Den långa dammen speglar himlen och strandens pilar. I det klara ljuset
är det äntligen, efter en lång grå period, möjligt att se
sammetskiftningarna på gräsandens gröna huvud och den gula stjärnan i
pannan på bläsandens purpurröda. Den svartvita viggen viftar med sin
fräcka lilla nackfjäder.
De här fåfängligheterna tillhör förstås den manliga
utstyrseln. Hönorna är bruna eller svarta och svåra att särskilja.
En ensam svan flyger upp långt borta i dammens andra ände. Med
långsamma, susande vingslag förflyttar den sig några hundra meter och
glider sedan ner på vattenytan igen. Kanske den får vara ifred här.
Men nej! I samma ögonblick händer något längst bort i dammen,
där ett lysande vitt svanpar vilar. Vattnet skvätter när svanhanens
vingar slår mot ytan, nu får den upp farten, klatschar med svarta
fötter mot vattnet och stiger några decimeter. Den långa halsen är rakt
framsträckt, med huvud och näbb, som en spjutspets.
Den ensamma svanen skyndar sig att fly vidare långt innan
angriparen når fram. Starka vingar lyfter den tunga kroppen, den stiger
snabbt mot morgonsolen och försvinner över järnvägsbron med dess
blänkande ledningar.
Rivalen lugnar sig genast, landar och simmar avspänt tillbaka till sin gemål, som möter honom.
Svanhanne kämpar mot svanhanne, inom den egna gruppen, inte
mot andra fåglar. De kan hota och skrämma varandra men knappast orsaka
skada. Eller?
Jo en gång, en kall vårvinter, när dammen var täckt av
issörja, såg jag en stor svan försöka kväva en mindre genom att pressa
ner den under vattenytan. Följande dag låg en död svan vid strandkanten
med den långa halsen vajande under vattnet.
Jag går vidare österut och närmar mig järnvägsbron. Något
stort vitt ligger vid stigen. En svan med lång hals och svarta fötter.
Död, alltjämt mjuk, alldeles stilla och utan synbara skador.
Jag har sett det ett par gånger tidigare år. Svanar som flugit
upp från dammarna och stigit brant när de närmat sig järnvägsbron och
sedan antingen inte förmått stiga högt nog eller helt enkelt inte sett
metalledningarna, utan i hög fart flugit rakt på dem med sina tunga
kroppar och störtat, troligen döda redan innan de nått marken.
Det är inte den svan jag nyss sett. Men kanske är det en
flyende svan tidigare samma dag eller föregående dag som jagats, stigit
över järnvägsbron och bländad av solen kolliderat med ledningarna.
Nu ligger den i det gula fjolårsgräset. Långt borta flyter svanparet på den blå vattenytan.
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2013-03-07
Fotboll och apartheid av Gunnar Stensson
Europamästerskapen i fotboll för spelare under 21 spelas i Israel mellan 15 juni och 28 juni.
Är det rimligt att anförtro värdskapet för en internationell fotbollsturnering till en nation som bombar idrottsarenor i Gaza och fängslar palestinska fotbollsspelare? Är det rimligt att förlägga turneringen till ett land vars polis nattetid hämtar palestinska barn i deras hem, binder deras händer och för dem till polisens förhörslokaler?
Och om beslutet att förlägga turneringen till Israel nu är fattat, är det då rimligt att delta i turneringen? Debatten har nätt och jämt börjat. Argumenten mot deltagande kommer att få ökad tyngd de närmaste månaderna.
Henning Mankell har sin ståndpunkt klar. ”Det är fel att spela fotboll i Israel av samma skäl som det hade varit fel att spela fotboll i Sydafrika under apartheidregimen.”
Sionismen, som uppstod som en befrielseideologi, har de senaste decennierna förvanskats till en rasistisk och teokratisk ideologi som hävdar det judiska folkets ensamrätt till allt land som omnämns som israeliskt i Gamla Testamentet. Sionismen låg till grund för Netanyahus politik fram till valet nyligen. Netanyahu har fått ytterligare några dagar på sig att bilda ny regering.
Samtidigt planeras en jippobetonad motsvarighet till Europamästerskapen: Europas författarlag ska spela mot varandra i Haifa. Storbritannien har tackat nej. Norge har tackat nej. Sverige däremot skickar ett lag med Fredrik Ekelund som lagkapten. Det är svårt att tänka sig något orimligare.
Men allt är inte nattsvart och omdömeslöst. Sveriges riksdag slöt i onsdags ett värdskapsavtal mellan Sveriges regering och Palestina. Den palestinska representationen i Stockholm får samma privilegier, immunitet, undantag och förmåner som andra ambassader.
Är det rimligt att anförtro värdskapet för en internationell fotbollsturnering till en nation som bombar idrottsarenor i Gaza och fängslar palestinska fotbollsspelare? Är det rimligt att förlägga turneringen till ett land vars polis nattetid hämtar palestinska barn i deras hem, binder deras händer och för dem till polisens förhörslokaler?
Och om beslutet att förlägga turneringen till Israel nu är fattat, är det då rimligt att delta i turneringen? Debatten har nätt och jämt börjat. Argumenten mot deltagande kommer att få ökad tyngd de närmaste månaderna.
Henning Mankell har sin ståndpunkt klar. ”Det är fel att spela fotboll i Israel av samma skäl som det hade varit fel att spela fotboll i Sydafrika under apartheidregimen.”
Sionismen, som uppstod som en befrielseideologi, har de senaste decennierna förvanskats till en rasistisk och teokratisk ideologi som hävdar det judiska folkets ensamrätt till allt land som omnämns som israeliskt i Gamla Testamentet. Sionismen låg till grund för Netanyahus politik fram till valet nyligen. Netanyahu har fått ytterligare några dagar på sig att bilda ny regering.
Samtidigt planeras en jippobetonad motsvarighet till Europamästerskapen: Europas författarlag ska spela mot varandra i Haifa. Storbritannien har tackat nej. Norge har tackat nej. Sverige däremot skickar ett lag med Fredrik Ekelund som lagkapten. Det är svårt att tänka sig något orimligare.
Men allt är inte nattsvart och omdömeslöst. Sveriges riksdag slöt i onsdags ett värdskapsavtal mellan Sveriges regering och Palestina. Den palestinska representationen i Stockholm får samma privilegier, immunitet, undantag och förmåner som andra ambassader.
Demokratisk vänster av Sven-Hugo Mattsson
Det är i dagarna sju år sedan Demokratisk
Vänster såg dagens ljus. Jag vill minnas att vi satt ett gäng på John
Bull och tog det formella beslutet att göra så. Det var samma dag som
Sveriges herrar tog sitt andra OS-guld i ishockey, tv:n stod på och jag
var nog bara halvt närvarande, i bägge aktiviteterna.
Vi kunde nu börja utforma en politik, fri från dogmer, fri från en partiledning. Jag vill inte påstå att DV:s födelse innebar drag under galoscherna, för att uttrycka mig grevligt. Men vi blev snabbt några tiotal medlemmar. Vi fick in, genom gåvor, lån och medlemsavgifte, så mycket pengar till valrörelsen, att vi häpnade. Vi kunde genomföra en god valrörelse. Genom gott arbete fick vi ut valbroschyrer till ca hälften av hushållen i Lund.
Valet 2006Vi kunde nu börja utforma en politik, fri från dogmer, fri från en partiledning. Jag vill inte påstå att DV:s födelse innebar drag under galoscherna, för att uttrycka mig grevligt. Men vi blev snabbt några tiotal medlemmar. Vi fick in, genom gåvor, lån och medlemsavgifte, så mycket pengar till valrörelsen, att vi häpnade. Vi kunde genomföra en god valrörelse. Genom gott arbete fick vi ut valbroschyrer till ca hälften av hushållen i Lund.
Vi fick ett mandat vid valet 2006, jag hade nog förväntningar på ett något högre röstetal, men vi fick åtminstone ett mandat och kunde fortsätta. Och som vi fortsatte, som alltid när ett nytt parti kommer in blir debatten bredare. DV lade massor med motioner och interpellationer, frågan om hemlösheten diskuterades livligare än tidigare. Miljöfrågorna fick en ny dimension, det rödgröna arbetet stärktes.
Verksamheten breddades, DV ordnade en massa seminarier med utgångspunkt från de fyra ben vi stod. Möten om jämställdhet, internationell solidaritet, miljön och så vidare. Vi hade ambitioner att anordna möten i alla Lunds stadsdelar, vi bjöd in andra organisationer. Allt gick uppåt. (Här kan jag inflika att vi i vår skall ha ett möte med författaren Nina Björk, under rubriken från hennas bok ”Lyckliga i alla sina dagar”, håll utkik).
Valet 2010
För mig blev valet 2010 en besvikelse. Vi var nu betydligt mer kända än vid valet 2006 och kunde genomföra en komplett valrörelse, trots en begränsad numerär. Jag hade nog räknat med att DV skulle ta två mandat här. För det hade vi behövt ungefär dubbelt så många röster som vid valet 2006, vi hade behövt nästan fyra procent jämfört med 1.8 procent 2006. Så trots en uppgång kände jag besvikelse. Det var nog här någonstans luften gick ur partiet, så kände jag det. Återigen fick vi jobba utan att ha så mycket att säga till om. Återigen var vi utstängda från de flest nämnder och i de viktigaste hade vi bara ersättarplatser. Lägg till det att vi, de rödgröna, fortsatt var i minoritet.
Nu
Redan för ett år sedan fanns en motion till DV:s årsmöte om att lägga ner verksamheten, dock med utgångspunkten att gå in i Vänsterpartiet. Nu har ju aldrig detta varit på agendan, DV är faktiskt inte en avknoppning av Vänsterpartiet. Visst är det många av oss som har ett förflutet i V, men bara så. De flesta av DV:s medlemmar har aldrig varit med i V, det finns en form av missuppfattning här.
Sen dess har vi haft ett möte, i höstas, med frågan om vi skall ställa upp i valet 2014. Frågan är om vi har personella tillgångar för att klara en valrörelse. Resultatet av mötet blev att vi bordlade frågan till årsmötet som hålls 19 mars. Sen dess har vi haft ytterligare ett möte där vi ordentligt diskuterade frågan, på ett styrelsemöte i februari, där alla medlemmar var inbjudna. Men som sagt avgörandet sker 19 mars.
DV har tillräckligt med pengar för att ställa upp i valet, vi har en lokal, vi har massor med erfarenhet för att genomföra ett val, så infrastrukturen finns där.
Men verksamheten och antalet medlemmar har gått ner dramatiskt på senare tid. Det är länge sen vi hade ett appellmöte, det är ännu längre sedan vi var ute i en stadsdel och presenterade oss. Det blir nog inte så att vi kommer att visa oss i alla stadsdelar. Medlemsantalet har gått ner från 40 till en bit under 30. Vi befinner oss i det läget där partimedlemmarnas genomsnittålder blir ett år högre för varje år. Vi befinner oss i det läget där medlemmarna blir färre, av tidens obönhörliga gång, därför att vi inte blir fler, därför att ungdomar inte lockas av ett parti som bara ställer upp i kommunalvalet. Faktum är att vi blir mer än ett år äldre per år eftersom några yngre har försvunnit. Faktum är att de som har ett uppdrag i DV, närmar sig 65 år i snitt. Från fel håll dessutom som Marx hade uttryckt det, Groucho då, inte Karl.
Årsmötet
På årsmötet kommer frågan upp, igen, om DV skall ställa upp i valet nästa år. Vi kan så klart bordlägga frågan en gång till, men jag tror att det vore olyckligt eftersom vi nog snabbt måste ta ett beslut för att diskutera hur vi skall gå vidare. Det är alltså inte frågan om att lägga ner DV. Så, du som bryr dig, kom på årsmötet, alla är välkomna, det är dock bara partimedlemmar som får rösta.
Redan för ett år sedan fanns en motion till DV:s årsmöte om att lägga ner verksamheten, dock med utgångspunkten att gå in i Vänsterpartiet. Nu har ju aldrig detta varit på agendan, DV är faktiskt inte en avknoppning av Vänsterpartiet. Visst är det många av oss som har ett förflutet i V, men bara så. De flesta av DV:s medlemmar har aldrig varit med i V, det finns en form av missuppfattning här.
Sen dess har vi haft ett möte, i höstas, med frågan om vi skall ställa upp i valet 2014. Frågan är om vi har personella tillgångar för att klara en valrörelse. Resultatet av mötet blev att vi bordlade frågan till årsmötet som hålls 19 mars. Sen dess har vi haft ytterligare ett möte där vi ordentligt diskuterade frågan, på ett styrelsemöte i februari, där alla medlemmar var inbjudna. Men som sagt avgörandet sker 19 mars.
DV har tillräckligt med pengar för att ställa upp i valet, vi har en lokal, vi har massor med erfarenhet för att genomföra ett val, så infrastrukturen finns där.
Men verksamheten och antalet medlemmar har gått ner dramatiskt på senare tid. Det är länge sen vi hade ett appellmöte, det är ännu längre sedan vi var ute i en stadsdel och presenterade oss. Det blir nog inte så att vi kommer att visa oss i alla stadsdelar. Medlemsantalet har gått ner från 40 till en bit under 30. Vi befinner oss i det läget där partimedlemmarnas genomsnittålder blir ett år högre för varje år. Vi befinner oss i det läget där medlemmarna blir färre, av tidens obönhörliga gång, därför att vi inte blir fler, därför att ungdomar inte lockas av ett parti som bara ställer upp i kommunalvalet. Faktum är att vi blir mer än ett år äldre per år eftersom några yngre har försvunnit. Faktum är att de som har ett uppdrag i DV, närmar sig 65 år i snitt. Från fel håll dessutom som Marx hade uttryckt det, Groucho då, inte Karl.
Årsmötet
På årsmötet kommer frågan upp, igen, om DV skall ställa upp i valet nästa år. Vi kan så klart bordlägga frågan en gång till, men jag tror att det vore olyckligt eftersom vi nog snabbt måste ta ett beslut för att diskutera hur vi skall gå vidare. Det är alltså inte frågan om att lägga ner DV. Så, du som bryr dig, kom på årsmötet, alla är välkomna, det är dock bara partimedlemmar som får rösta.
Opinionen växer mot vinst/stöld av Gunnar Stensson
Vinsterna i välfärden är en bra valfråga
för oppositionen, påpekade vi i förra VB. Enligt den fackliga
tankesmedjan ”Katalys” är sex procent av alliansväljarna så kritiska
till vinst att de skulle kunna vinnas över till de rödgröna om de
presenterar ett effektivt förslag att stoppa eller reglera
vinstläckaget ur välfärden. Det skulle innebära slutet för den moderata
dominansen. Då finge vi äntligen se ett solidariskt Sverige.
Peter Norman, ordförande i den moderata arbetsgruppen ”Trygg tillsammans” väckte uppståndelse när han i en debattartikel nyligen fastslog: ”Vi väljer att inte föreslå att lagen om valfrihet bör bli obligatorisk.” Peter Norman skriver också: “Vissa utförare åsidosätter kvalitén för vinster.”
Den moderata arbetsgruppen har upptäckt samma faktum som ”Katalys”. Det finns många alliansväljare som är så kritiska mot vinst i välfärd och skola att de kan gå över till de rödgröna. Det skulle innebära slutet på Moderaternas maktinnehav.
LOV, lagen om valfrihet, syftar till att tvinga alla kommuner att släppa in vinstdrivande riskkapitalbolag i vård och skola. Den moderata arbetsgruppen har till sin förfäran upptäckt paradoxen i uttrycket tvång till valfrihet.
Lund behövde inte tvingas. Här är girighetspartierna i majoritet. Men det kommer att bli möjligt att avskaffa LOV i Lund efter valet.
Peter Normans utspel väckte oro bland moderata vinstfundamentalister. De rusade om varandra och ropade ”Jag förstår ingenting” (vilket ju också är en insikt).
Samma oro spreds bland de tre små allianspartierna. De två högerextrema, kristdemokraterna och centerpartisterna, tog genast passionerad ställning för frihetstvånget. De hoppas förstås vinna röster från den moderata fundamentalistfalangen.
Ett exempel på grotesk girighet rapporterades i
SVT 4/3. Friskole-bolaget JWA Holding AB försatte utan förvarning
Idrottsgymnasiet i Karlstad i konkurs inför vårterminens början. All
personal sades upp med omedelbar verkan. Eleverna måste välja nya
skolor. 10 anställda och 55 elever berörs. Kommunen har varnat för
överetablering av skolor. Skolchefen Staffan Sjölund säger: ”Det är
oerhört olyckligt för eleverna, föräldrarna och personalen.”Peter Norman, ordförande i den moderata arbetsgruppen ”Trygg tillsammans” väckte uppståndelse när han i en debattartikel nyligen fastslog: ”Vi väljer att inte föreslå att lagen om valfrihet bör bli obligatorisk.” Peter Norman skriver också: “Vissa utförare åsidosätter kvalitén för vinster.”
Den moderata arbetsgruppen har upptäckt samma faktum som ”Katalys”. Det finns många alliansväljare som är så kritiska mot vinst i välfärd och skola att de kan gå över till de rödgröna. Det skulle innebära slutet på Moderaternas maktinnehav.
LOV, lagen om valfrihet, syftar till att tvinga alla kommuner att släppa in vinstdrivande riskkapitalbolag i vård och skola. Den moderata arbetsgruppen har till sin förfäran upptäckt paradoxen i uttrycket tvång till valfrihet.
Lund behövde inte tvingas. Här är girighetspartierna i majoritet. Men det kommer att bli möjligt att avskaffa LOV i Lund efter valet.
Peter Normans utspel väckte oro bland moderata vinstfundamentalister. De rusade om varandra och ropade ”Jag förstår ingenting” (vilket ju också är en insikt).
Samma oro spreds bland de tre små allianspartierna. De två högerextrema, kristdemokraterna och centerpartisterna, tog genast passionerad ställning för frihetstvånget. De hoppas förstås vinna röster från den moderata fundamentalistfalangen.
Konkursen innebär stora kostnader för kommunen som måste reparera de skador Idrottsgymnasiets ägare Jan Walther vållat. Han parasiterar in i det sista på elever och lärare och skattebetalare i Karlstad.
Jan Walther
JWA Holding hade en vinst efter finansnetto 2001-2008 på 56
miljoner kronor. Av det har 17 miljoner utdelats till ägaren Jan
Walther.
Så det hade varit möjligt att fortsätta att driva skolan allra minst till sommarlovet. Flera elever hade bara en termin kvar till studenten. Jan Walthers frihet att exploatera borde ersättas med tvång till samhällsansvar.
Den gode Jan Walther (se bilden) trixade lite (helt legalt, lagen tjänar exploatörerna) före konkursen. Han ombildade JWA Holding till fem separata bolag, ett för var skola. Han var själv VD och huvudägare i vart och ett av dem. På det sättet kunde han göra konkurs i en skola utan att det övriga kapitalet berördes.
Det kommer kanske fler konkurser. De hotade skolorna är Nacka Enskilda Gymnasium, Västerås Idrottsgymnasium, Mörby Gymnasium och Karlskoga Idrottsgymnasium.
Det är klart att Peter Norman på grund av den växande opinionen mot vinst i välfärden till varje pris vill undvika att Moderaterna förknippas med sådana ”entreprenörer” och en politik som tvingar kommunerna att te emot dem genom en obligatorisk lag om LOV.
Annie Lööf däremot gillar ju driftiga entreprenörer och KD har en vana att hyckla omtanke om människorna samtidigt som svindlare belönas.
Opinionen mot vinst växer. Det måste också Socialdemokraterna ta hänsyn till. Inför partikongressen i april pågår ett intensivt arbete att vinna stöd för ett nej till vinst bland ombuden. Alla partier måste ta hänsyn till förskjutningar i folkopinionen. Politiken anpassas efter majoritetens åsikter. I frågan om vinst har S hittills varit pådrivande för att behålla vinsten i välfärden, som Magdalena Andersson så tydligt visade vid sitt besök i Malmö. Men vill väljarna annat så traskar partiet patrull.
I Lund finns flera fristående skolor, varav några på fallrepet. Inför skolvalet får vi hoppas att eleverna väljer de kommunala gymnasierna som garanterar kvalitet i undervisningen och kontinuitet.
En tid var det kanske så att ambitiösa och begåvade elever trodde sig ha fördel av att gå i vissa fristående skolor som satte högre betyg. Nu är det snarare lättlurade elever med svag social bakgrund som hamnar där. Och då kan drabbas av samma öde som eleverna i Idrottsgymnasiet i Karlstad.
”Skapliga eller bra betyg i årskurs 9 minskar risken för tidig död, ohälsa och psykosociala problem som missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och försörjningsproblem” påpekar Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm i samband med sin presentation av rapporten ”Vård och omsorg om de placerade barnen”.
PS. Just när jag skrivit detta och satt mig att äta fick jag i radion höra att en fristående skola med floristutbildning i Uddevalla plötsligt lagts ner och att en flicka missat chansen att fullfölja sin utbildning.
Hennes pappa blev tillfrågad om vilka slutsatser man kunde dra. Han svarade att slutsatsen är, att man inte ska sätta sitt barn i en fristående skola. En ekonom påpekade att det är sådant man måste vara beredd på när man gjort skolan till en marknad.
Så det hade varit möjligt att fortsätta att driva skolan allra minst till sommarlovet. Flera elever hade bara en termin kvar till studenten. Jan Walthers frihet att exploatera borde ersättas med tvång till samhällsansvar.
Den gode Jan Walther (se bilden) trixade lite (helt legalt, lagen tjänar exploatörerna) före konkursen. Han ombildade JWA Holding till fem separata bolag, ett för var skola. Han var själv VD och huvudägare i vart och ett av dem. På det sättet kunde han göra konkurs i en skola utan att det övriga kapitalet berördes.
Det kommer kanske fler konkurser. De hotade skolorna är Nacka Enskilda Gymnasium, Västerås Idrottsgymnasium, Mörby Gymnasium och Karlskoga Idrottsgymnasium.
Det är klart att Peter Norman på grund av den växande opinionen mot vinst i välfärden till varje pris vill undvika att Moderaterna förknippas med sådana ”entreprenörer” och en politik som tvingar kommunerna att te emot dem genom en obligatorisk lag om LOV.
Annie Lööf däremot gillar ju driftiga entreprenörer och KD har en vana att hyckla omtanke om människorna samtidigt som svindlare belönas.
Opinionen mot vinst växer. Det måste också Socialdemokraterna ta hänsyn till. Inför partikongressen i april pågår ett intensivt arbete att vinna stöd för ett nej till vinst bland ombuden. Alla partier måste ta hänsyn till förskjutningar i folkopinionen. Politiken anpassas efter majoritetens åsikter. I frågan om vinst har S hittills varit pådrivande för att behålla vinsten i välfärden, som Magdalena Andersson så tydligt visade vid sitt besök i Malmö. Men vill väljarna annat så traskar partiet patrull.
I Lund finns flera fristående skolor, varav några på fallrepet. Inför skolvalet får vi hoppas att eleverna väljer de kommunala gymnasierna som garanterar kvalitet i undervisningen och kontinuitet.
En tid var det kanske så att ambitiösa och begåvade elever trodde sig ha fördel av att gå i vissa fristående skolor som satte högre betyg. Nu är det snarare lättlurade elever med svag social bakgrund som hamnar där. Och då kan drabbas av samma öde som eleverna i Idrottsgymnasiet i Karlstad.
”Skapliga eller bra betyg i årskurs 9 minskar risken för tidig död, ohälsa och psykosociala problem som missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och försörjningsproblem” påpekar Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm i samband med sin presentation av rapporten ”Vård och omsorg om de placerade barnen”.
PS. Just när jag skrivit detta och satt mig att äta fick jag i radion höra att en fristående skola med floristutbildning i Uddevalla plötsligt lagts ner och att en flicka missat chansen att fullfölja sin utbildning.
Hennes pappa blev tillfrågad om vilka slutsatser man kunde dra. Han svarade att slutsatsen är, att man inte ska sätta sitt barn i en fristående skola. En ekonom påpekade att det är sådant man måste vara beredd på när man gjort skolan till en marknad.
2013-02-28
DOC LOUNGE 5 mars
Från Israel
kommer denna oerhört charmerande och rörande film om Israels enda
autentiska Photo shop och dess ägare, 96 år gamla Miriam Weissenstein
och hennes barnbarn Ben. LIFE IN STILLS var en av publikfavoriterna på
HOT DOCS 2012.
LIFE IN STILLS
Tamar Tal / Israel 2011 / 60 min.
Hebrew & German / English Subtitles!
Miriam Weissenstein kunde aldrig föreställa sig att aldrig att hon, vid 96 års ålder, skulle stå inför ett nytt kapitel i hennes liv. Men när “The Photo House” – hennes avlidne make Rudis livsverk – ska rivas, måste även denna påstridiga och kompromisslösa kvinna medge att hon behöver hjälp.
I skuggan av en familjetragedi växer en speciell relation fram mellan Miriam och hennes barnbarn, Ben, allt eftersom de går samman för att rädda butiken och dess nästan en miljon negativ som dokumenterat Israels avgörande ögonblick.
Q&A: Med oss från Tel Aviv, via Skype, är regissören Tamar Tal. Efter filmen!
LIVE: Violinisten Michelle Rabova gungar in er i rätt stämning med israelinspirerad folkmusik.
DJ: Galleri Picturas nya ordförande Lisa Carlson står denna afton för musiken, före och efter filmen!
MAT&BAR: Ät din middag på Doc Lounge. Vi serverar alltid en vegetarisk soppa med bröd för 69 kr och i baren säljs det också vin, öl, kaffe, snacks mm.
TID: Kassan öppnar 19.00 / Film ca. 20.00 PRIS: 80kr / Student 60kr / GULDKORT (fri entré hela våren) 300kr
kommer denna oerhört charmerande och rörande film om Israels enda
autentiska Photo shop och dess ägare, 96 år gamla Miriam Weissenstein
och hennes barnbarn Ben. LIFE IN STILLS var en av publikfavoriterna på
HOT DOCS 2012.LIFE IN STILLS
Tamar Tal / Israel 2011 / 60 min.
Hebrew & German / English Subtitles!
Miriam Weissenstein kunde aldrig föreställa sig att aldrig att hon, vid 96 års ålder, skulle stå inför ett nytt kapitel i hennes liv. Men när “The Photo House” – hennes avlidne make Rudis livsverk – ska rivas, måste även denna påstridiga och kompromisslösa kvinna medge att hon behöver hjälp.
I skuggan av en familjetragedi växer en speciell relation fram mellan Miriam och hennes barnbarn, Ben, allt eftersom de går samman för att rädda butiken och dess nästan en miljon negativ som dokumenterat Israels avgörande ögonblick.
Q&A: Med oss från Tel Aviv, via Skype, är regissören Tamar Tal. Efter filmen!
LIVE: Violinisten Michelle Rabova gungar in er i rätt stämning med israelinspirerad folkmusik.
DJ: Galleri Picturas nya ordförande Lisa Carlson står denna afton för musiken, före och efter filmen!
MAT&BAR: Ät din middag på Doc Lounge. Vi serverar alltid en vegetarisk soppa med bröd för 69 kr och i baren säljs det också vin, öl, kaffe, snacks mm.
TID: Kassan öppnar 19.00 / Film ca. 20.00 PRIS: 80kr / Student 60kr / GULDKORT (fri entré hela våren) 300kr
Helgeands församlingsgård: Café Torsdag 7 mars kl 13
Profeten Amos i vår tid?
Cecilia Cervin är pensionerad universitetslektor i Svenska språket, kyrkorådsledamot sedan många år och även ordförande i Jan Myrdalsällskapet. ”Cecilia har hela sitt liv varit engagerad i Svenska kyrkan. Hon vill att vi i vår tid, i enlighet med Rom 2:14 ska se, erkänna och samverka med sådana som inte tillhör oss– när de strävar efter samma mål som vi.
Profeten Amos predikade i sin tid om rättvisa, och stöd åt de svaga. Jan Myrdal har i vår tid samma budskap. Låt oss se var och hur de och vi kan mötas.
Cecilia Cervin är pensionerad universitetslektor i Svenska språket, kyrkorådsledamot sedan många år och även ordförande i Jan Myrdalsällskapet. ”Cecilia har hela sitt liv varit engagerad i Svenska kyrkan. Hon vill att vi i vår tid, i enlighet med Rom 2:14 ska se, erkänna och samverka med sådana som inte tillhör oss– när de strävar efter samma mål som vi.
Profeten Amos predikade i sin tid om rättvisa, och stöd åt de svaga. Jan Myrdal har i vår tid samma budskap. Låt oss se var och hur de och vi kan mötas.
Internationella kvinnodagen
Med anledning av Internationella Kvinnodagen
den 8 mars 2013 presenterar Vänsterpartiet, Vänsterns Studentförbund
och Ung Vänster i samarbete med ett flertal andra arrangörer tre dagar i
feminismens och kvinnokampens tecken den 7-9 mars. Flera spännande och
intressanta arrangemang utlovas, och allt är såklart öppet för alla.
Välkomna!
Regisserad av Samira Makhmalbaf (2003). Arrangeras av Biblioteket Västers Filmklubb och Lunds Afghanistankommitté.
Plats: Biblioteket Väster, Örnvägen 66.
Fredag 8 mars
16:00 – Feministiskt självförsvar: ta ingen skit!
För de som definierar sig som kvinnor. Arrangeras av Ung Vänster.
Plats: Hemgården, Kiliansgatan 11.
17:00 – Feministisk reformpolitik för ökad jämlikhet
Öppet seminarium med Lena Sommestad, Veronica Palm, Anna-Lena Hogerud och Filip Roslund i panelen. Leds av Kristin Linderoth och Elin Gustafsson. Arrangeras av Socialdemokraterna, S-kvinnor, SSU och LO-facken i Lund.
Plats: Källaren, Folkets Hus, Kiliansgatan 9.
18:30 – Demonstration på Stortorget
Talare från Vänsterpartiet (Helena Berggren), Ung Vänster (Vilma Bolding), VSF (Sara Saleh), Socialdemokraterna (Veronica Palm) och SSU (Shaniaz Hama Ali). Allsång och musik med Röda Kapellet. Alla deltagande organisationer arrangerar (se nedan).
20:00 – Spelning med Två förlorade m.fl.
Rocka loss på Kvinnodagen! Arrangeras av Ung Vänster.
Plats: Hemgården, Kiliansgatan 11.
Lördag 9 mars 12:00 – Kvinnors arbete: varför säger sjuksköterskorna upp sig?
Panelsamtal om kvinnors arbetsvillkor, med Rebecca Selberg, Eva Schmitz och Eva Lenander. Ida Sköld leder samtalet. Arrangeras av Vänsterpartiet, VSF och ABF.
Plats: ABF, Kiliansgatan 9.
Arrangörer
Vänsterpartiet, VSF, Ung Vänster, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, ABF, Socialdemokraterna, SSU, Palestinagrupperna i Sverige, Lunds Afghanistankommitté, Lundabor mot nedskärningar, LIFS, Svalorna Indien Bangladesh och Stödkommittén för Centralamerikas folk.
Socialdemokraterna, S-kvinnor, SSU och
LO-distriktet Skåne bjuder in till ett öppet seminarium 8/3,
Internationella kvinnodagen 2013.
I panelen finns Lena Sommestad (ordförande S-kvinnor & riksdagsledamot), Veronica Palm (riksdagsledamot & ordförande för S i Sthlm), Anna-Lena Hogerud (oppositionsråd för S i Lund), Filip Roslund (SSU Skåne). Samtalet leds av Kristin Linderoth (tidskriften Tiden) och Elin Gustafsson (Ordförande SSU Frihet i Lund).
Seminariet är på Folkets hus i Lund mellan 17.00-18.30 och är öppet för alla intresserade. Efteråt går de som vill till den manifestation på Stortorget som ordnas av bl.a. Socialdemokraterna, SSU, Vänsterpartiet, Ung Vänster och Vänsterns studentförbund. Där talar Veronica Palm för S och Shaniaz Hama Ali (ordförande SSU Bohuslän) för SSU!
I panelen finns Lena Sommestad (ordförande S-kvinnor & riksdagsledamot), Veronica Palm (riksdagsledamot & ordförande för S i Sthlm), Anna-Lena Hogerud (oppositionsråd för S i Lund), Filip Roslund (SSU Skåne). Samtalet leds av Kristin Linderoth (tidskriften Tiden) och Elin Gustafsson (Ordförande SSU Frihet i Lund).
Seminariet är på Folkets hus i Lund mellan 17.00-18.30 och är öppet för alla intresserade. Efteråt går de som vill till den manifestation på Stortorget som ordnas av bl.a. Socialdemokraterna, SSU, Vänsterpartiet, Ung Vänster och Vänsterns studentförbund. Där talar Veronica Palm för S och Shaniaz Hama Ali (ordförande SSU Bohuslän) för SSU!
Internationella Kvinnodagen i ett stjärnspäckat program
Vi firar internationella kvinnodagen och slår ett slag för jämställdhet i världen med två färgsprakande konserter:
en på Medborgarhuset i Eslöv den 8/3 och
en på Palladium i Malmö den 4/3.
Det blir konstmusik, jazz, uruppförande av helt nyskriven musik - det blir harpa, slagverk, flöjt, piano, sång och talare i en stjärnspäckad kompott!
Medverkande: Cecilia Frode, Gudrun Schyman, Anders Bergcrantz, Anna-Lena Laurin, Linda Dahl Laursen, Lennart Gruvstedt, Andreas Pålsson, Mattias Hjorth, Leyla Peker, Erika Bjerstedt, Clarissa Imperatore, Iris och Rebecca Bergcrantz
Röstånga Mölla nu i Lund av Bertil Egerö
Röstångabrödet, det surdegsbaserade brödet med många härliga ingredienser, kan nu köpas även på Väster.
Den lokala affärslängan på Byggmästargatan har fått en ny medlem, ”Röstånga Mölla”, ett lunchställe med helt egen profil – ”Vi samarbetar med immunförsvaret” står det på en T-tröja. Det påminner starkt om 70-talets enkla matställen med vegetarisk profil och bra råvaror. Äta går bra, och flera brödsorter finns att köpa till stans lägsta pris – 20 kr styck.
Röstånga Mölla erbjuder lunch för 55 kr, med rätt stor valfrihet: kött, fisk eller veg., allt i form av en soppa med Röstångabröd, härliga ostar, rika sallader och dessert. Jag vill minnas att kaffe också ingår. Inte att undra på att alla bord och alla höga pallar längs fönstren är fyllda under ’pik lunchtimme’.
Den latinskt bevandrade gillar säkert de deviser som inringar matställets namn på gatuskylten: Santa Simplicitas, och Fac bonum, propter bonum.
Den lokala affärslängan på Byggmästargatan har fått en ny medlem, ”Röstånga Mölla”, ett lunchställe med helt egen profil – ”Vi samarbetar med immunförsvaret” står det på en T-tröja. Det påminner starkt om 70-talets enkla matställen med vegetarisk profil och bra råvaror. Äta går bra, och flera brödsorter finns att köpa till stans lägsta pris – 20 kr styck.
Röstånga Mölla erbjuder lunch för 55 kr, med rätt stor valfrihet: kött, fisk eller veg., allt i form av en soppa med Röstångabröd, härliga ostar, rika sallader och dessert. Jag vill minnas att kaffe också ingår. Inte att undra på att alla bord och alla höga pallar längs fönstren är fyllda under ’pik lunchtimme’.
Den latinskt bevandrade gillar säkert de deviser som inringar matställets namn på gatuskylten: Santa Simplicitas, och Fac bonum, propter bonum.
Regeringen tar hand om de sina
Regeringens nya förslag till skatteutjämning tar ifrån Lund 145
miljoner samtidigt som parasitkommunerna Lomma och Staffanstorp får
sänkta avgifter på grund av sin höga skattekraft. De som flyttade dit
från Lund för att få lägre skatt belönas med ännu lägre skatt.
Vad som inte hanns med av Gunnar Stensson
I Syrien har USA börjat ge oppositionen militärt stöd. En farlig politik. Se bakgrundsinformation i VB 5.
EU kritiserar Israel för att före en politik som systematiskt syftar till att göra en tvåstatslösning omöjlig. Medlet är illegala bosättningar. 5000 hus planeras runt Jerusalem. Sveriges biståndsminister ger Palestinska Myndigheten några miljoner för att kompensera för pengarna som Israel la beslag på. En högt uppsatt militär rådgivare uppmanar Israel att förhandla med Hamas i Gaza och häva belägringen. Israel misstänks ha torterat en palestinsk fånge till döds. Ny intifada hotar.
EU kritiserar Israel för att före en politik som systematiskt syftar till att göra en tvåstatslösning omöjlig. Medlet är illegala bosättningar. 5000 hus planeras runt Jerusalem. Sveriges biståndsminister ger Palestinska Myndigheten några miljoner för att kompensera för pengarna som Israel la beslag på. En högt uppsatt militär rådgivare uppmanar Israel att förhandla med Hamas i Gaza och häva belägringen. Israel misstänks ha torterat en palestinsk fånge till döds. Ny intifada hotar.
Problemet: Hur smiter man från Tobin-skatten?
av Gunnar Stensson
Alla minns nog Tobinskatten som Attac kämpade för. Den handlade om att
beskatta finansspekulanternas transaktioner på börsen. Som bekant är
spekulerandet automatiserat nu. En programmerad dator är snabbare än en
mänsklig spekulant.
För någon månad sedan införde EU en låg Tobinskatt, 0,01 procent på derivathandel.
”Hela finansindustrin mobiliserar nu alla krafter på att hitta lösningar på problemet”, säger Mark Persoff på konsultjätten Ernest och Young.” Spekulerandet beskrivs som en industri när det i själva verket är en parasit.
Vilket är ”finansindustrins” problem? Jo, hur man ska kunna smita från Tobin-skatten. Tusentals experter och advokater jobbar heltid för att lura av samhället dess pengar – och stoppa dem i egna fickor.
Sverige röstade emot skatten i EU.
För någon månad sedan införde EU en låg Tobinskatt, 0,01 procent på derivathandel.
”Hela finansindustrin mobiliserar nu alla krafter på att hitta lösningar på problemet”, säger Mark Persoff på konsultjätten Ernest och Young.” Spekulerandet beskrivs som en industri när det i själva verket är en parasit.
Vilket är ”finansindustrins” problem? Jo, hur man ska kunna smita från Tobin-skatten. Tusentals experter och advokater jobbar heltid för att lura av samhället dess pengar – och stoppa dem i egna fickor.
Sverige röstade emot skatten i EU.
Mikael Wiehe på Mejeriet av Sten H
Vi var många gråskäggiga som stod och frös i kön
utanför Mejeriet i söndags kväll. När Wiehe öppnade sin konsert med en
låt från senaste skivan satt det som en smäck:
”Ja, jag vill bara va en gammal man
Ni vet en sån som gör så gott han kan”
”Ja, jag vill bara va en gammal man
Ni vet en sån som gör så gott han kan”
Wiehe känner sin publik och det blev en konsert med starkt politisk framtoning. Vi är nog en del som kommer för att höra mellansnacket lika mycket som för musiken. En artist som vet vad han vill säga och som visar att han gör annat än att plocka med gitarren. En artist som trovärdigt kan nämna inte bara Chile utan också Libyen och Mali. Hur många såna finns det?
Med sig hade han en kille på piano och en på gitarr och någon sorts synt – jag minns inte deras namn, men jag gillade särskilt gitarren. Låtarna var mest nya, men vi fick också ”Victor Jara” och ”Flickan och kråkan”. Häftigast politiskt var ”Hur tänker du då” som gungade fram som en dansbandslåt och fick oss att sjunga med.
Jag var inte lika förtjust i allt – här fanns också några lite väl tårdrypande texter och melodier. Men Wiehes styrka är att han vågar ta till de stora orden och känslorna. Han har alltid använt det känslomässiga och varma tilltal som experterna på politisk retorik numera talar om som det mest verkningsfulla. Och alltså kan han sjunga Woody Guthries ”Det här är ditt land” med text om Ales stenar, vita björkar och röda stugor så att det känns som att be Sverigedemokraterna dra åt helvete.
Första gången jag hörde Mikael Wiehe live var när Hoola Bandoola spelade på vänsterns förstamajfest 1971 eller 1972 i den gamla dansrotundan i Lunds Folkets park. Det var roligt att höra honom igen och när jag gick från Mejeriet kändes det som om jag varit med om ett bra appellmöte.
Rasism och vinstintresse bakom det fria skolvalet
av Gunnar Stensson
Klyftorna mellan de svenska skolorna har vidgats samtidigt som
resultaten sjunkit enligt Skolverkets aktuella rapport ”Likvärdig
utbildning i svensk skola?”
Varför?
Tidningarnas ledarsidor svarar att det beror på ökande bostadssegregation. Men under tiden efter 2000 saknas koppling till bostadssegregation. Det handlar det i stället om skolpeng och skolval.
Skolministern svarar att det beror på att det kommer barn från länder utan fungerande skola.
Socialdemokraterna är rädda att ett ifrågasättande av valfriheten skulle slå mot röststödet och väljer därför att påstå att det beror på bristen av omfördelning till svaga skolor. Ett aktuellt exempel är den socialdemokratiska skuggministern Magdalena Andersson som vid sitt besök i Malmö i lördags slog två flugor i en smäll genom att hävda att ett vinstförbud skulle hota valfriheten.
Timbros enkla svar är ett ifrågasättande: Kan alla skolor bli lika bra?
I USA infördes fria skolval när medborgarrättsrörelsens seger gett svarta barn rättigheten att gå i samma skola som vita barn. Det var Milton Friedman som föreslog det. Genom det fria skolvalet kunde rassegregationen bevaras i de amerikanska skolorna.
I Sverige infördes fria skolval 1992 efter en period då skolorna fått en mer blandad elevsammansättning i form av ”barn från synliga minoriteter”, det vill säga människor som utseendemässigt avviker från majoritetsbefolkningen. Det fria skolvalet kom för att ge möjlighet för de privilegierade att undvika de underprivilegierade och framträdde först i regioner med stor andel invandrare.
Skolpengen används för att subventionera ökad skolsegregation. I en skoldebatt 2007 erkände Lars Hansson, FP, öppet att avsikten var att fördela mer pengar till fristående skolor. Det fria skolvalet i förening med skolpengsystemet är själva grundvalen för friskolekoncernernas börsvärde.
”Den svenska skolans nya geografi” är ett kulturgeografiskt projekt som finansieras av Vetenskapsrådet. En uppsats inom ramen för projektet har publicerats i tidskriften ”Journal of Transport Geography”. Uppsatsen visar att det är elever med högutbildade, svenskfödda, icke ensamstående, icke socialhjälpsberoende föräldrar som åker längst när de ska till skolan. Skolvalet utnyttjas alltså främst av de mer privilegierade. Pedagogisk forskning visar att resultaten försämras i skolor där högpresterande barn segregerats från mindre högpresterande och där lågpresterande barn överges av sina mer högpresterande kamrater. En loser-loser-situation.
Timbro försäkrade att det fria skolvalet skulle leda till snabba förbättringar i svenska skolresultat. I stället har resultaten försämrats och klyftorna ökats. Friskolekoncernerna har försökt rädda sin fortlevnad genom att knyta inflytelserika personer till sig som Miljöpartiets förra skolpolitiska talesperson Mikaela Valtersson och Socialdemokraternas före detta biträdande partisekreterare Stefan Stem.
70 procent av svenska folket vill ha bort friskolekoncernernas åderlåtning av den svenska skolan. Magdalena Andersson bör vakta sin tunga, även om hon privat utgår från samma miljö som Anders Borg. Att Mats Skogkär i SDS 28/2 försvarar det fria skolvalet och angriper närhetsprincipen (att eleverna i första hand går i den egna skolan, Klostergårdsbarnen i Klostergårdsskolan, osv) uttrycker de ekonomiska intressena i hans samhällsklass och är alltså helt konsekvent.
Huvudkälla: Artikel i DN 27/2 av Bo Malmberg, professor Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, hans kollegor vid samma universitet docent Eva Andersson och universitetslektor John Öst.
Varför?
Tidningarnas ledarsidor svarar att det beror på ökande bostadssegregation. Men under tiden efter 2000 saknas koppling till bostadssegregation. Det handlar det i stället om skolpeng och skolval.
Skolministern svarar att det beror på att det kommer barn från länder utan fungerande skola.
Socialdemokraterna är rädda att ett ifrågasättande av valfriheten skulle slå mot röststödet och väljer därför att påstå att det beror på bristen av omfördelning till svaga skolor. Ett aktuellt exempel är den socialdemokratiska skuggministern Magdalena Andersson som vid sitt besök i Malmö i lördags slog två flugor i en smäll genom att hävda att ett vinstförbud skulle hota valfriheten.
Timbros enkla svar är ett ifrågasättande: Kan alla skolor bli lika bra?
I USA infördes fria skolval när medborgarrättsrörelsens seger gett svarta barn rättigheten att gå i samma skola som vita barn. Det var Milton Friedman som föreslog det. Genom det fria skolvalet kunde rassegregationen bevaras i de amerikanska skolorna.
I Sverige infördes fria skolval 1992 efter en period då skolorna fått en mer blandad elevsammansättning i form av ”barn från synliga minoriteter”, det vill säga människor som utseendemässigt avviker från majoritetsbefolkningen. Det fria skolvalet kom för att ge möjlighet för de privilegierade att undvika de underprivilegierade och framträdde först i regioner med stor andel invandrare.
Skolpengen används för att subventionera ökad skolsegregation. I en skoldebatt 2007 erkände Lars Hansson, FP, öppet att avsikten var att fördela mer pengar till fristående skolor. Det fria skolvalet i förening med skolpengsystemet är själva grundvalen för friskolekoncernernas börsvärde.
”Den svenska skolans nya geografi” är ett kulturgeografiskt projekt som finansieras av Vetenskapsrådet. En uppsats inom ramen för projektet har publicerats i tidskriften ”Journal of Transport Geography”. Uppsatsen visar att det är elever med högutbildade, svenskfödda, icke ensamstående, icke socialhjälpsberoende föräldrar som åker längst när de ska till skolan. Skolvalet utnyttjas alltså främst av de mer privilegierade. Pedagogisk forskning visar att resultaten försämras i skolor där högpresterande barn segregerats från mindre högpresterande och där lågpresterande barn överges av sina mer högpresterande kamrater. En loser-loser-situation.
Timbro försäkrade att det fria skolvalet skulle leda till snabba förbättringar i svenska skolresultat. I stället har resultaten försämrats och klyftorna ökats. Friskolekoncernerna har försökt rädda sin fortlevnad genom att knyta inflytelserika personer till sig som Miljöpartiets förra skolpolitiska talesperson Mikaela Valtersson och Socialdemokraternas före detta biträdande partisekreterare Stefan Stem.
70 procent av svenska folket vill ha bort friskolekoncernernas åderlåtning av den svenska skolan. Magdalena Andersson bör vakta sin tunga, även om hon privat utgår från samma miljö som Anders Borg. Att Mats Skogkär i SDS 28/2 försvarar det fria skolvalet och angriper närhetsprincipen (att eleverna i första hand går i den egna skolan, Klostergårdsbarnen i Klostergårdsskolan, osv) uttrycker de ekonomiska intressena i hans samhällsklass och är alltså helt konsekvent.
Huvudkälla: Artikel i DN 27/2 av Bo Malmberg, professor Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, hans kollegor vid samma universitet docent Eva Andersson och universitetslektor John Öst.
Vad handlar Iranfrågan om?
Översatt av Bertil Egerö
Texten nedan har med Jan Öbergs godkännande översatts från hans TFF – Transnational – nyhetsbrev den 25 februari.
I tisdags 25.2 inleddes i Kazakhstan en ny serie förhandlingar mellan Iran och säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar plus Tyskland. Inför mötet vill vi förmedla följande:
I tisdags 25.2 inleddes i Kazakhstan en ny serie förhandlingar mellan Iran och säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar plus Tyskland. Inför mötet vill vi förmedla följande:
- Den förda politiken saknar argument: Enligt USAs mest avancerade tankesmedja, the US Intelligence Estimate, och dess systerorganisation Mossad i Israel, finns idag inga indikationer på att Iran har beslutat bygga kärnvapen. Självklart kan Iran komma att starta ett sådant program, men att bli en kärnvapenmakt (med trovärdig slagkraft) liknande Israel med dess 80-200 kärnvapen är en process som tar riktigt många år.
- Västs politik är fel och kan på sikt göra Iran till ett hot: Respekt och förtroende är väsentliga inslag om målet är att övertyga Iran – en 6000 år gammal civilisation – att inte skaffa sig kärnvapen. Vad USA/NATO/EU idag gör gentemot Iran går helt på tvären mot att bygga förtroende: a) allt hårdare sanktioner kommer om de fortsätts att leda till ett Irak-liknande folkmord på oskyldiga iranska medborgare; b) oljeblockaden kostar Iran 100 miljoner dollar om dagen och skadar ekonomin svårt; c) bombhoten ökar sannolikheten att Iran upplever osäkerhet och förödmjukelse och, logiskt, investerar i starkare försvar. Sammataget leder åtgärderna till ökad smuggling, laglöshet, ja även till ökade inkomstskillnader i Iran; de slår mot den medelklass som skulle kunna åstadkomma politiska förändringar och förstärker därmed stödet för regimen och underminerar oppositionens möjligheter.
- Dubbelmoralen lyser i ögonen: Dagens kärnvapenmakter har ca 17000 kärnvapen. Ingen av de regeringar som kräver att Iran avstår från kärnvapen har gjort något av värde för att uppnå Ickespridningsavtalets mål att helt göra slut på alla kärnvapen. Vi borde tala mindre om ”spridning” av kärnvapen, och mer om ”ägande”. Dagens dubbla standard – ”vi inkl Israel ska ha dem, Iran ska inte” – innebär att USA/NATO/Eus moraliska kapital är mycket mindre än man ofta föreställer sig. Iran glömmer inte heller den USA/brittiska kuppen 1953 mot den demokratiskt valde Mossadegh, som ersattes med Shahens diktatur so varade ända till 1979. Inte heller har de glömt att Väst stod helt bakom Saddam Hussein i hans krig mot Iran.
- Israel och Väst har ingen anledning att frukta Iran: Irans försvarsutgifter ligger i nivå med Norges, omkring 7 miljarder dollar. Det motsvarar 1 procent av USAs försvarsutgifter och är bara hälften av Israels, ett land vars befolkning är en tiondel av Irans. Iran har inte på mer än 200 år invaderat ett annat land.
”Sjukvården lider av ultraliberalism och stalinism samtidigt” av Gunnar Stensson
Det säger överläkaren Olle Heimbürger på Karolinska. Det är lätt för en
skåning att instämma - i synnerhet idag när rubriken på Sydsvenskans
senaste artikel om den skånska sjukvården lyder ”Förhandlingarna kraschade – 33 sköterskor går.” Det
handlar om barnintensiven i Lund. ”Regionen har smulat sönder en
världsunik verksamhet för att driva en princip. Det är en riksskandal”,
säger Mats Runsten på vårdförbundet.
Ultraliberalism och stalinism är två företeelser som står varandra så nära att de är nästan identiska. Se på Kina. Den gemensamma nämnaren är den totala hänsynslösheten gentemot allt - utom vinst.
Journalisten Maciej Zaremba har hittills publicerat tre omfångsrika grävande artiklar om svensk sjukvård. ”Vad var det som dödade Herr B?” DN 17/2, ”Hur mycket bonus ger ett benbrott?” 20/2, och ”På vilken prislista står din njursvikt?” 25/2. Den fjärde artikeln utlovas nu på söndag 3/3.
Tillsammans utgör artikelserien ett av de mest djupgående och imponerande reportagen i svensk press under 2000-talet.
Sjukvårdspolitikerna leker marknad. Det kallas New Public Management. Inom psykiatrin anses ”produktiviteten” högre om en patient dränker sig efter tionde besöket än om han återfår livslusten efter fem. Psykiatriker och läkare utsätts för manipulation och korrumperas. Sjukvårdens prestationssystem innehåller hundratals krav på tider, mängder och volymer – men nästan inga alls på vårdens kvalitet. Ett system som kallas DRG är en prislista som avgör om patienten får leva eller ska dö. ”I princip blir vi belönade för feloperationer och vi tjänar gott om pengar på att påföra patienterna infektioner. DRG har korrumperat oss”, säger Per Okkels.
Läs! Studera! Agera!
Ultraliberalism och stalinism är två företeelser som står varandra så nära att de är nästan identiska. Se på Kina. Den gemensamma nämnaren är den totala hänsynslösheten gentemot allt - utom vinst.
Journalisten Maciej Zaremba har hittills publicerat tre omfångsrika grävande artiklar om svensk sjukvård. ”Vad var det som dödade Herr B?” DN 17/2, ”Hur mycket bonus ger ett benbrott?” 20/2, och ”På vilken prislista står din njursvikt?” 25/2. Den fjärde artikeln utlovas nu på söndag 3/3.
Tillsammans utgör artikelserien ett av de mest djupgående och imponerande reportagen i svensk press under 2000-talet.
Sjukvårdspolitikerna leker marknad. Det kallas New Public Management. Inom psykiatrin anses ”produktiviteten” högre om en patient dränker sig efter tionde besöket än om han återfår livslusten efter fem. Psykiatriker och läkare utsätts för manipulation och korrumperas. Sjukvårdens prestationssystem innehåller hundratals krav på tider, mängder och volymer – men nästan inga alls på vårdens kvalitet. Ett system som kallas DRG är en prislista som avgör om patienten får leva eller ska dö. ”I princip blir vi belönade för feloperationer och vi tjänar gott om pengar på att påföra patienterna infektioner. DRG har korrumperat oss”, säger Per Okkels.
Läs! Studera! Agera!
Kommunalskatten är ett kanonsystem
av Sven-Hugo Mattsson
Motion till Demokratisk Vänsters årsmöte 2013
Vi har ett, ur vänstersynpunkt, bra
kommunalt skattesystem. Det är starkt progressivt, se nedan, och genom
detta är det inga problem att höja skatten, med tanke på de med lägst
inkomster, de som lever ur hand i mun. Om man går igenom och sänker
viktiga avgifter, kollektivtaxan, för läkarbesök, hemtjänst och många
andra avgifter som slår hårt mot en liten börs, kan man gå ut i val och
visa att de flesta med låga inkomster till och med kan vinna på en
kommunal skattehöjning.
Slutet system
Det finns anledning att starkt betona att den kommunala skatten är ett slutet system. Var och en genererar så mycket i skatt som utgår från sin totala inkomst minus grundavdraget, det är här kommunalskatten taxeras. Det är eftersom grundavdraget ser ut som det gör som k-skatten blir så tydligt progressiv.
Det är först efter att k-skatten är fastställd, som de avdrag/bidrag man får för ränta, för bil till och från jobb och andra avdrag, gör på sig. RUT- och ROT bidragen går ju inte ens över skattsedeln, man får bidraget avdraget direkt på fakturan. Jag tror dessutom att det är riksdagen, läs Anders Borg, som kompenserar för grundavdraget. Med andra ord, det är lundabornas sammanlagda inkomster gånger kommunalskatten som kommunerna får in för sin skattefinansierade verksamhet.
Beskrivning
Jag skall här göra en schematisk bild av vem som betatalar mest och minst i kommunalskatt. Den är som skrivet schematisk, syftet är att ge en bild.
Jag tar fyra löner, 10 000 kr, 20 000 kr, 30 000 kr och 40 000 kr. Jag betecknar dessa som de med lägst inkomst, näst lägst, näst högst och högst. Den som har en lön på 10 000 betalar 1 500 kr i skatt, låt oss kalla dessa 1 500 för X. Den som har en lön på 20 000 kr betalar 3 X i skatt. 30 000 kr ger 5 X i skatt och 40 000 kr ger 7 X i k-skatt. Allt som allt betalar dessa, alltså 16 X i skatt (1+3+5+7). Ur denna ytterst schematiska bild betalar alltså låginkomsttagaren bara 1/16 av skatten till kommunen. Nästa inkomstgrupp 3/16, nästa 5/16, de med högst inkomster betalar nästan hälften av all kommunalskatt.
Nytta av verksamheten
Vem som har mest nytta av den kommunala verksamheten vet jag inte, men det borde ju gå att utreda. Men att de med lägst inkomster har stor nytta av den kommunala verksamheten är klart, för de riktigt fattiga är verksamheten avgörande för ett någorlunda gott liv. Jag tänker på de som får försörjningsstöd, de som är hemlösa, de som får hyresbidrag och så vidare.
Förmodligen är det så att dessa fyra inkomstgrupper tar ut ungefär lika mycket ur verksamheten. Den kommunala verksamheten är med andra ord ett kraftigt överförande av resurser från de med högst inkomster till de med lägst. Detta borde vi gå ut i valrörelsen och starkt poängtera.
Grundavdraget
Ser ut så här: I procent är den högst för de med lägst inkomster. På riktigt låga inkomster är den 100 % av lönen, sen sjunker procentsatsen efter hand. I kronor toppar grundavdraget, för lön, vid en inkomst på 10 till 12 000 kr. Därefter faller avdraget i kronor och därmed kraftig i procent. Det är detta som gör k-skatten så tydligt progressiv.
Progressiviteten följer med vid en skattehöjning
Låt oss säga att vi höjer skatten med en krona, runt och bra. Då får den som har10 000 kr i lön en höjning med 46 kr, jo ni läste rätt fyrtiosex kr. Det är detta Alliansföreträdare kallar att en höjning: ”särskilt hårt slår mot dem med låga inkomster”. Observera då följande: för grundavdraget finns det en samsyn över blocken, faktum är att Alliansen nyligen höjde grundavdraget kraftigt för de med pensionsinkomster. Inget gott om Alliansen i övrigt, men deras skattesänkningar har gjort det lättare att höja k-skatten. Även jobbskatteavdraget har gjort det lättare att höja k-skatten.
Slutet system
Det finns anledning att starkt betona att den kommunala skatten är ett slutet system. Var och en genererar så mycket i skatt som utgår från sin totala inkomst minus grundavdraget, det är här kommunalskatten taxeras. Det är eftersom grundavdraget ser ut som det gör som k-skatten blir så tydligt progressiv.
Det är först efter att k-skatten är fastställd, som de avdrag/bidrag man får för ränta, för bil till och från jobb och andra avdrag, gör på sig. RUT- och ROT bidragen går ju inte ens över skattsedeln, man får bidraget avdraget direkt på fakturan. Jag tror dessutom att det är riksdagen, läs Anders Borg, som kompenserar för grundavdraget. Med andra ord, det är lundabornas sammanlagda inkomster gånger kommunalskatten som kommunerna får in för sin skattefinansierade verksamhet.
Beskrivning
Jag skall här göra en schematisk bild av vem som betatalar mest och minst i kommunalskatt. Den är som skrivet schematisk, syftet är att ge en bild.
Jag tar fyra löner, 10 000 kr, 20 000 kr, 30 000 kr och 40 000 kr. Jag betecknar dessa som de med lägst inkomst, näst lägst, näst högst och högst. Den som har en lön på 10 000 betalar 1 500 kr i skatt, låt oss kalla dessa 1 500 för X. Den som har en lön på 20 000 kr betalar 3 X i skatt. 30 000 kr ger 5 X i skatt och 40 000 kr ger 7 X i k-skatt. Allt som allt betalar dessa, alltså 16 X i skatt (1+3+5+7). Ur denna ytterst schematiska bild betalar alltså låginkomsttagaren bara 1/16 av skatten till kommunen. Nästa inkomstgrupp 3/16, nästa 5/16, de med högst inkomster betalar nästan hälften av all kommunalskatt.
Nytta av verksamheten
Vem som har mest nytta av den kommunala verksamheten vet jag inte, men det borde ju gå att utreda. Men att de med lägst inkomster har stor nytta av den kommunala verksamheten är klart, för de riktigt fattiga är verksamheten avgörande för ett någorlunda gott liv. Jag tänker på de som får försörjningsstöd, de som är hemlösa, de som får hyresbidrag och så vidare.
Förmodligen är det så att dessa fyra inkomstgrupper tar ut ungefär lika mycket ur verksamheten. Den kommunala verksamheten är med andra ord ett kraftigt överförande av resurser från de med högst inkomster till de med lägst. Detta borde vi gå ut i valrörelsen och starkt poängtera.
Grundavdraget
Ser ut så här: I procent är den högst för de med lägst inkomster. På riktigt låga inkomster är den 100 % av lönen, sen sjunker procentsatsen efter hand. I kronor toppar grundavdraget, för lön, vid en inkomst på 10 till 12 000 kr. Därefter faller avdraget i kronor och därmed kraftig i procent. Det är detta som gör k-skatten så tydligt progressiv.
Progressiviteten följer med vid en skattehöjning
Låt oss säga att vi höjer skatten med en krona, runt och bra. Då får den som har10 000 kr i lön en höjning med 46 kr, jo ni läste rätt fyrtiosex kr. Det är detta Alliansföreträdare kallar att en höjning: ”särskilt hårt slår mot dem med låga inkomster”. Observera då följande: för grundavdraget finns det en samsyn över blocken, faktum är att Alliansen nyligen höjde grundavdraget kraftigt för de med pensionsinkomster. Inget gott om Alliansen i övrigt, men deras skattesänkningar har gjort det lättare att höja k-skatten. Även jobbskatteavdraget har gjort det lättare att höja k-skatten.
Vidare: den som har 20 000 kr i lön får en höjning med 136 kr, 30 000
kr ger en höjning med 231 kr och 40 000 kr en höjning med 321 kr.
Samma mönster alltså 1,3, 5, 7. Den med högst inkomster betalar absolut
mest av en höjning.
Förutom att de med lägst inkomster får en måttlig höjning kan man också konstatera att höginkomsttagaren i exemplet inte heller betalar så mycket, 321 kr är rätt måttligt.
Låt oss utnyttja detta
Vänstern, jag räknar här S, V, MP och DV i kommunen, S och V i regionen, bägge verksamheterna smälter ihop. V ligger just nu på en höjning av k- och regionskatten på 1 kr 50 öre, 80+70. S ligger på jämnt en krona, 40+60. DV ligger på 80 i kommunen och MP på 40 öre i kommunen. För Vänsterpartiet, men också Socialdemokraterna finns all anledning ta tag i detta. I exemplet ovan med en skattehöjning på en krona skall V alltså plussa på med ytterligare en femtioöring. Då blir höjningen för den med 10 000 kr 69 kr i höjning, det är trots allt en hacka. Därför bör man, ur både rättviseskäl men också ur taktisk synpunkt särskilt fundera på att sänka avgifter.
Nu har V förslag på att sänka kollektivtrafiktaxan och ta bort läkaravgiften på vårdcentralen. Detta skulle innebära att många lågavlönade skulle vinna på detta, sammanlagt. Men jag tror att de rödgröna skall ta fram fler förslag på flera avgiftssänkningar. Detta är ett vågspel, vi får kanske höja skatten med ytterligare några ören, men går man ut kraftigt och visar på vad avgiftsänkningarna innebär så bör vi kunna gå ut positivt. Man skall ju komma ihåg att det inte är särskilt lätt att gå ut med rejäla skattehöjningar utan att visa på exempel där det blir billigare.
Seminarium
Med utgångspunkt från ovanstående föreslår jag att DV tar initiativ som innebär att de rödgröna anordnar ett seminarium med de rödgröna i Lund och gärna med S och V i regionen. Det behövs nog en hel dag, lördag förslagvis, för detta. En förmiddag där vi bjuder in ansvariga ekonomichefer, som går igenom hur kommunalskatten ser ut, vem betalar och vem utnyttjar. Vad innebär det om vi höjer k-skatten med, som exempel, en krona? Därefter en eftermiddag där partierna diskuterar en bild på hur vi taktiskt kan lägga upp en valrörelse.
Jag föreslår:
Att styrelsen i Demokratisk Vänster får i uppdrag att jobba enligt ovanstående.
PS! Jag har använt skattetabell 32 för att få fram siffrorna på hur mycket, var och en betalar i k-skatt. Jag har använt tabellerna 33 och 32 för att få fram skillnaden på vad en kronas höjning innebär.
Jag har också använt hur grundavdraget ser ut genom att använda just de tabeller som finns, dels den för de upp till 64 år och dels den som är för plus 65, det är rätt stor skillnad. I exemplen har jag bara använt de som har lön, hade jag valt pensionsinkomster hade det sett lite olika ut men progressiviteten är densamma. DS!
Förutom att de med lägst inkomster får en måttlig höjning kan man också konstatera att höginkomsttagaren i exemplet inte heller betalar så mycket, 321 kr är rätt måttligt.
Låt oss utnyttja detta
Vänstern, jag räknar här S, V, MP och DV i kommunen, S och V i regionen, bägge verksamheterna smälter ihop. V ligger just nu på en höjning av k- och regionskatten på 1 kr 50 öre, 80+70. S ligger på jämnt en krona, 40+60. DV ligger på 80 i kommunen och MP på 40 öre i kommunen. För Vänsterpartiet, men också Socialdemokraterna finns all anledning ta tag i detta. I exemplet ovan med en skattehöjning på en krona skall V alltså plussa på med ytterligare en femtioöring. Då blir höjningen för den med 10 000 kr 69 kr i höjning, det är trots allt en hacka. Därför bör man, ur både rättviseskäl men också ur taktisk synpunkt särskilt fundera på att sänka avgifter.
Nu har V förslag på att sänka kollektivtrafiktaxan och ta bort läkaravgiften på vårdcentralen. Detta skulle innebära att många lågavlönade skulle vinna på detta, sammanlagt. Men jag tror att de rödgröna skall ta fram fler förslag på flera avgiftssänkningar. Detta är ett vågspel, vi får kanske höja skatten med ytterligare några ören, men går man ut kraftigt och visar på vad avgiftsänkningarna innebär så bör vi kunna gå ut positivt. Man skall ju komma ihåg att det inte är särskilt lätt att gå ut med rejäla skattehöjningar utan att visa på exempel där det blir billigare.
Seminarium
Med utgångspunkt från ovanstående föreslår jag att DV tar initiativ som innebär att de rödgröna anordnar ett seminarium med de rödgröna i Lund och gärna med S och V i regionen. Det behövs nog en hel dag, lördag förslagvis, för detta. En förmiddag där vi bjuder in ansvariga ekonomichefer, som går igenom hur kommunalskatten ser ut, vem betalar och vem utnyttjar. Vad innebär det om vi höjer k-skatten med, som exempel, en krona? Därefter en eftermiddag där partierna diskuterar en bild på hur vi taktiskt kan lägga upp en valrörelse.
Jag föreslår:
Att styrelsen i Demokratisk Vänster får i uppdrag att jobba enligt ovanstående.
PS! Jag har använt skattetabell 32 för att få fram siffrorna på hur mycket, var och en betalar i k-skatt. Jag har använt tabellerna 33 och 32 för att få fram skillnaden på vad en kronas höjning innebär.
Jag har också använt hur grundavdraget ser ut genom att använda just de tabeller som finns, dels den för de upp till 64 år och dels den som är för plus 65, det är rätt stor skillnad. I exemplen har jag bara använt de som har lön, hade jag valt pensionsinkomster hade det sett lite olika ut men progressiviteten är densamma. DS!
Gör Stortorget 1 till Lunds kulturslott! av Gunnar Stensson
Lund, november 1913. Kala träd. Det gamla
rådhuset revs i våras. Rasmassorna har ännu inte fraktats bort. Nu
gjuts grunden till Kreditaktiebolagets påkostade nya bygge. Några
kranar eller schaktmaskiner syns inte till. Den tiden har ännu inte
randats. En skranglig stege leder ner i schaktet. Någon kör en
skottkärra med cement över en vajande träbrygga. En annan skottkärra
håller på att fyllas. Cementblandaren står på fast mark. Det gör också
han som övervakar bygget, klädd i paletå, kubb och vit halsduk.
Man kan fortfarande se in mot domkyrkan längs den återstående stumpen av Lilla Kyrkogatan.
Något år senare blir den väldiga stenkolossen färdig med fasader i granit och rött tegel. Den ser inte ut som ett skånskt slott utan som en överlastad kopia av ett skånskt slott. Man kan tänka sig hur byggherrarna satt på Grand och bestämde sig för att lägga till ett par lejon här och en vapensköld där. Lilla Kyrkogatans före detta öppning från Stortorget är nu den symmetriska byggnadens mittaxel, markerad av en tung port.
Februari 2013. Jag ställer mig vid den gamla gatlyktan. Byggnaden med adressen Stortorget 1 har en rik utsmyckning som jag egentligen aldrig lagt märke till tidigare, trots att jag i årtionden besökt huset som ledamot i Lunds skolstyrelse och utbildningsnämnd.
På ömse sidor om porten är konturerna av två lejon inhuggna i graniten. Ovanför dem finns ett ansikte omgivet av blonda lockar och prytt med en bevingad hjälm. Siegfried i Wagners opera? Wagner beundrades 1913. Högre upp på fasaden står två lejon på ömse sidor av en liten balkong som ser ut att kunna utgöra en lämplig tribun för en talare som t ex Benito Mussolini. Lejonen är ganska stora men ser små ut på grund av byggnadens proportioner. Jag kan slå vad om att nio lundabor av tio är ovetande om att de existerar.
Jag blickar upp mot det branta svarta tegeltaket. På takåsen finns en takryttare, ett litet torn av barocktyp, med en sorts vapensköld. Man kan tänka sig hur de gamla finansiärerna satt på Grand och bestämde sig för ett lejon här och en vapensköld där.
Gatuplanet är mer civilt, kan man kanske säga. I väster restaurang Herkules och i öster Lilla Teatern.
Den som går in genom mittporten hamnar man i en väldig trapphall med marmorsteg och gyllene trappräcken. Just nu disponerar utbildningsnämnden det andra våningsplanet, Kultur och Fritid det tredje och Lunds vägledningscentrum det fjärde. Där låg en gång Naturskolan.
Man kan fortfarande se in mot domkyrkan längs den återstående stumpen av Lilla Kyrkogatan.
Något år senare blir den väldiga stenkolossen färdig med fasader i granit och rött tegel. Den ser inte ut som ett skånskt slott utan som en överlastad kopia av ett skånskt slott. Man kan tänka sig hur byggherrarna satt på Grand och bestämde sig för att lägga till ett par lejon här och en vapensköld där. Lilla Kyrkogatans före detta öppning från Stortorget är nu den symmetriska byggnadens mittaxel, markerad av en tung port.
Februari 2013. Jag ställer mig vid den gamla gatlyktan. Byggnaden med adressen Stortorget 1 har en rik utsmyckning som jag egentligen aldrig lagt märke till tidigare, trots att jag i årtionden besökt huset som ledamot i Lunds skolstyrelse och utbildningsnämnd.
På ömse sidor om porten är konturerna av två lejon inhuggna i graniten. Ovanför dem finns ett ansikte omgivet av blonda lockar och prytt med en bevingad hjälm. Siegfried i Wagners opera? Wagner beundrades 1913. Högre upp på fasaden står två lejon på ömse sidor av en liten balkong som ser ut att kunna utgöra en lämplig tribun för en talare som t ex Benito Mussolini. Lejonen är ganska stora men ser små ut på grund av byggnadens proportioner. Jag kan slå vad om att nio lundabor av tio är ovetande om att de existerar.
Jag blickar upp mot det branta svarta tegeltaket. På takåsen finns en takryttare, ett litet torn av barocktyp, med en sorts vapensköld. Man kan tänka sig hur de gamla finansiärerna satt på Grand och bestämde sig för ett lejon här och en vapensköld där.
Gatuplanet är mer civilt, kan man kanske säga. I väster restaurang Herkules och i öster Lilla Teatern.
Den som går in genom mittporten hamnar man i en väldig trapphall med marmorsteg och gyllene trappräcken. Just nu disponerar utbildningsnämnden det andra våningsplanet, Kultur och Fritid det tredje och Lunds vägledningscentrum det fjärde. Där låg en gång Naturskolan.
Det finns många som har anledning att springa i trapporna,
tjänstemän, lärare och ungdomar. Guldfärgen på trappräckena är sliten.
Nu finns det för resten hiss.
Utsikten över Stortorget och Kyrkogatan är magnifik. Det är ett av de bästa ställena att betrakta karnevalstågen och 1 maj-demonstrationerna på.
Lundaborna gillade knappast huset, när det byggdes 1913. Det bröt det gamla sambandet mellan kyrka, rådhus och torg, den så kallade treenighet, som präglade centrum i medeltida städer och som Lund var ett fint exempel på. Nu skymde mammonstemplet domkyrkan.
Och byggnaden hade för mycket av allt. Volym, tyngd, utsmyckning. Arkitekter kritiserade den falska nationalromantiken. Med åren övergick kritiken i skämt. När jag läste kulturgeografi 1969 fällde Nils Lewan fortfarande några ironiska anmärkningar.
Idag är byggnaden värdefull som exempel på hur makten manifesterade sig i arkitektur, konst och kultur i en avlägsen, mycket annorlunda värld, alldeles intill gränsen för den värld vi känner som vår. Den påbörjades 1913. Innan den var färdig bröt första världskriget ut. Därmed var den redan föråldrad.
Nu ingår den sedan flera generationer i Lunds gatubild. Knappast någon av de som rusar upp och nedför trapporna har ägnat den en tanke.
Förrän nu, då den gamla borgen kommit i rampljuset igen genom att den borgerliga majoritetens avsikt att privatisera den i samband med att de kommunala förvaltningarna flyttas till glaspalatset på väster. Beslutet att bygga den var på sin tid historielöst. Förslaget att nu sälja till högstbjudande är lika historielöst
Gör STORTORGET 1 till Lunds kulturhus! I de långa, ljusa rummen med deras stora takhöjd finns utrymmen för föreläsningar, musik, utställningar, film, teater, specialbibliotek och ateljéer för olika slag av konstnärligt skapande. Restaurang Herkules i gatuplanet ger liv åt hela Stortorget under sommarmånaderna. Lilla teatern kan utvidgas och utvecklas med större lokaler och ökade resurser.
Sekelskiftesmonumentet på Storgatan 1 ligger vägg i vägg med Carmen Izquierdas nutidsmonument Domkyrkocentrum. På andra sidan Kyrkogatan lyser Kinos röda neonskylt. Utanför kaféet vid den lilla Storgatan sitter bohemer till långt in på natten under sommaren. Förr brukade den polske poeten Jan Kunitski sitta där. Stadshallen på andra sidan Stortorget annonserar sina arrangemang med ljusskrift. I hörnet finns Lunds turistcentrum.
Gör STORTORGET 1 till Lunds kulturslott. Det skulle de gamla magnaterna från 1913 ha gillat.
Utsikten över Stortorget och Kyrkogatan är magnifik. Det är ett av de bästa ställena att betrakta karnevalstågen och 1 maj-demonstrationerna på.
Lundaborna gillade knappast huset, när det byggdes 1913. Det bröt det gamla sambandet mellan kyrka, rådhus och torg, den så kallade treenighet, som präglade centrum i medeltida städer och som Lund var ett fint exempel på. Nu skymde mammonstemplet domkyrkan.
Och byggnaden hade för mycket av allt. Volym, tyngd, utsmyckning. Arkitekter kritiserade den falska nationalromantiken. Med åren övergick kritiken i skämt. När jag läste kulturgeografi 1969 fällde Nils Lewan fortfarande några ironiska anmärkningar.
Idag är byggnaden värdefull som exempel på hur makten manifesterade sig i arkitektur, konst och kultur i en avlägsen, mycket annorlunda värld, alldeles intill gränsen för den värld vi känner som vår. Den påbörjades 1913. Innan den var färdig bröt första världskriget ut. Därmed var den redan föråldrad.
Nu ingår den sedan flera generationer i Lunds gatubild. Knappast någon av de som rusar upp och nedför trapporna har ägnat den en tanke.
Förrän nu, då den gamla borgen kommit i rampljuset igen genom att den borgerliga majoritetens avsikt att privatisera den i samband med att de kommunala förvaltningarna flyttas till glaspalatset på väster. Beslutet att bygga den var på sin tid historielöst. Förslaget att nu sälja till högstbjudande är lika historielöst
Gör STORTORGET 1 till Lunds kulturhus! I de långa, ljusa rummen med deras stora takhöjd finns utrymmen för föreläsningar, musik, utställningar, film, teater, specialbibliotek och ateljéer för olika slag av konstnärligt skapande. Restaurang Herkules i gatuplanet ger liv åt hela Stortorget under sommarmånaderna. Lilla teatern kan utvidgas och utvecklas med större lokaler och ökade resurser.
Sekelskiftesmonumentet på Storgatan 1 ligger vägg i vägg med Carmen Izquierdas nutidsmonument Domkyrkocentrum. På andra sidan Kyrkogatan lyser Kinos röda neonskylt. Utanför kaféet vid den lilla Storgatan sitter bohemer till långt in på natten under sommaren. Förr brukade den polske poeten Jan Kunitski sitta där. Stadshallen på andra sidan Stortorget annonserar sina arrangemang med ljusskrift. I hörnet finns Lunds turistcentrum.
Gör STORTORGET 1 till Lunds kulturslott. Det skulle de gamla magnaterna från 1913 ha gillat.
2013-02-21
DOC LOUNGE 22 Februari
CALL ME KUCHU
av Malika Zouhali-Worrall, Katherine Fairfax Wright / USA, Uganda 2012 / 87 min.
Uga
ndas
regering planerar att införa en ny lag. En lag som skulle innebära att
homo-sexualitet kan straffas med döden. David Kato är Ugan-das första
öppet homosexuella man och en viktig profil inom HBTQ-kretsarna i
Uganda. Tillsammans med andra HBTQ-aktivister driver han en kamp mot
att stoppa det nya lag-förslaget.
Som öppet homosexuell i Uganda är förföljelse och förtal vardag. Genom landets media sprids bilder på homosexuella personer där de anklagas för att bl.a. ha anknytningar till terroristgruppen Al Qaida, religiösa ledare predikar och uppmanar till förföljelse av homosexuella medan myndigheterna står vid sidan av och ser på utan att ta aktion för att motarbeta situationen.
Dessa förföljelser når en dag sin kulmen när David Kato blir brutalt mördad i sitt hem, en händelse som skakar hela HBTQ-rörelsen i Uganda, men trots alt detta slutar inte aktivisterna kämpa och hävdar envist sina rättigheter.
Möt Ugandas “Kuchus” i denna fängslande dokumentär om HBTQ-aktivisters dagliga kamp för existens och lika rättigheter i ett land som vänt dem ryggen.GÄSTER & SAMTAL: Precis hemkommen från Uganda gästar Petter Forkstam oss denna kväll och ger oss en rykande färsk rapport om sina erfarenheter från Uganda och hur situationen ser ut för HBTQ-personligheter där idag.
DJ: Klubbarrangören Karin Bäckman & Klubb DecaDANCE crew styr upp de rätta takterna från djsoffan!
MAT&BAR: Ät din middag på Doc Lounge. Vi serverar alltid en vegetarisk soppa med bröd för 69 kr och i baren säljs det också vin, öl, kaffe, snacks mm.
TID: Kassan öppnar 19.00 / Film ca. 20.00 PRIS: 80kr / Student 60kr / GULDKORT (fri entré hela våren) 300kr
av Malika Zouhali-Worrall, Katherine Fairfax Wright / USA, Uganda 2012 / 87 min.
Uga
ndas
regering planerar att införa en ny lag. En lag som skulle innebära att
homo-sexualitet kan straffas med döden. David Kato är Ugan-das första
öppet homosexuella man och en viktig profil inom HBTQ-kretsarna i
Uganda. Tillsammans med andra HBTQ-aktivister driver han en kamp mot
att stoppa det nya lag-förslaget.Som öppet homosexuell i Uganda är förföljelse och förtal vardag. Genom landets media sprids bilder på homosexuella personer där de anklagas för att bl.a. ha anknytningar till terroristgruppen Al Qaida, religiösa ledare predikar och uppmanar till förföljelse av homosexuella medan myndigheterna står vid sidan av och ser på utan att ta aktion för att motarbeta situationen.
Dessa förföljelser når en dag sin kulmen när David Kato blir brutalt mördad i sitt hem, en händelse som skakar hela HBTQ-rörelsen i Uganda, men trots alt detta slutar inte aktivisterna kämpa och hävdar envist sina rättigheter.
Möt Ugandas “Kuchus” i denna fängslande dokumentär om HBTQ-aktivisters dagliga kamp för existens och lika rättigheter i ett land som vänt dem ryggen.GÄSTER & SAMTAL: Precis hemkommen från Uganda gästar Petter Forkstam oss denna kväll och ger oss en rykande färsk rapport om sina erfarenheter från Uganda och hur situationen ser ut för HBTQ-personligheter där idag.
DJ: Klubbarrangören Karin Bäckman & Klubb DecaDANCE crew styr upp de rätta takterna från djsoffan!
MAT&BAR: Ät din middag på Doc Lounge. Vi serverar alltid en vegetarisk soppa med bröd för 69 kr och i baren säljs det också vin, öl, kaffe, snacks mm.
TID: Kassan öppnar 19.00 / Film ca. 20.00 PRIS: 80kr / Student 60kr / GULDKORT (fri entré hela våren) 300kr
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)