007
• Lars Ohly inledde om hur vi behöver både en demokratiska och effektiv organisation av staten och kommunerna. Lika för alla i landet krockar med att kommunen har självstyre. Att kunna utkräva ansvar är en viktig del i ansvarskommitténs arbete.
• Dagens huvudtalare var Hans Andersson som sitter i Ansvarskommittén för oss. Hans redogjorde för kommitténs direktiv, vad som ändrat sig efter vägen och vad slutsatserna nu blir. Medlemskapet i EU är en anledning till att vi måste tänka i regioner. Landstingens problem att klara vårdens utveckling är en annan. Hans är av den uppfattningen att vi behöver ha det offentliga Sverige organiserat mer kraftfullt för att vara en motkraft mot kapitalismen. Ansvarsutredningen landar i att inte föreslå någon ny stor kommunsamman- slagningsreform. Eg finns det inget samband mellan kommunstorlek och ekonomi, och små kommuner är inte lika varann till sin struktur. Däremot ska länsstyrelserna följa de små kommunernas utveckling, och det ska finnas stöd och pengar för att underlätta frivillig sammanslagning. Ansvarskommittén kommer vidare att föreslå att vi bibehåller rättighetslagstiftning som LASS , LSS mm, men är försiktiga med att utveckla mer pga dess höga kostnader. De kommer ev att föreslå en lag om att staten och kommunerna/landstingen/regionerna måste samråda innan staten hittar på uppgifter för kommunerna.
Det som kommer att orsaka rabalder, dvs den regionala indelningen av Sverige: De kommer att föreslå 6-9 regioner som helst var och en ska ha ett universitetssjukhus för kunskapsspridning av vårdens utveckling. De kommer inte att rita kartan, och de kommer inte att ha synpunkter på om nuvarande län delas eller håller ihop. Statens olika verksamheter ska indela sig så att det stämmer med de nya regionerna. Länsstyrelserna avlövas , landshövdingarna försvinner, och vi får direktvalda parlament i regionerna med beskattningsmakt. 1 princip kommer de nya regionerna att likna dagens Skåne och Västra Götaland med tex regional utveckling, och pengar till det, som en viktig uppgift. Kommunerna släpper olika former av tillsynsansvar till staten.
Regioner med 1-2 milj mv, regionsjukhus, universitet en indelning av Sverige, indelas i arbetsmarknadsregioner. Tidsplanen är kort. Det krävs beslut sommaren 2008 för direktvalda regionparlament 2010.
• Eva-Britt Svensson , MEP, och Tommy Jansson , partikansliet, talade om Regionernas Europa som illustration över hur många europeiska länder är regionindelade.
• Åsa Ehinger-Berling, SKL, gjorde en kort sammanfattning av vad Hans sagt, och gav SKL synpunkter. De är nöjda med att det inte blir tvingande kommunsammanslagning. SKL vill inte släppa tillsynen till staten. Utjämningssystemet är nödvändigt men behöver ses över. Eg har vi bra vård i Sverige men vi måste lösa de problem som ändå finns. Staten bör styra sjukvården mer med normer och kunskap och mindre med planer och samordnare. Det är viktigt att Ansvarskommitténs förslag blir av, och att tidspianen håller.
•Vilmer Andersen, Skåne, och Anette Ternstedt, Västra Götaland, pratade om sina respektive regioners uppdrag, och ur det tycker att det fungerar. En i huvudsak positiv bild.
• Bengt Göransson ,fd kulturminister (s) och demokratiutredare, gav sin syn på demokrati. Om att medborgaren inte får bli kund, och att vi inte får bli "butiksföreståndare". Vi ska inte vara så angelägna om att ta många beslut i majoritet, utan tänka efter mer. Valfrihet är inte detsamma som frihet. Underhållande och tänkvärt, men obegripligt nog hade han i princip inget att säga om ansvarskommitténs förslag.
• Bente Nielsen, från SF som är vårt danska systerparti, berättade om den snabba och genomgripande indelningsreform som Danmark gått igenom . Danmark har nu fem regioner och 95 kommuner ( med minst 30.000 my/kommun.) En utredning la fyra förslag. SF gjorde en stor satsning på att engagera partiet och andra i att komma fram till vilket de ville ha, men ett annat förslag vann senare majoritet i Danmark ,och har genomförts emot SFs och Enhedslistans val av reform.
• Under de två dagarnas konferens genomfördes tre grupparbeten med diskussioner om demokrati och hur Vänsterpartiet ska ta ställning. Paritkansliet samlade ihop anteckningar från grupperna.
• Sammanfattningsvis tycker jag så här: Ansvarskommitténs förslag blir ganska bra, bättre än vad jag eg befarat. En anledning är nog att Hans A gjort enjätteinsats, och styrt bort vissa delar som tex att förstatliga vården, lägga ut på privata entreprenörer osv, liksom att vi slipper en stor kommunreform. Aven om vi säger hundra gånger att "kartritandet" inte är det viktiga kommer vi i Värmland att hamna där: Slåss för att få vara själva ,dela oss, eller tillhöra Örebrohållet eller V.a Götalandshållet eller möjligen Dalarna/Gävleborg. Vi har i DS beslutat, mycket odramatiskt, att vi vill höra samman med länen åt Örebrohållet. Men det beslutet gäller bara tills vi tar ett nytt beslut... Ansvarskommitténs slutrapport med förslag kommer 28 februari
Vid anteckningarna, Lena Karlsson
2007-02-01
Veckans Goja
Gojas teckning beskriver den debatt som varit om den svenske utrikesministerns brist på oberoende gentemot Ryssland.Nu kan man läsa i medierna om hur olika länder som t ex Tyskland förbereder rättsliga åtgärder mot lagvidriga kidnappningar utförda av CIA. I Sverige är det liksom tidigare helt tyst om den olagliga avvisningen av de två egyptierna Ahmed Giza och Mohammad Alzery 2001.
VB ställer sig osökt frågan, hur många ledband kan man gå i samtidigt?
Polisen kvar i stan!
av Gr
Polisen har börjat bygga till sitt hus på Byggmästaregatan men en del av personalen klagar, enligt Skånskan. Det blir trångt, säger man, det saknas p-platser för de anställda och allmänheten har svårt att komma till.
Det är klokt av polisledningen att inte bry sej om kritiken. Blir det för trångt är potentialen för förtätning stor på Väster med dess centralt belägna villatomter. Lediga p-platser finns under västra stationstorget. Och som representant för den allmänhet som någon gång har ärende till polisen tycker jag att huset ligger centralt och bra, på bekvämt cykelavstånd. Illa vore om det fanns långt ute på ett blåsigt industriområde, som exempelvis Landsarkivet och allt fler fackexpeditioner. Det är utmärkt att stora kontorsarbetsplatser av polishusets typ ligger nära järnvägsstationen.
Ett skäl till. Det talas mycket om att stärka stadskärnan och cityhandeln. Jag är övertygad om att en av de starkaste besöksmagneterna skulle vara patrullerande poliser av gammal god typ, som ibland kunde stå mitt i gatan och visa hur man kör och går men för det mesta kunde vanka omkring på trottoarerna och med sin blotta närvaro hålla bus och felparkerare och trottoarcyklister borta. Till kommenderingen borde väljas fryntliga personer, gärna lätt rödblommiga, kanske med en viss övervikt och medicinskt behov av att promenera. Och de skulle förstås behöva ha rimligt avstånd till sin bas.
Det är klokt av polisledningen att inte bry sej om kritiken. Blir det för trångt är potentialen för förtätning stor på Väster med dess centralt belägna villatomter. Lediga p-platser finns under västra stationstorget. Och som representant för den allmänhet som någon gång har ärende till polisen tycker jag att huset ligger centralt och bra, på bekvämt cykelavstånd. Illa vore om det fanns långt ute på ett blåsigt industriområde, som exempelvis Landsarkivet och allt fler fackexpeditioner. Det är utmärkt att stora kontorsarbetsplatser av polishusets typ ligger nära järnvägsstationen.
Ett skäl till. Det talas mycket om att stärka stadskärnan och cityhandeln. Jag är övertygad om att en av de starkaste besöksmagneterna skulle vara patrullerande poliser av gammal god typ, som ibland kunde stå mitt i gatan och visa hur man kör och går men för det mesta kunde vanka omkring på trottoarerna och med sin blotta närvaro hålla bus och felparkerare och trottoarcyklister borta. Till kommenderingen borde väljas fryntliga personer, gärna lätt rödblommiga, kanske med en viss övervikt och medicinskt behov av att promenera. Och de skulle förstås behöva ha rimligt avstånd till sin bas.
Staffanstorpsbanan igen
av Gr
Vi kommenterade förra veckan den spårvägsutfart mot Staffanstorp som skisseras på översiktsplanen för Norrängaområdet och såg den som ett illavarslande tecken på hur ogenomtänkta spårplanerna är hos Lunds kommun planerare. Vi påpekade att spårvägen till Staffanstorp borde gå den gena vägen, den som fastlades 1875.
Nu ser vi på planen över Högevallsområdet (som det skrivs om på annan plats) att där faktiskt är tänkt en spårväg till Staffanstorp, det vill säga en konvertering av det befintliga industrispåret. Bra. Men.
För det första berättades att den hållplats som var inritad utanför badhuset nu hade strukits "eftersom det var så nära till järnvägsstationen". Förlåt, men är inte meningen med en spårväg att man ska kunna stanna till vid viktiga målpunkter?
För det andra undrar man med spänning hur man har tänkt sej fortsättningen just till stationen. På 1930-talet började kommunen faktiskt köpa in tomter för ett tredje spår på sträckan, men det kom av sej när staten vägrade att överta Revingebanan. Att Banverket skulle släppa in spårvagnar på sitt trånga dubbelspår genom Armaturkurvan kan man glömma. Nygatan? I Lissabon går det spårvagnar på trängre gator än så, men vi kan föreställa oss protesterna från Sven-Thore Holm och hans grannar.
Så intrycket kvarstår: kommunens spårplaner är inte särskilt genomtänkta.
Nu ser vi på planen över Högevallsområdet (som det skrivs om på annan plats) att där faktiskt är tänkt en spårväg till Staffanstorp, det vill säga en konvertering av det befintliga industrispåret. Bra. Men.
För det första berättades att den hållplats som var inritad utanför badhuset nu hade strukits "eftersom det var så nära till järnvägsstationen". Förlåt, men är inte meningen med en spårväg att man ska kunna stanna till vid viktiga målpunkter?
För det andra undrar man med spänning hur man har tänkt sej fortsättningen just till stationen. På 1930-talet började kommunen faktiskt köpa in tomter för ett tredje spår på sträckan, men det kom av sej när staten vägrade att överta Revingebanan. Att Banverket skulle släppa in spårvagnar på sitt trånga dubbelspår genom Armaturkurvan kan man glömma. Nygatan? I Lissabon går det spårvagnar på trängre gator än så, men vi kan föreställa oss protesterna från Sven-Thore Holm och hans grannar.
Så intrycket kvarstår: kommunens spårplaner är inte särskilt genomtänkta.
Inget tåg till Sturup!
av Gr
Lokala intressenter vill bygga järnväg till Sturup och har bland annat bett Lunds kommun yttra sej om planerna. Tjänstemännen med stadsbyggnadschefen i spetsen är svala i sitt förslag till svar och säger att Lund har spårintressen österut som är viktigare.
Det finns anledning för politikerna att skärpa svaret. Vi är ofta positiva till järnvägsutbyggnad här i Veckobladet men banan till Sturup bör inte byggas. För det första därför att flygplatsens verksamhet bör begränsas och på längre sikt avvecklas helt (möjligen med undantag för lite trevliga segelplan). För det andra för att trafiken skulle bli svårt olönsam även med nuvarande flygtrafik, vilket erfarenheterna från Europas cirkla femti flygplatser med spåranslutning visar. Och för det tredje för att järnvägspengarna behövs mycket bättre på andra håll.
Det finns anledning för politikerna att skärpa svaret. Vi är ofta positiva till järnvägsutbyggnad här i Veckobladet men banan till Sturup bör inte byggas. För det första därför att flygplatsens verksamhet bör begränsas och på längre sikt avvecklas helt (möjligen med undantag för lite trevliga segelplan). För det andra för att trafiken skulle bli svårt olönsam även med nuvarande flygtrafik, vilket erfarenheterna från Europas cirkla femti flygplatser med spåranslutning visar. Och för det tredje för att järnvägspengarna behövs mycket bättre på andra håll.
Mörkrets hjärta 3
av Gunnar Stensson
Är det en realistisk plan för fred och försoning eller ett stycke kallblodig propaganda avsedd att få oss att överse med de etiopiska truppernas invasion i Somalia och de folkrättsvidriga angreppen från USA:s väpnade styrkor som dödat civila somalier, förstört byar och tvingat tusentals på flykt?
Så här ser i alla fall den plan ut som har stöd från FN och EU.
Den provisoriska regeringen som installerats i Mogadishu av den etiopiska armén ska bilda en koalitionsregering med företrädare för de islamiska domstolarna och andra grupper. Detta är ett krav från EU.
Åtminstone en ledande representant för de islamiska domstolarna, Sheik Sharif Ahmed, är beredd att ställa upp.
Den etiopiska invasionsstyrkan ska återvända till Etiopien och ersättas av en fredsbevarande styrka från afrikanska unionen.
Hindren för planens förverkligande är många. Den provisoriska regeringen accepterar inte en koalitionsregering. Inga trupper från afrikanska unionen finns att tillgå. Följaktligen kommer den av många somalier avskydda etiopiska armén att stanna under överskådlig tid, vilket kan vara den etiopiska regeringens hemliga avsikt.
Detta talar för kaos och ett lågintensivt krig som snabbt försvinner från våra media. Mogadishu riskerar att återgår till det kaos som rådde i femton år innan de islamiska domstolarna lyckades upprätta ett civilt samhälle.
PS
Under det dryga halvåret då de islamiska domstolarna styrde Mogadishu rådde fred i staden. Många svensksomalier passade på att för första gången på länge besöka sitt hemland.
Sedan kom den etiopisk-amerikanska invasionen.
Vi har tidigare hört om de problem som drabbat de svensksomaliska turisterna i Mogadishu.
Nu kommer rapporter om att svensksomalier stupat i striderna mot den etiopiska armén, och åtminstone en har bekräftats vara fängslad i Kenya och utlämnad till de somaliska myndigheterna. Fler svensksomalier påstås vara tillfångatagna. Vi får nog höra mer om detta.
Så här ser i alla fall den plan ut som har stöd från FN och EU.
Den provisoriska regeringen som installerats i Mogadishu av den etiopiska armén ska bilda en koalitionsregering med företrädare för de islamiska domstolarna och andra grupper. Detta är ett krav från EU.
Åtminstone en ledande representant för de islamiska domstolarna, Sheik Sharif Ahmed, är beredd att ställa upp.
Den etiopiska invasionsstyrkan ska återvända till Etiopien och ersättas av en fredsbevarande styrka från afrikanska unionen.
Hindren för planens förverkligande är många. Den provisoriska regeringen accepterar inte en koalitionsregering. Inga trupper från afrikanska unionen finns att tillgå. Följaktligen kommer den av många somalier avskydda etiopiska armén att stanna under överskådlig tid, vilket kan vara den etiopiska regeringens hemliga avsikt.
Detta talar för kaos och ett lågintensivt krig som snabbt försvinner från våra media. Mogadishu riskerar att återgår till det kaos som rådde i femton år innan de islamiska domstolarna lyckades upprätta ett civilt samhälle.
PS
Under det dryga halvåret då de islamiska domstolarna styrde Mogadishu rådde fred i staden. Många svensksomalier passade på att för första gången på länge besöka sitt hemland.
Sedan kom den etiopisk-amerikanska invasionen.
Vi har tidigare hört om de problem som drabbat de svensksomaliska turisterna i Mogadishu.
Nu kommer rapporter om att svensksomalier stupat i striderna mot den etiopiska armén, och åtminstone en har bekräftats vara fängslad i Kenya och utlämnad till de somaliska myndigheterna. Fler svensksomalier påstås vara tillfångatagna. Vi får nog höra mer om detta.
Demokratiskt genombrott?
av Lucifer
Nu har monologen blivit till dialog säger många och pekar på Internets möjligheter att låta var och en sätta upp sin lilla blogg och att låta människor komma med kommentarer och invändningar till tidningsartiklar och TV-program. Jo, Internet är underbart på många sätt och ger möjligheter att dela med sig och ta emot information som ligger utanför massmarknaden. Det är ju också den här nättidningen ett exempel på.Unga arga män
Men handlar det också om ett stort demokratiskt genombrott? Jackie Ashley i The Guardian tror inte det. Hur stor del av befolkningen använder Internet? Tja, i Sverige kanske 60 procent. De som inte gör det är de fattiga, gamla och lågutbildade. Undersökningar tyder f.ö. på att 25 % av befolkningen också i framtiden inte kommer att använda sig av Internet. Vad används det till? Jo, skriva brev, chatta, kolla på porr, spela spel, köpa grejer.
Men de som har bloggar eller som skriver kommentarer till tidningsartiklar eller deltar på diskussionsajter, vem är de? Jo, i England är de unga män, i regel rejält förbannade och med utpräglad politisk högerinriktning.
Reaktionär dominans
Så är det så klart i Sverige också. Kolla in ett dussin bloggar, sådana som inte bara handlar om hur katten mår, och du ska finna att det är höger som gäller. Kolla Sveriges mest lästa blogg, Linda Skugges i Expressen, och du möter klassiska högersynpunkter, skickligt och obehagligt framförda. Läs läsarkommentarerna till någon in- eller utrikespolitisk analys i Svenska Dagbladet och bli nerslagen av den råa reaktionära dominansen. Här hade man trott att Svenska Dagbladets läsekrets numera inte längre bestod av arroganta företrädare för överklassen utan omfattade någotsånär förnuftiga och framstegvänliga människor, säg som Fredrik Reinfeldt. Alls icke, de som framträder här hatar ryssar, invandrare och socialdemokrater och är stolta över det.
Det är så klart inget fel i att alla möjliga människor och åsikter kommer till tals och det är utmärkt att tekniken möjliggör detta. Men man ska nog inte förväxla Internetdebattörerna med folkets röst och man ska definitivt inte räkna ut de traditionella medierna vare sig det gäller papperstidningar eller torgmöten. Det sägs att Hilary Clinton tänker lägga det mesta av sitt krut på Internet. Jag skulle vilja avråda från det.
Hasta la Vista!
När vi ändå är inne på datorrelaterade grejer: det här var veckan då Microsoft sjösatte sin nya stolthet, operativsystemet Vista, med ny användarkontaktyta, starkt inspirerad av Macens System X har jag förstått. Sverige är Microsoftland och bara Lunds kommunala förvaltningar lär väl komma att bidra med några miljoner till programvaruföretagets vinst. Det finns likvärdiga eller bättre och nästan kostnadsfria alternativ, men de kräver att man bryr sig och det är där det brister.
Vårkänslor
Att tala om vädret betraktas ofta som kallprat (ursäkta) men sanningen är att vädret och årstidsskiftningarna har ett avgörande inflytande över våra liv och påverkar vårt mentala allmäntillstånd. Att det går för sig att tala om väder och vind och växtlighet också i en politisk tidskrift lärde jag mig av Kingsley Martins veckokrönikor Critic's Diary i New Statesman på 1960-talet. De slutade inte sällan med små betraktelser om hur det var med rosorna i trädgården.
Alltså drar jag mig inte för att tala om aktuella vårtecken. Nu är det lite ambivalent med vårtecken i år: det bör ju ha varit vinter för att man med obeslöjad glädje ska tala om vårtecken och där brister det i år. Men visst, det räckte långt med den köldknäpp vi hade i förra veckan där det gick ner till - 6 på nätterna. Och det är ju inte för sent än med snöstorm och liknande stimulerande katastrofer.
Nu har jag faktiskt inte mycket att rapportera om våren. Talgoxarna är förstås i gång och filar sedan flera veckor, men det är mest rutin. Ljuset återvänder på bred front, jovisst. Det jag närmast vill berätta , mest för att det gjorde mig på gott humör, är att råkorna har börjat provskräna lite i UB-parken. Redan för fjorton dagar sedan kunde man iaktta parvis uppträdande och nu i veckan fanns det par uppe i bona. Det lovar gott och jag ser fram mot en fin och ljudlig råksäsong.
755 p-platser till?
av Gunnar Sandin
Ni har nog sett att det ska hända stora saker vid Högevall och på angränsande del av Klostergården. Badhuset ska byggas ut med bland annat femtimetersbassäng och nytt äventyrsbad. Söder om ringvägen har som bekant glasmästare Paulsson tagit initiativ till islada och handbollshall med möjlighet att användas till konferenser och andra evenemang. Vederbörande kommnala nämnder har godkänt projekten trots att de sammanlagda beräknade byggkostnaderna på kort tid har sprungit i höjden från 207 till 493 miljoner.
Men det räcker inte. Det är tänkt att ett parkeringshus med 545 platser ska byggas någonstans mittmellan (byggnadskontoret och p-bolaget har lite olika uppfattningar om var) anläggningarna och betjäna båda. Tillsammans med befintlig markparkering och reservutrymmen ska det finnas plats för totalt 925 bilar, mot 170 idag.
Samtidigt publiceras den nya FN-rapporten om klimathotet. Experterna förordar en drastisk minskning av vägtrafikens utsläpp. Tala om tajming!
Två stora frågor
De kommunala p-husen har byggts ut kraftigt under senare år. Beläggningen och intäkterna ökar men det finns fortfarande gott om plats i både Dammgården och Lund C. Boendeparkeringen expanderar men det går trögare med tillfällighetsparkeringen för besökare till stadskärnan.
Från det nu projekterade p-huset är det relativt långt till alla bostadshus, så huset är i princip enbart till för besökare av stadsparken och de olika sportanläggningarna. Och därmed uppstår det stora frågetecken för p-bolaget som helst ska gå med vinst:
• Hur många evenemang blir det som fyller p-huset? Stadshallen har mest lokala besökare. Till bad och gym kommer fler körande, men idag räcker de 170 platserna gott utom vid stora handbollsmatcher. Arenasporternas attraktivitet växlar även om just handbollen har haft en trogen publik i Lund. Vad ishockeyn beträffar vet vi att det inte räcker med en hall och att det knappast räcker med hundra miljoner för att ställa ett allsvenskt lag på benen. Tänker glasmästarn göra en Percy? Och kommer man att kunna konkurrera med Percys arena i Hyllie, som blir klar tidigare, om de stora regionala evenemangen?
• Ett p-hus har en normal avskrivningstid av 25 år. Hur många bilar kör det omkring år 2032 med tanke på klimathot och oljebrist?
Båda frågorna är svåra att besvara, men man kan konstatera att ingen tycks ha gjort ett allvarligt försök. Ändå går planeringen ut på att p-huset ska stå klart i september 2008, om 19 månader, trots att det förutom kalkyl saknas både fastställt läge, arkitektuppdrag och byggmästare.
Kommer därtill att det anses att gångbron över ringvägen måste klimatskyddas för att besökarna i Paulssons hall ska kunna lockas över, och att stadsarkitekten tolkar ett fullmäktigebeslut som att det ska planteras ett träd för varje ny p-plats. Det blir (om vi räknar bort reservplatserna) 455 träd gånger x kronor.
Kommer ytterligare därtill att det idag saknas samordning av de olika projekten.
Källbymölla
Dessa osäkra faktorer i kombination med de våldsamma fördyringarna gör att man gärna skulle se att någon tog ett fast grepp om hela komplexet. Och försökte se långt in i en osäker miljöframtid. Det gäller inte bara bilarna: ska vi verkligen använda en allt knappare och dyrare el till konstis?
Området ligger mellan två järnvägsspår. På det ena kör godståg till Tetra Pak men i framtiden kanske spårvagnar till Staffanstorp, se särskild notis. Det andra är stambanan till Malmö. Argumenten för att återuppliva Källbymölla hållplats för pågatåg stärks ju mer som bebyggelsen på Klostergården och i Värpinge växer. Och den hållplatsen skulle ligga på kort gångavstånd från arenorna.
Det finns inte plats på spåren, säger Banverket. Men gör en deal, snälla kommun! Låt Banverket bygga ut fyra spår fram till Högevall i utbyte mot en hållplats, och var beredd till en lätt subvention av anläggningen.
Men det räcker inte. Det är tänkt att ett parkeringshus med 545 platser ska byggas någonstans mittmellan (byggnadskontoret och p-bolaget har lite olika uppfattningar om var) anläggningarna och betjäna båda. Tillsammans med befintlig markparkering och reservutrymmen ska det finnas plats för totalt 925 bilar, mot 170 idag.
Samtidigt publiceras den nya FN-rapporten om klimathotet. Experterna förordar en drastisk minskning av vägtrafikens utsläpp. Tala om tajming!
Två stora frågor
De kommunala p-husen har byggts ut kraftigt under senare år. Beläggningen och intäkterna ökar men det finns fortfarande gott om plats i både Dammgården och Lund C. Boendeparkeringen expanderar men det går trögare med tillfällighetsparkeringen för besökare till stadskärnan.
Från det nu projekterade p-huset är det relativt långt till alla bostadshus, så huset är i princip enbart till för besökare av stadsparken och de olika sportanläggningarna. Och därmed uppstår det stora frågetecken för p-bolaget som helst ska gå med vinst:
• Hur många evenemang blir det som fyller p-huset? Stadshallen har mest lokala besökare. Till bad och gym kommer fler körande, men idag räcker de 170 platserna gott utom vid stora handbollsmatcher. Arenasporternas attraktivitet växlar även om just handbollen har haft en trogen publik i Lund. Vad ishockeyn beträffar vet vi att det inte räcker med en hall och att det knappast räcker med hundra miljoner för att ställa ett allsvenskt lag på benen. Tänker glasmästarn göra en Percy? Och kommer man att kunna konkurrera med Percys arena i Hyllie, som blir klar tidigare, om de stora regionala evenemangen?
• Ett p-hus har en normal avskrivningstid av 25 år. Hur många bilar kör det omkring år 2032 med tanke på klimathot och oljebrist?
Båda frågorna är svåra att besvara, men man kan konstatera att ingen tycks ha gjort ett allvarligt försök. Ändå går planeringen ut på att p-huset ska stå klart i september 2008, om 19 månader, trots att det förutom kalkyl saknas både fastställt läge, arkitektuppdrag och byggmästare.
Kommer därtill att det anses att gångbron över ringvägen måste klimatskyddas för att besökarna i Paulssons hall ska kunna lockas över, och att stadsarkitekten tolkar ett fullmäktigebeslut som att det ska planteras ett träd för varje ny p-plats. Det blir (om vi räknar bort reservplatserna) 455 träd gånger x kronor.
Kommer ytterligare därtill att det idag saknas samordning av de olika projekten.
Källbymölla
Dessa osäkra faktorer i kombination med de våldsamma fördyringarna gör att man gärna skulle se att någon tog ett fast grepp om hela komplexet. Och försökte se långt in i en osäker miljöframtid. Det gäller inte bara bilarna: ska vi verkligen använda en allt knappare och dyrare el till konstis?
Området ligger mellan två järnvägsspår. På det ena kör godståg till Tetra Pak men i framtiden kanske spårvagnar till Staffanstorp, se särskild notis. Det andra är stambanan till Malmö. Argumenten för att återuppliva Källbymölla hållplats för pågatåg stärks ju mer som bebyggelsen på Klostergården och i Värpinge växer. Och den hållplatsen skulle ligga på kort gångavstånd från arenorna.
Det finns inte plats på spåren, säger Banverket. Men gör en deal, snälla kommun! Låt Banverket bygga ut fyra spår fram till Högevall i utbyte mot en hållplats, och var beredd till en lätt subvention av anläggningen.
Biverkningar av ishall och evenemangshall
av Gunnar Stensson
På torsdag beslutar kommunstyrelsen om byggandet av den nya hallen på Klostergårdens idrottsplats. Det är slutet på en ibland häpnadsväckande följetong i minst tio år. För den som frusit i den gamla ishallen är det välkommet.
Men biverkningar finns. De styr de ofta mer än projektet man fokuserar på. Slå gärna upp telefonkatalogens karta över området så blir nedanstående lättare att följa.
På den av kommunen producerade översiktskartan ser vi två grova pilar som pekar in mot idrottsplatsen. De utgår från Nordanväg! Texten säger: "INFART TILL IDROTTSOMRÅDE & ARENA". Inne på idrottsområdet finns en ruta med texten: "ca 100 parkeringsplatser".
Detta oroar oss klostergårdsbor. Hur blir det med Nordanväg? Tät biltrafik med buller och avgaser mellan husen i Klostervallen och kyrkan?
Längs Källbyvägen innanför järnvägen står texten: "ca 300 parkeringsplatser". Vad händer med cykelstråket som förbinder stadsparken med Höje å? Ska cyklisterna finnas kvar?
På den ödsliga nordvästsidan av järnvägen finns texten: "alternativ reservparkering". Varför "alternativ"? Varför "reserv"? Detta är ju den självfallna parkeringen och infarten till den nya hallen!
Visst vore det bättre att föra trafiken via Stattenavägen och Åkerlunds och Rausings väg och anlägga en parkering nordväst om järnvägen och ishallen. Helst underjordisk. Då skulle de boende längs Nordanväg befrias från det hotande bilkaoset.
En viadukt under järnvägen kunde fungera som infart från parkeringen till idrottsplatsen. I anslutning till den borde en pågatågshållplats anläggas så att publiken vid stora evenemang kunde komma med tåg från Malmö och andra orter. Dit kunde också bussar till is- och evenemangshallen dirigeras.
Kartan föreslår ett nytt cykelstråk söderut alldeles framför den planerade hallen. Det viker av åt öster och fortsätter genom det stora bostadsområde som planeras på parkeringsplatsen nordöst om idrottsplatsen. En parkering byggs under bostadsområdet. Infarten ligger så att bilarna på väg till parkeringen kommer att möta cyklisterna på cykelstråket vid korsningen Östanväg-Nordanväg.
Vi i Klostergårdens byalag kan inte acceptera de biverkningar som blir följden om planen förverkligas i föreliggande skick. Huvudskälen är två. 1. Det skulle definitivt sätta stopp för förbindelsen mellan stadsparken och naturområdet vid Källby och Höje å. 2. Nordanväg skulle förvandlas till ett rykande trafikhelvete som försämrade miljön för de boende.
Men dessa olägenheter skulle kanske undvikas om parkering och infarter i stället förlades på andra sidan järnvägen.
Gunnar Stensson, sekreterare i Klostergårdens byalag
Men biverkningar finns. De styr de ofta mer än projektet man fokuserar på. Slå gärna upp telefonkatalogens karta över området så blir nedanstående lättare att följa.
På den av kommunen producerade översiktskartan ser vi två grova pilar som pekar in mot idrottsplatsen. De utgår från Nordanväg! Texten säger: "INFART TILL IDROTTSOMRÅDE & ARENA". Inne på idrottsområdet finns en ruta med texten: "ca 100 parkeringsplatser".
Detta oroar oss klostergårdsbor. Hur blir det med Nordanväg? Tät biltrafik med buller och avgaser mellan husen i Klostervallen och kyrkan?
Längs Källbyvägen innanför järnvägen står texten: "ca 300 parkeringsplatser". Vad händer med cykelstråket som förbinder stadsparken med Höje å? Ska cyklisterna finnas kvar?
På den ödsliga nordvästsidan av järnvägen finns texten: "alternativ reservparkering". Varför "alternativ"? Varför "reserv"? Detta är ju den självfallna parkeringen och infarten till den nya hallen!
Visst vore det bättre att föra trafiken via Stattenavägen och Åkerlunds och Rausings väg och anlägga en parkering nordväst om järnvägen och ishallen. Helst underjordisk. Då skulle de boende längs Nordanväg befrias från det hotande bilkaoset.
En viadukt under järnvägen kunde fungera som infart från parkeringen till idrottsplatsen. I anslutning till den borde en pågatågshållplats anläggas så att publiken vid stora evenemang kunde komma med tåg från Malmö och andra orter. Dit kunde också bussar till is- och evenemangshallen dirigeras.
Kartan föreslår ett nytt cykelstråk söderut alldeles framför den planerade hallen. Det viker av åt öster och fortsätter genom det stora bostadsområde som planeras på parkeringsplatsen nordöst om idrottsplatsen. En parkering byggs under bostadsområdet. Infarten ligger så att bilarna på väg till parkeringen kommer att möta cyklisterna på cykelstråket vid korsningen Östanväg-Nordanväg.
Vi i Klostergårdens byalag kan inte acceptera de biverkningar som blir följden om planen förverkligas i föreliggande skick. Huvudskälen är två. 1. Det skulle definitivt sätta stopp för förbindelsen mellan stadsparken och naturområdet vid Källby och Höje å. 2. Nordanväg skulle förvandlas till ett rykande trafikhelvete som försämrade miljön för de boende.
Men dessa olägenheter skulle kanske undvikas om parkering och infarter i stället förlades på andra sidan järnvägen.
Gunnar Stensson, sekreterare i Klostergårdens byalag
2007-01-25
VB i pressen
VB blir som alla andra publicister lycklig över att citeras i den stora världen.
Ännu lyckligare skulle vi bli över ett svar på den citerade frågan.
Mörkrets hjärta 2
av Gunnar Stensson
Samtidigt som media visar storslagna bilder från World Social Forum i Nairobi meddelar TT-Reuters i ett telegram från Mogadishu att flyende somalier, självfallet betecknade som islamistiska krigare, jagas av amerikanska elitsoldater och den kenyanska armén längs gränsen mellan Somalia och Kenya.
Kenyas regering låter kedja dem som infångas till händer och fötter och överlämnar dem till den etiopiska invasionsarmén. Den kenyanske juristen Harun Ndubi fruktar att de riskerar att möta samma öde som Saddam Hussein.
Andra telegram berättar om nya strider i det Mogadishu, som för första gången på femton år åtnjutit sex månader av fred under de islamiska domstolarna, en fred som nu brutits för överskådlig tid i detta nya afrikanska Irak.
Den etiopiska invasionen ges ett sken av legalitet genom stödet från den provisoriska somaliska regeringen.
Denna regering består av ett antal krigsherrar. Under de två år den existerat har den befunnit sig i en provinsstad, levt på subventioner från USA och bidat sin tid.
Etiopiens invasion och de amerikanska flott- och bombangreppen har nu installerat den i Mogadishu.
I ett propagandautspel häromdagen insamlades några vapen från krigsherrar som stöder regimen, samtidigt som en etiopisk general förklarade att den etiopiska armén skulle lämna Mogadishu.
Men ockupationsarmén blir kvar i Somalia och det amerikanska hangarfartyget lurar utanför kusten, ständigt berett att skicka ut sina bombplan, som på några minuter kan nå varje del av landet.
Och världsopinionen orkar inte engagera sig för det som sker i ett litet afrikanskt land, i synnerhet när maktbalansen ser ut som den gör.
World Social Forum skulle kunna fördöma aggressionen som strider mot internationell rätt och de mänskliga och demokratiska rättigheterna.
Det kan också välja att bli en täckmantel som ger regeringarna i Etiopien, Kenya och USA fria händer att fortsätta sin våldsutövning.
Social Forum i Skåne valde 2002 att avstå från att demonstrera mot USA:s planer att angripa Irak.
Kenyas regering låter kedja dem som infångas till händer och fötter och överlämnar dem till den etiopiska invasionsarmén. Den kenyanske juristen Harun Ndubi fruktar att de riskerar att möta samma öde som Saddam Hussein.
Andra telegram berättar om nya strider i det Mogadishu, som för första gången på femton år åtnjutit sex månader av fred under de islamiska domstolarna, en fred som nu brutits för överskådlig tid i detta nya afrikanska Irak.
Den etiopiska invasionen ges ett sken av legalitet genom stödet från den provisoriska somaliska regeringen.
Denna regering består av ett antal krigsherrar. Under de två år den existerat har den befunnit sig i en provinsstad, levt på subventioner från USA och bidat sin tid.
Etiopiens invasion och de amerikanska flott- och bombangreppen har nu installerat den i Mogadishu.
I ett propagandautspel häromdagen insamlades några vapen från krigsherrar som stöder regimen, samtidigt som en etiopisk general förklarade att den etiopiska armén skulle lämna Mogadishu.
Men ockupationsarmén blir kvar i Somalia och det amerikanska hangarfartyget lurar utanför kusten, ständigt berett att skicka ut sina bombplan, som på några minuter kan nå varje del av landet.
Och världsopinionen orkar inte engagera sig för det som sker i ett litet afrikanskt land, i synnerhet när maktbalansen ser ut som den gör.
World Social Forum skulle kunna fördöma aggressionen som strider mot internationell rätt och de mänskliga och demokratiska rättigheterna.
Det kan också välja att bli en täckmantel som ger regeringarna i Etiopien, Kenya och USA fria händer att fortsätta sin våldsutövning.
Social Forum i Skåne valde 2002 att avstå från att demonstrera mot USA:s planer att angripa Irak.
Fel länk. Feltänk
av Gunnar Sandin
Utbyggnadsplanen för Norränga öster om Linero ställs nu ut. Den har tidigare kritiserats här i VB, inte så mycket för sitt innehåll (det är till exempel trevligt med nya sjöar) utan för läget. Det är långt nog att cykla från östra Linero till centrala stan, nu får fyratusen invånare en ännu längre väg.
Nej, det som nu får mej att reagera är några streckade pilar som pekar från Norränga söderut mot Staffanstorp och som symboliserar "Lundalänken". Fågelvägen mellan Staffanstorp och Lund C är drygt sex kilometer och den järnväg som fanns till 1960 var inte många hundra meter längre. Men nu skisseras alltså en spårförbindelse som är nästan dubbelt så lång. Hur attraktiv blir den förbindelsen för resenärer mellan de båda orterna? Den planerade spårvagnen ska ju bland annat göra upphåll på niotio hållplatser under vägen.
Lundalänken håller på att bli en alltmer innehållslös formel. Den existerar som bekant i form av en bussgata från sjukhuset till Sandbyvägen, medan biten närmast stan är gator med delvis kaotisk trafik. Det har sagts att den ska spårläggas en gång men inga medel finns avsatta på någon politisk nivå, och hur den ska förlängas är högst oklart. Det har skisserats spår till Sandby och till Dalby, det har talats om en avstickare till de delar av Brunnshög som ligger för långt från hållplatserna och nu ska alltså även Staffanstorp kopplas på.
Att länken når sjukhuset, LTH och Ideon är väl bra, men man kan undra över resandeunderlaget vid Brunnshög där det samtidigt planeras ett parkeringshus med 700 platser. Och framför allt: den största enskilda kategorin pendlare till Lund från de berörda orterna är gymnasieelever, men ingen av stadens fyra gymnasieskolor nås bekvämt från länken. Den skisserade förlängningen till Staffanstorp visar att ingen har tänkt särskilt djupt kring Lundalänken och kring Lunds framtida kollektivförbindelser med sitt närmaste omland. Skulden? Ja, inte drabbar den i första hand den nuvarande kommunledningen som bara har fungerat några månader. Försummelsen och/eller feltänkandet har i stället funnits hos den förra majoriteten, den rödgröna.
Nej, det som nu får mej att reagera är några streckade pilar som pekar från Norränga söderut mot Staffanstorp och som symboliserar "Lundalänken". Fågelvägen mellan Staffanstorp och Lund C är drygt sex kilometer och den järnväg som fanns till 1960 var inte många hundra meter längre. Men nu skisseras alltså en spårförbindelse som är nästan dubbelt så lång. Hur attraktiv blir den förbindelsen för resenärer mellan de båda orterna? Den planerade spårvagnen ska ju bland annat göra upphåll på niotio hållplatser under vägen.
Lundalänken håller på att bli en alltmer innehållslös formel. Den existerar som bekant i form av en bussgata från sjukhuset till Sandbyvägen, medan biten närmast stan är gator med delvis kaotisk trafik. Det har sagts att den ska spårläggas en gång men inga medel finns avsatta på någon politisk nivå, och hur den ska förlängas är högst oklart. Det har skisserats spår till Sandby och till Dalby, det har talats om en avstickare till de delar av Brunnshög som ligger för långt från hållplatserna och nu ska alltså även Staffanstorp kopplas på.
Att länken når sjukhuset, LTH och Ideon är väl bra, men man kan undra över resandeunderlaget vid Brunnshög där det samtidigt planeras ett parkeringshus med 700 platser. Och framför allt: den största enskilda kategorin pendlare till Lund från de berörda orterna är gymnasieelever, men ingen av stadens fyra gymnasieskolor nås bekvämt från länken. Den skisserade förlängningen till Staffanstorp visar att ingen har tänkt särskilt djupt kring Lundalänken och kring Lunds framtida kollektivförbindelser med sitt närmaste omland. Skulden? Ja, inte drabbar den i första hand den nuvarande kommunledningen som bara har fungerat några månader. Försummelsen och/eller feltänkandet har i stället funnits hos den förra majoriteten, den rödgröna.
Veckans Goja
Inspirationskälla
Bilden här ovan fick Goja inspiration till av DN:s huvudledare den 17/1.
VB citerar slutet på denna ledare till fromma för alla er som likt tjänstgörande redaktör mera sällan läser andra regioners lokaltidningar.
"I en tid då svenska soldater alltmer används för att stödja demokrati, marknadsekonomi och social utveckling i andra länder, är det inte mer än rimligt att försvaret får tillgång till biståndsmedel. I somras var det delvis en ekonomisk fråga att Sverige inte skickade mer än en kustkorvett till Libanon, trots att behoven var större och delvis annorlunda.
En sådan reform skulle också kunna bli startpunkten för en omprövning av den traditionella biståndspolitiken, som på det stora hela aldrig fungerat effektivt. Sverige skulle röra sig bort från det vaga enprocentsmålet mot en utvecklingspolitik som förenar militär och civil hjälp till verkligt nationsbyggande i fattiga och krisdrabbade länder.
På köpet skulle Sida kunna få ett nytt namn: Swedish International Defense Agency.
VB citerar slutet på denna ledare till fromma för alla er som likt tjänstgörande redaktör mera sällan läser andra regioners lokaltidningar.
"I en tid då svenska soldater alltmer används för att stödja demokrati, marknadsekonomi och social utveckling i andra länder, är det inte mer än rimligt att försvaret får tillgång till biståndsmedel. I somras var det delvis en ekonomisk fråga att Sverige inte skickade mer än en kustkorvett till Libanon, trots att behoven var större och delvis annorlunda.
En sådan reform skulle också kunna bli startpunkten för en omprövning av den traditionella biståndspolitiken, som på det stora hela aldrig fungerat effektivt. Sverige skulle röra sig bort från det vaga enprocentsmålet mot en utvecklingspolitik som förenar militär och civil hjälp till verkligt nationsbyggande i fattiga och krisdrabbade länder.
På köpet skulle Sida kunna få ett nytt namn: Swedish International Defense Agency.
Folkpartiet kulturmarodörerna
av Gunnar Stensson
"Vi har idag tre stadsdelsbibliotek inom cykelavstånd från stadsbiblioteket, på Järnåkra, Klostergården och Väster. Samtidigt finns det stadsdelar som inte har någon service alls. Kanske kan några av biblioteken ersättas av ett par nya bokbussar." säger Gösta-John Bredberg i SDS 21 januari.
- Det ska vi klara av snabbt för att sedan kunna ägna oss åt roligare saker, fortsätter han.
Tre kulturella motståndscentra
Järnåkras befolkning fördubblas väl nästan genom nybyggnationen i Margretetorp och på Karhögs torg. Biblioteket är områdets kulturella och samhälleliga samlingspunkt. I dagarna föreläser Sigrid Kahle om islam i ett arrangemang som den vitala biblioteksföreningen står för.
Med fyra nya femvåningshus ökar Klostergårdens befolkning med en fjärdedel Biblioteksföreningen Klok, Klostergårdskultur driver tillsammans med biblioteket barnkulturverksamhet, kulturverksamhet, föreläsningar, musikarrangemang. Biblioteket är områdets kärna och demokratiska brännpunkt inom gångavstånd inte minst för stadsdelens många pensionärer.
Biblioteket och biblioteksföreningen på Väster har den kanske mest avancerade kulturverksamheten av de tre ovannämnda stadsdelsbiblioteken.
Men när befolkningen växer skär allianspartierna ner servicen. När inkomsterna växer gnetar de.
Bokbussar och cykelavstånd till stadsbiblioteket! Snabba beslut för att sedan göra roliga saker! Festa med kultur- och fritidsnämnden kanske.
Det ska vi stoppa! Och ju mer kultur och demokrati nedmonteras av allianspartierna, dess tråkigare ska de få det och dess tyngre ska deras fall bli!
Knoddarna i rika Lund gnetar för profiten
Det handlar ju om att rika Lund monterar ner fundamenten för kultur och demokrati. Genom alla år har vi haft råd med dessa bibliotek, trots 90-talets finansiella kaos och trots alla tidigare sparprogram.
Underbudgeterad verksamhet
Kultur- och fritids ska spara 9 miljoner! Uppenbarligen är verksamheten underbudgeterad. Det menar till och med ledande moderater. Det som krävs är att budgeten revideras så att resurserna ökar . Leder detta till underskott i kommunens ekonomi (osannolikt med de växande inkomster som Lunds snabba tillväxt genererar) får man väl höja skatten nästa år och slita den månatliga Macdonaldshamburgaren ur de borgerliga väljarnas glupska gap.
Uthållig kamp för kultur och demokrati
Vi kan lova att biblioteksföreningarna i Järnåkra, Klostergården och på Väster ska göra det hett om öronen på kulturmarodörerna. Och vi väntar oss starkt politiskt stöd från s, mp, v och dv.
Gunnar Stensson, demokratisk vänster.
- Det ska vi klara av snabbt för att sedan kunna ägna oss åt roligare saker, fortsätter han.
Tre kulturella motståndscentra
Järnåkras befolkning fördubblas väl nästan genom nybyggnationen i Margretetorp och på Karhögs torg. Biblioteket är områdets kulturella och samhälleliga samlingspunkt. I dagarna föreläser Sigrid Kahle om islam i ett arrangemang som den vitala biblioteksföreningen står för.
Med fyra nya femvåningshus ökar Klostergårdens befolkning med en fjärdedel Biblioteksföreningen Klok, Klostergårdskultur driver tillsammans med biblioteket barnkulturverksamhet, kulturverksamhet, föreläsningar, musikarrangemang. Biblioteket är områdets kärna och demokratiska brännpunkt inom gångavstånd inte minst för stadsdelens många pensionärer.
Biblioteket och biblioteksföreningen på Väster har den kanske mest avancerade kulturverksamheten av de tre ovannämnda stadsdelsbiblioteken.
Men när befolkningen växer skär allianspartierna ner servicen. När inkomsterna växer gnetar de.
Bokbussar och cykelavstånd till stadsbiblioteket! Snabba beslut för att sedan göra roliga saker! Festa med kultur- och fritidsnämnden kanske.
Det ska vi stoppa! Och ju mer kultur och demokrati nedmonteras av allianspartierna, dess tråkigare ska de få det och dess tyngre ska deras fall bli!
Knoddarna i rika Lund gnetar för profiten
Det handlar ju om att rika Lund monterar ner fundamenten för kultur och demokrati. Genom alla år har vi haft råd med dessa bibliotek, trots 90-talets finansiella kaos och trots alla tidigare sparprogram.
Underbudgeterad verksamhet
Kultur- och fritids ska spara 9 miljoner! Uppenbarligen är verksamheten underbudgeterad. Det menar till och med ledande moderater. Det som krävs är att budgeten revideras så att resurserna ökar . Leder detta till underskott i kommunens ekonomi (osannolikt med de växande inkomster som Lunds snabba tillväxt genererar) får man väl höja skatten nästa år och slita den månatliga Macdonaldshamburgaren ur de borgerliga väljarnas glupska gap.
Uthållig kamp för kultur och demokrati
Vi kan lova att biblioteksföreningarna i Järnåkra, Klostergården och på Väster ska göra det hett om öronen på kulturmarodörerna. Och vi väntar oss starkt politiskt stöd från s, mp, v och dv.
Gunnar Stensson, demokratisk vänster.
Wachtmeisters fot
av Gunnar Stensson
-Hör nu på här! Höje å landskapsvårdsplan blir det inget av! Ni har börjat i alldeles fel ände. Det som behöver göras är något helt annat! Se till att stoppa inflyttningen till Lund! Det är den som är problemet. Men det begriper ni inte. Och inte vågar ni göra något åt den. Och beträffande ån så är det är markägarna som bestämmer. Vi kan den. Vi har skött den i tvåhundra år.
(Vilket väl är precis den tid då ån förstördes genom att fåran rätades, våtmarkerna dikades ut och övergödningen förorenade vattnet. De skador som kommunerna nu försöker åtgärda.)
-Landskapsvårdsplanen! Jag sätter ner min fot och säger stopp!
Det är Claes Wachtmeister, tidigare herre på Trolleberg, som talar med feodalherrens självklara medvetenhet om sin överlägsenhet.
Var tredje är kines.
-Alldeles för många flyttar in. Var tredje som föds är en kines. Jag sätter ner foten och säger stopp. Fast det är jävligt jobbigt. Och politikerna är så jävla fega. Gör något åt inflyttningen! (detta till Björn Abelsson, som är ordförande vid samrådsmötet om Höje å landskapsvårdsplan på Tekniska förvaltningen onsdagen den 23).
Bolmen förorenar.
-Och vet ni var vattnet till Lund kommer ifrån? Från Bolmen, i Småland! Tjugu mil härifrån. Det visste ni inte, va? Och så bygger dom sjuttonvåningshus i Lund och i alla våningarna finns det toaletter och så spolar dom och så kommer vattnet ut i Höje å. Ni är så jävla okunniga. Jag har minsann känt professorer i kulturgeografi vid Lunds universitet som begrep något! Och professorer i juridik som vet vad lagen säger om mark och äganderätt! Dom var trevliga.
Funktionshindrade vid ån? Nej tack!
-Och ni tänker göra stigar för funktionshindrade vid ån! Haha! Det blir inget av med det! Aldrig på mina ägor! Skulle allmänheten drälla omkring i massor nere vid ån? Jag var där och jagade i höstas.
Ätten bestämmer.
-Och det kan jag tala om för er, mina herrar i Höje å-kommitten, att jag har släktingar på Björnstorp och på andra ställen längs ån också, så det blir ingenting av med landskapsvårdsplanen nånstans!
-Och har ni sett hur det ser ut mellan Sankt Lars och järnvägen? En enda stor jävla damm. Det är så ni sköter ån. Och det är inte den enda. Varenda damm svämmar över!
-Världen fördärvas och ni sysslar med ett sånt här skitprojekt! Nej, stoppa inflyttningen
till Lund i stället! Men det är ni politiker för fega för.
Demokrati är ett misstag!
-Jag ska tala om för er att jag är ingen politiker! Jag är social men jag är inte demokrat! Demokrati är ett stort misstag. Nivellering. Likriktning. Jag sätter ner foten fast det är jävligt jobbigt.
Samråd
Kommunalpolitik är intressant. Runt bordet i tekniska förvaltningens sammanträdesrum sitter Björn Abelsson (s), Tranje Danielsson (m), tidigare ordförande i vattendragsförbundet, två representanter för dikesföretagen (de gick innan mötet var slut i protest mot Wachtmeisters tirader), några duktiga tjänstemän från tekniska förvaltningen, ett par bönder och tre stycken från Klostergårdens byalag.
Tranje Danielsson försöker värja sig mot de adliga attackerna:
-Nu tar du väl ändå i, Claes. Jag har flera dammar på mina ägor och stigar nästan så fina som golfbanor som är tillgängliga för vandrare. Och jag uppskattar de insatser som görs för faunan och fåglarna. Och även om vår insats är liten så har vi ändå nått vissa resultat när det gäller nedsmutsningen och övergödningen i Öresund. Och beträffande översvämningarna så får du väl ändå medge att vädret varit extremt. Det är inte bara Höje å som svämmar över.
Översvämningen vattendragsförbundets fel.
Detta föranleder ännu en tirad från Wachtmeisters sida, en tirad huvudsakligen bestående av upprepningar och variationer av tidigare inlägg. Han sätter ner foten en gång till(!) och ser sig triumferande omkring.
De två bönderna ser sura ut och håller med honom i påståendet att Höje å vattendragsförbund förorsakat översvämningen.
Byalagets intresse
Jag förklarar att vi från byalaget framför allt är intresserade av vandringsslingan mellan Höjebromölla och Trolleberg. Vi välkomnar möjligheten att promenera också söder om ån och att kunna nå Flackarps gamla vackra kyrkogård.
Wachtmeister låter förstå att detta är kommunism och undrar om vi vill införa det. Jag svarar att i ett fall som detta kunde nog lite kommunism vara till nytta.
Ett enkelt referat
Detta är ett referat från ett offentligt möte om kommunal miljövård. Det står alla fritt att tolka innebörden. Vi får anledning att återkomma beträffande Höjeå-planen. Den finns tillgänglig på vattendragsförbundets hemsida www.hojea.lund.se
Den 30 januari genomförs ett motsvarande rådslag i Staffanstorps rådhus och den 1 februari i Lomma kommunhus, i båda fallen klockan 18. Gå dit och bli bjudna på kaffe och bullar. Som ni märker sägs intressanta saker.
(Vilket väl är precis den tid då ån förstördes genom att fåran rätades, våtmarkerna dikades ut och övergödningen förorenade vattnet. De skador som kommunerna nu försöker åtgärda.)
-Landskapsvårdsplanen! Jag sätter ner min fot och säger stopp!
Det är Claes Wachtmeister, tidigare herre på Trolleberg, som talar med feodalherrens självklara medvetenhet om sin överlägsenhet.
Var tredje är kines.
-Alldeles för många flyttar in. Var tredje som föds är en kines. Jag sätter ner foten och säger stopp. Fast det är jävligt jobbigt. Och politikerna är så jävla fega. Gör något åt inflyttningen! (detta till Björn Abelsson, som är ordförande vid samrådsmötet om Höje å landskapsvårdsplan på Tekniska förvaltningen onsdagen den 23).
Bolmen förorenar.
-Och vet ni var vattnet till Lund kommer ifrån? Från Bolmen, i Småland! Tjugu mil härifrån. Det visste ni inte, va? Och så bygger dom sjuttonvåningshus i Lund och i alla våningarna finns det toaletter och så spolar dom och så kommer vattnet ut i Höje å. Ni är så jävla okunniga. Jag har minsann känt professorer i kulturgeografi vid Lunds universitet som begrep något! Och professorer i juridik som vet vad lagen säger om mark och äganderätt! Dom var trevliga.
Funktionshindrade vid ån? Nej tack!
-Och ni tänker göra stigar för funktionshindrade vid ån! Haha! Det blir inget av med det! Aldrig på mina ägor! Skulle allmänheten drälla omkring i massor nere vid ån? Jag var där och jagade i höstas.
Ätten bestämmer.
-Och det kan jag tala om för er, mina herrar i Höje å-kommitten, att jag har släktingar på Björnstorp och på andra ställen längs ån också, så det blir ingenting av med landskapsvårdsplanen nånstans!
-Och har ni sett hur det ser ut mellan Sankt Lars och järnvägen? En enda stor jävla damm. Det är så ni sköter ån. Och det är inte den enda. Varenda damm svämmar över!
-Världen fördärvas och ni sysslar med ett sånt här skitprojekt! Nej, stoppa inflyttningen
till Lund i stället! Men det är ni politiker för fega för.
Demokrati är ett misstag!
-Jag ska tala om för er att jag är ingen politiker! Jag är social men jag är inte demokrat! Demokrati är ett stort misstag. Nivellering. Likriktning. Jag sätter ner foten fast det är jävligt jobbigt.
Samråd
Kommunalpolitik är intressant. Runt bordet i tekniska förvaltningens sammanträdesrum sitter Björn Abelsson (s), Tranje Danielsson (m), tidigare ordförande i vattendragsförbundet, två representanter för dikesföretagen (de gick innan mötet var slut i protest mot Wachtmeisters tirader), några duktiga tjänstemän från tekniska förvaltningen, ett par bönder och tre stycken från Klostergårdens byalag.
Tranje Danielsson försöker värja sig mot de adliga attackerna:
-Nu tar du väl ändå i, Claes. Jag har flera dammar på mina ägor och stigar nästan så fina som golfbanor som är tillgängliga för vandrare. Och jag uppskattar de insatser som görs för faunan och fåglarna. Och även om vår insats är liten så har vi ändå nått vissa resultat när det gäller nedsmutsningen och övergödningen i Öresund. Och beträffande översvämningarna så får du väl ändå medge att vädret varit extremt. Det är inte bara Höje å som svämmar över.
Översvämningen vattendragsförbundets fel.
Detta föranleder ännu en tirad från Wachtmeisters sida, en tirad huvudsakligen bestående av upprepningar och variationer av tidigare inlägg. Han sätter ner foten en gång till(!) och ser sig triumferande omkring.
De två bönderna ser sura ut och håller med honom i påståendet att Höje å vattendragsförbund förorsakat översvämningen.
Byalagets intresse
Jag förklarar att vi från byalaget framför allt är intresserade av vandringsslingan mellan Höjebromölla och Trolleberg. Vi välkomnar möjligheten att promenera också söder om ån och att kunna nå Flackarps gamla vackra kyrkogård.
Wachtmeister låter förstå att detta är kommunism och undrar om vi vill införa det. Jag svarar att i ett fall som detta kunde nog lite kommunism vara till nytta.
Ett enkelt referat
Detta är ett referat från ett offentligt möte om kommunal miljövård. Det står alla fritt att tolka innebörden. Vi får anledning att återkomma beträffande Höjeå-planen. Den finns tillgänglig på vattendragsförbundets hemsida www.hojea.lund.se
Den 30 januari genomförs ett motsvarande rådslag i Staffanstorps rådhus och den 1 februari i Lomma kommunhus, i båda fallen klockan 18. Gå dit och bli bjudna på kaffe och bullar. Som ni märker sägs intressanta saker.
2007-01-18
Mörkrets hjärta
av Gunnar Stensson
Såg ni det amerikanska herculesplanet, bestyckat som ett slagskepp, flyga runt, runt i en perfekt cirkel medan dess kanoner besköt cirkelns medelpunkt i Somalias gröna djungel långt nedanför?
Tänkte ni som jag, att där, i cirkelns centrum, i mörkrets hjärta, finns människor som just nu urskillningslöst mördas i den utrotningsstrategi som kallas kriget mot terrorismen?
Tänkte ni som jag att just dessa mord genomfördes och just denna bildsekvens visades i propagandasyfte för att muntra upp de allt tveksammare amerikanerna inför president Bushs upptrappning av kriget i Irak?
Inför hans hot att angripa Iran med kärnvapen?
Tänkte ni som jag ett svagt ögonblick att det där långsamma propellerplanet i sin förutsägbara cirkel borde vara ytterst lätt att skjuta ner, innan ni insåg, att just detta faktum var ett planerat arrogant hån: det som visades var en arkebusering av människor, lika försvarslösa som om de stått framför en exekutionspluton. Vilket var vad som skulle demonstreras.
USA har kastat masken och visat sina avsikter i Afrikas Horn. Länge var det till exempel svårfattbart varför USA tillät Etiopien att bryta gränsöverenskommelsen med Eritrea och därmed i åratal förlänga spänningen. Nu vet vi svaret.
USA har åter gjort Etiopien till sin klientstat i Afrika. Trots regimens flagranta brott mot mänskliga och medborgerliga rättigheter efter valet för tre kvarts år sedan. Brott som föranlett Sverige och EU att dra in på biståndet.
USA gav Etiopien, det "kristna" Etiopien (vars halva befolkning är muslimsk), klartecken att invadera Somalia på samma sätt och med samma framgång som när USA invaderade Irak. och Afghanistan.
Den etiopiska armén anföll på bred front utan att möta motstånd. De gamla ryska migplan som Brezjnevregimen levererat kunde utan risk bomba var de behagade. President Meles Zenawi triumferade.
FN och EU var kritiska först, men ställdes inför ett fait accompli, en mission accomplished.
Etiopien påstår sig berett att dra tillbaka sin armé. Vi tror det när det sker.
Varför krig?
Somalia tycktes på väg att nå viss stabilitet, särskilt i Mogadishu, där de islamiska domstolarna styrde. Lag och ordning rådde för första gången på femton år. Primitiv och grym lag visserligen, men för invånarna ett bättre tillstånd än de USA-beväpnade krigsherrarnas terrorism.
Nu härskar våldet. Nu härskar unilateralismen.
Utanför kusten ligger den amerikanska flottan med hangarfartyg för bombflyget och urskillningslöst skjutande slagskepp. Skjutande in bland mangroveträden. Som de örlogsfartyg som skyddade slavhandeln på Afrikas östkust.
Protest
World Social Forum samlas i Nairobi, Kenya. Mitt i mörkrets hjärta, med Darfur i norr, Kongo i väster och Afrikas Horn i söder.
Kommer World Social Forum samla världsopinionen mot unilateralismen?
Är det möjligt?
Vi vet att det är nödvändigt, förr eller senare. Kenya planerar att sända trupper till Somalia. Nairobi och forumet kommer att vara nedlusade av amerikanska agenter, statliga som privata, beredda att lista motståndare för gripande och senare behandling i Guantanamo och andra koncentrationsläger.
Tänkte ni som jag, att där, i cirkelns centrum, i mörkrets hjärta, finns människor som just nu urskillningslöst mördas i den utrotningsstrategi som kallas kriget mot terrorismen?
Tänkte ni som jag att just dessa mord genomfördes och just denna bildsekvens visades i propagandasyfte för att muntra upp de allt tveksammare amerikanerna inför president Bushs upptrappning av kriget i Irak?
Inför hans hot att angripa Iran med kärnvapen?
Tänkte ni som jag ett svagt ögonblick att det där långsamma propellerplanet i sin förutsägbara cirkel borde vara ytterst lätt att skjuta ner, innan ni insåg, att just detta faktum var ett planerat arrogant hån: det som visades var en arkebusering av människor, lika försvarslösa som om de stått framför en exekutionspluton. Vilket var vad som skulle demonstreras.
USA har kastat masken och visat sina avsikter i Afrikas Horn. Länge var det till exempel svårfattbart varför USA tillät Etiopien att bryta gränsöverenskommelsen med Eritrea och därmed i åratal förlänga spänningen. Nu vet vi svaret.
USA har åter gjort Etiopien till sin klientstat i Afrika. Trots regimens flagranta brott mot mänskliga och medborgerliga rättigheter efter valet för tre kvarts år sedan. Brott som föranlett Sverige och EU att dra in på biståndet.
USA gav Etiopien, det "kristna" Etiopien (vars halva befolkning är muslimsk), klartecken att invadera Somalia på samma sätt och med samma framgång som när USA invaderade Irak. och Afghanistan.
Den etiopiska armén anföll på bred front utan att möta motstånd. De gamla ryska migplan som Brezjnevregimen levererat kunde utan risk bomba var de behagade. President Meles Zenawi triumferade.
FN och EU var kritiska först, men ställdes inför ett fait accompli, en mission accomplished.
Etiopien påstår sig berett att dra tillbaka sin armé. Vi tror det när det sker.
Varför krig?
Somalia tycktes på väg att nå viss stabilitet, särskilt i Mogadishu, där de islamiska domstolarna styrde. Lag och ordning rådde för första gången på femton år. Primitiv och grym lag visserligen, men för invånarna ett bättre tillstånd än de USA-beväpnade krigsherrarnas terrorism.
Nu härskar våldet. Nu härskar unilateralismen.
Utanför kusten ligger den amerikanska flottan med hangarfartyg för bombflyget och urskillningslöst skjutande slagskepp. Skjutande in bland mangroveträden. Som de örlogsfartyg som skyddade slavhandeln på Afrikas östkust.
Protest
World Social Forum samlas i Nairobi, Kenya. Mitt i mörkrets hjärta, med Darfur i norr, Kongo i väster och Afrikas Horn i söder.
Kommer World Social Forum samla världsopinionen mot unilateralismen?
Är det möjligt?
Vi vet att det är nödvändigt, förr eller senare. Kenya planerar att sända trupper till Somalia. Nairobi och forumet kommer att vara nedlusade av amerikanska agenter, statliga som privata, beredda att lista motståndare för gripande och senare behandling i Guantanamo och andra koncentrationsläger.
Mona (och Sven-Erik)
av Gunnar Sandin
Det ska alltså bli Mona. Genom uteslutningsmetoden.
Hon är inte oomstridd i sitt parti. Sofie Wiklund skrev i en ledare i Dala-Demokraten att Mona bara kunde leda partiet åt ett håll, i graven. Samma tidnings chefredaktör Göran Greider har anmärkt att hon är lat. Det senare tror jag att man kan leva med. Thorbjörn Fälldin var som statsminister flitig som ett bi och läste alla papper, men vad hade han och landet för det? Per Albin Hansson styrde landet medan kriget rasade i den närmaste omvärlden, ägnade trots detta en stor del av tiden åt bridge och sina båda familjer men har ett gott eftermäle.
Hon är opålitlig, kommer inte till annonserade partimöten, skriver Enn Kokk.Sådant är påfrestande, det vet vi gamla v-aktivister som haft att hantera Jörn Svensson, men vi gillade Jörn i alla fall.
Den fackliga oppositionen är orättvis: strejkförbudet var hela regeringens förslag men hon fick stå för det. Pigavdraget? Hon var tidigt ute, men jag sätter en mindre summa på att en kommande s-regering inte avskaffar det om det införs av borgarna.
Hon har inte åstadkommit särskilt mycket som fackminister, det är sant, men sånt kan väl avhjälpas med några duktiga statssekreterare. Hon lär inte vara någon stor bokläsare. Det är allvarligare men det var inte Per Albin heller. Så om hon sätter in en modern Wigforss i regeringen och partiledningen så.
Nej, mitt motstånd mot Mona grundar sej i en annan sak som märkligt nog inte har tagits upp av några andra opponenter. Hon drar på sej p-böter, vilket tyder på nonchalans mot medtrafikanter och kommunala förordningar. Och hon älskar att köra bil. Det sa hon åtminstone i anslutning till Tobleroneaffären, att hon både tänkte och kopplade av så fint i bilen. En statsminister som älskar att köra bil kan inte bygga om Sverige till ett grönt folkhem. Hon kommer att vara lika undfallande mot billobbyn som Maud Olofsson.
Nu talas det från facket om att balansera Mona med att göra Sven-Erik Österberg till partisekreterare. Jag uppskattar visserligen Marita Ulvskog, trots hennes EU-hållning, men tycker det är logiskt och rimligt en partisekreterare får gå efter ett svårt valnederlag vilket i ännu högre grad gäller vänsterpartiets Anki Ahlsten. Och Österberg verkar allmänt sympatisk och rejäl.
Men så ser jag i tidningen att han gillar att ta med familjen på husvagnssemester. Och hur hade han tänkt sej att flytta husvagnen?
Hon är inte oomstridd i sitt parti. Sofie Wiklund skrev i en ledare i Dala-Demokraten att Mona bara kunde leda partiet åt ett håll, i graven. Samma tidnings chefredaktör Göran Greider har anmärkt att hon är lat. Det senare tror jag att man kan leva med. Thorbjörn Fälldin var som statsminister flitig som ett bi och läste alla papper, men vad hade han och landet för det? Per Albin Hansson styrde landet medan kriget rasade i den närmaste omvärlden, ägnade trots detta en stor del av tiden åt bridge och sina båda familjer men har ett gott eftermäle.
Hon är opålitlig, kommer inte till annonserade partimöten, skriver Enn Kokk.Sådant är påfrestande, det vet vi gamla v-aktivister som haft att hantera Jörn Svensson, men vi gillade Jörn i alla fall.
Den fackliga oppositionen är orättvis: strejkförbudet var hela regeringens förslag men hon fick stå för det. Pigavdraget? Hon var tidigt ute, men jag sätter en mindre summa på att en kommande s-regering inte avskaffar det om det införs av borgarna.
Hon har inte åstadkommit särskilt mycket som fackminister, det är sant, men sånt kan väl avhjälpas med några duktiga statssekreterare. Hon lär inte vara någon stor bokläsare. Det är allvarligare men det var inte Per Albin heller. Så om hon sätter in en modern Wigforss i regeringen och partiledningen så.
Nej, mitt motstånd mot Mona grundar sej i en annan sak som märkligt nog inte har tagits upp av några andra opponenter. Hon drar på sej p-böter, vilket tyder på nonchalans mot medtrafikanter och kommunala förordningar. Och hon älskar att köra bil. Det sa hon åtminstone i anslutning till Tobleroneaffären, att hon både tänkte och kopplade av så fint i bilen. En statsminister som älskar att köra bil kan inte bygga om Sverige till ett grönt folkhem. Hon kommer att vara lika undfallande mot billobbyn som Maud Olofsson.
Nu talas det från facket om att balansera Mona med att göra Sven-Erik Österberg till partisekreterare. Jag uppskattar visserligen Marita Ulvskog, trots hennes EU-hållning, men tycker det är logiskt och rimligt en partisekreterare får gå efter ett svårt valnederlag vilket i ännu högre grad gäller vänsterpartiets Anki Ahlsten. Och Österberg verkar allmänt sympatisk och rejäl.
Men så ser jag i tidningen att han gillar att ta med familjen på husvagnssemester. Och hur hade han tänkt sej att flytta husvagnen?
Sjuk vård ?
av Lucifer
Har vi dålig sjukvård i Sverige? Att vi skulle ha det är ett vanligt påstående i den enklare agitationen mot välfärdsstaten. Jag har inga siffror här som kan belägga det faktiska tillståndet men varje gång jag själv eller någon jag känner har varit i kontakt med sjukvården så är intrycket det motsatta. Sjukvården fungerar, från det basala hos distriktssköterskan till de avancerade specialistingripandena på universitetssjukhusen. Och, får man också intryck av, den är befolkad av hårt arbetande, yrkesskickliga och inkännande människor. OK, det finns udda undantag, någon syster Ratchet har man väl mött och kanske någon arrogant läkare, men de är inte vanliga. Och tidbokningen är inte så bra på alla kliniker, svårartade telefonköer förekommer och visst verkar väl akutmottagningen på Universitetssjukhuset underbemannad. Men i grunden är det hela utmärkt.
Och inte är det dyrt heller. Vi har en bra sjukvård och den kostar bara nästan hälften av vad den kostar i USA, där den som bekant inte ens når alla. Där är ett problem kanske: sjukvården borde kosta mer så att den kan betala mer till alla de lågavlönade kvinnor som bär upp verksamheten.
Är doktorn illa avlönad?
Men ett och annat tål ändå att tänka på. Sydsvenskan har sedan några veckor en utmärkt serie som sätter strålkastaren på en del egendomligheter. Det visar sig då att rätt mycket handlar om läkarna. Det är nämligen läkarbrist, t.ex. på sjukhuset i Lund. Vad är problemet? Jo lönen. Medellönen för en specialist i Lund ligger på drygt 45,000 i månaden. Blir man överläkare, och det blir man i regel, ökar lönen med så där 10,000. Jag tror att vi är många som visserligen unnar läkaren ersättning för sitt jobb, men som kan hålla tillbaka medkänslan inför den låga lönen.
Jag ska inte plåga läsekretsen med berättelser om det speciella system som gör att för sköterskor m.fl. ingår jourtjänstgöring, nattarbete etc. i tjänsten medan för läkare ger det en jourkompensation som ger ledigheter om flera veckor. Ledigheten sedan kan tillbringas t.ex. i Norge eller Vilhelmina från vilket man kan vända hem några tiotusenlappar rikare. En annan berättelse handlar om ett gäng röntgenläkare på ett lite mindre sjukhus i vår provins som har ingått en pakt om att i tur och ordning låta varandra vara överläkare ett par år, vilket ger den önskade löneökningen. Regeln att ingen ska behöva gå ner i lön när förordnandet går ut gör att alla kan ta del av förmånerna. Men jag kan inte svära på att det här är sant, jag har inte sett själva lönelapparna.
Moraliskt undermåliga?
Är då läkare girigare än oss andra, är de allmänt moraliskt undermåliga? Nej, det tror jag inte för ett ögonblick, de är som vi andra. Däremot befinner de sig i en position där ingen vågar säga emot dem och därför tar de sig lätt friheter och kräver ett få behålla en priviligierad ställning. Felet är naturligtvis vårt eget.
I första hand handlar det om att vi utbildar för få läkare. Det är naturligtvis helt orimligt att vi inte kan utbilda folk för våra egna behov utan ska falla tillbaka på utbildningar i Danmark, Polen etc. Det är inget fel att det utbildas på andra håll, men omfattningen nu är ett tecken på ett dåligt utbildningssystem. Dessvärre tror jag att det är läkarna som inte vill utbilda fler, de brukar väl säga att de inte kan erbjuda fler praktikplatser?
Är det svårt att utbilda många läkare? Tja, fråga dem på Cuba. Det finns nu så där 25,000 läkare utbildade där spridda över världen och på själva ön går det bara 170 personer per läkare, kanske lägst i världen. Dålig utbildning? Nej, visserligen bara 6-årig men specialisering följer efter. Varför kan inte Sverige bedriva sådan utbildning, till sin egen hjälp och världens?
Och det droppar ju ständigt in nya fakta i det här målet. Senast häromdan stod det i tidningarna att mindre än hälften av de nya läkarna i landet har sin utbildning från Sverige. Måste vi snylta på andra på det sättet?
Det finns andra aspekter av det här. I Sydsvenskans serie framträdde en distriktsläkare i Dalby och sa att om bar bara fick lite bättre incitament så skulle han kunna välja bort onödiga möten och bli effektivare. "Jag är säker på att jag skulle hinna med fyrtio procent fler patienter än idag". Man får sina tankar om vilken arbetsmoral han kan ha. Vad vill han då? Jo, han vill driva vårdcentralen i egen regi.
Ja, han lär väl bli bönhörd av den nya regeringen och den nya landstingsledningen. Privatiseringen är på gång, senast genom regeringen slopande av stopplagen. Nu kan också universitetssjukhus säljas ut.
Gärna lite planhushållning
Vad kan man sätta emot? Jo naturligtvis en socialistisk sjukvårdspolitik, som ger möjlighet till självstyre och mindre enheter utan att sälja ut. Men också lite motstånd mot läkarnas organisationer och därutöver lite nya inslag av planhushållning. Jag såg att Ljungby skulle lägga ner sin förlossningsavdelning eftersom man inte kunde få fram läkare till tjänsterna. Många distriktsläkarcentraler i norra Sverige är kroniskt i den situationen. För mig är det enkelt: läkare skulle naturligtvis beordras till viss sådan tjänstgöring. Officerare, tullare m.fl. har i alla tider beordrats att tjänstgöra på orter där de behövts, det kunde väl läkare också, med de resurser vi alla lagt ner på deras utbildning.
När får vi se vänsterpartiet driva krav på en socialistisk sjukvårdspolitik, i riksdagen, i landstinget? Vad säger vår lokale sjukvårdspolitiker Vilmer Andersen (v) i Kristianstad?
Bokslut från en mandatperiod
av Gunnar Stensson
Inför verksamhetsåret 2006 såg utbildningsnämnden med förväntan fram emot att de projekt som inletts under mandatperioden skulle fullföljas: bland annat planeringen inför den nya gymnasieskolan GY 07 och den framtida dimensioneringen av gymnasieskolan, genomförandet av den internationella skolan, förflyttningen av IV-programmet från Magle till Vipan och utvidgningen till heltidsstudier, utbyggnaden av Katedralskolan, lösningen av Spykens lokalproblem beträffande repetitions- och konsertlokaler och utvecklingen av ett effektivare och mer förfinat system för kontinuerlig kvalitets- och attitydmätning (hypergene), som redan kommit till flitig användning i skolornas kvalitetsredovisningar.
Vi hoppades också på en topplacering i Lärarförbundets ”Bästa skolkommun”, men fick nöja oss med en tredjeplats. Beträffande de parametrar som gäller gymnasieskolan låg vi i topp och bidrog också till Lommas andraplatsplacering. Lunds placering 2007 kommer att avgöras av vad som gjorts under år 2006.
Lunds gymnasieskolor har detta läsår fler elever än någonsin tidigare, men trots detta måste nämnden samtidigt fokusera på de omstruktureringar som ett prognosticerat minskat elevantal från år 2010 och framåt skulle nödvändiggöra. Frågan är om nedgången blir så stor som prognoserna förutspår med tanke på tillväxten i regionen och den starka befolkningsökningen både i Lund och samverkanskommunerna.
Tillväxten har lett till ett ökat byggande, något som i sin tur ökat efterfrågan på byggnadsarbetare, vilket fått den naturliga konsekvensen att söktrycket på byggprogrammet blivit större. Efter förhandlingar med branschen kunde nämnden öka intagningen till byggprogrammet, vilket var bra, trots att det samtidigt ökade lokalproblemen på Spyken.
Valutgången svepte många pjäser från spelplanen. Nästan i samma stund som jag undertecknade utbildningsnämndens anhållan om riktat statsbidrag till Komvux meddelades att den nya regeringen avskaffat det och att anslaget generellt sänkts med 30 procent.
Genomslaget i form av minskad intagning till Komvux blir inte så stort under innevarande år eftersom en av utbetalningarna av föregående års statsbidrag återstår, men följande år slår det med full kraft. Det blir en uppgift för den tillträdande nämnden att minimera skadorna.
Allianspartierna beslöt omedelbart efter maktövertagandet att genomföra en organisationsreform som för vår del innebär att utbildningsnämnden tar över de ansvarsområden som legat på centrala skolnämnden. Antalet ledamöter i utbildningsnämnden ökar till tretton.
Jag menar, som jag många gånger framhållit, att det hade varit bättre att behålla centrala skolnämnden för att handlägga övergripande frågor som t ex utredningen om införandet av den internationella skolan. Den nya utbildningsnämnden får nu en oklar ställning som samtidigt överordnad och sidoordnad med övriga skolnämnder. Den blir, tillsammans med kanslipersonalen, tungt belastad med sitt stora ansvarsområde och flera akuta svåra frågor.
Den nödvändiga reformen av gymnasieskolan skjuts åter på framtiden. Förhoppningsvis kan den inledas tidigast i slutet av den nya mandatperioden. Den kan underlättas av att politisk enighet råder om många av de föreslagna reformerna.
Slutligen vill jag nedan mer ingående ta upp några av de akuta problem som snabbt måste lösas.
Under år 2005 ägnade nämnden stor uppmärksamhet åt planeringen av Katedralskolans utbyggnad. Redan hösten 2004 hade Arbetsmiljöverket krävt snabba åtgärder bland annat för att eleverna skulle få möjlighet att inta sin lunch i lugn miljö. I slutet av 2005 beslöt utbildningsnämnden att utöka matsalens yta genom att bygga en förbindelselänk till huvudbyggnaden, inreda flyglarnas vindsvåningar och bygga ett nytt våningsplan över matsalen. Pengar till investeringen beviljades av kommunstyrelsen i början av år 2006. I början av detta år tycktes allt gå som på räls, rationellt och snabbt.
Tills det plötsligt blev stopp. Ett överklagande stoppade utbyggnaden. Problemen förblev olösta under hela 2006. Det drabbade elever, lärare och annan personal.
Situationen förvärrades, både som en följd av den internationella skolans stora succé och av utbildningsnämndens beslut i oktober att Handels- och administrationsprogrammet skulle stanna på Katedralskolan. Lokalbehovet ökade.
Oron på Katedralskolan har naturligtvis växt under höstterminen. Det är mycket angeläget att nå en snar lösning på problemen.
I oktober 2004 gav kommunstyrelsen centrala skolnämnden uppdraget att arbeta fram ett förslag till en internationell skola (från 6 års ålder) med förankring inom näringslivet, universitetet och intresserade kommuner inom SSSV. Drygt ett år senare, den 16 mars 2006, var förslaget klart och centrala skolnämnden rådde kommunstyrelsen att uppdra åt utbildningsnämnden att starta en internationell skola inom IB-konceptets ram på Katedralskolan, som i februari 2006 anmält sitt intresse. Den 6 april beslöt kommunstyrelsen i enlighet med förslaget och den 27 april tog kommunfullmäktige samma beslut.
Vid marsmötet hade utbildningsnämnden förklarat sig villig att starta den internationella skolan. Den skulle lokaliseras till Parkskolan – Katedralskolan väster. Efter ett intensivt och skickligt utrednings- och administrationsarbete från personal såväl på utbildningskansliet som i Katedralskolan, bland annat studiebesök på International School of Copenhagen – CIS, var det dags för en festlig invigning av ISLK, International School of Lund - Katedralskolan, den 1 september. Solen sken, de internationella familjerna var samlade och barnen sjöng.
Ett problem var att succén blivit för stor. I stället för det beräknade antalet om högst 15 elever hade 55 elever tagits in, eftersom de uppfyllde de strikta antagningskriterierna. Med nya årgångar kommer elevantalet att öka.
I beslutet den 6 april hade kommunstyrelsen dessutom gett utbildningsnämnden i uppdrag att utreda frågan om en internationell förskola för barn mellan tre och fem år, samlokaliserad med den internationella skolan. Sedan utredningen genomförts konstaterade utbildningsnämnden den 13 december 2006 att det på grund av lokalsituationen inte är möjligt att starta en samlokaliserad internationell förskola för närvarande. Skoldirektören fick i uppdrag att inventera lokaliseringsmöjligheterna ytterligare.
Behovet av den internationella förskolan är stort och alla möjligheter att tillgodose det måste prövas. Detsamma gäller den internationella skolans behov av större lokaler.
Redan i mars 2003 inledde utbildningsnämnden arbetet för en nödvändig förnyelse av gymnasieskolan med utgångspunkt från utredningen ”Åtta vägar till kunskap”. En hel del arbete hann genomföras innan regeringen till vår besvikelse drog tillbaka förslaget.
I januari 2006 kom en ny chans. Utbildningsnämnden beslöt då om en översyn av det kommunala gymnasiala utbildningsutbudet. Utgångspunkten var denna gång regeringsbeslutet om en revidering av gymnasieskolan, Gymnasieskola 2007 (Gy 07), enligt propositionen ”Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan”, prop 2003/04:140. Gy 07 skulle träda i kraft 1 juli 2007.
I mars ägnade utbildningsnämnden, samverkanskommunernas representanter och gymnasiecheferna en intensiv utbildningsdag åt att diskutera förslag för organisering och lokalisering av program och programinriktningar i gymnasieskolorna på kort och lång sikt.
Bland annat fastslogs att program med likartat innehåll och program som berikar varandra bör placeras på samma skola, att naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga program bör placeras på samma skola och att samtliga inriktningar på programmen ska erbjudas samt att yrkesförberedande program inte bör splittras på flera skolor.
Dessa principer kom att ligga till grund för ett förslag som presenterades för nämnden i september. Referat av förslaget publicerades i pressen och kom att diskuteras intensivt av elever och lärare i berörda skolor, liksom i valdebatten. En genomgående kritisk synpunkt var att förslaget innebar en renodling så att teoretiska program hamnade på vissa skolor och yrkesförberedande på andra.
Jag menar att föreställningen om en entydig uppdelning i studieförberedande och yrkesförberedande program är felaktig. Många yrkesförberedande program som t ex elprogrammet har ett stort teoretiskt innehåll. Alla yrkesförberedande program kan genom tillval bli studieförberedande.
Valutgången ändrade förutsättningarna genom att alliansregeringen förkastade Gy 07, vilket innebar att den länge förväntade reformen av gymnasieskolan sköts på framtiden Utbildningsnämnden tog vid sitt oktobersammanträde endast de beslut som var nödvändiga för skolpresentationerna i november inför valet till gymnasieskolan. Bland annat att samhällsvetarprogrammet och natur- och humanvetarprogrammet på Vipan inte ska erbjudas hösten 2007, eftersom betygsintagningssystemet lett till en dramatisk minskning i antalet sökande, att handelsprogrammet, som enligt kansliets förslag skulle flyttas från Katedralskolan till Vipan, stannar kvar på Katedralskolan, trots lokalsvårigheterna där, samt att hippologiprogrammet ska stanna kvar på Vipan.
Men frågan om den framtida gymnasieskolans struktur och lokalisering i Lund är lika akut som tidigare och måste lösas i samband med en reform av den svenska gymnasieskolan.
Slutligen vill jag rikta ett tack till samtliga ledamöter i utbildningsnämnden, till samverkanskommunernas representanter, till utbildningskansliets tjänstemän på alla nivåer, kvinnor och män, till skolledare, lärare och annan personal i Lunds gymnasieskolor och Komvux samt till Katedralskolans skolkonferens, vars verksamhet jag under många år haft privilegiet att följa.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)