Friday for Future alla fredagar

           

Fredag och vi samlas på Stortorget kl 12-14 för att uppmärksamma klimatkatastrofen och kampen för ett värdigt samhälle.

 

Stig upp! Stig upp! av Karin S

Stig upp! Stig upp!
Den nya dagen gryr.
Drick ur! Drick ur
ditt kaffe.
Var glad! Var glad
och sjung en sång i dur!
Nej, nej, ligg kvar!
Ditt krut är slut,
men den som spar,
hen har.
Ur Karin S anteckningar.

Appellmöte på torget!

  

Äntligen! Det är ett år sedan Röda Kapellet stod på Mårtenstorget och spelade. Nu är alla i orkestern vaccinerade och restriktionerna har lättat. Men måhända är inte faran över. Men orkestern hoppas på att kunna genomföra sina planerade framträdanden, appellmöten, Fridays for future och decemberkonsert. Röda Kapellet började säsongen med sedvanlig spelhelg i Staversvad två mil norr om Kristianstad. Vi övade framför allt den musik som ska framföras den elfte december på Magle konserthus. Konserten skulle ha ägt rum i december 2020, dagen före spårvagnsinvigningen och konsertens tema är och var ”Det går som på räls” med främst nyskriven spårvagnsmusik av Håkan Carlsson. Spännande musik! Nu hoppas vi på att vi kan genomföra projektet i år. Så boka in den elfte december kl 18.00!

Men nu på lördag står vi färdiga att spela kl 11. Vänsterpartiet i Lund kommer att tala mellan musiken. Eftersom det är kyrkoval 6 – 19 september har vi inbjudit VISK, Vänstern i svenska kyrkan, att också säga något om vad de vill med kyrkan. Två musikgiganter har avlidit under året. Peps Persson och Mikis Theodorakis. Så det blir några musikinslag med adress Tjörnarp/Vittsjö och Aten.
   Apropå kyrkan, så övar Röda Kapellet tills vidare i den stora lokalen på Petersgården på Trollebergsvägen. Jättefin lokal som  kyrkan välvilligt lånar ut till oss. Och som vanligt: vi vill gärna bli fler! Har du ett blåsinstrument och viss orkestervana så är du hjärtligt välkommen att vara med. Vi övar söndagar 16 – 18. Gå in på vår hemsida så får du veta mer, eller kontakta undertecknad (0733-64 90 70).
Bengt Hall

 

Större hot än 11 september

 

Klimatutställningen Our future planet på Londons The Science Museum sponsras av Shell Saudi Aramco. Oljekoncernen har fogat ett hemligt villkor till sponsorpengarna:
   ”Inte vid något tillfälle får utställningen säga någonting som kan skada sponsorns välvilja och styrka.”
   Shell Saudi Aramco är ett av jordens största klimathot. Första kvartalet 2021 var vinsten 190 miljarder.
   Inte vid något tillfälle får utställningen säga något som kan skada sponsorns välvilja och styrka! Det är så oljekapitalet förvränger kunskapen om klimathotet och förlamar politikernas handlingskraft.
   Vi har ett system där det alltid är tillåtet att bedriva verksamhet som ger vinst. Mot detta och mot ägande och utvinning av resurser får ingen ingripa.
   Saudiarabien är en sunnitisk diktatur som är allierad med USA och Israel. Saudiarabiens ledare torterar och mördar sina opponenter.
   Usama bin Ladin tillhörde Saudiarabiens härskande familjerna. Hans del av oljemiljarderna finansierade attackerna den 11 november. Andra används för att köpa forskare, tankesmedjor, massmedia, press och utställningar.
   Forskaren och ekologen Emma Sayer som arbetat med utställningen är chockad. Hon har krävt att få sitt namn borttaget från listan på dem står bakom utställningen.
    ”The Science Museum just killed their reputation”, twittrade Greta Thunberg.   

Lunds Konsthall: I panterns pupill

 
11 september 2021 – 23 januari 2022

Noor Abuarafeh, Joseph Beuys, Kristina Buch, Jimmie Durham, Petrit Halilaj, Henrik Håkansson, Christine Ödlund

Rainer Maria Rilke, en av det tyska språkets främste lyriker, vill i sin berömda dikt Pantern, med undertiteln I Jardin des plantes, Paris, föreställa sig hur det är att se världen genom panterns ögon. När människan inte längre ses som universums självklara centrum blir det tydligt att alla djurarter, också hon själv, måste leva i symbios för att överleva.
   I det västerländska tänkandet har det länge varit viktigt att hävda människans särart. Aristoteles kallade  människan animale rationale, ett djur med förnuft och abstrakt tänkande, egenskaper som ofta förknippas med språket. Numera vet vi att även icke-mänskliga djur har sina språk. De är bara annorlunda än våra.
   I panterns pupill reflekterar över förhållandet mellan människa och djur utifrån en ökad medvetenhet om de akuta belastningar människans levnadssätt medför i alla individers livsmiljö. Utställningen innehåller verk av konstnärer som likt Rilke lyfter fram djuren som subjekt med tankar och känslor.
   Utställningen kan dessutom ses som en kommentar till den tidsålder vi levt i sedan industrialismens början kring sekelskiftet 1800, ofta benämnd ”antropocen” efter människan själv och kännetecknad av människans kollektiva påverkan på jorden och de ekologiska, klimatmässiga och geologiska förändringar denna har inneburit.
Läs mer konsthallens sida »

---

”Tiden då kommunen kunde planera allt är förbi” av Gunnar Stensson

Marknaden styr, demokratin försvagas. Vinst går före kvalitet. Samhället segregeras. De som tjänar på segregationen är drivande. Vi ser det ske inom vård och omsorg. Och utbildning.
   De styrande i Lunds Utbildningsnämnd och Barn och skolnämnd – Mia Honeth (L), ordförande i Barn och skolnämnden, Mats Horrdin (C), vice ordförande samt Rasmus Törnblom (M) och Hedvig Åkesson (K) i Utbildningsnämnden) - är belåtna med utvecklingen. Nu styr marknaden, inte kommunen.

”Vill de styrande i Lund att skolan ska vara en segregationsmotor” frågade Lundaborna Agneta Gulz och Magnus Haake (SDS 6/9).
   Kommunen kan inte planera allt, svarar de borgerliga skolpolitikerna.
   Sakfrågan handlar om en nödvändig utbyggnad av Fäladsskolan och Fäladsgården som politikerna förhalar för att i stället ge utrymme (och skolpengar) till en segregerande privatskola villakvarteren i Annehem.
   De svenska borgerliga partierna genomdrev införandet av samma slags marknadsstyrning av skolan som diktatorn Pinochet med hjälp av grabbarna från Chicago påtvingade Chile på 1970-talet.
   I Chile avskaffades marknadsstyrningen när landet åter blev en demokrati. Sverige blev det enda land i världen som har en marknadsstyrd skola.
   Tiden då demokratin kunde planera skola och vård i Sverige försvann stegvis under de senaste decennierna. Marknaden tog över. Vi har länge sett den svenska skolans förfall. Exemplen är många.

John Bauerskolan startades av Anders Hultin och försattes efter några år i konkurs av samme Anders Hultin, som sedan köpte ut ett antal skolor ur det egna konkursboet och drev dem vidare i bolaget Fria läroverket. 14500 elever förlorade sina skolor och lärarna blev arbetslösa. Kommunerna fick ta över ansvaret.
   Själv tjänade Anders Hultin 9,4 miljoner som aktieutdelning och tog ut 3 miljoner i lön.  Sådant händer då marknaden styr i stället för kommunen.

Hvilan Utbildning har nyligen granskats av Sydsvenskan i tre stora artiklar (”Vi är bara där för att de ska få in pengar”, ”Högsta ledaren pekas ut för rektorsflykten” och ”Stjärnkocken känner sig förd bakom ljuset”).
   De tre artiklarna målar en förfärande bild av hur skolkoncernen Hvilan Utbildning under en rad år svikit elever, lärare och rektorer, samtidigt som den expanderat som friskolekoncern med vinsten som syfte på bekostnad av verksamheten. Typiskt är också hur den har exploaterat folkhögskolan Hvilans goda namn, liksom stjärnkocken Tareq Taylors. Marknadsstyrning leder till falsk reklam och sekretess för att dölja lögnerna.

Annie Lööf är medveten om svensk skolas förfall. Hon vet att svensk skola förstärker utanförskap och utsatthet, att kvalitet och likvärdighet försämras, att skolresultaten har dalat vid en internationell jämförelse, att riskkapitalister har skott sig på skolpengar, att betygsinflationen är utbredd och att missförhållandena i skolan döljs av marknadens sekretess.
   Annie Lööf undviker att nämna förfallets orsak: att vinstintressen styr svensk skola. I stället försöker hon prata bort bristerna genom att föreslå en delreform, betygssättning grundad på de centrala proven.(Se DN debatt 7/9). För henne är vinst och marknadsstyrning detsamma som fritt skolval.  Den majoritet som kritiserar vinstintressena i svensk skola utpekar hon som fiender till det fria skolvalet. Sydsvenskan applåderar i sin huvudledare 8/7.
   Annie Lööf är nyliberal vinstförespråkare och därmed en av de huvudskyldiga för svensk skolas förfall.

Men demokratin kommer åter. Redan för tio år sedan kunde vi ta del av forskaren Laura Hartmans SNS-rapport Konkurrensens konsekven-ser. Vad händer med svensk välfärd?  
   Marknadsstyrningens konsekvenser har bara blivit tydligare, inte minst på grund av pandemin. I Sverige måste den demokratiska makten återställas. Och det handlar om mer.
   Kampen för planetens överlevnad kräver ett globalt demokratiskt ansvarstagande och ett slut på marknadsstyrning, resursslöseri och privat vinstintresse.
   Denna globala kamp mot klimatförrädarna förs lokalt i samhällen jorden runt.
   I Lund gäller kampen just nu försvaret av den demokratiska Fäladsskolan och Fäladsgården mot hotet från den vinstdrivande marknadsskolan.
   Alla kan delta, nu i debatten och slutligen i valet om ett år.

Friday for Future alla fredagar

 

Fredag och vi samlas på Stortorget kl 12-14 för att uppmärksamma klimatkatastrofen och kampen för ett värdigt samhälle.

Familjenotis

1960 var några unga skådespelare verksamma på den lilla Atelierteatern i Göteborg. En av dem var Gunilla Bergström som just tagit studenten. En annan var Karin Stensson. De gjorde fiasko med Lars Forsells pjäs Kröningen, men barnpjäsen Pinnochio blev en succé och räddade både dem och teatern när den spelades på skolorna i Göteborg. Karin spelade Katten. Sedan lämnade hon Atelierteatern.  De träffades aldrig mer. Nu har båda gått bort. Martin föddes i september 1961. Det är 60 år sedan. Han läste ibland Alfons Åberg för sina systrar.
 

 

Vi byggde ett korthus och kallade det demokrati

 
Tisdag 31 augusti. Amerikanerna har lämnat Kabul.
Nu styr talibanerna. Efter att de sista amerikanska planen lyft visar de upp att de har kontroll över Hamid Karzais internationella flygplats. Foto: Kathy Gannon/AP

Västs tid är över, nu kommer Kina.
”Med våra fiaskokrig har vi gett demokratin dåligt rykte. Vilka människor vid sina sinnens fulla bruk vill leva i de sammanstörtade utopier som vi skapade i Irak, Afghanistan eller Libyen?”
Carsten Jensen, Sydsvenskan 1 september.           

Brottstycken från kommunfullmäktiges augustisammanträde av Ulf Nymark

Skumma textilinsamlare
Min interpellation till ordföranden i Tekniska nämnden, Jan Annerstedt (FNL), angående olagligt uppställda textilinsamlingskontäjnrar (VB nr 20) fick svar av Annerstedt vid sammanträdet. Jo, alla måste söka om tillstånd, alla olagliga ska väck. Så långt var det klart. Men det har nu visat sej att när även organisationer med 90-konton söker tillstånd så nekas de tillstånd. Åtminstone en 90-organisation har fått nej. Är det rimlig? undrade jag i debatten. Annerstedt gav inget tydligt svar. Det är nog klokt att frågan följa upp frågan i Tekniska nämnden för att få klarhet.

Felparkerade elrullbrädor
V-motionen om att kommunens p-bolag ska ges möjlighet att dela ut p-böter för felparkerade elrullbrädor (elspark”cyklar”) behandlades också. Kvintetten, som tycker att allt är frid och fröjd när de gäller dessa vuxenleksaker som slängs överallt, ville avslå motioner. V yrkade på att motionen skulle skickas till p-bolaget för yttrande. Som framgått tidigare i VB kan varken p-bolaget, någon annan instans eller myndighet kan ge p-böter till elrullbrädor eller cyklar. Därför yrkade MP på att beslutsunderlaget skulle kompletteras med redovisningar av hur de kommuner som tagit itu med problemen jobbar och vilka effekterna på trafiksäkerhet och framkomlighet har blivit. Så blev också fullmäktiges beslut. Ärendet kommer alltså upp igen i fullmäktige. Glöm för all del inte att rösta på Monica Bondesons Lundaförslag om att kommunen ska frakta väck felparkerade elrullbrädor.
 

Fråga om beredskap vid översvämning
Karin Svensson Smith ställde en s k enkel fråga till ovannämnde Annerstedt om Lunds kommun har en tillräcklig beredskap inför ett eventuellt skyfall? I en första omgång var Annerstedts svar ganska otydligt. Men pressad på frågan blev svaret att, nej, de har nog inte Lund. Vilka åtgärder detta faktum kommer att föranleda från kvintettens sida förblev dock oklart.

Tre broar av Gunnar Stensson

 

Den nya järnvägsbron över Höje å är äntligen färdig. Den är lång och hög, ansluten till de höga banvallar  som överbryggar nivåskillnaden mellan Lund och Höje å. Bygget har pågått flera år. Passagen under bron har gång på gång varit avstängd, ibland flera månader. Den 20 augusti öppnades  den igen, förhoppningsvis för alltid.
   Den sista fasen i brobygget var själva betonggjutningen i de väldiga träformar som  formatet krävde. Nu rivs de och forslas bort. Den intensiva verksamheten kring bron har upphört. Barriären mellan Klostergården och Källby är borta.
 

Två mindre broar över tunnlar genom banvallen har under veckan blivit färdiga.  I måndags hade många åskådare samlats vid platsen för den framtida (2024) Klostergårdsstationen för att se hur bron över tunneln mellan Nordanväg och Maskinvägen baxades på plats i ett organiserat kaos av grävskopor, robusta gula Bigfoot-lastbilar, traktorer och dånande grusmassor. Bron är en enkel pall av grå cement. Pallen ska bära hundratals tåg per dygn i kanske hundra år.

Betydligt färre bevittnade hur en likadan, men högre och bredare bropall på samma sätt monterades in i banvallen några hundra meter längre söderut, mellan Klostertäppans kolonier och Källbymöllas odlingslotter.
   Att den är större beror på att banvallen där är högre där och tunneln mellan Sunnanväg och Värpingevägen ska rymma busstrafik, medan den mindre tunneln vid Klostergårdsstationen endast är avsedd för gående och cyklister.
   Arbetet med själva vägen som korsar grönområdet vid den södra tunneln pågår samtidigt. Också där schaktas väldiga massor grus och sand.
   Därmed är den långvariga järnvägsbarriären mellan Klostergården och Källby äntligen genombruten. Källbystaden återstår att bygga och Klostergårdsstationen kommer under många år ligga vid det övergivna, fula fabriksområdet längs Åkerlunds och Rausings väg.

Mängden grus och sten som förflyttas av människor beräknas till 57 tusen miljoner ton. Människor förflyttar alltså mer jord och grus och sand på planeten än alla floder och vindar tillsammans.
   Färdigställandet av de tre broarna är vårt lilla bidrag vecka 39, 2021. Vi genomförde tidigare en mångårig förflyttning av grus och jord när vi grävde reningsverksdammarna på 1930-talet. Vi kommer att göra en ännu större när vi bygger Källbystaden.
   Själva jordskorpan är numera skapad av människan. Dess lager innehåller legeringar, föroreningar, isotoper, städer, infrastruktur.
   Den innehåller också tusentals miljarder skott som avfyrats i mänsklighetens historia, senast under Sovjetunionens och USA:s 40-åriga krig i Afghanistan. Blyet oxiderar och skotten lämnar fickor av blymineraler i jorden.
   Massmördandets molekyler kommer efter oss att flöda stilla genom jordskorpans översta skikt som en signatur för det vi ännu kallar mänskligheten, påpekar Sverker Sörlin i Antropocen. 2017.
   Dånet från schaktmaskinerna tränger in genom mina öppna fönster, medan jag reflekterar över detta.

Klartänkt om politisk makt och konsumentmakt av Ulf N

 Det är inte alls säkert att konsumentmakt är tillräckligt för att skapa en bättre värld. … Konsumentmakt består nämligen ’bara’ av individers frikopplade individuella beslut. Politisk makt, däremot, består av individers sammankopplade kollektiva beslut.
   Detta är uppenbart inte samma sak, men det finns skäl att anta att vi ibland har börjat blanda ihop saker och ting; att vi har börjat tänka att marknadsmekanismen är en demokratisk ofelbarhet, att vi med våra ekonomiska beslut också fattar genomtänkta och heltäckande politiska beslut.
   Ett sådant resonemang bygger på den orimliga premissen att varje köp medför ett slags välgrundad etikprövning hos var och en som vänder på slantarna för att få vardagen att gå ihop.”
   Så skriver och tänker Andreas Ekström i Sydsvenskan den 31 augusti i sin recension av Julia Lindbloms reportagebok om e-handelsföretaget Amazon. Läs för övrigt gärna hela recensionen Svidande exponering av jätten Amazon - Sydsvenskan Lund.

Hur får man demokratierna att agera? Civilt motstånd och/eller militant ekologism? Eller båda? av Gunnar Stensson

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, diskuterar rubrikens frågor i en av den gångna sommarens viktigaste artiklar under rubriken Malms militanta ekologism leder fel (Sydsvenskan 11/7 21)
   Malm och Sörlin är helt överens om det mest uppenbara, att vår tids orimliga världsordning alltid leder fel. Trots att det råder klimatnödläge kan inte flygen stanna på marken, fossilbilarna sluta att köra och Shell, Saudi Aramco (som tjänade 190 miljarder dollar första kvartalet 2021) och norska staten sluta att pumpa upp olja. Det är alltid tillåtet att bedriva verksamhet som ger vinst. Mot detta och mot ägande och utvinning av resurser får ingen ingripa.

Stater skyddar dem som kapar Sumatras och Amazonas regnskogar för att producera trivialiteter som biffkött och palmolja. De lagar som finns försvarar dem. Varför? För att de stiftades i en tid som inte förstod någonting alls av de brott mot mänskligheten som den fossila utvinningen idag utgör.
   Båda tar avstånd från ekologiska fatalister som Bill Scranton och romanförfattaren Jonathan Franzén
   Det är nödvändigt att ingripa. Hur kan man sätta världens demokratier i rörelse? Klimatnödläge råder och ingenting sker!

Franska revolutionen födde demokratin. Suffragettrörelsen använde våld för att befria kvinnorna. Befrielserörelser i Afrika och Latinamerika använde våld.
   Men våld kan skrämma opinionen. Malm kritiseras också av dem som håller med honom. Han tar kritiken på allvar. Språkbruket borde förändras. Det är inte våld att spränga en pipeline eller riva staketen kring Vattenfalls kolgruvor i Tyskland. Det skadar ingen. Det är aktioner som är solidariska med mänskligheten – och vår jord. Malm tar avstånd från flygkapningar och alla slags aktioner som förknippas med terrorism.
   En medborgarrättsrörelse som för civil kamp kan också behöva ett militant avantgarde.
   Sverker Sörlin håller med. Civilt motstånd år viktigt, men det viktigaste är att sätta världens demokratier i rörelse. Han är osäker om att Malms leninistiska modell leder dit. Å andra sidan framhåller han att det finns lägen där krisen blir mer akut och det civila motståndet kan behöva intensifieras.

Fossil Capital av Andreas Malm är en grundläggande analys av industrialismens och kapitalismens historia och studeras i hela världen, påpekar Sverker Sörlin. Vi har presenterat den i VB.
   Malms fokus har flyttats till frågan hur vi ska stoppa det kapitalistiska systemets vansinne. Han har på kort tid givit ut tre böcker: ”Corona, klimatet och det kroniska dödläget” (2021), ”How to blow up a pipeline” 2021 och ”White skin, black fuel: on the danger of fossil fascism” (2021).
   Sörlin är överens med Malm om de tre böckernas beskrivning av klimatnödlägets verklighet. Malm  presenterar en sammanhängande analys av hur viruskrisen är en produkt av kapitalismen. Hans förebilder är i vissa fall religiösa som Martin Luther King eller de två katolska kvinnor som med risk för långa fängelsestraff attackerade Dakota Pipeline i USA.
   ”White skin, black fuel” är delvis bländande och skäl nog till vrede över världens dårskap.
   Sverker Sörlin skriver att bästa med Malms böcker är att han faktiskt hjälper oss att föra en diskussion om vilka begränsningar som är nödvändiga i miljökampen och vilka medel som står till buds. Inför ett undantagstillstånd måste vi göra något. Och det vi gör nu räcker inte.

Jag är övertygad om att den lokala kampen är viktig. Utbyggnaden av E23 genom Lund måste stoppas. Kampen måste delvis föras med olagliga metoder. Jag stöder utbyggnaden av fyrspåren som pågår alldeles intill mig, trots att jag oroas av de ingrepp i naturen som är oundvikliga. Vi måste minska bilismen och öka kollektiv-trafiken. De nya blänkande plåtmonstren till elbilar kan aldrig vara en lösning. Jämlikhet är nödvändig. Att det finns människor som köper elbilar som kostar en halv miljon eller mer och kallar sig miljömedvetna är orimligt. Alla tak i Klostergården borde förses med solpaneler. Källby reningsverk ska bevaras och utvecklas. Sådant.
   Sedan finns den stora solidariska kampen för mänskligheten mot det kapitalistiska system som fört oss till klimatnödläget och som hotar oss alla.
Gunnar Stensson

Att läsa: Sverker Sörlin, Antropocen, 2017. Den ger en oöverträffad analys av människans förhållande till planeten genom tiderna och pekar ut den riktning som är nödvändig i framtiden.

Lund: Klimatnödläge och tuffa utsläppsmål – men den styrande kvintetten bakar luftpastejer av Ulf Nymark

(Nedanstående text skickade jag in till Sydsvenskans ”Aktuella frågor” och fick svaret att tidningen inte kommer att publicera artikeln med hänvisning till att det står många inlägg i kön. Jag har full förståelse för att tidningen inte kan publicera alla inlägg som skickas in. Men den styrande kvintettens angrepp på den rödgrönrosa oppositionen finns det plats för. Utrymmet blir tydligen trängre när det är oppositionen som vill debattera).

Lunds kommun har satt upp ambitiösa mål för att minska utsläppen av växthusgaser.  Om 9 år ska utsläppen i Lund vara minst 80 procent lägre än år 2010. Om detta mål råder bred politisk enighet mellan den styrande så kallade kvintetten, bestående av L, M, C, KD och FNL, och oppositionen. Där slutar enigheten. Miljöpartiet kräver som en självklarhet att beslut om mål också måste följas av ett paket av åtgärder för att nå målen - en handlingsplan. Men kvintetten säjer nej till en handlingsplan. Målen svävar som luftpastejer.
   De totala utsläppen i Lund har sedan 2010 minskat med ca 40 procent. El och värmesektorn har minskat utsläppen med hela 90 procent. Övriga sektorers utsläpp har minskat marginellt.  Detta gäller även transport-sektorn, som idag står för ungefär hälften av alla utsläpp i Lund.

Tre gånger större utsläppsminskningar
För att klara målet till 2030 fordras årliga utsläppsminskningar i storleksordningen 7 -8 procent per år, vilket är tre gånger större utsläppsreduceringar per år än under de gångna åren.
   Trafiken är således den stora utsläppsboven. Om inte växthusgaserna från trafiken nedbringas kommer Lund inte heller att klara målet för de totala utsläppen. Målet är att utsläppen från transportsektorn ska minska med 90 procent till år 2030. Det är ett betydligt tuffare mål än det nationella målet, som är att 70 procents reducering ska ha uppnåtts år 2030.

Kvintetten saknar strategi
Lunds klimatpolitiska råd, sammansatt av experter från olika vetenskaper, har därför slagit fast att klimatarbetet i kommunen måste fokusera på transportsektorn (Rapport år 2020). Kommunen har också i sin årliga miljöredovisning pekat ut just transportsektorn som helt avgörande för att få ner de sammanlagda utsläppen ytterligare.
   För att framgångsrikt minska klimatpåverkan fordras sålunda nya och verksamma åtgärder på transportområdet. Problemet är att den styrande kvintetten vägrar att gå med på kraftfulla åtgärder för att få ner trafiksektorns utsläpp. Kvintetten är i fullständig avsaknad av strategi för hur målen ska nås.

Biltrafiken måste minska
Camilla Neptune (L), ordförande i kommunens miljö- och hälsoutskott, är i ett uttalande i denna tidning i början av sommaren (Sydsvenskan 11.6) tydlig på denna punkt: Kvintetten förlitar sig på en allmän övergång till fossilfria drivmedel för motorfordon.
   I en promemoria daterad 2020-02-24 slår Trafikverket fast, att för att nå det nationella 2030-målet för transportsektorn, alltså en 70-procentig minskning, fordras inte bara elektrifierade och energieffektivare fordon och ökad andel förnybar energi i form av el och biodrivmedel. Det fordras också ett transporteffektivt samhälle med mindre biltrafik. För detta krävs, säger Trafikverket, nya åtgärder och nya styrmedel.

Klimatpolitiska rådets rekommendationer
Det är inte bristen på förslag på och idéer om vad som bör göras som hindrar kommunstyret från att vidta åtgärder. Så har t ex Lunds kommuns klimatpolitiska råd i sin ovannämnda rapport rekommenderat kommunen ett vidta ett antal åtgärder:
 – Utforma tydligare satsningar på kollektivtrafiken genom fler separata bussfiler och bussgator
 – Arbeta för begränsad framkomlighet för bil i tätorten genom skärpta parkeringsnormer och ökade kostnader för bil- och lastbilstrafik i tätorten, såsom trängsel- och parkeringsavgifter
 – Mer aktivt samverka med näringsliv för att främja klimateffektiv arbetspendling och för att utveckla hållbara godstransporter och samdistributionslösningar
 – Utveckla satsningar på gång- och cykeltrafik vad gäller tillgänglighet, bekvämlighet och framkomlighet och beakta cykelbanans bredd och samtidigt minska framkomligheten med bil

Bilisterna ska ratta fram utsläppsminskningar
Kvintetten vägrar att ta till sig Trafikverkets slutsatser och slår dövörat till för Klimatpolitiska rådets rekommendationer. Den förlitar sig på att bilisterna genom en övergång till fossilfria bränslen rattar fram Lund till måluppfyllelse.  
   Lunds kommun har erkänt att det råder ett globalt klimatnödläge. Miljöpartiet har i en motion föreslagit att en handlingsplan för en snabb och kraftfull minskning av klimatpåverkan ska upprättas och genomföras.  Den politiska majoriteten sa i början av sommaren nej till förslaget – ingen plan behövs, inga nya åtgärder krävdes. Åtgärdsresistensen hos kvintetten är kompakt.

Är kvintetten redo ompröva sitt nej?
Vi är nu i slutet av en sommar som präglats av klimatförändringarnas förödande konsekvenser:  häftiga skyfall, våldsamma översvämningar, rasande skogsbränder, härjande orkaner och dödliga rekordtemperaturer. Dessa klimatrelaterade katastrofer har givetvis inte undgått kvintetten. Mot bakgrund av det skärpta klimatnödläget måste frågan ställas till Lund kommunstyre:
   Är ni idag beredda att ompröva ert nej till en handlingsplan? Är ni nu redo att axla ert ansvar och i bred samverkan över partigränserna med oppositionen arbeta fram en plan med de nya, kraftfulla åtgärder som det akuta klimatnödläget kräver och som gör det möjligt att nå kommunens klimatmål?
Ulf Nymark, Miljöpartiet, Gruppledare i Lunds Kommunfullmäktige, Byggnadsnämndsledamot

Friday for Future alla fredagar

 

Fredag och vi samlas på Stortorget kl 12-14 för att uppmärksamma klimatkatastrofen och kampen för ett värdigt samhälle.
 

 

På lördagen den 28 augusti, 12:00, delta i Lund Bike Protest. Vi samlas vid Stortorget, Lund. Uppmärksamma klimat katastrofen eller E22 expansionen! Kom med skyltar!

Nooshi Dadgostar höll sommartal i Göteborg

 

Nooshi Dadgostar höll på onsdagen sommartal i Göteborg, sitt första sedan hon valdes till partiledare 2020.

Framför flera hundra åskådare i Majorna i Göteborg talade Nooshi Dadgostar bland annat om Vänsterpartiets krav på regeringens höstbudget:
   ”Nu behöver regeringen för första gången under mandatperioden Vänsterpartiets stöd för att få igenom sin budget.  Vi tar väljarnas mandat på allvar och ger inte bort dem utan att de ger inflytande. En fullständig självklarhet i en fungerande demokrati.  Regeringen och Centern har satt sig själva i en situation de inte kan reda ut. ’Om Vänsterpartiet är med då är inte vi med’, säger Centern och låter som min truliga tvååring […] Det går inte att stänga Vänsterpartiet ute. Ingen sätter sig på svenska folket, ingen sätter sig på Vänsterpartiets väljare.”
Läs eller se talet här
Läs eller se talet här »

Sjölunda reningsverk - Samråd eller övertalning?

Från 25 augusti till 3 november är det samråd om reningen av Lunds avloppsvatten. Ska det renas i Källby reningsverk eller i Sjölunda? Det enda alternativ som beskrivs i utskicket till hushållen är Sjölunda.
   Fullmäktige tog med några rösters övervikt ett inriktningsbeslut för Sjölunda-alternativet, trots att alla vet, att det är det dyraste alternativet. Kostnad för Lund 2 och en halv miljard!
   Sjölunda innebär också att en väldig avloppstunnel ska grävas från Höjeå naturreservat under Höje å och Lundaslätten via Hjärup och Burlöv till Sjölunda.
   Ni minns säkert konsultrapporten som konstaterar att det både är effektivare och mycket mindre kostsamt att utveckla Källby reningsverk.
   Beslutar man sig för att behålla Källby reningsverk kan man också bevara dammarnas biologiska mångfald i Höjeå naturreservat.
   I onsdags kom samrådsbroschyren som ensidigt pläderar för att skicka Lunds avloppsvatten till Sjölunda reningsverk. ”Välkommen till samråd om en ny regional anläggning för rening av vårt avloppsvatten”. Visst liknar det ett övertalningsförsök?           

S:t Lars urbaniseras av Gunnar Stensson

 
Bild från Hemsös webbsida

S:t Lars parken ingår i Höjeåns naturreservat. Den urbaniseras i snabb takt. Ett väldigt kvarter håller på att uppföras nära ån, där den forna restaurangen låg. En ny bilinfart från 108an planeras av Trafikverket. Bron över ån breddas, liksom cykelbanan genom parken.
   I höst börjar en ny trevånings ”multihall” byggas på parkeringsområdet vid parkens norra entré. Det handlar om tre våningar och 4600 kvadratmeter, men inkräktar inte på själva parken. Vi återkommer med synpunkter.

Varför är det så bra med elbilar? Stora elbilar? av Marie-Louise Steiner

 

Varför framställs elbilen som lösningen på problemet med bilismen?
   Jag är ingen specialist på bil, har själv en grå liten sak som tar mig mellan nödvändiga platser där ingen kollektivtrafik fungerar, men jag tillåter mig att ifrågasätta de många STORA elbilar, som nu tillverkas, med bonus från politikerna.
   Varför tillverkas inte dagens elbilar huvudsakligen i små modeller om nu ide’n är att spara energi?
   De är mer energisnåla både i tillverkning och användning? Och dessutom inte så utrymmeskrävande. Det är slående när man ser annonserna för nya elbilar, det är stort och mycket. Och priset också! Kan det vara så enkelt att en stor elbil ger status, syns mer? Stora bilar är säkrare sägs det. Men det måste väl vara möjligt att göra små elbilar säkra?

För inte så många årtionden sedan fanns det en tysk liten bil som kallades Bubblan (Volkswagen). Det fanns små svenska bubblor också t ex Saab 96. Dessa fungerade bra även för familjer med ett par barn. Idag verkar det som om det krävs en mindre ”buss” , en SUV. Fartblindhet kanske passar bra i sammanhanget. Är det inte dags att sätta stopp för stora energislukande bilar?
   Vore det inte ett rimligt krav på bilindustrin nu när vi står på randen till en klimatkatastrof att sluta tillverka stora elbilar?

Höjeå naturreservat – bevara dammarna och stoppa Staffanstorps byggnadsplaner av Gunnar Stensson

 

Dammarna är – tillsammans med ån – naturreservatets hjärta. De är nödvändiga för fåglarnas livsrytm med flyttning, bobyggnad, äggläggning och ungar. I träden sjunger näktergalar och hoar gökar. I dammarna simmar änder, sothöns, doppingar, svanar och hägrar. Vintertid samlas bläsänder och gäss för att sedan bege sig norrut på våren. Över vattnet pilar svalor efter insekter medan grodorna kväker i strändernas rika växtlighet längs stigen mellan dammarna och ån. Mångfalden av träd och buskar, fåglar och insekter måste bevaras.

Källby reningsverk är en förutsättning för det jämna flödet av vatten genom ån och dammarna. Från sjöar i Skåne och Småland pumpas en jämn ström av vatten genom Lunds alla toaletter, duschar, kökskranar, disk- och tvättmaskiner ner till Källby reningsverk där det genomgår mekanisk, kemisk och biologisk rening varefter det renade vattnet släpps ut i dammarna för att genomlysas av sol, innan det flyter vidare och till slut blandas med åns vatten, som är förorenat av jordbrukets fosfor och kväve och dagvattnets giftiga flöde av däckrester och andra gatuföroreningar. Så tillförs ån året runt en jämn ström av renat vatten, vars renhet kan ökas ytterligare genom nya metoder som tar bort läkemedelsrester och kemiskt avfall.

Höje å vattenråd påpekar att de existerande dammarna och dikena måste kunna underhållas. För att detta ska vara möjligt måste Källby reningsverk finnas kvar och utvecklas ytterligare så att det jämna vattenflödet genom dammarna och ån bevaras.  Att flytta vattenreningen till Sjölunda i Malmö vore katastrofalt, både för naturreservatet, Höje å och vattnet i Lommabukten.

Bebyggelse på åkermarken söder om ån och flera broar för trafik genom Höjeådalens naturreservat kräver Christian Sonesson, M, Staffanstorps kommunstyrelses ordförande. Kraven är självfallet helt oförenliga både med Höjeå naturreservat och vår tids klimatpolitik.