Helgeandskyrkan
16 november kl 17
Jubilatekören
Albina Veisland, orgel
Larsåke Sjöstedt, körledare
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2013-11-14
Ett krig här och nu
Om Sveriges väg till väpnad konflikt i Afghanistan.
Wilhelm Agrell om sin bok o en utebliven debatt.
19 November Kl 18-20
Atriumgården, Lunds Stadsbibliotek
Lunds Afghanistankommitté, Afghanistansolidaritet Skåne, ABF Mittskåne
Wilhelm Agrell om sin bok o en utebliven debatt.
19 November Kl 18-20
Atriumgården, Lunds Stadsbibliotek
Lunds Afghanistankommitté, Afghanistansolidaritet Skåne, ABF Mittskåne
Doc Lounge Lund: Ping Pong, 19 November
Om du gruvar dig för att bli gammal är det här
rätt medicin för dig. I PING PONG möter vi pingisspelare som var
medelålders då Jan-Ove Waldner föddes. De lär oss att leva livet fullt
ut, in i det sista och att man kan uppleva triumfer och glädje ända
till den sista bollen.
Alla över 65 år går in gratis och givetvis bjuder vi in till rundpingis innan och efter filmvisningen!
Alla över 65 år går in gratis och givetvis bjuder vi in till rundpingis innan och efter filmvisningen!
PING PONG NEVER TOO OLD FOR GOLD
av Hugh Hartford (UK, 2012 / 80 min)
Ping Pong ritar ett oemotståndligt porträtt av ett gäng minst sagt ålderstigna människor från Sverige, USA, England, Australien, Mongoliet och Tyskland. De har ett brinnande pingisintresse gemensamt och tävlar i ett världsmästerskap för 80-plussare i Kina. Möt bland annat VM-debutanten Inge, 89, som bekämpat sin demens med hjälp av pingis, Terry, 82, som nästan dog under den nationella finalen i England 2009, Les, 89, före detta bodybuilder och poet, 100-åriga Dorothy från Australien som inte är snabb nog att hinna undan de kinesiska autografjägarna, och Sun Lao, 84, som vägrar ge upp sitt rökande och drickande. De här människorna har levt långa liv, de har sett sina kroppar åldras och vet att deras stund på jorden är på väg att ta slut. De lär oss att leva livet fullt ut, in i det sista och att man kan uppleva triumfer och glädje ända till den sista bollen. Den här filmen handlar om kampen för att ta hem titeln men likväl om mänsklig uthållighet och existentiella frågor.
NÄR: 19 November kl 19.00-23.00
VAR: Mejeriet, STORA SÖDERGATAN 64, LUND
ENTRE: 80 kr // Student 60 kr
GULDKORT 300 kr, ger dig fritt inträde till alla ordinarie visningar under hösten.
Livet vid gränsen av Gunnar Stensson
Vi friska pensionärer har det nästan ofattbart bra. Pension, bostad och
tid. Familj, vänner, föreningar, bibliotek, musik, teater, film och
natur. Vi behöver ingen Träffpunkt.
Men vi lever nära gränsen. Jag har förlorat många jämnåriga vänner redan. Och dö ska vi alla. Man kan hoppas på en bra död efter ett bra liv.
Men somliga blir efter år eller decennier som lyckliga pensionärer plötsligt ensamma efter närståendes död eller också drabbas de av benbrott, stroke, cancer eller infarkt med rörelsehinder och isolering som följd. Somliga till slut blir mycket trötta.
Det är då vi behöver en Träffpunkt nära hemmet, en plats där vi kan umgås med grannar och samtala om allt vi upplevt under våra liv, ägna oss åt spel och hobbyverksamhet och ibland få tillfälle att delta i en utflykt. En Träffpunkt där det märks om någon plötsligt saknas.
Men vi lever nära gränsen. Jag har förlorat många jämnåriga vänner redan. Och dö ska vi alla. Man kan hoppas på en bra död efter ett bra liv.
Men somliga blir efter år eller decennier som lyckliga pensionärer plötsligt ensamma efter närståendes död eller också drabbas de av benbrott, stroke, cancer eller infarkt med rörelsehinder och isolering som följd. Somliga till slut blir mycket trötta.
Det är då vi behöver en Träffpunkt nära hemmet, en plats där vi kan umgås med grannar och samtala om allt vi upplevt under våra liv, ägna oss åt spel och hobbyverksamhet och ibland få tillfälle att delta i en utflykt. En Träffpunkt där det märks om någon plötsligt saknas.
Nu börjar det av Lucifer
Nu inleds en säsong av högtidsstunder för oss konnässörer av kommunalpolitik. 
Dagens nyhet är inte den sämsta: Lars Bergwall, lundacenterns caudillo
från Tygelsjö, utmanas nu som ledande kommunalpolitiker inom centern.
Det är Katarina Erlingson som kvalificerat sig i landstinget i
Kristianstad där hon är förste vice ordförande i region-styrelsen.
Ja, här ligger alltså fältet öppet för spekulationer och kannstöperier. Vad ligger bakom? Har t.ex. Erlingson insett att det är kört i landstinget nu efter alla sjukvårdsdebaklerna och att hon inte har en chans på en välarvoderad vice ordförandepost där? Och att det i själva verket kan vara sänkande att alls ha varit inblandad i alliansens sjukvårdspolitik under senaste perioden? Men hur kan hon tro att det finns någon framtid för centern i Lunds kommunalpolitik? Kan det möjligen vara så att Bergwall visserligen har en viss manlig charm men att den inte ligger riktigt i linje med en modern syn på förhållandet mellan könen. Är det ett kvinnouppror vi bevittnar?
Eller är det kanske så att det i själva verket handlar om att Stureplanscentern, i det här fallet kanske bättre benämnd Stortorgscentern. har tröttnat på den gamla omoderna landsbygdscentern, Dalby/Sandbycentern? Nu är väl Bergwall knappast en centerpartist med jord under naglarna, låt vara att man ibland anar en rå pust från potatisåkrarna ute vid Sandby kring honom. Vi i vänstern har mött honom både som allierad (antikärnkraftsrörelsen, Öresundsbron) och som motståndare (häftig antikommunist i McCarthys och Reagans fotspår). Vi tror att han blir en svår motståndare för Erlingson och en gissning är att badet i Dalby kommer att spela en viktig roll i hans valkampanj.
Alltså: otippat är bäst. Kulan är i luften. Och bollen är rund!
Dagens nyhet är inte den sämsta: Lars Bergwall, lundacenterns caudillo
från Tygelsjö, utmanas nu som ledande kommunalpolitiker inom centern.
Det är Katarina Erlingson som kvalificerat sig i landstinget i
Kristianstad där hon är förste vice ordförande i region-styrelsen.Ja, här ligger alltså fältet öppet för spekulationer och kannstöperier. Vad ligger bakom? Har t.ex. Erlingson insett att det är kört i landstinget nu efter alla sjukvårdsdebaklerna och att hon inte har en chans på en välarvoderad vice ordförandepost där? Och att det i själva verket kan vara sänkande att alls ha varit inblandad i alliansens sjukvårdspolitik under senaste perioden? Men hur kan hon tro att det finns någon framtid för centern i Lunds kommunalpolitik? Kan det möjligen vara så att Bergwall visserligen har en viss manlig charm men att den inte ligger riktigt i linje med en modern syn på förhållandet mellan könen. Är det ett kvinnouppror vi bevittnar?
Eller är det kanske så att det i själva verket handlar om att Stureplanscentern, i det här fallet kanske bättre benämnd Stortorgscentern. har tröttnat på den gamla omoderna landsbygdscentern, Dalby/Sandbycentern? Nu är väl Bergwall knappast en centerpartist med jord under naglarna, låt vara att man ibland anar en rå pust från potatisåkrarna ute vid Sandby kring honom. Vi i vänstern har mött honom både som allierad (antikärnkraftsrörelsen, Öresundsbron) och som motståndare (häftig antikommunist i McCarthys och Reagans fotspår). Vi tror att han blir en svår motståndare för Erlingson och en gissning är att badet i Dalby kommer att spela en viktig roll i hans valkampanj.
Alltså: otippat är bäst. Kulan är i luften. Och bollen är rund!
Pusselbitar av Gunnar Stensson
Jag har försökt att komprimera genom korta anonyma notiser utan författare men med källanvisningar.
Jag kallar dem pusselbitar för att de ska ge något av en bild ur ett vänsterperspektiv.
Jag kallar dem pusselbitar för att de ska ge något av en bild ur ett vänsterperspektiv.
Loppmarknad för Filippinerna planeras av Klostergårdsgruppen och Helgeand fredagen 29 november klockan 15-18
2017-19
Dubbelspåret Malmö-Lund byggs ut till fyrspår. Klostergården får egen hållplats. Bebyggelse vid hållplatsen? Nya Lidl ligger redan intill spåret vid järnvägsbron över Ringvägen.
Tågurspårning vid Södra station i Stockholm
Kortsiktiga privata entreprenörer slarvar med underhållet. Regeringen öder pengar på jobbskatteavdrag i ställt för infrastruktur.
Fritt val Skåne
”Skolorna i Lund blir överfulla samtidigt som andra kommuner dräneras på elever.” (Anna-Lena Hogerud, S, och Olle Holmberg (S), SDS 12/11)
Avhopp
Var sjätte lärarkandidat hoppar av den nya lärarutbildningen under första terminen.
I friskoleträsket
Torsdag: ”Löfvens valbomb”. Vill regera med Annie Lööf och Jan Björklund.
Måndag: ”Tungt ras för Löfven”, - 2,8.
Tisdag: Löfven och Baylan presenterar skolplan i Expressen. Utan att problematisera valfrihet och vinst traskar de runt i friskoleträsket tillsammans med allianspartierna.
”Drottningens hemlighet” är inte vad som hände eller inte hände i en förfluten hård tid. Det är vad som händer här och nu, i och bakom den offentlighet som utgör demokratins grundförutsättning.” (Wilhelm Agrell, SDS 12/11)
”Att tigga är samhällsnyttigt eftersom det gör fattigdomen synlig.” (Fredrik Ivarssson, präst, SDS 13/11)
Staffanstorpspolitiker inspekterar vindkraftverk (det snurrade) och super för 5982 kronor. (SDS 13/11)
Jämlikhet hotar New York
”1 procent i toppen betalar 43 procent av inkomstskatterna. Flyttar de tar de pengarna med sig. Då blir staden lite mer jämlik. Fast fattigare.” (SDS 12/9)
The Air Force's go-to drone: The MQ-1 Predator.
Patrik Svensson har i tidskriften GQ hittat en text där den amerikanske soldaten Brandon Bryant beskriver hur han under fyra år sedan 2007 suttit vid en datorskärm i ett hus i Nevada och med drönare som vapen mördat 1626 personer i Afghanistan och Pakistan. Sedan drabbad av posttraumatisk stress. (SDS Kultur, Döden i höjden, 10/11 13).
En dag möts de två igen, USA och Kuba av Bertil Egerö
Som alltid i internationell politik sker det mesta bakom
offentlighetens ridåer. Blir det ett till synes plötsligt genombrott kan
det ha föregåtts av åratal av olika möten, förhandlingar, sökanden
efter kompromisser.
Årets omröstning i FNs generalförsamling om USAs illegala blockad av Kuba visade hur långt Latinamerika och världen i övrigt gått i att minska sitt beroende av USA. Nu har USA en enda stat på sin sida: Israel. Den sista av de små stater som hittills stött USA, Palau, har nu valt att lägga ner sin röst.
Latinamerika är inte längre USAs bakgård. Jämför med hur läget var 1964. Den regionala organisationen för Amerika OAS, där USAs inflytande var stort och Kuba uteslutits redan 1962, röstade då för USAs blockad av Kuba med 15 röster mot 4. Idag är CELAC den viktiga regionala organisationen för Latinamerika och Karibien, och den är stängd för USA.
USA behöver tänka om. USA-analytikern Tom Hayden tolkar läget i Washington så, att när både Obama och bröderna Castro lämnat kan blockadpolitiken mycket väl komma att överges. Obama kliver av 2016, Raul Castro två år senare.
Idag pågår också samtal om att åter öppna en direkt postservice mellan länderna. Kampen mot droger samordnas. Kuba besöks nu av omkring 400 000 Kuba-amerikaner årligen. Migrationspolitiken, med nya reformer för en friare rörlighet mellan länderna, diskuteras.
Kubas reformprogram har börjat öppna för privat företagsverksamhet. De två valutorna ska bli en. Utländska investeringar är välkomna – på vissa villkor, liksom gäller i alla andra länder.
Att hålla en ekonomisk blockad mot Kuba rimmar inte så väl med USAs krav på global fri handel. Men Obama saknar ännu det politiska utrymmet för att lätta på blockaden. USAs ensidiga svartlistning av Kuba som en ”terroriststat” är ett annat hiinder för normalisering. Samtidigt behöver regeringen finna en väg att få hem den amerikan, Alan Gross, som hålls i kubanskt fängelse för att ha smugglat in högteknologisk utrustning.
Ett steg i normaliseringen kunde vara att Gross byts ut mot den siste av ”De Fem” – de kubaner som genom spionage i Miami avslöjat exilkubanernas planer på terroraktioner mot Kuba, och som därför landat i USAs fängelser. Idag är fyra kvar i USA, en med dubbel livstid framför sig. Tre har snart avtjänat sina straff och kan då resa hem igen.
USA:s läge i världen har förändrats påtagligt på senare år. Det är dags att lämna de hårda åren av isolering av Kuba bakom sig, inte minst med tanke på Kubas goda anseende i Latinamerika idag.
Det ljusnar så sakta vid horisonten, under de tunga moln som ännu skymmer sikten över vattnen mellan Kuba och Florida.
Årets omröstning i FNs generalförsamling om USAs illegala blockad av Kuba visade hur långt Latinamerika och världen i övrigt gått i att minska sitt beroende av USA. Nu har USA en enda stat på sin sida: Israel. Den sista av de små stater som hittills stött USA, Palau, har nu valt att lägga ner sin röst.
Latinamerika är inte längre USAs bakgård. Jämför med hur läget var 1964. Den regionala organisationen för Amerika OAS, där USAs inflytande var stort och Kuba uteslutits redan 1962, röstade då för USAs blockad av Kuba med 15 röster mot 4. Idag är CELAC den viktiga regionala organisationen för Latinamerika och Karibien, och den är stängd för USA.
USA behöver tänka om. USA-analytikern Tom Hayden tolkar läget i Washington så, att när både Obama och bröderna Castro lämnat kan blockadpolitiken mycket väl komma att överges. Obama kliver av 2016, Raul Castro två år senare.
Idag pågår också samtal om att åter öppna en direkt postservice mellan länderna. Kampen mot droger samordnas. Kuba besöks nu av omkring 400 000 Kuba-amerikaner årligen. Migrationspolitiken, med nya reformer för en friare rörlighet mellan länderna, diskuteras.
Kubas reformprogram har börjat öppna för privat företagsverksamhet. De två valutorna ska bli en. Utländska investeringar är välkomna – på vissa villkor, liksom gäller i alla andra länder.
Att hålla en ekonomisk blockad mot Kuba rimmar inte så väl med USAs krav på global fri handel. Men Obama saknar ännu det politiska utrymmet för att lätta på blockaden. USAs ensidiga svartlistning av Kuba som en ”terroriststat” är ett annat hiinder för normalisering. Samtidigt behöver regeringen finna en väg att få hem den amerikan, Alan Gross, som hålls i kubanskt fängelse för att ha smugglat in högteknologisk utrustning.
Ett steg i normaliseringen kunde vara att Gross byts ut mot den siste av ”De Fem” – de kubaner som genom spionage i Miami avslöjat exilkubanernas planer på terroraktioner mot Kuba, och som därför landat i USAs fängelser. Idag är fyra kvar i USA, en med dubbel livstid framför sig. Tre har snart avtjänat sina straff och kan då resa hem igen.
USA:s läge i världen har förändrats påtagligt på senare år. Det är dags att lämna de hårda åren av isolering av Kuba bakom sig, inte minst med tanke på Kubas goda anseende i Latinamerika idag.
Det ljusnar så sakta vid horisonten, under de tunga moln som ännu skymmer sikten över vattnen mellan Kuba och Florida.
Efter regnet av Gunnar Stensson
Dånande sprutar Lunds gråfärgade gatubrunnsvatten ur det vidöppna gapet
på kulverten vid järnvägsbron ner i den bubblande, skummande ån under
järnvägsbron.
Vatten strömmar över gångstigens smala vall mellan dammarna och Höje å. På de sumpiga stränderna står pilarnas stammar i vatten. Fästet till gångbron över ån är dränkt av meterdjupt vatten. En väldig pil har tappat rotfästet och fallit tvärsöver ån. Över vallarna mellan dammarna strömmar vatten.
En ensam gråhäger med uppskjutna axlar stirrar över den blanka ytan. Mörka fiskar plöjer fåror. Småfisken hoppar. Hägern bryr sig inte. Den är mätt.
Källbydalen fylls av strömmande vatten som för med sig stockar, bryggor, trädgårdsmöbler, fotbollar, sävruggar och en plastgubbe som gör reklam för GB-glass.
Vattenmassor från de fyrkantiga hårdgjorda kvarteren av bostadsområdet ”Källby Ängar” forsar utför asfalten mellan halvfärdiga villor av cement och tegel och fyller på dalens vidsträckta vattenyta. Flockar av bläsänder med röda huvuden och gula pannor har samlats på de gröna strandängarna och dyiga öarna, som snart kommer att översvämmas helt.
Stigen mellan Flackarpsvägen och Sankt Lars ligger under vatten. Vågorna skvalpar mot väggarna på vattenverkets tre plasthöljda byggnader närmast ån och plaskar in över trösklarna.
Mäktig och bred flyter Hölje å genom lyxkvarteren i Lomma. Det bruna vattnet är tjockt av gyttja, kväve, fosfor och ruttnande säv som ökar övergödningen i Öresund. Tre stora lastfartyg stävar långsamt mot bron.
Vatten strömmar över gångstigens smala vall mellan dammarna och Höje å. På de sumpiga stränderna står pilarnas stammar i vatten. Fästet till gångbron över ån är dränkt av meterdjupt vatten. En väldig pil har tappat rotfästet och fallit tvärsöver ån. Över vallarna mellan dammarna strömmar vatten.
En ensam gråhäger med uppskjutna axlar stirrar över den blanka ytan. Mörka fiskar plöjer fåror. Småfisken hoppar. Hägern bryr sig inte. Den är mätt.
Källbydalen fylls av strömmande vatten som för med sig stockar, bryggor, trädgårdsmöbler, fotbollar, sävruggar och en plastgubbe som gör reklam för GB-glass.
Vattenmassor från de fyrkantiga hårdgjorda kvarteren av bostadsområdet ”Källby Ängar” forsar utför asfalten mellan halvfärdiga villor av cement och tegel och fyller på dalens vidsträckta vattenyta. Flockar av bläsänder med röda huvuden och gula pannor har samlats på de gröna strandängarna och dyiga öarna, som snart kommer att översvämmas helt.
Stigen mellan Flackarpsvägen och Sankt Lars ligger under vatten. Vågorna skvalpar mot väggarna på vattenverkets tre plasthöljda byggnader närmast ån och plaskar in över trösklarna.
Mäktig och bred flyter Hölje å genom lyxkvarteren i Lomma. Det bruna vattnet är tjockt av gyttja, kväve, fosfor och ruttnande säv som ökar övergödningen i Öresund. Tre stora lastfartyg stävar långsamt mot bron.
Vad händer med S:t Larsparken och Medicinskt centrum?
av Gunnar Stensson
Hemsö fastighetsbolag, Sankt Lars-parkens
ägare, bjöd in till informationsmöte i Medicinskt centrum 13 november.
Sedan psykiatrin flyttat är byggnaden tom, frånsett det lilla apoteket.
Hundratals fönster gapar svart mot de kala träden. Byggnaden har
ungefär samma form som ett patriarkalkors, det vill säga en stam korsad
av två parvisa flyglar. Det innebär att den är större än den ser ut
att vara.
Vi såg fram emot att äntligen stå ansikte mot ansikte med det mäktiga Hemsö Fastighets AB med fastigheter i 90 svenska kommuner och äldreboenden i Tyskland.
Det blev inte riktigt så. Vi möttes utanför byggnaden av två unga kvinnor, Sofia Lagerblad, affärs- utvecklare och Anna-Karin Eklund, projektutvecklare. De hade med sig en kasse kakor från Klostergårdens konditori. Det var mörkt, men halvmånen sken. Till att börja med hade vi lite svårt att ta oss in.
Väl inne möttes vi av en stor tom hall och långa tomma korridorer med mörka rum. Vi tog hissen till fjärde våningen, där vi sökte oss fram längs ytterligare korridorer och tomma rum. En del hade skyltar som meddelade vad de användes till. ”Ätstörningar” stod det på flera. Vi samlades till slut i ett stort tomt rum vars fönster vette åt Höjeå-gården.
Sofias och Anna-Karins uppgift var i första hand att informera om vad som skulle hända med före detta Medicinskt Centrum. Projektet kallas ”Grenverket”, en anspelning på byggnadens utformning. Beskrivningen innehöll många klyschor: kärnvärden är Livskraftigt, Lärorikt och Lustfyllt, Grönskans olika karaktärer ska prägla byggnadens ute- och innemiljö, den ska fungera som mötesplats för nya verksamheter ”där Lund är som grönast.”
Den danska arkitektfirman Juul och Frost har fått uppdraget att genomföra ombyggnaderna. Hemsö samarbetar med NCC.
Byggstart sker 2014 och man räknar med att vara klar 2016. Först bygger man om den södra delen som vetter åt Höjeå-gården för att vara klar för inflyttning i augusti 2014. Då ska Internationella Engelska skolan flytta in med klasserna 4-9.
Vi såg fram emot att äntligen stå ansikte mot ansikte med det mäktiga Hemsö Fastighets AB med fastigheter i 90 svenska kommuner och äldreboenden i Tyskland.
Det blev inte riktigt så. Vi möttes utanför byggnaden av två unga kvinnor, Sofia Lagerblad, affärs- utvecklare och Anna-Karin Eklund, projektutvecklare. De hade med sig en kasse kakor från Klostergårdens konditori. Det var mörkt, men halvmånen sken. Till att börja med hade vi lite svårt att ta oss in.
Väl inne möttes vi av en stor tom hall och långa tomma korridorer med mörka rum. Vi tog hissen till fjärde våningen, där vi sökte oss fram längs ytterligare korridorer och tomma rum. En del hade skyltar som meddelade vad de användes till. ”Ätstörningar” stod det på flera. Vi samlades till slut i ett stort tomt rum vars fönster vette åt Höjeå-gården.
Sofias och Anna-Karins uppgift var i första hand att informera om vad som skulle hända med före detta Medicinskt Centrum. Projektet kallas ”Grenverket”, en anspelning på byggnadens utformning. Beskrivningen innehöll många klyschor: kärnvärden är Livskraftigt, Lärorikt och Lustfyllt, Grönskans olika karaktärer ska prägla byggnadens ute- och innemiljö, den ska fungera som mötesplats för nya verksamheter ”där Lund är som grönast.”
Den danska arkitektfirman Juul och Frost har fått uppdraget att genomföra ombyggnaderna. Hemsö samarbetar med NCC.
Byggstart sker 2014 och man räknar med att vara klar 2016. Först bygger man om den södra delen som vetter åt Höjeå-gården för att vara klar för inflyttning i augusti 2014. Då ska Internationella Engelska skolan flytta in med klasserna 4-9.
2015 ska norra och västra delen byggas om till ett äldreboende
”med inriktning mot utevistelse och trädgård”. Det ska drivas av
Attendo.
2015 byggs också östra flygeln med entréplan om. Den ska rymma kontorslokaler, café, tillagningskök, handels och servicefunktioner. Där saknas tills vidare hyresgäster, men man hoppas att Apoteket ska stanna kvar.
Men hur blir det då med parken? Det var vi naturligtvis mest intresserade av, men där fanns inte mycket att meddela. Det ska ske ytterligare asfaltering av hårdgjorda ytor. Biltrafiken som redan är omfattande ökar. PEAB börjar snart bygga tre stora flerfamiljshus i parkens sydöstra del ner mot Höje å. HSB bygger söder om ån, men det oklart när byggstarten sker.
Annars är parkens skönhet ett stort försäljningsargument: ”Där Lund är som grönast kan människor växa, arbeta eller bara vara för en stund. Bland träd, parkvägar och stigar sänks pulsen och nya tankar föds.”
Informationsträffen var slut och vi sökte oss längs de ekande korridorerna fram till hissen, åkte ner till den tomma entréhallen och steg ut i mörkret. Anna-Karin Eklund hade några kakor kvar i påsen. Halvmånen lyste starkare och det var tänt i många fönster i Höjeå-gården, Montessoriskolen, Sankt Thomas skola och byggnad 10 med Skånes Hembygdsförbund. Byggnad 5 var tom och mörk. Ur den ska konstnärsgruppen förvisas inom kort sedan Hemsö fördubblat hyran. Så blir miljön fattigare.
P. S.
Internationella engelska skolan är en koncern med 18 skolor och 30 000 elever. Skolverket hade anmärkningar mot den 2012. Jag har inte fått fram uppgifter om ägare.
Attendo är mest berömt för sin rationella hantering av blöjor. Ägs av riskkapitalbolag
2015 byggs också östra flygeln med entréplan om. Den ska rymma kontorslokaler, café, tillagningskök, handels och servicefunktioner. Där saknas tills vidare hyresgäster, men man hoppas att Apoteket ska stanna kvar.
Men hur blir det då med parken? Det var vi naturligtvis mest intresserade av, men där fanns inte mycket att meddela. Det ska ske ytterligare asfaltering av hårdgjorda ytor. Biltrafiken som redan är omfattande ökar. PEAB börjar snart bygga tre stora flerfamiljshus i parkens sydöstra del ner mot Höje å. HSB bygger söder om ån, men det oklart när byggstarten sker.
Annars är parkens skönhet ett stort försäljningsargument: ”Där Lund är som grönast kan människor växa, arbeta eller bara vara för en stund. Bland träd, parkvägar och stigar sänks pulsen och nya tankar föds.”
Informationsträffen var slut och vi sökte oss längs de ekande korridorerna fram till hissen, åkte ner till den tomma entréhallen och steg ut i mörkret. Anna-Karin Eklund hade några kakor kvar i påsen. Halvmånen lyste starkare och det var tänt i många fönster i Höjeå-gården, Montessoriskolen, Sankt Thomas skola och byggnad 10 med Skånes Hembygdsförbund. Byggnad 5 var tom och mörk. Ur den ska konstnärsgruppen förvisas inom kort sedan Hemsö fördubblat hyran. Så blir miljön fattigare.
P. S.
Internationella engelska skolan är en koncern med 18 skolor och 30 000 elever. Skolverket hade anmärkningar mot den 2012. Jag har inte fått fram uppgifter om ägare.
Attendo är mest berömt för sin rationella hantering av blöjor. Ägs av riskkapitalbolag
2013-11-07
Konsert
Strupsång från Tuvarepubliken i Sibirien med Choduraa Tumat & Otkun Dostai
Schamanistiska sånger från bergen och skogarna i Sibirien. Vinden, vattnet och djurens läten levandegörs till ackompanjemang av suggestiva klanger på stråkinstrumenten.
Plats: Vita Huset, Djingis Khan (Uardavägen i Lund, bakom ICA Tornet)
Datum: Fredag 15 november kl 20
Entré: 100 kr (80 kr för stud. och medlemmar i SONG) Biljetter säljes vid entrén!
Arr. Föreningen SONG i samarbete med Folkuniversitetet
Workshop i tuvinsk strupsång med Choduraa & Otkun
Plats: Vita Huset, Uardavägen i Lund Datum: Sön 17 nov 14-17
Kursavgift: 450 kr (250 kr för medlemmar i SONG.)
Anmälan: goesta.petersen@gmail.com
eller tel. 0703 48 46 51
Schamanistiska sånger från bergen och skogarna i Sibirien. Vinden, vattnet och djurens läten levandegörs till ackompanjemang av suggestiva klanger på stråkinstrumenten.
Plats: Vita Huset, Djingis Khan (Uardavägen i Lund, bakom ICA Tornet)
Datum: Fredag 15 november kl 20
Entré: 100 kr (80 kr för stud. och medlemmar i SONG) Biljetter säljes vid entrén!
Arr. Föreningen SONG i samarbete med Folkuniversitetet
Workshop i tuvinsk strupsång med Choduraa & Otkun
Plats: Vita Huset, Uardavägen i Lund Datum: Sön 17 nov 14-17
Kursavgift: 450 kr (250 kr för medlemmar i SONG.)
Anmälan: goesta.petersen@gmail.com
eller tel. 0703 48 46 51
Doc Lounge Lund: It’s a Girl, 12 November
Doc Lounge Lund Presents the Swedish premiere of IT’S A GIRL as a
pre-event for the MR dagarna (Swedish Forum for Human Rights). Together
with a book launch of Petra Flaums new book ‘ANSVAR Gemensamt Ansvar –
Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU)’, and a fantastic line up
of panel members ready for a great panel discussion, this event is not
one you want to miss out on.
It’s a Girl By Evan Grae Davis / USA, 2012 / 63 min www.itsagirlmovie.com
In India and China, where sons are valued and daughters are burdens, millions of babies are killed, abandoned, or selectively aborted, simply because they are girls.
The result of longstanding traditions and governmental policies, this devaluation of females has led to rampant violence against women and a growing female “gendercide”.
A powerful and thought-provoking documentary film, It’s a Girl reveals this issue of “gendercide” by exploring the stories of the victims, families, global experts and grassroots activists. Shot on location in India and China, It’s a Girl asks why this is happening and why so little is being done to save girls and women.
PANEL DISCUSSION – After the screening
The panel will follow the screening and help to contextualise the issue from a multi -disciplinary perspective and problematise some of the themes that the movie brings out.
We are honored to present our panel members for the night: Siri Tellier, Helle Rydström, Marina Thorborg & Petra Flaum. Moderating the panel is Roshni Kapoor.
NÄR: 12 November kl 19.00-23.00
VAR: Mejeriet, STORA SÖDERGATAN 64, LUND
ENTRE: 80 kr // Student 60 kr
GULDKORT 300 kr, ger dig fritt inträde till alla ordinarie visningar under hösten.
It’s a Girl By Evan Grae Davis / USA, 2012 / 63 min www.itsagirlmovie.com
In India and China, where sons are valued and daughters are burdens, millions of babies are killed, abandoned, or selectively aborted, simply because they are girls.
The result of longstanding traditions and governmental policies, this devaluation of females has led to rampant violence against women and a growing female “gendercide”.
A powerful and thought-provoking documentary film, It’s a Girl reveals this issue of “gendercide” by exploring the stories of the victims, families, global experts and grassroots activists. Shot on location in India and China, It’s a Girl asks why this is happening and why so little is being done to save girls and women.
PANEL DISCUSSION – After the screening
The panel will follow the screening and help to contextualise the issue from a multi -disciplinary perspective and problematise some of the themes that the movie brings out.
We are honored to present our panel members for the night: Siri Tellier, Helle Rydström, Marina Thorborg & Petra Flaum. Moderating the panel is Roshni Kapoor.
NÄR: 12 November kl 19.00-23.00
VAR: Mejeriet, STORA SÖDERGATAN 64, LUND
ENTRE: 80 kr // Student 60 kr
GULDKORT 300 kr, ger dig fritt inträde till alla ordinarie visningar under hösten.
Percy Nilsson och ljudterrorn av Ulf N
Percy Nilsson, f d snickare, delägare i ett ishockeylag i Malmö står
trots sin mångåriga karriär som byggkapitalist nu på äldre dar inte
främmande för att ta utföra ett hederligt hantverk. Nåjå, hederligt och
hederligt. Hantverk i varje fall. Sent omsider har herr Nilsson nu
erkänt att han genom att borra hål i ett av glassbilens däck orsakade
att sagda bil fick punktering.
Med detta resoluta ingrepp har herr Nilsson för första gången råkat ut för att bli föremål för min motvilliga uppskattning. (Fast det vet han förstås inte om.) Herr Nilsson ingriper där de rättsvårdande organen i samhället tydligen står maktlösa eller i varje fall ovilliga att ingripa mot den form av ljudterror som glassmånglarbilen står för. Tre kvällar i veckan tvingas t ex vi som bor här ute på sydvästra delen av Mårtens Fälad i timtal stå ut med denna plåga. Det är ofattbart att detta tillåts pågå år efter år! Jag kan förstå att en del människor drivs till oöverlagda handlingar under påverkar från denna terror.
Men min beundran blandas förstås med avståndstagande från sådana gärningar. Skadegörelse som metod att stoppa terrorverksamhet är kontraproduktiv. Och en sak förstår jag inte när det gäller herr Nilssons attack: varför riktade han den mot bildäcket och inte mot själva den manick som frambringar detta hälsovådliga ljud? Jag menar punkteringen ledde ju till att bilen blev stående utanför det nilssonska tjället och kunde att larm. En riktad attack mot bilens terrorapparatur hade tystat oväsendet. Vi får se vad straffet blir för herr Nilsson. Böter har han ju råd att betala. Förresten, kan någon låna mej en kraftfull borrmaskin?
Med detta resoluta ingrepp har herr Nilsson för första gången råkat ut för att bli föremål för min motvilliga uppskattning. (Fast det vet han förstås inte om.) Herr Nilsson ingriper där de rättsvårdande organen i samhället tydligen står maktlösa eller i varje fall ovilliga att ingripa mot den form av ljudterror som glassmånglarbilen står för. Tre kvällar i veckan tvingas t ex vi som bor här ute på sydvästra delen av Mårtens Fälad i timtal stå ut med denna plåga. Det är ofattbart att detta tillåts pågå år efter år! Jag kan förstå att en del människor drivs till oöverlagda handlingar under påverkar från denna terror.
Men min beundran blandas förstås med avståndstagande från sådana gärningar. Skadegörelse som metod att stoppa terrorverksamhet är kontraproduktiv. Och en sak förstår jag inte när det gäller herr Nilssons attack: varför riktade han den mot bildäcket och inte mot själva den manick som frambringar detta hälsovådliga ljud? Jag menar punkteringen ledde ju till att bilen blev stående utanför det nilssonska tjället och kunde att larm. En riktad attack mot bilens terrorapparatur hade tystat oväsendet. Vi får se vad straffet blir för herr Nilsson. Böter har han ju råd att betala. Förresten, kan någon låna mej en kraftfull borrmaskin?
Lunds kommun behandlar Klostergårdens seniorer nonchalant av Gunnar Stensson
Seniorverksamheten kan nyttja lokaler om 140 kvadratmeter: 
ett
stort verksamhetsrum, pentry, två mindre verksamhets-rum samt viss tid i
den stora samlingssalen, skriver Tove Klette i Lokaltidningen 6711.
Du nämner inte att dessa lokaler är avsedda för fritidsverksamheten för Klostergårdens växande antal barn och ungdomar. De är schemalagda från klockan 13 fem dagar i veckan.
Du skriver att seniorverksamheten kan få disponera dem två förmiddagar i veckan fram till klockan 13. Och det låsta skåpet du skriver så lyriskt om.
Du tycks inte vara medveten om att det är just på förmiddagarna som de äldre har sina kontakter med hemtjänsten. Många av de som mest behöver en lugn lokal för samvaro med varandra är under förmiddagen tvungna att stanna hemma för den livsnödvändiga kontakten med hemtjänstpersonalen.
Fritidsledarna behöver självfallet sina lokaler för den varierade fritidsverksamheten eftermiddagar och kvällar och de behöver dem för förberedelser innan barnen och ungdomarna stormar in klockan 13. Jag stöder dem helhjärtat.
För det är inte bara seniorerna som behöver tid och plats, det är i minst lika hög grad barnen och ungdomarna.
En gång var Klostergårdens fritidsgård ”ett Mecka för älskare av popmusik. Klostergården slog ut Pilegården/Club West och blev stället där de största svenska popbanden spelade” som Jonny Ambrius skrev i Ung i Lund 1950-79. Låt oss hoppas att mötesplats Klostergården också blir ett Mecka, för hiphop och annan ungdomskultur!
På det senaste informationsmötet deltog 7 representanter för Kultur-Fritid. Det var bra. En tjänsteman från Vård och Omsorg var där som observatör. Ingen politiker. Seniorerna kände sig åter svikna.
En vecka senare, den 24/10, hade PRO inbjudit Vård och Omsorg till ett möte. Ett 60-tal seniorer samlades. Samme tjänsteman ställde upp och upprepade budet: ni får två förmiddagar i veckan i fritidslokalerna, men måste vara ute ur dem klockan 13. Något erbjudande om fast personal för seniorverksamheten hörs varken från dig eller från Vård och Omsorg. Nonchalant.
Där står vi nu. Det är dags att infria löftet till seniorerna och att låta fritidsverksamheten utveckla sig fritt i sina lokaler. Du är politiskt ansvarig.
ett
stort verksamhetsrum, pentry, två mindre verksamhets-rum samt viss tid i
den stora samlingssalen, skriver Tove Klette i Lokaltidningen 6711.Du nämner inte att dessa lokaler är avsedda för fritidsverksamheten för Klostergårdens växande antal barn och ungdomar. De är schemalagda från klockan 13 fem dagar i veckan.
Du skriver att seniorverksamheten kan få disponera dem två förmiddagar i veckan fram till klockan 13. Och det låsta skåpet du skriver så lyriskt om.
Du tycks inte vara medveten om att det är just på förmiddagarna som de äldre har sina kontakter med hemtjänsten. Många av de som mest behöver en lugn lokal för samvaro med varandra är under förmiddagen tvungna att stanna hemma för den livsnödvändiga kontakten med hemtjänstpersonalen.
Fritidsledarna behöver självfallet sina lokaler för den varierade fritidsverksamheten eftermiddagar och kvällar och de behöver dem för förberedelser innan barnen och ungdomarna stormar in klockan 13. Jag stöder dem helhjärtat.
För det är inte bara seniorerna som behöver tid och plats, det är i minst lika hög grad barnen och ungdomarna.
En gång var Klostergårdens fritidsgård ”ett Mecka för älskare av popmusik. Klostergården slog ut Pilegården/Club West och blev stället där de största svenska popbanden spelade” som Jonny Ambrius skrev i Ung i Lund 1950-79. Låt oss hoppas att mötesplats Klostergården också blir ett Mecka, för hiphop och annan ungdomskultur!
På det senaste informationsmötet deltog 7 representanter för Kultur-Fritid. Det var bra. En tjänsteman från Vård och Omsorg var där som observatör. Ingen politiker. Seniorerna kände sig åter svikna.
En vecka senare, den 24/10, hade PRO inbjudit Vård och Omsorg till ett möte. Ett 60-tal seniorer samlades. Samme tjänsteman ställde upp och upprepade budet: ni får två förmiddagar i veckan i fritidslokalerna, men måste vara ute ur dem klockan 13. Något erbjudande om fast personal för seniorverksamheten hörs varken från dig eller från Vård och Omsorg. Nonchalant.
Där står vi nu. Det är dags att infria löftet till seniorerna och att låta fritidsverksamheten utveckla sig fritt i sina lokaler. Du är politiskt ansvarig.
Samtal om kommunalskatten 2: Skattehöjningar gynnar låginkomsttagarna och medelklassen av Gunnar Stensson
I förra numret av VB påstod Sven-Hugo Mattsson att kommunalskatten är progressiv, om man räknar in grundavdragets effekter.
Vid det seminarium som DV tagit initiativ till diskuterades denna tes. Lunds ekonomidirektör Magdalena Titze deltog som expert. Björn Abelsson, S, Ulf Nymark, MP, Hanna Gunnarsson och Vilmer Andersen (som också företrädde det regionala perspektivet), V, förde ett konstruktivt och engagerat samtal, präglat av strävan att nå fram till gemensamma ståndpunkter. Sven- Hugo Mattson, DV, hade tagit fram ett omfattande siffermaterial.
Efter noggrann analys av siffermaterialet konstaterade seminariet, enhälligt, att tesen under givna förutsättningar stämde.
Varför denna tekniska diskussion? Jo, för att skaffa fram ett underlag för att bemöta Allianspartiernas vulgärargument mot kommunalskattehöjningar, nämligen att kommunalskatten är en ”platt skatt” och därför särskilt drabbande för låginkomsttagarna.
Ekonomidirektör Margareta Titze, som bidragit med detaljerat kunnande, avtackades och lämnade sammankomsten.
Den politiska delen av mötet vidtog. Det förhåller sig alltså så, att när kommunen höjer skatten t ex för få råd att betala reparationen av de fuktskadade skolorna, så betalar den fjärdedel av Lunds skattebetalare som har högst inkomst hälften, medan den fjärdedel som har lägst inkomst betalar ”en väldigt liten del”, för att citera Sven-Hugo. Skattehöjningen blir alltså en tillämpning av satsen ”av var och en efter förmåga”.
Visserligen tvingas Allianspartierna den här gången höja skatten för att reparera konsekvenserna av många års vanskötsel, men borgerlig politik går annars ut på att skattesänkningar genom minskade anslag till sjukvård, äldrevård, skolor och infrastruktur som vägar och järnvägar och höjda avgifter i vårdcentraler, badhus, kulturskola, regionbussar och annan kollektivtrafik.
De höjda avgifterna drabbar låginkomsttagarna, men är försumbart låga för höginkomsttagarna, som också ofta väljer andra alternativ som privatkliniker och lyxbilar.
Men också medelklassen måste inse att den har all anledning att slå vakt om de skatter som finansierar vägar, järnvägar, sjukhus, utbildning och vetenskap för att inte löpa risken att hamna i samma eländiga situation som den pauperiserade medelklassen i USA.
En dold avsikt med de höjda avgifterna för bad i Högevall är kanske att stänga ute barnfamiljer och andra samhällsgrupper för att de som tillhör den enda procenten ska kunna njuta av badet utan intrång från enklare folk. På samma sätt segregeras allmänheten från överklassen på lyxkrogar och lyxhotell.
Klasskampen existerar. Profitörerna är de hängivnaste klasskämparna. Särskilt inom områdena vård, skola och omsorg.
Vid det seminarium som DV tagit initiativ till diskuterades denna tes. Lunds ekonomidirektör Magdalena Titze deltog som expert. Björn Abelsson, S, Ulf Nymark, MP, Hanna Gunnarsson och Vilmer Andersen (som också företrädde det regionala perspektivet), V, förde ett konstruktivt och engagerat samtal, präglat av strävan att nå fram till gemensamma ståndpunkter. Sven- Hugo Mattson, DV, hade tagit fram ett omfattande siffermaterial.
Efter noggrann analys av siffermaterialet konstaterade seminariet, enhälligt, att tesen under givna förutsättningar stämde.
Varför denna tekniska diskussion? Jo, för att skaffa fram ett underlag för att bemöta Allianspartiernas vulgärargument mot kommunalskattehöjningar, nämligen att kommunalskatten är en ”platt skatt” och därför särskilt drabbande för låginkomsttagarna.
Ekonomidirektör Margareta Titze, som bidragit med detaljerat kunnande, avtackades och lämnade sammankomsten.
Den politiska delen av mötet vidtog. Det förhåller sig alltså så, att när kommunen höjer skatten t ex för få råd att betala reparationen av de fuktskadade skolorna, så betalar den fjärdedel av Lunds skattebetalare som har högst inkomst hälften, medan den fjärdedel som har lägst inkomst betalar ”en väldigt liten del”, för att citera Sven-Hugo. Skattehöjningen blir alltså en tillämpning av satsen ”av var och en efter förmåga”.
Visserligen tvingas Allianspartierna den här gången höja skatten för att reparera konsekvenserna av många års vanskötsel, men borgerlig politik går annars ut på att skattesänkningar genom minskade anslag till sjukvård, äldrevård, skolor och infrastruktur som vägar och järnvägar och höjda avgifter i vårdcentraler, badhus, kulturskola, regionbussar och annan kollektivtrafik.
De höjda avgifterna drabbar låginkomsttagarna, men är försumbart låga för höginkomsttagarna, som också ofta väljer andra alternativ som privatkliniker och lyxbilar.
Men också medelklassen måste inse att den har all anledning att slå vakt om de skatter som finansierar vägar, järnvägar, sjukhus, utbildning och vetenskap för att inte löpa risken att hamna i samma eländiga situation som den pauperiserade medelklassen i USA.
En dold avsikt med de höjda avgifterna för bad i Högevall är kanske att stänga ute barnfamiljer och andra samhällsgrupper för att de som tillhör den enda procenten ska kunna njuta av badet utan intrång från enklare folk. På samma sätt segregeras allmänheten från överklassen på lyxkrogar och lyxhotell.
Klasskampen existerar. Profitörerna är de hängivnaste klasskämparna. Särskilt inom områdena vård, skola och omsorg.
Dåliga skolor måste göra reklam för att få elever
av Gunnar Stensson
Därför satsade John Bauer 1,25 miljoner kronor på reklam förra året.
Sedan gick koncernen i konkurs och ställde 10 000 elever utan skola.
Inför årets val satsar Cybergymnasiet 2 miljoner kronor. De behövs eftersom Cybergymnasiet gick med 28 miljoner kronor i förlust enligt den senaste rapporten.
Gymnasiekoncernen Praktiska tvingades lägga ut 1,24 miljoner kronor på reklam sedan koncernens skolor dömts ut av Skolinspektionen. ”Praktiska Sverige har inte sett till att eleverna fått det stöd och den utbildning de har rätt till på de 38 gymnasieskolor som granskats.” Dessutom stängde Skolinspektionen en av koncernens skolor.
Maria Sundén Jemini, som har tagit fram uppgifterna, berättar i sin krönika ”Het skolmarknad har svalnat snabbt” (SvD 5/11), att en smart pojke som hon känner direkt väljer bort de gymnasieskolor som skickar ut påkostade, blanka trycksaker, eftersom det är dåliga skolor som måste göra reklam för att få elever.
Smarta flickor och pojkar finns i Lund också. ”Ingen reklam, tack” står det vid varenda dörr i min trappuppgång.
Inför årets val satsar Cybergymnasiet 2 miljoner kronor. De behövs eftersom Cybergymnasiet gick med 28 miljoner kronor i förlust enligt den senaste rapporten.
Gymnasiekoncernen Praktiska tvingades lägga ut 1,24 miljoner kronor på reklam sedan koncernens skolor dömts ut av Skolinspektionen. ”Praktiska Sverige har inte sett till att eleverna fått det stöd och den utbildning de har rätt till på de 38 gymnasieskolor som granskats.” Dessutom stängde Skolinspektionen en av koncernens skolor.
Maria Sundén Jemini, som har tagit fram uppgifterna, berättar i sin krönika ”Het skolmarknad har svalnat snabbt” (SvD 5/11), att en smart pojke som hon känner direkt väljer bort de gymnasieskolor som skickar ut påkostade, blanka trycksaker, eftersom det är dåliga skolor som måste göra reklam för att få elever.
Smarta flickor och pojkar finns i Lund också. ”Ingen reklam, tack” står det vid varenda dörr i min trappuppgång.
Så undviks friskolekonkurser av Gunnar Stensson
Finansanalytikern Peter Malmqvist, som bland annat utredde John
Bauer-konkursen för STV , föreslår tre åtgärder för att undvika
friskolekonkurser.
För det första ska man inrätta en Skolakut av samma slag som bankakuten. Den finansieras genom att friskolorna gemensamt avsätter pengar till den. När en friskola eller friskolekoncern hotas av konkurs tar Skolakuten över och räddar elevernas skolgång.
För det andra ska låneförbud råda. John Bauer förbrukade 200 miljoner av skolpengarna till att betala räntor. Det finns inga skäl för att en skola ska ta lån.
För det tredje förbud mot dold vinstutdelning. Peter Malmqvist exemplifierar med en skolägare som samtidigt ägde ett datorföretag och tjänade stora pengar genom att hyra ut datorer till den egna skolan (DN Debatt).
För det första ska man inrätta en Skolakut av samma slag som bankakuten. Den finansieras genom att friskolorna gemensamt avsätter pengar till den. När en friskola eller friskolekoncern hotas av konkurs tar Skolakuten över och räddar elevernas skolgång.
För det andra ska låneförbud råda. John Bauer förbrukade 200 miljoner av skolpengarna till att betala räntor. Det finns inga skäl för att en skola ska ta lån.
För det tredje förbud mot dold vinstutdelning. Peter Malmqvist exemplifierar med en skolägare som samtidigt ägde ett datorföretag och tjänade stora pengar genom att hyra ut datorer till den egna skolan (DN Debatt).
Hackat och malet av Ulf N
Nytt rekord för växthusgaser i atmosfären
Från ett nederländskt forskningsinstitut meddelas att ökningstakten för växthusgas-utsläppen minskade något under 2012. Alltså: utsläppen ökade inte lika mycket under 2012 som under de föregående åren. De ökar alltså fortfarande. Ungefär samtidigt som denna rapport publiceras meddelas i en bulletin från WMO, World Meteorological Organization, att mängden växthusgaser i atmosfären nådde en ny rekordnivå under 2012. Mellan 1990 och 2012 har uppvärmningseffekten ökat med 32 %. Sedan industrialiseringens början omkring år 1750 har koncentrationen av koldioxid i atmosfären stigit med 41 % medan halten av metangas ökad med 160 % och lustgas med 20 %. Detta enligt WMO. Till dessa siffror kan fogas IPCC:s konstaterande att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären idag är större än vad den varit någonsin under i varje fall de senaste 800 000 åren.
Koldioxidfond i Lund
I juni år 2009 lämnade den samlade oppositionen i Lund in en motion till kommunfullmäktige. Den handlade om att kommunen skulle inrätta en fond för klimatinvesteringar. Fonden skulle finansieras genom att kommunens förvaltningar skulle betala in avgifter till fonden i relation till den mängd fossilbaserad koldioxid som förvaltningen verksamhet orsakade. Denna avgift till fonden har en dubbel verkan: dels skapar den incitament för förvaltningarna att satsa på att minska utsläppen av växthusgaser, dels ska fonden användas för att stödja investeringar i miljö- och klimatvänlig teknik. Fullmäktige biföll motionen drygt ett år senare - det var endast Sverige-etnokraterna som gick emot. Mera precist gavs kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur en sådan klimatfond skulle utformas.
Alltsedan detta beslut togs av fullmäktige har det rått en kompakt tystnad av vad som gjorts för att effektuera fullmäktigebeslutet. Fram till idag, drygt tre år efter fullmäktiges uppdrag till styrelsen har ingenting hänt. Det riktigt märkliga i sammanhanget är att ingen av de folkvalda i fullmäktige har reagerat på detta uppenbara trots mot fullmäktiges beslut. Hög tid för ett initiativ för oppositionen!
Open bar i Cannes
Vid det här laget torde Mipimmässan i Cannes vara känd i vida kretsar i Svea rike. Det senaste är ju göteborghöjdarnas ”Open bar” (med mera!), vars nota skrivs i sexsiffriga belopp. Som VB tidigare informerat om så lämnade Miljöpartiet i Lund redan i våras in ett förslag till kommunstyrelsen att Lunds deltagande skulle utvärderas av en oberoende granskare. Att MP ville ha en utvärdering beror inte på misstankar om överdrivet inmundigande av alkohol eller köp av klänningar o.d. på skattebetalarnas bekostnad. MP vill helt enkelt veta om skattebetalarna har någon nytta av den cirka halvmiljon som kommunen spenderar på mässdeltagandet varje år. Borgare och socialdemokrater sa som bekant nej till en oberoende utvärdering. Beslutet blev i stället att i princip de personer som deltar i mässan ska utreda sin eget deltagande och ”ta fram ett sammanfattande utvärderings-dokument”(min kursiv). Detta med ”sammanfattande” utvärdering är raffinerat: det innebär så vitt jag kan förstå att utvärderingen inte behöver redovisa några konkreta resultat av mässdeltagandet utan så där i största allmänhet kunna redovisa att det kan vara ganska trivsamt att mingla i Cannes.
Från ett nederländskt forskningsinstitut meddelas att ökningstakten för växthusgas-utsläppen minskade något under 2012. Alltså: utsläppen ökade inte lika mycket under 2012 som under de föregående åren. De ökar alltså fortfarande. Ungefär samtidigt som denna rapport publiceras meddelas i en bulletin från WMO, World Meteorological Organization, att mängden växthusgaser i atmosfären nådde en ny rekordnivå under 2012. Mellan 1990 och 2012 har uppvärmningseffekten ökat med 32 %. Sedan industrialiseringens början omkring år 1750 har koncentrationen av koldioxid i atmosfären stigit med 41 % medan halten av metangas ökad med 160 % och lustgas med 20 %. Detta enligt WMO. Till dessa siffror kan fogas IPCC:s konstaterande att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären idag är större än vad den varit någonsin under i varje fall de senaste 800 000 åren.
Koldioxidfond i Lund
I juni år 2009 lämnade den samlade oppositionen i Lund in en motion till kommunfullmäktige. Den handlade om att kommunen skulle inrätta en fond för klimatinvesteringar. Fonden skulle finansieras genom att kommunens förvaltningar skulle betala in avgifter till fonden i relation till den mängd fossilbaserad koldioxid som förvaltningen verksamhet orsakade. Denna avgift till fonden har en dubbel verkan: dels skapar den incitament för förvaltningarna att satsa på att minska utsläppen av växthusgaser, dels ska fonden användas för att stödja investeringar i miljö- och klimatvänlig teknik. Fullmäktige biföll motionen drygt ett år senare - det var endast Sverige-etnokraterna som gick emot. Mera precist gavs kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur en sådan klimatfond skulle utformas.
Alltsedan detta beslut togs av fullmäktige har det rått en kompakt tystnad av vad som gjorts för att effektuera fullmäktigebeslutet. Fram till idag, drygt tre år efter fullmäktiges uppdrag till styrelsen har ingenting hänt. Det riktigt märkliga i sammanhanget är att ingen av de folkvalda i fullmäktige har reagerat på detta uppenbara trots mot fullmäktiges beslut. Hög tid för ett initiativ för oppositionen!
Open bar i Cannes
Vid det här laget torde Mipimmässan i Cannes vara känd i vida kretsar i Svea rike. Det senaste är ju göteborghöjdarnas ”Open bar” (med mera!), vars nota skrivs i sexsiffriga belopp. Som VB tidigare informerat om så lämnade Miljöpartiet i Lund redan i våras in ett förslag till kommunstyrelsen att Lunds deltagande skulle utvärderas av en oberoende granskare. Att MP ville ha en utvärdering beror inte på misstankar om överdrivet inmundigande av alkohol eller köp av klänningar o.d. på skattebetalarnas bekostnad. MP vill helt enkelt veta om skattebetalarna har någon nytta av den cirka halvmiljon som kommunen spenderar på mässdeltagandet varje år. Borgare och socialdemokrater sa som bekant nej till en oberoende utvärdering. Beslutet blev i stället att i princip de personer som deltar i mässan ska utreda sin eget deltagande och ”ta fram ett sammanfattande utvärderings-dokument”(min kursiv). Detta med ”sammanfattande” utvärdering är raffinerat: det innebär så vitt jag kan förstå att utvärderingen inte behöver redovisa några konkreta resultat av mässdeltagandet utan så där i största allmänhet kunna redovisa att det kan vara ganska trivsamt att mingla i Cannes.
Självkritik från Miljöpartiet om skolan
”Det tillhör väl inte ett av de vanligast i orden i den politiska vokabulären, men: Förlåt. Vi var naiva. Det blev fel”. Så inleds i Aftonbladet en i dagarna publicerad debattartikel undertecknad av tre ledande miljöpartister, bland annat partiets utbildningspolitiske talesperson och MP-ledamoten i den s k friskolekommittén. Självkritiken gäller partiets tidigare stöd till friskolereformen. Det behövs ett uppvaknande i flera partier, menar debattörerna. Och ser att uppvaknandet i Miljöpartiet har börjat med skrivningarna i det nya programmet om att de kommersiella intressena måste bort från välfärdssektorn. ”Friskolerefomen drev åt ett håll vi aldrig kunnat räkna med. Vi gjorde fel”, erkänner debattörerna. Och avslutningsklämmen är därmed given: nu gäller det att göra rätt, dvs Miljöpartiet måste driva ut vinstintressena från skolan, hävdar debattörerna. Om nu också S ville vakna upp och om det vill sig väl i nästa års val kan det bli något av ett systemskifte i både kommuner och region/landsting.
Stridshingst
Det har nu varit en tid av tystnad kring hästkött med mera i lasagne och andra köttfärsrätter. Förhoppningsvis har tillverkarna skärpt sig, fast det ska man nog inte lita på. Alltemellanåt åker det nog ner en och annan kuse i köttkvarnen.
Dessbättre är det ju huvudsakligen gamla krakar från Rumänien som drabbas. Stridshingstar kan nog än så länge känna sig ohotade. Konungariket Sverige har ju som bekant begåvats med en statsminister som utropat sig till riksstridshingst. Man får väl anta att vederbörande ser denna benämning som en positiv kvalitetsmärkning. Förhoppningsvis är han tämligen ensam om det. Men jag undrar: vilken politiker i Lund gör sig bäst förtjänst av beteckningen stridshingst? Jag ser fram mot välmotiverade förslag från VB:s läsare.
Miljöpartiet ber om förlåtelse för sitt stöd till vinst i friskolan: ”Vår politik har lett skolan fel”
av Gunnar Stensson
Miljöpartiet ingick tillsammans med M, FP,
C, KD och S i den så kallade Friskolekommittén, som förra året gjorde
ett gemensamt uttalande om vilka principer som skulle gälla för
friskolorna. Därmed skulle frågan kunna avföras från valet 2014.
MP fick igenom en del förbättringar som gällde meddelarfrihet, lärartäthet och långsiktighet hos ägare.
Varken MP eller S ville den gången avskaffa vinsten. Däremot ville de reglera vilka bolag som ska få driva skola, men framför allt Moderaterna gjorde klart att detta inte kunde bli hela kommitténs linje.
MP vek sig inför M:s ultimatum för att få till stånd ett enigt uttalande. Vänsterpartiet blev ensamt om kravet på förbud mot vinstuttag.
Kompromissen om friskolorna blev inte populär inom vare sig S eller MP.
På Miljöpartiets kongress drev medlemmarna mot partistyrelsens vilja igenom en ny skrivning i partiprogrammet: ”Syftet med verksamheten ska inte vara att dela ut vinst, vilket också ska framgå av stadgar eller bolagsordning. Eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten.”
Det var ett stort steg bort från kompromissen i friskolekommittén. Sedan hände ingenting. MP-medlemmarna var fortfarande missnöjda. Då och då uttalades kritiken offentligt. Birger Schlaug tog i STV härom veckan avstånd från MP-linjen och deklarerade att han i skolfrågan stödde Vänsterpartiet som är ensamt om att driva en konsekvent linje beträffande riskkapitalister, vinster och skatteplanering.
Nu tar MP steget fullt ut och bryter friskoleöverenskommelsen med Allianspartierna. ”Vi måste få bort vinstintresset ur ekvationen” skriver Yvonne Ruwaida, Mats Pertoft och Jabar Amin i Aftonbladet 4/11.
Därmed står S tillsammans med de fyra Allianspartierna ensamt kvar på Friskolekommitténs linje.
MP fick igenom en del förbättringar som gällde meddelarfrihet, lärartäthet och långsiktighet hos ägare.
Varken MP eller S ville den gången avskaffa vinsten. Däremot ville de reglera vilka bolag som ska få driva skola, men framför allt Moderaterna gjorde klart att detta inte kunde bli hela kommitténs linje.
MP vek sig inför M:s ultimatum för att få till stånd ett enigt uttalande. Vänsterpartiet blev ensamt om kravet på förbud mot vinstuttag.
Kompromissen om friskolorna blev inte populär inom vare sig S eller MP.
På Miljöpartiets kongress drev medlemmarna mot partistyrelsens vilja igenom en ny skrivning i partiprogrammet: ”Syftet med verksamheten ska inte vara att dela ut vinst, vilket också ska framgå av stadgar eller bolagsordning. Eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten.”
Det var ett stort steg bort från kompromissen i friskolekommittén. Sedan hände ingenting. MP-medlemmarna var fortfarande missnöjda. Då och då uttalades kritiken offentligt. Birger Schlaug tog i STV härom veckan avstånd från MP-linjen och deklarerade att han i skolfrågan stödde Vänsterpartiet som är ensamt om att driva en konsekvent linje beträffande riskkapitalister, vinster och skatteplanering.
Nu tar MP steget fullt ut och bryter friskoleöverenskommelsen med Allianspartierna. ”Vi måste få bort vinstintresset ur ekvationen” skriver Yvonne Ruwaida, Mats Pertoft och Jabar Amin i Aftonbladet 4/11.
Därmed står S tillsammans med de fyra Allianspartierna ensamt kvar på Friskolekommitténs linje.
Det socialdemokratiska kravet på reglering av friskolorna,
som Friskolekommittén inte kunde acceptera, stöds nu av Anders Borg,
som säger att riskkapitalbolag inte bör äga friskolor eftersom det för
att driva en skola krävs en långsiktighet på minst tio år. Såtillvida
har S vunnit en seger, men samtidigt hamnat i dåligt sällskap. Frågan
är hur länge de tänker stanna där.
Skolpengen
I centrum för vinstfrågan står skolpengen. För att generera vinst måste man ha många och billiga elever=skolpengar. Det gäller för friskolorna och det gäller för riskkapitalisterna.
Men inte bara för dem. Det gäller för alla skolor som omfattas av skolpengssystemet och har skapat konkurrens om de billiga och välanpassade eleverna.
Den konkurrensen utkämpas bland annat via betygssättningen och genom att skolor i tysthet väljer bort elever. Att kommunen måste ta hand om alla elever i sista ändan hindrar inte enskilda skolor från att driva en NIMSY-politik. Not In My School-Yard. Den drabbar de dyra eleverna, de med fysiska och psykiska funktionshinder och invandrareleverna.
Skolpengen som instrument för skolfinansiering måste bort. Den är en mekanism som automatiskt segregerar elever. Vi måste ha en mekanism som integrerar dem. Hur det kan se ut vet vi inte. Kanske ett lågt belopp som följer eleven kan kompletteras med ett fördelningssystem som syftar till en fördelning till varje elev efter behov.
2007 fanns en opinion i Lund mot skolpengssystemet. Då fördes förhandlingar om en gemensam oppositionspolitik mot systemet. Den kom aldrig till stånd. Miljöpartiet sa nej.
MP i Lund ska inte behöva be om förlåtelse. Men vi hoppas att det inför valet 2014 ställer upp i kampen mot det skolpengssystem som alstrar segregation i Lunds skolor.
Skolpengen
I centrum för vinstfrågan står skolpengen. För att generera vinst måste man ha många och billiga elever=skolpengar. Det gäller för friskolorna och det gäller för riskkapitalisterna.
Men inte bara för dem. Det gäller för alla skolor som omfattas av skolpengssystemet och har skapat konkurrens om de billiga och välanpassade eleverna.
Den konkurrensen utkämpas bland annat via betygssättningen och genom att skolor i tysthet väljer bort elever. Att kommunen måste ta hand om alla elever i sista ändan hindrar inte enskilda skolor från att driva en NIMSY-politik. Not In My School-Yard. Den drabbar de dyra eleverna, de med fysiska och psykiska funktionshinder och invandrareleverna.
Skolpengen som instrument för skolfinansiering måste bort. Den är en mekanism som automatiskt segregerar elever. Vi måste ha en mekanism som integrerar dem. Hur det kan se ut vet vi inte. Kanske ett lågt belopp som följer eleven kan kompletteras med ett fördelningssystem som syftar till en fördelning till varje elev efter behov.
2007 fanns en opinion i Lund mot skolpengssystemet. Då fördes förhandlingar om en gemensam oppositionspolitik mot systemet. Den kom aldrig till stånd. Miljöpartiet sa nej.
MP i Lund ska inte behöva be om förlåtelse. Men vi hoppas att det inför valet 2014 ställer upp i kampen mot det skolpengssystem som alstrar segregation i Lunds skolor.
2013-10-31
Doc Lounge Lund: 5 November
We Cause Scenes :The Rise of Improve Everywhere (ENG)
MATT ADAMS / USA, 2013 / 86 min
Efter en blygsam start i New York 2001 har Improv Everywhere växt från att vara ett mindre gäng med rastlösa upptågsmakare till att bli en internationellt välkänd Prank-rörelse med ett maskinistiskt producerande av videoframställningar. Från produktioner som ”No Pants Subway Ride to Frozen Grand Central” till ”the MP3 Experiment” har deras hänryckta framträdanden älskats av hundratals vittnen, tusentals medverkande och av de millioner som sett videoresultatet online.
NÄR: 29 OKTOBER kl 19.00-23.00
VAR: Mejeriet, STORA SÖDERGATAN 64, LUND
ENTRE: 80 kr // Student 60 kr
GULDKORT 300 kr, ger dig fritt inträde till alla ordinarie visningar under hösten.
MATT ADAMS / USA, 2013 / 86 min
Efter en blygsam start i New York 2001 har Improv Everywhere växt från att vara ett mindre gäng med rastlösa upptågsmakare till att bli en internationellt välkänd Prank-rörelse med ett maskinistiskt producerande av videoframställningar. Från produktioner som ”No Pants Subway Ride to Frozen Grand Central” till ”the MP3 Experiment” har deras hänryckta framträdanden älskats av hundratals vittnen, tusentals medverkande och av de millioner som sett videoresultatet online.
NÄR: 29 OKTOBER kl 19.00-23.00
VAR: Mejeriet, STORA SÖDERGATAN 64, LUND
ENTRE: 80 kr // Student 60 kr
GULDKORT 300 kr, ger dig fritt inträde till alla ordinarie visningar under hösten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)