Politisk diversehandel av Ulf N

Slut på fossiler i Lund år 2020?
I veckan som gick hade den politiska referensgruppen för nya LundaEko – Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling – ett sammanträde. Om arbetet med detta program hoppas jag mera utförligt att kunna återkomma till i VB. För dagen nöjer jag mej med att konstatera att det i de förslagna riktlinjerna för miljöpolitiken bland annat heter att Lund ska vara ”fossilfritt” år 2020.

Undrar just om detta med ”fossilfritt” syftar på att gubbarna och gummorna i den borgerliga majoriteten ska vara väck senast år 2020? Det är förstås en åtgärd som i högsta grad gynnar miljön. Eller är det månne ett försök att rycka undan grunden för paleontologernas verksamhet?

Pinsamt för MP?
Nu har Inspektionen för socialförsäkringar presenterat en redovisning där man konstaterar att privata bolagen som säljer personlig assistans gör rekordstora övervinster. Detta gäller inte minst en handfull s k riskkapitalbolag (Så kallas i nyspråket de företag som inte tar några som helst risker). Nog måste väl denna rapport kännas lite pinsam för Miljöpartiet i Lund som nyligen tillsammans med borgarna beslutade om en privatisering av assistansverksam- heten i Lund.

Bensinstationer i bostadsområden
Kommunens kvarnar mal sällan snabbt. Ofta mal de dessutom på tomgång. Som nu mitt ärende i Tekniska nämnden om bensinstationen vid Trollebergsvägen. Bensinstationen, som ligger extremt nära bostadsbebyggelse, drabbades av en brand i december 2009. I januari 2010 lämnade jag in ett förslag till Tekniska nämnden om att inte förlänga arrendekontraktet för bensinstationen. Det kunde ju vara läge för att flytta den efter branden. För inte ska väl de boende behöva ha en bensinstation strax utanför sitt sovrum eller sitt kök?!
   Ingen reaktion kom från Tekniska nämnden. Bensinstationen byggdes upp igen,

varför jag lät mitt förslag ligga stilla i nämndens stora papperskorg, där jag trodde att den hamnat. Men icke så: till min förvåning läser jag nu i bladen – nästan två och ett halvt år (!) efter min skrivelse till nämnden – att nämnden nu skall utreda möjligheterna att flytta bensinstationen vid Trollebergsvägen samt någon annan station. Undrar just om utredningen också ska ta 30 månader?

Ajöss till lokalt inflytande över stadstrafiken
Nu har den borgerliga majoriteten beslutat att Region Skåne ska överta stadsbusstrafiken i Lund. Borgarna förespeglar att trafiken skulle bli billigare för skattebetalarna. Om den blir billigare så sker det i så fall till priset av försämringar. Skånetrafiken anser nämligen att Lund har en ”överstandard” i stadstrafiken.

Hur går det med gratisresor för pensionärer?
Borgarna säjer sej som bekant vilja införa gratis resor för pensionärer. Dvs. gratis för äldre pensionärer, under vissa tider och vissa betingelser. Det skulle inte förvåna om borgarna backar från detta löfte med motiveringen att Skånetrafiken inte går med på detta. Så kan man skjuta ifrån sej hela ansvaret för stadstrafiken, inklusive brutna vallöften om gratisresor för pensionärer, på Skånetrafiken.

Ofinansierad spårväg
Till sist om den alltid lika aktuella spårvägsfrågan i Lund. I fjol ställde jag i Byggnadsnämnden frågan om när finansieringen senast måste vara ordnad för att spårtrafiken skulle gå igång år 2015. Svaret från ansvarig tjänsteman var att senast sommaren 2012 måste det vara klart. En titt i almanackan säjer mej att det är sommaren 2012 nu, även om termometern ofta visar något annat än sommartemperaturer. Och borgarna står där utan finansiering. Jag avger härmed ett högtidligt löfte: går det spårvagnar i reguljär trafik mellan Lund C och Brunnshög innan år 2015 har löpt till ända ska jag cykla Sydöstra Ringvägens cykelbana i nordlig riktning från Tetra Pak till cirkulationsplatsen på Dalbyvägen 10 gånger i sträck utan rast – därtill i motvind.

Not: Den ovannämnda cykelbanan är en av de mest raffinerat cykelfientliga som skapats i Lund. (Se VB nr 14/2011

Venus-passagen, det vetenskapliga samarbetet 1761 och jordens storlek av Gunnar Stensson

Det finns ett utmärkt foto av Venus-passagen i Sydsvenskan idag, 7/6, taget i Värpinge i förrgår. Aldrig har så många människor med egna ögon kunnat se denna celesta händelse, som upprepas med mer än hundra års mellanrum.
   Venuspassagen i juni 1761, för 251 år sedan, kunde förutses tack vare Keplers och Newtons insatser och ledde till ett stort vetenskapligt samarbetsprojekt. Astronomer sändes till observationsplatser runt om på jorden för att fastställa tidpunkter och göra mätningar.
   Att på den tiden resa från London till Sumatra var ett omfattande och farligt företag. Den brittiska vetenskapsakademin hade skickat astronomen Charles Mason och lantmätaren Jeremiah Dixon dit. De hann bara fram till Kapstaden,  där de gjorde sina mätningar.
   Vilket var syftet med det gigantiska forskningsprojektet?
   Svaret finns i en replik i Thomas Pynchons roman ”Mason och Dixon”:
   ”Sålunda”, förklarade pastorn och arrangerade Venus. Jorden och solen på en rät linje på planetariet, ”skulle alltså Venus, sedd från jorden – här passera över solskivan. Sett från Kapstaden, fem och en halv timma från rand till rand. Det som observatörer måste fastställa är den exakta tidpunkten för när denna passage börjar och slutar. Utifrån en stor mängd sådana observationer runt hela världen, och i synnerhet de som är vitt skilda mellan norr och söder, kan man sedan räkna ut solparallaxen.”
   ”Vad är det? ville Pitt och Plinius veta. ”Jordens storlek i bågsekunder, sedd av en betraktare på jordens yta.”

Det är alltså jorden det handlar om. Mason och Dixon tillämpade senare sina kunskaper genom att exakt mäta ut den så kallade Mason och Dixon-linjen i Amerika mellan Pennsylvania och Maryland. Som någon kanske diffust erinrar sig kom den linjen att utgöra gränslinje mellan Södern och Norden i det amerikanska inbördeskriget.
Boken ”Mason och Dixon” rekommenderas. Den håller vem som helst nyttigt sysselsatt under minst tre sommarmånader.

Israel och de ockuperade områdena: Rättvisa en bristvara i administrativt förvar

I en rapport den 6 juni kräver Amnesty International att Israel antingen släpper alla fångar som under lång tid hållits i administrativt förvar, utan vare sig åtal eller rättegång, eller snarast ställer dem inför rätta i en korrekt rättsprocess. 

Rapporten "Starved of justice: Palestinians detained without trial by Israel" dokumenterar Amnesty hur den gamla kvarlevan, med administrativt förvar, lever kvar sedan britterna kontrollerade området. Personer hålls i förvar på obestämd tid utan rättslig prövning.

Likt många andra palestinska fångar har de som hålls i administrativt förvar utsatts för misshandel och tortyr under förhör och även andra övergrepp under tiden i fängelse, ibland som en bestraffning för hungerstrejker eller andra protester. Många placeras i isoleringscell under långa perioder och de tillåts inte ta emot besök från familjen. Personer som släppts har inte fått återvända till sina hem utan deporterats till andra områden eller även till andra länder.

De som frihetsberövats och deras familjer lever med ovissheten att varken veta vad de anklagas för eller hur länge fångenskapen kommer att pågå.
   - Amnesty har i decennier drivit kravet att Israel ska upphöra med administrativa frihetsberövanden och antingen släppa dessa fångar eller åtala dem för internationellt erkända brott och ge dem en korrekt rättegång, säger Ann Harrison, biträdande chef för Amnestys Mellanöstern-och Nordafrikaavdelning.

I slutet av april månad  hölls minst 308 palestinier i administrativt förvar, bland dem 24 medlemmar av PLC, det Palestinska lagstiftande rådet, flera människorätts- försvarare och åtminstone fyra journalister, dessutom flera studenter och universitetsanställda.

Den långvariga hungerstrejk som Khader Adnan och Hana Shalabi genomförde tidigare under året ledde till att världssamfundet åter fick upp ögonen för frågan om administrativt förvar. Deras protest ledde till att mer än 2 000 palestinska fångar följde deras exempel och inledde en hungerstrejk den 17 april.

Efter medling av Egypten avbröt de flesta fångar protesten den 14 maj. Den palestinske fotbollsspelaren, Mahmoud al-Sarsak, har dock fortsatt den hungerstrejk han inledde i mars 2012, efter att ha suttit fängslad i nästan tre år utan åtal eller rättegång, och har nu passerat 70 dygn. Hans tillstånd sägs vara mycket kritiskt.

Enligt medlingsöverenskommelsen skulle Israel häva isolering för 19 fångar som suttit i isoleringscell i över tio år. Förbudet mot familjebesök för fångar från Gaza skulle också hävas.

Trots påståenden i medier om att Israel hade gått med på att släppa fångar som suttit av sin tid i administrativt förvar har minst 30 fångar fått förlängd påföljd och besöksprogrammet för familjemedlemmar från Gaza har ännu inte inletts.

- De israeliska myndigheterna har en skyldighet att skydda befolkningen i såväl Israel som i de ockuperade palestinska områdena, men det måste ske med respekt för de mänskliga rättigheterna. Israel har använt systemet med administrativt förvar - som är tänkt som en exceptionell åtgärd mot personer som utgör ett extremt och omedelbart hot mot säkerheten - för att kränka fångars rättigheter under årtionden. Det är en kvarleva som borde förpassas till historien.

Israel är inte ensamt om att använda den form av fängslande. Amnesty driver även kampanjer mot andra länder som har liknande system, till exempel Sri Lanka, Egypten, Kina och Indien.
Läs hela rapporten på engelska (PDF).

Stötta Gaza-änkornas initiativ! av Bertil Egerö

Nu seglar Estelle – Ship to Gaza’s fartyg för 2012 – från Umeå mot södra Sverige. Strandhuggen i Stockholm, i Almedals- veckans Visby, i Malmö och andra platser, ska utnyttjas till manifestationer och information om den israeliska blockaden av Gaza. Ship to Gaza behöver allt stöd de kan få – även i praktiska insatser vid de olika strandhuggen. Malmö-gruppen är i full gång med planeringen. De kan nås genom Ship to Gaza’s hemsida www.shiptogaza.se.

I dagarna nåddes jag av en viktig fråga: kan vi bidra till att barnen i Gaza får lite roligt? En av förra årets deltagare i Frihetsflottan, Lotta Wiktorsson, lyckades för några veckor sedan ta sig in i Gaza från Egypten. Hon imponerades av många ting, men kanske mest av organisationen Life and Hope – änkornas organisation. Lottas reseberättelse följer på dessa rader.
   Den israeliska massakern Gjutet bly 2009 skördade många offer i Gaza. Drygt 550 gifta kvinnor förlorade sina män; tillsammans har de nyblivna änkorna över 2 000 barn. En oerhört tung börda i ett samhälle där änkor blir helt beroende av sin nära släkt för att klara sig. Några driftiga änkor gick därför samman och lyckades med konststycket att organisera samtliga änkor med barn i en organisation som de kallar Life and Hope. Här arbetar man i ny gemenskap på att stötta och stärka varandra, organisera arbetstillfällen, ordna för barnen, se till att få plats i det traditionellt patriarkala palestinska samhället. Organisationen har hittills inget statligt eller utländskt stöd, och hankar sig fram på egna eller insamlade medel.
   Trots bristen på medel har änkorna börjat planera för ett "sommarläger" för barnen - en vecka på Gaza-stranden med lekar, mat och lite godis. Lotta Wiktorsson lovade att försöka få ihop de 1000€ de behöver för att genomföra sitt sommarläger. Så här säger hon:
   ”Du får mycket gärna hjälpa till! Jag har inget PlusGiro men på mitt överblivna konto på Handelsbanken går det bra att sätta in pengar och märka dem "Sommarläger i Gaza", så förmedlar jag dem vidare med kurir inom ett par veckor. Handelsbanken konto 393 801 438, clearingnr 6682.
   Så lätt det kan vara att stötta något så viktigt!

Lottas möten i Gaza av Lotta Wiktorsson

Publicerat på Ship to Gaza’s hemsida den 16.5 2012

Lotta Wiktorsson från Ship to Gaza Göteborg har nyss kommit hem från en resa till Gaza. Här berättar hon om några möten som gjorde intryck på henne:

För palestinier att ta sig ut ur Gaza är i det närmaste omöjligt. Men för en icke-palestinier att ta sig in till Gaza över den egyptiska gränsen vid Rafah är inte heller helt lätt. Två barriärer skall forceras, där den egyptiska med sin outgrundliga byråkrati - och bakom den militärjuntans politiska beslut - kan upplevas som oöverstiglig. Många har måst vända med oförrättat ärende. Sju veckor tog det för mig att samla på mig tillräckligt med intyg och papper.

Men väl inne möts man av öppna armar och en otrolig gästfrihet. Varje kontakt med människor från världen utanför är glädje, något av en befrielse i den spända tillvaron. Alltså öppnade familjen Abusalama sitt hem för mig. Fadern, Abu Majed, har som fedaye suttit i israeliskt fängelse i tretton år och därefter i "administrativt förvar" i tre omgångar. Alla de fem barnen engagerar sig politiskt, nu i kampen för de 4 700 palestinska fångarnas mänskliga rättigheter. Så också Um Majed, en av grundarna till Gazas första och största kvinnoorganisation och familjens försörjare med arbete som sjuksköterska hos UNRWA. Genom denna härliga familj, och ytterligare några kontakter, fick jag träffa människor från alla hörn och alla positioner i Gaza. Jag väljer att berätta om några av dem, som gjort ett outplånligt intryck på mig: MAJSA AL BASWONY, en ung energisk målmedveten kvinna, 28 år gammal, är just nyvald som ledare för änkornas organisation "Liv och Hopp". Majsa, utbildad socialsekreterare och själv en av dessa änkor, brinner för arbetet att bygga en ny tillvaro för krigsänkorna.

Det finns 554 änkor, med mer än 2 000 barn, som förlorade sin make under Israels massaker 2008-09. För dem kan livet bli svårt i ett så familjepräglat samhälle som det palestinska. Har man ingen bror, far eller farbror som kan ta emot änkan i sin familj, så kan man hamna utanför. Att då gå samman till en ny gemensamhet som änkor, stärka varandra, stötta de mest utsatta, ordna för barnen, organisera arbetstillfällen, utbilda sig, ta plats i den palestinska kampen, är att ge livet en ny chans. "Vår gemenskap och vårt arbete för att bygga upp en ny tillvaro har gjort oss starkare och mer självständiga", berättade ASHRA ,48 år, när jag besökte änkorna i deras trånga lilla lokal i Gaza City.

Ashra har en levnadshistoria som kan verka osannolik, men som bara är en variant på de alltför vanliga levnadsödena man hela tiden möter i Gaza. Ashra växte upp i flyktinglägret Sabra och Shatila, Beirut, under inbördeskriget i Libanon. Sju av hennes farbröder fick sätta livet till i detta grymma krig och ännu fler släktingar mördades i den israeliska massakern i lägret 1982. Då hade nygifta Ashra just flytt lägret och tvingats till exil i Tunisien med bara en veckas marginal. Till Gaza kom hon 1994 efter Osloavtalet och upprättandet av den Palestinska Myndigheten och fick uppleva ett par år med hopp om en bättre framtid för sig och sitt palestinska folk. Men med Israels tilltagande blockad och ständiga attacker blev livet allt svårare.

Och en vinternatt under den israeliska invasionen "gjutet bly" rammades familjens lägenhet på 7:e våningen. Fyra granater träffade föräldrarnas sovrum och maken dog omedelbart, medan Ashra och de fyra barnen klarade sig mirakulöst. "Jag överlevde för att ta hand om mina barn", sa Ashra osentimentalt", och jag är en stark kvinna nu". Det är barnen, som drabbas värst av detta ständiga krigstillstånd. OMSIYAT är äldst av 6 barn i familjen AWAYA, som bor i Gazaremsans nordvästra hörn alldeles intill buffertzonen och någon halvannan km till havet. Bördig jord och bra vattentillgång gav fina skördar av fikon, granatäpplen och grönsaker i familjens lilla trädgård. Omsiyat var tolv år natten den 4:e januari 2009, när den första veckans israeliska flygbombningar övergick i massiv markinvasion under "operation gjutet bly". Trots att hon och hennes mor tände ljus runt om för att visa att det fanns människor i huset besköts familjens tvåvåningshus med artillerigranater. Taket rasade in och hela familjen retirerade till husets bakre delar - bara för att få uppleva hur en israelisk bulldozer genast gick till attack mot huset. En av bröderna, Ibrahim, skadades, men man lyckades fly huset innan det rasade samman.

Så höll man sig fyra nätter gömda utomhus i den bitande kylan, utan mat och rent vatten, medan våg på våg av tanks och fotsoldater passerade. Krälande på marken hade man försökt ta sig till skydd hos beduiner i närheten. Men några soldater såg fadern, som bar på den skadade Ibrahim, och sköt skoningslöst ihjäl den lille pojken och sårade fadern, som fick spela död, medan modern tiggde och bad för de övriga barnens liv. En soldat pekade länge med geväret på henne, gapskrattade sedan och vände på klacken och gick. Idag har familjen fått flytta från sin tälttillvaro tillbaks till gården och en liten enkel envåningskub, som UNRWA låtit bygga.

Här besökte jag Um Sophi och hennes barn en kväll, när det var fest: Vi hade med oss kyckling och kött att grilla, något som familjen sällan ser till. Det kunde varit vilken vacker natt som helst i goda vänners lag under stjärnorna vid Medelhavet med klockgrodornas kväkande och svag doft från blommande apelsinträd. Men bortom de svarta fälten och buffertzonen glittrade Israel. Det hördes av och till skottsalvor från gränsen och under stjärnorna malde en drönare envist över våra huvuden. Omsiyat, som suttit tyst liksom innesluten i sig själv, stack plötsligt till mig ett häfte, en hemmagjord bok med teckningar, som illande tydligt visade vad flickan fått gå igenom. Sida efter sida med omsorgsfullt tecknade och färglagda bilder av soldater och tanks och krigsflyg, som skjuter sina kanoner och fäller sina bomber över en gråtande Omsiyat, som i pratbubblor undrar varför det inte kan vara fred?

IMAM tänker bli Gazas första försvarsminister. Den fjärde juli tar hon sin kandidatexamen på polisofficersprogrammet på Umma University i Gaza City, ett nybyggt islamiskt universitet, som ses lite över axeln av de som går på de gamla välrenommerade universiteten Al Ahzar och Islamic University. Men hon vill inte bli polisofficer utan skall läsa vidare till en master och därefter doktorera. Det går emellertid inte i Gaza , enda möjligheten för henne är att söka ett stipendium till Algeriet. Men kan hon komma ut ur Gaza? Och vågar hennes mamma skicka sin ogifta dotter ensam ut i världen? Man måste vara stark, sa Imam.

Att murarna att forcera för Imam var höga, kanske oöverstigligt höga, framgick bara allt för tydligt vid min intervju med henne och två andra studentskor. De var lite högtidliga och nervösa inför besöket och språkbarriären, men blev så småningom ivriga och ville låta mig förstå vad det betydde att världen inte lät dem utveckla sina begåvningar och sina liv. Alla tre drömde stora drömmar och ingen tänkte ännu släppa greppet om dessa drömmar. När Imam såg att jag förstod, närmast viskade hon med lätt rodnad på kinderna: "Jag vill bli minister i försvarsdepartementet, som ännu inte finns i Gaza. Den första." 

Kanske var det kvinnorna i Gaza, som gjorde det största intrycket på mig. Därför att de jag mötte var så obändiga och tveklösa? Det är vi kvinnor som kommer att stå för freden och framtiden, var ett tema jag hörde i många varianter under mitt besök i Gaza. Mödrar, hustrur, döttrar av alla åldrar demonstrerar sedan den 17 april i solidaritet med sina söner, som sitter i israeliska fängelser och som de inte fått besöka sedan 2006, när Israel, USA och EU beslutade att inte erkänna den demokratiskt valda Hamas-regeringen.

Långt över 1000 palestinier från Västbanken och Gaza hungerstrejkar i sina fängelseceller, i skrivande stund på tjugofemte dagen, för elementära mänskliga rättigheter, som de av Israel undertecknade Genevekonventionerna ger dem rätt till: Att få träffa sina advokater, att få adekvat medicinsk vård, att inte hållas i evigheter i isoleringscell, att slippa administrativt förvar utan rannsakan och dom. Och att få träffa sina anhöriga. För två fångar, Bilal Diab från Jenin, 27 år och Thaer Halahla, från Hebron, 34 år, som hungerstrejkat i över 70 dagar i protest mot ständig förlängning av sina "administrativa förvar", håller livet på att rinna ut. Allt detta sker utan att världens regeringar försöker tvinga Israel till reträtt och utan att världens folk fått kännedom om det . Var någon annanstans i världen skulle detta kunna hända utan att journalisterna hörde av sig? Mänskliga rättigheter, liksom demokrati, gäller visst inte inte för palestinier.

Till centrum av Gaza City, i en av de få parker som finns i denna trångbodda halvmiljonstad, kommer dessa kvinnor vandrande varje morgon med sina bilder på söner och makar, som de ställer framför sig i demonstrationstältet och sätter sig ned med rader av medsystrar. I tältet ligger redan ett 50-tal män i alla åldrar på sjukhussängar. De har varit här dygnet runt sedan fångstrejken började och hungerstrejkar symboliskt med sina kamrater i fängelse - de dricker vatten och får ett litet mål med youghurt och bröd dagligen.

Här finns flera som väl vet hur det är att vara utlämnad till israeliska fångvaktares godtycke och tortyr. Många är utvisade från Västbanken till Gaza, utan kontakt med sina nära och kära, efter fångutväxlingen i höstas: Israel bytte Gilad Shalit mot 1047 palestinier i israeliska fängelser. LOAI ODEH, 35 år, var en av dem, en mild och vänlig man från Jerusalem. Han vet väl vad det innebär att sitta i israeliska fängelser. Under 22 dagar i september 2011 deltog han i en masshungerstrejk mot grym behandling och för rätten till samma mänskliga rättigheter som gäller i den nuvarande strejken. Men den strejken bröts av den stora fångutväxlingen (mot Shalit) - utan att de kvarvarande fångarna fick sina rättigheter trots löfte!

Det sitter fortfarande 4.700 politiska fångar i Israels fängelsehålor, varav 320 i administrativt förvar, 190 är barn och 27  är parlamentsledamöter, valda i klanderfria demokratiska val, enl Carl Bildt...  I solidaritet med dessa sina olycksbröder och -systrar (9 st) fastar Loai och skriver dagbok om vad som händer med fångarna inne i fängelserna. En gripande engelsk översättning återfinns på Shahed Abusalamas blogg "Palestine from my eyes". En vecka i Gaza är en kort men intensiv tid. Mina starkaste minnen är alla människor jag hann möta. Starka, övertygade, beslutsamma, kollektiva människor, som inte tänkte ge upp därför att "vi har rätten på vår sida".

Men jag konfronterades också med det som kan finnas under den lugna ytan. I en lång intervju med dr HASSAN ZEYADA på Gaza Community Mental Health Program (en helt oberoende och mycket respekterad lokal NGO, med internationellt gott rykte i vetenskapliga kretsar) fick jag klart för mig hur hårt samhället drabbas av Israels grymma katt-och-råtta-lek med palestinierna. Denne lågmälde och mycket erfarne forskare och praktiker visade på alla delar av det förtryck och den förföljelse palestinierna utsätts för, den direkta blockaden är bara en, om än den avgörande, den som speglar sig i alla aspekter av livet i Gaza. Hela tvåtusentalet har varit en lång räcka av svåra slag mot befolkningen: Den allt hårdare blockaden; det internationella förnekandet av parlamentsvalet; splittringen mellan Fateh och Hamas och de palestinska myndigheterna på Västbanken och i Gaza; den uppslitande isoleringen från det palestinska folket, familj och vänner på Västbanken och utestängningen från Jerusalem; de återkommande massakrerna från den israeliska krigsapparaten ( inte bara "operation gjutet bly") ; den förtärande arbetslösheten.

Människorna dukar ibland under för denna omänskliga press, det tar sig uttryck i apati och depression, eller aggression, eller i kroppsliga symptom. Stressen är konstant - "här finns inget posttraumatiskt stressyndrom", sa dr Zeyada "stressen är ständigt pågående". Denna stress ger också kroniska sjukdomar som högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes, astma, sjukdomar som drabbar palestinierna mycket tidigare i livet än hos befolkningen i grannländerna. Och till det, som om denna stress inte var nog, läggs den ständiga osäkerheten och ovetskapen om vad Israel tänker göra nästa gång. Drönarna hänger över huvudet, plötslig skottlossning, var är barnen??

Också statstjänstemän, som är satta att få samhället att fungera, är under press. Det saknas kablar till vattenverket, skall beställas av den israeliska myndigheten, massor av byråkrati, det kommer inget svar, påstötningar, nya papper att fylla i, kommer ett goddag-yxskaft, börja om på från början. Så ser den dagliga verksamheten ut. Kafka-lik. Och alla verksamheter haltar på detta vis. Eller fungerar nästan inte alls. Som det rättsmedicinska och kriminaltekniska verket. Detta precisionsbombades av Israel. Där försvann obduktionsmöjligheterna och all utredningsapparatur: Kromatografer för bestämning av gifter, maskiner för DNA-bestämning, för bedömning av fingeravtryck, för avslöjande av falska dokument. Och Israel vägrar att låta myndigheten importera dessa för rättsväsendet grundläggande utrustning.  De apparater man lyckats smuggla in måste förvaras i delar på olika håll för att Israel inte åter skall förstöra....Varför?

Om rättsväsendet inte kan döma brottslingarna brer kriminaliteten ut sig och samhället upplöses, var svaret. Ett samhälle som inte fungerar och upplösning av det palestinska folket - så ser kanske den nuvarande israeliska regimens strategi ut? Etnisk rensning är ett annat uttryck för samma sak. Om blockadens effekter har Ship to Gaza skrivit mycket. Den del av blockaden jag upplevde starkast väl inne i Gaza var andemeningen i det palestinierna sa mig: "Aldrig vill jag byta ut Gaza mot något annat ställe i världen - om jag bara vore fri att lämna det och komma tillbaka!" Därför betyder solidariteten från världen utanför så mycket. "När vi väntade den första Freedom Flotilla var det svart av folk i hamnen", sa man mig. Tiotusentals, sa några att de var, andra trodde sig veta att det var en miljon... Så att Ship to Gaza inte viker för Israel, utan envist fortsätter att segla mot Gaza för att bryta den illegala och orättfärdiga blockaden, det är att förverkliga den solidariteten! Det kan jag efter min vecka i Gaza intyga.

Kulturtips

Joan Soriano [DOM]
På Moriska Paviljongen 8 juni kl 22:00.
Läs mer »

Ladyfest 2012
På Moriska Paviljonen 9 juni kl 14:00.
Läs mer »

Biograf Spegeln - FRANKENSTEIN
Danny Boyles Frankenstein med Benedict Cumberbatch ( TV-serien Sherlock och Tinker Taylor Soldier Spy) och Jonny Lee Miller ( Trainspotting, TV-serien Dexter).
På Spegeln den 3 juni och 10 juni!
Sön 10 jun kl. 17:00. Läs mer »

Kryddvandring i Rosengård
Hur smakar sumak? Till vad används zaatar? Hur många smaker finns i kafta? Följ med Kryddor från Rosengård på en kryddprovning i Malmös Rosengård. Besök grönskande koloniträdgårdar och träffa boende som odlar. Gör en resa runt om i världen - mitt i Malmö. Sön 10 jun kl. 14:00. Läs mer »

Historisk vandring i Rosengård
Från borgerskapets lantliga idyll där man arrangerade "soirée dansante" till miljonprogram, höghus och multikulti. En vandring genom 200 år på 90 minuter. 11 maj, 11 juni och 11 juli
Mån 11 jun kl. 11:00. Läs mer »

Möllevångens historia - en guidad tur med kvinnoperspektiv
Vad var Stenbergs villa? Hur bodde arbetarfamiljerna i början av 1900-talet? Har ABBA uppträtt i Folkets Park? Var växte poeten Majken Johansson upp? Detta och mycket annat får du veta under ca 90 minuters guidad tur. 14 och 18 maj, 12 juni och 1 juli. Tis 12 jun kl. 18:00. Läs mer »

SCUM-manifestet
SCUM-Manifestet är en av litteraturhistoriens starkaste texter. Den är världsberömd, ökänd och ändå okänd. På Moriska Paviljongen 12 och 13 juni.
Tis 12 jun kl. 19:00. Läs mer »

Obanteatern presenterar: UPPDRAG UNDERHÅLLNING
14 juni på Moriska Paviljongen
Tor 14 jun kl. 19:00. Läs mer »

Da Arabian MC's · DAM [PSE]
Vi välkomnar denna fredag gruppen DAM. Den första och ledande palestinska rapgruppen, deras budskap är både politiskt och kontroversiellt och visar på ett stort socialt engagemang. På Moriska Paviljongen 15 juni kl 22.00. Läs mer »

STOCKAMÖLLAN SWING & JAZZFESTIVAL 15-17 juni 2012
Alla är välkomna, i alla åldrar!
Fre 15 jun kl. 18:00. Läs mer »

Hela kulturcentralens program »

Rättelse och påminnelse

Lars-Åke Henningsson och Kerstin Alsund är gifta.

Lars-Åke Henningssons begravning sker i Uppståndelsens kapell fredagen den 8 juni klockan 11.

Konsert i Helgeandskyrkan

Helgeandskyrkan
lördagen den 2 juni kl 17
"Violin Variations"
Ian Peaston, violin

Allhelgonagården

Ögonvittnesskildringar måndagen 4 juni kl 19.00- ca 21 på IKTs teologiska café på Allhelgonagården i Lund.

På temat Hur undvika att se mig själv som ett offer? kommer Susanne Grimheden att ge en ögonvittnesskildring från Israel/Palestina med röster från bl a en judisk israel och en kristen palestinier.

Och på samma IKT-café får vi en annan ögonvittnesskildring: Egyptierna från Tahrirtorget till vallokalerna av Sameh Egyptson som ger ögonvittnesskildringar av den politiska utvecklingen i Egypten på den senaste tiden. Sameh var delaktig i de revolutionär kretsarna i Kairo innan han kom till Sverige som politisk flykting 1990. Han åkte många gånger till Egypten sedan revolutionen bröt ut och följer utvecklingen noga via Twitter och Facebook. Han kommer hem till Skåne 1/6 från Kairo.

Tumregel i budgettider

Skattehöjningar gynnar underklassen.

Skattesänkningar göder överklassen.

En syndare som omvänt sig

Lars Hansson, FP, kräver ökade anslag till skolan. ”Det blir större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över 99 rättfärdiga som inte behöver omvända sig.”
Lukas 15, 6.

Beslut och förhållanden att vredgas över

ETT: Vård och omsorgsnämnden privatiserar den personliga assistansen. 43 vårdtagare tvingas välja om. Valfrihet är att välja som allianspolitikerna vill. Fem kommunala enhetschefer protesterar mot utmaningsrätten: ”Det är en kränkning mot brukarna. Arbetsplatser som riskerar bli uppköpta är inga attraktiva arbetsplatser.” SDS Lund 27/4 Jan Samuelsson, 14 maj Anders Sandström

TVÅ: Yngre personer med demens och andra sjukdomar delar lokal med ett äldreboende på Papegojelyckan. Kränkande journalföring, slarvig dokumentation, brister i hantering av fel och klagomål. Socialstyrelsen kräver att Vård- och omsorgsstyrelsen vidtar åtgärder. SDS Lund 28/5 Sandra Stendahl

TRE: Utbyggnaden av södra stambanan försenas från 2014 till 2016. Regeringens tillstånd att fortsätta med projektet dröjer. Samrådsmötena skjuts upp. 700 miljoner saknas. Projektledaren hoppar av.
SDS 31/5 Martin Runol

Almedalen igen, nu med lundaprofil av Lucifer

Nu laddar Lund upp inför Almedalsveckan där man kommer att framträda i det s.k. Öresundshuset. Lund vill nu kunna matcha Malmö och Helsingborg och skickar en manstark delegation av kommunalråd till Visby. Helmfrid blir vår Reepalu. Årets budget för de förenade städerna har höjts till 1.8 miljoner vilket bör räcka till några salta pinnar med dryck. Pressmeddelandet (se länk från Lunds hemsida) har rubriken ”Ministerspäckat program”, vilket alltså förväntas locka. ”Medverkar vid seminariet gör bland andra migrationsminister Tobias Billström, biskop Antje Jackelén och Pia Kinhult, regionstyrelsens ordförande i Region Skåne samt ordförande i Öresundskomiteen.”  Vi måste nog erkänna att migrationsminister Billström nog inte har den stora attraktionskraften och kanske inte ens Pia Kinhult och biskopen. Nån gång framåt slutet av veckan ska visst också kulturminister Adelsohn titta in under en lunchtimme. Men det är förstås ett riv och ett slit efter notabiliteterna och inte så lätt att få ihop det.
   Själva pressmeddelandet ger oss anledning föreslå att till kansliet av politiker, kommunikatörer och PR-personligheter knyts en adjungerad tjänst (deltid) som stavningskonsult. Det är bra att ha i samband med pressmeddelanden.
   Bland programpunkterna är det annars skonsamt återhållet vad gäller framträdanden från Lunds ditresta politiker. Det enda vi kunnat upptäcka är att Mats Helmfrid, kommunalråd (m), ska medverka i en diskussion om miljonprogrammen. Programmet presenteras så här ” Utan större hänsyn till de sociala värdena i en upprustning av miljonprogrammet kommer konsekvensen med nödvändighet bli en påtaglig underinvestering i det bredare samhällsperspektivet.”  Jaha, på det viset. Vad ska Helmfrid säga om det? Det får nog vara för min del.
   Ja i övrigt är det ju fint på Gotland så där vid midsommartid och det är inte helt fel med några glas vitt i på uteserveringarna i den ljumma Visbynatten. Men är det rimligt att skattebetalarna ska stå för notan? Jag får nog kolla in rese- och representations- räkningarna framåt höstkanten. Det ska bli spännande att se om de klimatkompenserar sina flygresor.

Hon tog över predikan och hamnade på S:t Lars av Gunnar Stensson

En dag rågades måttet. Nu måste det ske! Prästen stod där i predikstolen och pladdrade. Som alla söndagar. Hon hade tänkt på det länge, tänkt och våndats. Vem var hon att göra sådana anspråk? Vilka skulle konsekvenserna bli? Hur som helst, nu måste det ske. Äntligen reste hon sig i kyrkbänken och tog med hög och klar röst över predikan.
   Året var 1916. Första världskriget rasade. Sverige befann sig i ekonomisk kris. De sociala spänningarna växte, liksom arbetslösheten. Svensk spannmål exporterades till Tyskland. De rika exportörerna profiterade. Nöden var stor. Hungerkravaller förekom.
   Strax efter prediko-upproret i kyrkan såg prästen till att hon blev gripen och skickad till S:t Lars. Där satt hon fängslad till sin död 1934. Kostnaden för hennes uppehälle betalades av socknen.
   Hon begravdes på S:t Lars kyrkogård och var snart glömd, på S:t Lars och i sin hemsocken.
   Men inte helt. Hon efterlämnar en dikt, som blivit bevarad och som man kan läsa på en anslagstavla i S:t Lars vårdcentral där den finns återgiven tillsammans med ytterligare några dokument om institutionens historia.
   Det fanns någon, vän, kristen, kamrat eller vårdare, som delade hennes tankar, respekterade henne och såg till att dikten bevarades.

”Varen ordets görare. Bygg!
Giv goda råd åt dem som stad och land regera
Tryck pengar! Använd dem förståndigt!
Vi vill ha fabriker, inte fängelser!
Tänk rätt! Gör rätt, det goda Gud bjuder,
Gör det och lycklig var.”

Diktens kärna är konkret och innebär en skarp kritik, riktad mot tidens överhet: ”Tryck pengar! Använd dem förståndigt! Vi vill ha fabriker, inte fängelser!”
   Dikten är också aktuell, i Grekland, i Spanien... Där höjer andra anonyma sina röster – och fängslas.

PS. På 1970-talet skrev Lars-Åke Henningsson en uppsats om maktstrukturen i kyrkan.

En tänkt sommarvandring av Gunnar Stensson

Klockan är åtta. Det är söndag. Vi står utanför läkarbostaden i S:t Lars. Medan vi väntar beundrar vi näsduksträdet mellan Vårdcentralen och överläkarbostaden, Det blommar lika vackert som det i Botan – men det hinner kanske blomma över till på söndag.
   Rymden ljuder av fågelsång, och trafiken på Lundavägen har tystnat. Vi vandrar genom ett fragment av den bokskog som en gång täckte Skåne, över Höjebro, västerut längs ån och den långa dammen som nästan ingen känner till och spanar mellan jätteträden in i den sumpiga, doftande, surrande, kvittrande, kluckande skånska subtropiska djungeln för att upptäcka de ormar och jätteödlor som måste  finnas där bland paddor, grodor och sjöfåglar.
   Bortom S:t Lars drar vi ut på den höga brinken söder om Höje å med vid utsikt över Riksbyggens snart färdiga täta London-kvarter och den ödsliga, skräpiga byggplatsen med kranar, grushögar, jordhögar, caterpillars, truckar, arbetarbodar, och bortom den Klostergårdens tegelmassor avbrutna av höga träd.
   När vi passerat den frodiga grönskan under järnvägsbron med dess graffitimålningar och monument över den 2009 avlidne  Jonas kommer vi ut på de skånska prärien, himmel och böljande vetefält som snart går i ax ända bort till horisonten. Vispgräddsvita hagtornsbuskar och snart blommande fläder kantar fälten. Trolleberget syns inte. Trolle trollade bort det.
   Nedför trappan och över Värpinge-bron till Källby-dammarna, där en aristokratisk häger spatserar på en balk och stirrar ner i vattnet vars yta klyvs av karparnas höga svarta ryggar medan paddorna honkar och grodorna surrar i det höga gräset och en stjärnhimmel av grodögon flyter i vattnet: tusentals nyfödda små grodor. Pilsnabba svalor susar genom insektssvärmarna ovanför. Andmammorna följs av bruna lurviga ankungar, ett stolt svanpar glider fram med två nykläckta ungar efter sig, doppingen stoltserar i sina sommarfärger, dyker och är försvunnen en hel minut, de tjocka frodiga tistelplantorna är snart meterhöga liksom nässlorna, gräset och hundkexen.
   Vi beskådar det brusande eller porlande dagvattnet som strömmar ut genom en kulvert som man kunde gå till stan genom, om den var torrlagd. Och där låg den gamla kvarnen, och kvarnrännan, tom på vatten nu  efter en torr vår. Vi tränger oss fram mellan betande hästar, in under de hundraåriga träden och upp från Klockhuset mot överläkarbostaden. Efter två timmar och drygt fem kilometer är vandringen slut.

Den som vill jämföra texten med verkligheten ska veta att vi samlas utanför S:t Lars vårdcentral söndagen den 3 juni klockan 8 på morgonen. En frivillig avgift på 20 kronor samlas in till Klostergårdens byalag innan vi startar vandringen.

Svensk skola har havererat

Göran Persson behövde pengar. Han kom på idén att skaffa fram dem genom att flytta ansvaret för skolan från staten till kommunerna. Alla med någon kunskap om skola protesterade. Det såg ut som om han skulle misslyckas.
   Hans huvudargument var decentralisering, dvs att flytta makten över skolan närmare brukarna. Många köpte argumentet – det var i takt med tiden då, på 1990-talet. Men ingen riksdagsmajoritet var i sikte. V vägrade – tills Ylva Johansson, V:s taleskvinna i skolfrågor, övertalades att byta ståndpunkt. Hur det skedde är oklart. Därmed var riksdagsmajoritet uppnådd. Beslutet fattades.

Likvärdigheten, grundbulten i det svenska skolsystemet, avskaffades i praktiken. Barn i Kävlinge hänvisades till Tolvåkersskolan. Barn i Lund hade tillgång till Tunaskolan. Kommunalpolitiker med skattesänkning som enda ambition skar ned. Hundratals Tolvåkersskolor uppstod. Fältet blev fritt för skolval, friskolor, segregation, kommersiali- sering. Elevernas kunskapsnivå sjönk. Tusentals ungdomars framtidsutsikter försämrades.
   Dittills brukade eleverna gå i skolan närmast hemmet. Där var kontakten mellan föräldrar och lärare tät. Där hade de sina kamrater. Det kallades Närhetsprincipen. När skolorna var likvärdiga fungerade den bra. Vid mitten av 1990-talet var svensk skola faktiskt bäst i världen.

De nya kvalitetsskillnaderna aktualiserade ”det fria skolvalet”. Samtidigt kom friskolorna. I propagandan hette det att de främjade mångfald. I praktiken ledde de till segregation. Riskkapitalisterna såg chansen till profiter. Snåla kommuner såg chansen att minska kostnaderna. På barnens bekostnad.
   På gymnasienivå fick vi ”fritt sök” i Skåne. Det innebär rätt att välja gymnasium i hela regionen. I praktiken har det gynnat Lund på bekostnad av likvärdiga gymnasier i städer som Trelleborg, Ystad, Landskrona och Eslöv. De utarmas. Gymnasisterna reser. Lund planerar en femte gymnasieskola.

Finansieringen
Det gällde bara att finna ett lätthanterligt skolfinansieringssystem. Det kom. Det kallades skolpeng. Skolpeng och konkurrens skulle leda till höjd kvalitet genom att pengapåsarna, eleverna alltså, sökte sig till de bästa skolorna. I praktiken blev effekten att skolpengen berövade skolor och elever med särskilda behov nödvändiga resurser. De överfördes till skolor där de inte behövdes. Profit uppstod –  och skeppades till skatteparadisen.
   Hur skulle folk veta vilken skola som var bäst? Genom betygen. En skola som satte höga betyg fick många pengapåsar. Betygsinflationen rullade igång. Riskkapitalister och skolledningar tvingade lärare att sätta höga betyg. Obehöriga, lågavlönade och därför beroende lärare anställdes av friskolorna. Skyhöga vinster genererades. Störst profit gjorde koncerner som Kunskapsskolan och John Bauer, båda verksamma i Lund. Inte ens Miljöpartiet vågar ifrågasätta floskeln att vinst leder till kvalitet.

Katastrofen
I juni 2011 konstaterade SNS den svenska skolans katastrof i rapporten Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd? Nya rapporter bekräftade och fördjupade bilden. Och där sitter vi nu.
   Under Jan Björklund har den svenska skolan som en Titanic efter kollisionen med isberget sjunkit till en bottennivå. De politiska partierna inser att man åtminstone måste prata om reformer.
   På en punkt kan de kanske komma överens: det är nödvändigt att återföra det pedagogiska och ekonomiska ansvaret för skolan från kommunerna till staten. Bara så kan skolans likvärdighet på sikt kanske återställas.
   Självfallet måste skolpengen bort. Fördelningen av resurser ska  utgå från barnens behov. Inte från riskkapitalisternas girighet.
   Självfallet måste kvaliteten i lärarutbildningen återställas.
   Självfallet måste närhetsprincipen tillämpas. När skolans likvärdighet återställts kan den tillämpas med förnuft, som före kommunaliseringen. Skolan ska finnas där barnen bor.
   Att närhetsprincipen tillämpas med förnuft innebär att möjligheten till skolval faktiskt kommer att finnas kvar, men inte som nu, då det tillämpas helt ansvarslöst, utan med utgångspunkt från pedagogiska och sociala förutsättningar.
Gunnar Stensson

Bidragskarusellen av Sven-Hugo Mattsson

Han har hög lön, det skall han ha eftersom han har lång utbildning och har stort ansvar på jobb. Han har, än så länge, inga bidrag, inga räntebidrag eftersom han inte har lån, inga bilbidrag eftersom han har nära till jobb. Han städar själv sin lägenhet och han kommer inte år ROT-bidraget eftersom han bor i en trea i LKF, Lunds kommunala bolag. Hyran i den nyproducerade centrumnära lägenheten är 11.000 kr.
   Så köper han en mindre villa i Röstånga vid sluttningen upp mot Söderåsen. Han har alltid haft en längtan att flytta ut till naturen, han är en riktig friluftsmänniska. Han har nu, på gångavstånd tillgång till Odensjön, Nackarpsdalen, Kopparahatten, enebacken vid Anderstorp och många andra av Skånes skönaste naturställen.

Bidragskarusellen
Med sin höga lön hade han klarat de ökade kostnaderna bra, men nu börjar en bidragskarusell.
   Huset kostar två millioner, han rustar upp det så att han får samma goda standard som i LKF. Över tiden lägger han ner 700.000 kr på upprustningen. För att komma till jobbet i Lund, kollektivtrafiken från, till Röstånga är inte den bästa, köper han en bil för 300.000 kr.
   Han lånar till allt, tre millioner, räntan på fyra % ger honom en räntekostand på 120.000 kr.
   Han får dra av för allt och får ett räntebidrag på 36.000 kr, 3000 kr i månaden. Eftersom han får dra av för alla milen till jobbet, 10 mil per dag, får han ytterligare en tusenlapp, per månad, i bilbidrag. För att kompensera sig för den tid det tar att köra till jobb, 1.5 timmar om dagen, köper han hushållsnära tjänster, städning, trädgårdsarbete, räfsning av löv och snöskottning när så behövs. Så får han ytterligare en tusenlapp i månaden i RUT- bidrag.
   Han sitter nu med 5.000 kr, varje månad, i bidrag och kan också, över tiden, kamma hem 200.000 kr i ROT-bidrag.

Varför?
Meningen med bidrag måste ju rimligtvis gå bara till dem som lever ur hand i mun, de som annars inte kan leva ett värdigt liv. I exemplet ovan går 5.000 kr i månaden ut i bidrag till en person som hade klarat sina ökande levnadskostnader på egen hand. Genom de bidrag han får för boendet, räntebidrag och ROT-bidrag har han faktiskt inte högre hyreskostnad än den i LKF, trots att han har samma goda standard, har en stor tomt och bor i en lugn miljö så som han alltid önskat.
   Normalt borde ett bidrag sökas, sökas med förklaring varför bidraget behövs. Du får intehyresbidrag utan ansökan och där du redogör för inkomst och hyra. Du får inte försörjningsstöd utan att du vänds ut och in, du får inte ha förmögen eller ha bil. Dessa måste bort innan du får stöd.
   I det ovan beskrivna fallet bestämmer du själv hur mycket bidrag du vill ha. Begränsning finns i ROT- och RUT systemet, men är väldigt högt.

Ger jobb
Man kan fråga sig: vad får vi skattebetalare, som inte har några bidrag, för vinst på dessa bidrag? För att han släpper ut massor av koldioxid och sliter asfalt när han färdas 2.500 mil på väg till och från jobb. Knappast! För att det ger jobb i ROT- och RUT? Tja, i LKF – boendet skapas jobb för vaktmästeri och för de som städar trapporna. Även LKF rustar upp sitt bestånd och ger jobb inom byggsektorn. Skillnaden är att de i hyresrätt får betala själv medan den före detta grannen får bidrag för allt han företar sig.
   Skall man då inte kunna få bidrag för de jag ovan beskriver. Jo, men det måste ju för tusan vara selektivt. Du måste ju, precis som när du får hyresbidrag och försörjningsstöd visa ditt behov av bidraget. Om du själv bestämmer dig, som i det här fallet, att flytta från den ort du bor och verkar i, så skall du inte, rätt självklart, få del av bilbidraget. Jag kan tänka mig att den som köper sitt första boende kan få ett räntebidrag, dessutom måste det utgå från vilken inkomst du har. RUT-bidrag är för mig något ruttet och det har ju visat sig att det är ett klassbidrag, många har inte råd att köpa hushållsnära tjänster, inte ens med bidraget som ges. ROT-bidtaget är väl ok om jag kan visa att min lägenhet inte håller godtagbar standard. Men att få ROT för lyxrenoveringar är inte klokt och att du dessutom får räntebidrag om du lånar för renoveringen, är märkligt.
   Observera att den som får räntebidrag för boendet, många ggr kan kamma hem goda vinster.

Politiskt
Tyvärr finns en närmast total enighet i riksdagen om detta. Vid ändrad majoritet kommer dessa bidrag att bestå, i stort sätt. Vänsterpartiet är väl emot RUT-bidraget, bra. Miljöpartiet har tagit upp en diskussion om bilbidraget, det är också bra men jag tror inte man riktigt vågar framhävda. Socialdemokraterna vill begränsa (halvera?) hur mycket du kan få i RUT och ROT.
   Det absurda räntebidraget finns det dock ingen som helst diskussion om. Det är jättesummor som går ut i bidrag från statskassan. Hade vi begränsat räntebidragen så som jag beskriver ovan hade vi fått in mer till statskassan än vad höjda inkomstskatter kan ge.

ÖT-maffian? av jiell

Rubriken smög sig men får ändå kvarstå, till gemen förbryllelse. Normalitets- enhets eller fördumningskulturen nu så tjock att man kan gå på den. Schlager, krimmisar, sport och frågetävlingar samt invånarna i TV11-huset mogna för dårasylen. Så det man kallar nyheter och halvtankefabriken Agenda där systemlojaliteten och självrättfärdigandet behändigt mjukmanipuleras fram. Ibland en liten glimt av kritiskhet eller eftertanke vart exvis ambassadmobbing kan leda - så tar styrkans evangelium åter över och den väg beträds ånyo som väldigt få inom västlig elit och folkflertal ens ids överväga efterhanda, och allra minst ev. slutliga konsekvenserna av. Enhetstänk råder - standardboten heter kollaps.

Geopolitiska sammanklappningar, var det. USSR:s fall riskerar bli västs eget. USA har ju aldrig gått på en ordentlig bakstöt i sina numera autopilot expansionistiska ambitioner, där max antal av skiftande vasallstatus såklart ska med, i de oavbrutet å mixnivå pågående operationerna. Och finns nåt forskat i ämnet imperiers självsyn och yttre/inre utvecklingshistoria samt generella förutsättningar jämte interaktion med impgelikar lär västliga intellektuella sektorns aktuella ställning och välfunktion stjälpa spridning och genomslag. I vår nyromerska Colloseum-era härskar nöjena och alltmer destruktiva korttänktheten. Västs bristande trohet inför egna omistliga idealen blir dess fall, tro mej. Muslimska världen sägs ohjälpligt utvecklingshämmad kring avsaknaden av en Upplysningstid. Om vi själva då alltmer förnekar eller rentav aktivt undertrycker dess idégods, vad blir konsekvenserna?

Dessutom slutade ju Upplysningstiden i franska revolutionen samt därefter Napoleonska kejsardömet och så nån slags tidiga 1800-talets världskrigsförövning. Därpå österrike(anglo)ledda Restaurationen samt efter ett liberalt och radikalt mellanspel vid sekelmitten en lika reaktionär som produktivkraftsdynamisk långstabil tid, då nationella europeiska integrationsprocesser kring en ödesdiger monarkistisk återkomst reorganiserade världen i en fullbordad kolonial erövring - samt spetsade inbördes rivaliteterna och vapnen. Kulmen blev 1914 - och kulmen därute facit av nån slags normalt lågnivå månghundraårig global masskonflikt där attityder inkl. inte minst självbedrägeri, var tyngsta beväpningen i en ras- och civilisationskonceptmässigt fotad underordning. Ja, hur ser egentligen rimlig begreppsbildning på makronivån ut från fattigvärldens horisont? Världskrig oavbrutet från 1492 med en smärre lindring efter Hiroshima - varefter kolonisystemet modifieras, status quo återställd.

Så Upplysningsarvet som framför allt avsatte liberalismen och pånyttfödde europeiska humanismen, med uppsjön faktiska och intellektualplan följdrörelser är ju faktiskt en svårartat intermittent tillämpningshistoria, i rentav egna del av världen. Mesta tiden råder mörker eller ett svårmulet tillstånd och hur se på Pax Americana där höga idealen och instrumenten används i motsatt syfte, att undergräva andras rättigheter och globala pluralismen samt inte minst gemensamma överlevnaden. Ja, vad kalla en så djävulsk epok?

Får se vart nuvarande kvalificerade otänk leder oss! Till sist så några ord om MÖ-krisen, egentliga ämnet. Rysslands vägval i Libyenkonflikten förblir svårt att begripa. Fanns ju en transkontinental motsida som inbegrep även en nyckelmedlem inom NATO, Tyskland och flera av utomvästliga aktörerna stora och tunga som Sydafrika och Brasilien. Ryssland har nu förlorat en buffertstat och rimlig allierad mot centrala aggressiva västmakter, jämte NATO-operatörer. Den respekt Ryssland åtnjuter som en världsmakt är kantstött och dess västbalanserande funktion och ledarroll undergrävd. Ryssland framstår smått oskött som under Nikolaj II, fegt och på defensiven. Syrien har dock inget val, för att överleva är Assadregimen villig och kanske tvunget sätta Ryssland på det hala. Konsekvenserna kan bli förödande och märkligt att GB, Frankrike och USA driver på konflikten så lättvindigt, då samman med starka sunnistatsaktörer. Man låter västmedia sprida behändiga versioner om att regimen ligger bak bilbomberna - eller än otroligare al Quaida. I så fall är det element som fjärrstyrs, eller ges möjlighet agera av väst. Syrien är ett mål i sig för offensiva västmaktsgänget, sunniregimerna och Israel men kopplingen till Iran och Libanon samt olösta Palestinakonflikten inkl. olösta Golanhöjdsfrågan gör insatserna pokerhöga. Detta är hybrispolitik och som ev. alternativ förebygga ett israeliskt Irananfall direkt dåraktigt. Att sen hysa regionala inkl. avsmittning annorstädes ambitionen att Ryssland marint och till inflytande att säga må förvisas till Svarta havet - tja, tror aktuella västhöksstater att kalla krigets slut kan köras i repris i syfte inhösta ännu större strategiska och maktbalansvinster? Noteras bör sen att traditionellt oberoende stater som Schweiz och Indien deltar i ambassadstängningsaktionen samt att Frankrike under Hollande fortsätter Sarkozys linje, pht. Vad nu är frukten av påtryckningar och önskemål jämte vad oöverlagda egenvalda reaktioner. Det är många som springer med bensin till bålet, uppenbart. Men ladorna samt arsenalerna äro fulla som inför 1:a världskriget och stämningen likaså förträfflig samt tron på rättfärdigheten i egna agerandet smått strålande. Medierna är därtill tjänstvilliga tofflor och kritiska klimatet här i väst allmänt obefintligt - de intellektuella har tagit långsemester och lär nog backa egna saken. Akademikerna å sin sida gläds väl åt kommande sidoinkomster för tyck i rutan, så när som på Agrell och några till. Homo Bellis, m.a.o.

Kulturtips

Liv ur Balans
Ett kollage för gitarr, dans och audiovisuella effekter där en kvinna behandlar sin undergång och minnen hon själv kanske aldrig har upplevt... På M.A.F Scen 1 1 juni kl 19:00. Läs mer »

Nationalteatern (SE) LIVE
På Babel 1 juni kl 19:30.
Läs mer »

Baobab 2012 Afterparty
2 juni på Moriska Paviljongen
Lör 02 jun kl. 23:00. Läs mer »

ELEVFÖRESTÄLLNING: Lost in Limbo
På Dansstationen, Palladium 1 och 2 juni.
Lör 02 jun kl. 16:00. Läs mer »

Biograf Spegeln - FRANKENSTEIN
Reprisvisningar på Spegeln 3 och 10 juni
Sön 03 jun kl. 17:00. Läs mer »

Kryddvandring i Rosengård
Hur smakar sumak? Till vad används zaatar? Hur många smaker finns i kafta? Följ med Kryddor från Rosengård på en kryddprovning i Malmös Rosengård. Besök grönskande koloniträdgårdar och träffa boende som odlar. Gör en resa runt om i världen - mitt i Malmö. Sön 03 jun kl. 14:00. Läs mer »

Matkaravan
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Mån 04 jun kl. 16:00, Tor 07 jun kl. 16:00
Läs mer »

Våryra 2012
På Palladium 4 juni kl. 19.00
Läs mer »

Bob Hund
tisdag 5 juni på Moriska Paviljongen
Tis 05 jun kl. 21:00. Läs mer »

Skåda fladdermöss i Hammars park!
15 maj - 18 september i Hammars Park/Pildammsparken
Tis 05 jun kl. 21:30. Läs mer »

Malmö By Foot - Historisk vandring
Turen tar dig genom Malmös spännande historia från medeltiden till modern tid.
Ons 06 jun kl. 15:00. Läs mer »

Sommarkonsert
Malmö akademiska kör och orkester uruppför texter ur Strindbergs "Ett drömspel" i kombination med skandinavisk a cappella och orkestermusik, 6 juni i Caroli Kyrka
Ons 06 jun kl. 15:00. Läs mer »

Hela kulturcentralens program »

Lars-Åke Henningsson har lämnat oss av Gunnar Stensson

För VB:s läsare är Lars-Åke känd som en klok och skicklig skribent. Under 2011 skrev han bland annat artiklar om den arabiska våren som han engagerade sig starkt för.
   ”Heja Tunisien” handlade om utsikterna för en demokratisk utveckling i landet. Lars-Åke bedömde dem som goda. I Tunisien förekommer inga nationella motsättningar eller starka islamistiska grupperingar, skrev han. (VB 3, 2011)
   Han gratulerade Tunisien till att ha undgått oljans förbannelse som leder till intrång från ekonomiska intressen utifrån och ett kortvarigt, ojämlikt fördelat överflöd som plötsligt försvinner när oljan tar slut.
   Artikeln ”Revolutionsåret 2011” (VB 40, 2011) var en sorts sammanfattning av den arabiska våren och en jämförelse med revolutionerna i Frankrike 1789, i Ryssland 1917 och i Iran 1979. Lars-Åke konstaterade att en revolution visserligen handlar om att en outhärdlig bromskloss för samhällets utveckling avlägsnas och att många missförhållanden avslöjas men att lösningen på problemen och den fortsatta utvecklingen är helt beroende av vilka krafter som kommer till makten efteråt. Revolutionen skapar möjligheter men löser inte problemen.
   Frågor om frihetskamp, rättvisa och jämlikhet har engagerat Lars-Åke ända sedan han under 1970-talet var aktiv i den kristna studentrörelsen i Lund.

I Demokratisk Vänster var Lars-Åke ledamot i styrelsen med uppdraget att vara sekreterare, en viktig funktion. I sättet att leva tillämpade han praktiskt sina demokratiska och humanistiska värderingar. De var tydliga och klokt utmejslade och han uttryckte dem på ett lågmält och humoristiskt sätt. Hans personliga bidrag till DV:s politik var viktiga  inom områden som miljö, kvinnans rättigheter och kampen mot främlingsfientlighet. Han brukade cykla från sitt hem i Klostergården till partilokalen på Magle Lilla Kyrkogata i alla väder och var ofta lite andfådd när han kom in genom dörren, munter och livlig.
   Jag minns särskilt hur han sommaren före valet 2010 kom cyklande till Dalby med håret flygande i vinden för att delta i den flygbladsutdelning som DV genomförde där. Det är en mycket tydlig minnesbild, en glad bild. Lars-Åke var en entusiast som spred glädje bland dem som omgav honom.
   Sedan Lars-Åke flyttat till Klostergården träffade jag honom ofta när han promenerade med sin sambo Kerstin Alsund längs Höje å eller i Sankt Lars-parken.
   Sista gången jag mötte dem tillsammans var på polisstationen, där de skulle hämta ut pass. Det var i början av april. Jag hoppades då att han var på väg att återhämta sig från sin sjukdom. Vi pratade lite om 1 maj och valborgsfirandet. Jag var där för att skaffa polistillstånd.
   Det senaste året har varit tungt. En vacker försommardag 2011 begravdes Anna-Klara Arvidsson. Under vintermånaderna 2012 gick Kajsa Theander och Gunnar Sandin bort. Nu har också Lars-Åke Henningsson lämnat oss. En generation är på väg bort. För många och för mig har det inneburit att vänner som vi i ömsesidig tillit påverkats av  och samarbetat med under lång tid i en strävan mot gemensamma mål inte längre är med oss annat än som inspiration och minnen.


Begravningen, som blir kyrklig,  äger rum i Uppståndelsens kapell fredagen den 8 juni klockan 11. Anmälan om deltagande i en minnesstund efter begravningen görs till begravningsbyrån Fonus.

Konsert i Helgeandskyrkan

Helgeandskyrkan
lördagen den 26 maj kl 17
TORNAKÖREN

Näsduksträden blommar! av Ulf N

En av vårens/försommarens höjdpunkter: näsduksträden blommar! Ett exemplar av detta rara träd finns i Botan (ca 50 norr om administrationsbyggnaden vid Östra Vallgatan) och ett i Sankt Larsparken (norr om byggnad B 12) – kanske också på andra håll i staden men det är mej obekant. Artens botaniska namn är Davidia involucrata. Ibland kallas näsduksträdet också för duvträd, vilket måhända låter trevligare än näsduksträd. Men näsduksträd är utan tvekan den mest relevanta.  Gack åstad, beskåda, beundra och låt dej bedåras och hänföras! Men det är bråttom – blomningstiden är väldigt kort!

Liten Kalender av Gunnar Stensson

Mars: Frostbitna plommon- och krikonträd blommar vitt under blåsig grå himmel.
April: Marken beströs av plommonblom. Körsbärsträd tar vid. Koltrasten flöjtar
Maj: Hägg och syrén och kastanj slår ut samtidigt som lönn och bok får gröna, sidenblanka, fuktiga blad. Göken hoar och en svala gör ingen sommar.
Slutet av maj: Nu blommar rönn och skiraste hagtorn.  Hängbjörksgirlander vajar. Nu finns kart av plommon och körsbär. Nu tävlar maskros och raps med solen.
Men ännu ingen fläder eller midsommarkrans. Ännu ingen röd vallmo.
En vecka kvar till juni.

Skarp kritik mot Israel i Amnestys årsrapport av Gunnar Stensson

Rapporten som släpptes onsdagen 23/5 anklagade Israel för att använda överdrivet, ofta dödligt våld mot demonstrationer på Västbanken.

Den israeliska armén dödade det senaste året 55 civila på Västbanken och i Gaza, inklusive 11 barn.
   De israeliska myndigheterna förlänger den humanitära krisen i Gaza genom at fortsätta blockaden. Palestiniernas rörlighet på Västbanken begränsas.
   Säkerhetsmuren är byggd på palestinsk mark och utnyttjas ofta till att röva palestinskt land till bosättarna, vilket är ett brott mot internationell lag.
   Israel river palestinska hem och samhällsinstitutioner både på Västbanken och i själva Israel. Byar i Negevöknen som är ”unrecognized” förstörs.
   Israel underlåter ofta att lagföra israeler som förgriper sig på palestinier. Förra året mördades tre palestinier av bosättare.
4.200 palestinier hölls fängslade i israeliska fängelser vid utgången av 2011. Bland dem fanns 307 administrativa fångar som hölls fängslade utan åtal eller rättegång. Andra  hade dömts i militära rättegångar. Fångar utsätts för tortyr och misshandel.

Läs hela rapporten »

Ship to Gaza manifestation i Malmö av Tjatte Hedlund

Filip och Fredrik sprang på Tjatte i Malmö
De kom. De såg. Jag agiterade!

Sommarvarning

Nedan följer en liten notis från nyhetsbrevet Miljöaktuellt. Deras huvudnyheter denna vecka var att risken för en allvarlig kärnkraftsolycka är 200 gånger större än man trodde tidigare samt en miljömässig bedömning av sexleksaker.
   VB är ju trots allt ett lokalt organ så red fastnade för denna lilla notis.

Vattenkvaliteten på de svenska badplatserna håller generellt en god nivå. Men sju av de nio platser som får sämst omdöme ligger i Skåne.
   Detta framgår i en ny rapport från Europeiska miljöbyrån som undersökt kvaliteten på EU:s badvatten och kontrollerat förekomsten av två typer av mikroorganismer, intestinala enterokocker och e-kolibakterier. Sammanlagt 447 svenska badplatser i form av kustbad, insjöbad och älvar ingår i rapporten.

   - Allmänt sett är det en bra badvattenkvalitet i landet. Klart är att det är kommunerna som bär ansvaret för kvaliteten och ska komma med åtgärdsförslag när kvaliteten är dålig, säger Margareta Lundin Unger, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Nio badplatser har dock fått det sämsta omdömet, och beskrivs ha ”dålig kvalitet”. Sju av dessa ligger i Skåne och är:
 • Barsebäcks Saltsjöbad
 • Torekovs strand
 • Sibbarp Barnviken i Malmö,
 • Kyrkbacken på Sankt Ibb
 • Margreteberg i Höganäs
 • Friseboda
 • Vejbystrand Södra

Den kommande geopolitiska tsunamin av Gunnar Stensson

I Europa handlar flertalet val om mitten. Så också i Sverige. Ledarskribenten i Sydsvenskan hoppas att miljöpartiet ska ta ”några hållbara gröna steg in mot mitten” på kongressen i Umeå.
   Francois Hollande och Frankrikes socialistparti har emellertid genom sin valseger flyttat ”mitten”  europeisk politik vänsterut.

Grekland förkastade mitten i valet. Det konservativa Ny Demokrati och det socialdemokratiska Pasok  förfogar normalt över två tredjedelar av de grekiska rösterna. Nu har de bara en tredjedel kvar. Pasok har därtill förpassats till tredjeplatsen av vänsteralliansen Syriza.  Dess ledare Alexis Tsirpas har förklarat att valresultatet innebär att Greklands överenskommelser med EU om återbetalningar och åtstramningar har noll och intet värde.
   Försöken att bilda en ny regering har misslyckats och Grekland går mot nyval. Mycket talar för att Syriza blir största parti i det valet. I så fall kommer Greklands lån förfalla.

Kommer Grekland tvingas lämna EU? Vid helgens G8-möte (20/5) försäkrade Angela Merkel och Francois Hollande att de vill att Grekland blir kvar i unionen.
   Det grekiska folket förefaller också vilja stanna kvar.
   Under mötet anslöt sig Angela Merkel till en ny inriktning för den ekonomiska politiken: Tillväxt och jobb. Det innebär en anpassning till Hollandes linje, som också stöds av Obama.

Snart äger Frankrikes parlamentsval rumEn stark framgång väntas för socialistpartiet och vänsterfronten. Det kommer att stärka den nya politiska inriktningen att satsa på tillväxt och jobb och minska nedskärningarna. Mitten flyttas ännu längre vänsterut.
Samtidigt visar delstatsvalet i Nordrhein-Westfalen att förtroendet för Angela Merkel och CDU minskar. Kanske har åtstramningspolitiken nått vägs ände.
   Socialdemokratiska partier i andra länder (som Sverige) har uppmuntrade av framgångarna i Frankrike och Tyskland flyttat sig vänsterut och krävt fokus på tillväxt i stället för nedskärningar.
   I Sverige gäller det att reparera de orättvisor i trygghetssystemen som orsakats av jobbskatteavdragen och A:kassans försämringar, och som lett till att Sverige hamnat nederst i den europeiska trygghetsligan.

Nästa stora politiska avgörande blir Irlands referendum den 31 maj. Som enda land i Eurozonen villkorade Irland sin anslutning till nedskärningsöverenskommelsen genom att kräva en folkomröstning. Hittills har det ansetts möjligt för regeringen att vinna den omröstningen, men de senaste dagarnas politiska utveckling gör utgången mer oviss. Vad händer om irländarna säger nej?
   Nyckeln till  den fortsatta utvecklingen tycks vara vad som sker i Tysklands politiska liv. Kommer Angela Merkel att falla undan för trycket och acceptera ett tillskott till köpkraften i de övriga EU-länderna?

Om Tyskland rör sig åt det hållet kan euron och EU kanske överleva och fortsätta att vara en stor aktör på den geopolitiska scenen. Men detta innebär inte att status quo kommer att bli bestående utan snarare att de nödvändiga geopolitiska omgrupperingarna påskyndas. En tysk omprövning kan underlätta för Europa att överleva den kommande tsunamin för de brittiska fonderna och dollarns ställning som reservvaluta.

Världen förändras. Tyskland kan snart komma att ansluta sig till de stater som börjar förstå hur man måste navigera i kaos. ”Han kunde inte vika, blott falla kunde han” hette det om Karl XII. Hans finansminister Götz var en hårdhänt föregångare till Anders Borg. Oböjliga stater blir sina egna värsta fiender.

Artikelns ryggrad är Immanuel Wallersteins kommentar den 15 maj, men han kan inte göras ansvarig för helheten.

Det nya samhället 9 av Erik Kågström

En vetenskaplig skandal – del 2

På uppdrag av det amerikanska energidepartementet utfördes i juli 1989  vid MIT Plasma and Fusion Center ett experiment för att undersöka om det resultat med överskottsenergi (p.g.a. kall fusion) som professorerna Fleischmann och Pons erhållit vid sina försök, kunde reproduceras. Resultatet bedömdes som negativt men när flygingenjören Eugene Mallowe, PR-ansvarig vid MIT, 1991 fått ta del av protokollen från detta försök ifrågasatte han denna slutsats.
   De aktuella experimenten innebär att man mäter temperaturen i en elektrolyt där vätskan  antingen är vanligt vatten H2O eller tungt vatten D2O (fig.) Katoderna är av palladium som jämte titanium och nickel hör till de metaller som har benägenhet att absorbera väte i sin yta. Kurvorna till vänster är daterade 13 juli då försöken avslutades. Nollinjerna motsvarar den temperatur som orsakats av tillförd energi (el). Värden över nollinjen tyder på överskottsenergi som endast kan förklaras av en kärnreaktion. I den övre kurvan med vanligt vatten ligger temperaturen i snitt i höjd med nollinjen. I den nedre kurvan med tungt vatten ligger kurvan för det mesta över nollinjen tydande på att överskottsenergi erhållits.
   Kurvorna till höger är daterade den 13 juli men är från samma försök som de till vänster. Dock har kurvorna redigerats så tillvida att ett genomsnitt av uppmätta värden under varje timme representeras av en punkt.

Kurvorna till höger har samma mönster som de till vänster men i den nedre högra ligger nu värdena i genomsnitt på nollinjen. Där finns inte längre några tecken på överskottsenergi. Enligt Eugene Mallowe var enda förklaringen till detta att man manipulerat mätvärdena och sänkt hela temperaturkurvan till nollinjen för att kunna presentera ett negativt resultat av kontrollförsöket. Det var kurvorna till höger som fanns med i rapporten till energidepartementet och i den artikel som publicerades från MIT Plasma and Fusion Center. Mallowe ville att man inom MIT skulle göra en intern utredning av hur kontrollförsöket hade bedömts men trots att han fick stöd av oberoende forskare fick han inte gehör för detta från ledande forskare vid PFC. Djupt besviken på sin Alma mater lämnade Mallowe sin tjänst vid MIT och kom sedan att verka som vetenskaplig journalist.
   Tio år efter Fleischmanns och Pons försök med kall fusion redogjorde Mallowe för sina iakttagelser i en artikel i tidskriften “Infinite Energy”  med rubriken ”MIT and Cold Fusion: A Special Report”. Sedan 2003 är denna artikel tilllgänglig på nätet.
   MIT-pamparna kan förmodligen sova lugnt så länge det inte finns någon vetenskaplig förklaring till det energiöverskott som erhållits vid försök av typen kall fusion och så länge det på marknaden inte finns någon reaktor som bevisligen levererar överskottsenergi som är möjlig att utnyttja praktiskt och ekonomiskt. Men den dag Mario Rossi eller någon av hans konkurrenter levererar vad de mer eller mindre lovat, en fungerande reaktor baserad på kall fusion, LENR, LANR eller någon annan benämning på samma process, då blir läget ett annat. Då kan de ledande forskarna vid MIT Plasma and Fusion Center anklagas för att avsiktligt ha försenat forskning och utveckling av en ny energikälla och för att avsiktligt ha lämnat vilseledande uppgifter i en rapport till en federal myndighet, något som brukar bestraffas med fängelse.

Skånska åtgärder för miljömålen – beskedligt välmenande av Ulf Nymark

Under rubriken ”Skånska åtgärder för miljömålen” har Länsstyrelsen i Skåne skickat ut förslag till åtgärder för att nå de etappmål som är uppställda för vart och ett av de 16 miljökvalitetsmålen.  Bakgrunden till Länsstyrelsens förslag är att bara ett enda av de 16 målen bedöms vara möjliga att nå med de åtgärder som idag finns beslutade. Detta enda mål är  ”skyddande ozonskikt”. Målen ”begränsad klimatpåverkan”, ”giftfri miljö”, ”ingen övergödning”, ”levande sjöar och vattendrag”, ”grundvatten av god kvalitet”, ”hav i balans samt levande kust och skärgård”, ”levande skogar” och ”ett rikt växt- och djurliv” bedöms inte möjliga att nå med beslutade och planerade medel. Nya åtgärder måste alltså sättas in.    Länsstyrelsen har föreslagit sammanlagt 74 olika åtgärder som man buntat ihop i fem olika åtgärdsområden, dvs områden där åtgärder bedöms både som mest nödvändiga och mest verksamma. De fem insatsområdena är följande:
 • Hållbara transporter
 • Hänsyn till havet
 • Hushållning med mark- och vattenresurser
 • Skydd av natur- och kulturvärden
 • Hållbar konsumtion

Allmänt välmenande
Inom dessa områden vill alltså Länsstyrelsen att kommuner och verksamheter i länet ska besluta om åtgärder. Länsstyrelsen förslag till åtgärder är ganska beskedliga och allmänt välmenande. Det handlar mest om information och beteendepåverkan. Intressant är dock att man nu lyfter fram konsumtionen som ett särskilt åtgärdsområde. Det handlar då om att kommuner och verksamheter ska rikta in sig på ekologiska livsmedel och mat med låg klimatpåverkan, t ex nämns uttryckligen en köttfri dag i veckan. Likaså vill man se insatser mot plastpåsar och plastkassar. Varför är det då intressant med att konsumtionen tas upp? Jo, naturligtvis för att Konsumtionen är en av den kapitalistiska kyrkans allra heligaste liturgier.

Hushållning med åkermarken
Inom trafikområdet kommer Länsstyrelsen i stort sett med den sedvanliga uppsättningen och önskningarna om ökad kollektivtrafik, mera biobränsle, bättre infrastruktur för gång- och cykeltrafik. Lite försiktigt tar man upp parkeringsstrategier och trafikregleringar, men inga konkreta åtgärder föreslås. Mest anmärkningsvärt i Länsstyrelsens åtgärdslista är att man vill att kommunerna striktare ska hushålla med åkermark.

Så här skriver Länsstyrelsen om detta:
”Kommunerna ska i sin beskrivning till översiktsplanen beskriva vilka särskilda skäl kommunen har till att exploatera på åkermark. Kommunerna ska använda Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhörande planen som medel för att synliggöra markanvändningskonflikter som uppstår i översiktsplanen. I MKB ska minst två alternativa bebyggelselokaliseringar konsekvensbeskrivas förutom nollalternativet.” Särskilda skäl var det alltså!

Hushållning med åkermark är en synnerligen känslig punkt i Lunds miljöpolitik. Trots vackert tal och tjusiga målformuleringar om restriktivt ianspråktagande av jordbruksmark för bebyggelse exploateras jordbruksmarken tämligen ohämmat, se på Brunnshögsområdet, se på utbyggnaden av Södra Sandby, se på byggplanerna för de nya Norrängaormådet etc.

Surt och självbelåtet
Lunds kommun har yttrat sig över Länsstyrelsens förslag. Och svaret blev förstås surt och självbelåtet, inte minst vad gäller jordbruksmarken. I övrigt hänvisade man till att Lunds kommun minsann redan höll på med att genomföra de flesta av de åtgärder som Länsstyrelsen föreslår. Detta är till en viss och begränsad del sant. Problemet är att vare sig Lunds insatser eller Länsstyrelsens förslag till åtgärder räcker till.

DV: miljö- och klimatstyrande vägavgifter och vägtullar
För Demokratisk Vänsters del gjorde jag i Byggnadsnämden följande protokollsanteckning (jag får ju inte yrka eller rösta i nämnden) när nämnden behandlade kommunens svar på Länsstyrelsens förslag: ”Beträffande åtgärder under ’Hållbara transporter’ är det enligt Demokratisk Vänsters mening inte tillräckligt att öka kollektivtrafikens andel av resandet. Det gäller också att minska den totala efterfrågan av personbils- och lastbilstransporter, vilket i och för sig påpekas i åtgärdsprogammet. Förslag på verksamma åtgärder i denna riktning saknas dock i programmet. Vi menar att frågan om miljö- och klimatstyrande vägavgifter på länets motorvägar och huvudsakliga motortrafikleder liksom vägtullar i länets större städer på allvar måste föras upp på den politiska dagordningen på samtliga politiska nivåer.” Märkligt nog var det inget annat parti som vill instämma i dessa synpunkter.

Mysterierna vid Sortedams Sö av Gunnar Stensson

Fredagen efter Kristi Himmelsfärdsdag beslöt vi oss, Karin och jag, för att i Per Olov Enquists fotspår besöka Skånes gamla huvudstad Köpenhamn. Att resa innebär alltid att stiga ur tiden och att hamna i ett annat rum, även om resan bara handlar om 50 minuter i ett Öresunds-tåg.
   Per Olov Enquist hade oroat oss genom åren sedan 1970-talet. Han skrev ”Legionärerna”, boken om baltutlämningen 1968, när vi var aktiva för  Vietnam, och ”Katedralen i München” 1972 om massakern på israeler – och palestinier. Han umgicks i det socialdemokratiska toppskiktet när vi anklagade socialdemokraterna för IB-affären. (Han sitter nu i ett nyinrättat socialdemokratiskt kulturutskott). Han skrev i liberala Expressen när han borde ha skrivit i Karl Vennbergs och Jan Myrdals Aftonbladet.
   Nu hade vår politiska misstro för länge sen smält bort. Nyligen hade vi läst hans stora självbiografi ”Ett annat liv” – med stort intresse. Vi tänkte vandra i hans danska fotspår.
   Vi steg av tåget på Hovedbanegården och började vandringen mot Sortedams Sö.

Den gamla krogen  
Så kom vi till S:t Hans Gade som mynnar ut vid Sortedams Dossering, strandpromenaden längs Sortedams Sö. Där hittade vi en gammal krog i hörnet mellan S:t Hans Gade och Ryesgade.
   Vi beställde ett par smörrebröd, ett med räkor och ett med fisk. Det visade sig vara det bästa vi  skulle få äta den dagen. Priset också rimligt: 40 danska kronor styck. Dagstidningar låg på en bänk: Politiken och Berlingske Tidende.
   I ett av husen hus vid S:t Hans Gade bodde Knut Hamsun när han skrev sin genombrottsroman ”Sult”. Det var 1880-tal, Nörreport var en en arbetarstadsdel med trångbodda hyreskaserner som massproducerats under industrialismens genombrottsår. Knut Hamsun satt på sjätte våningen i en hyreskasern och skrev ”Sult” och han var jämt hungrig. Ingen kunde förutse att han skulle bli norsk nationalförfattare. Ingen kunde förutse att han sextio år senare skulle ansluta sig till nationalsocialismen och besöka Hitler i Berlin. Norge rymmer fler mysterier än Anders Behring Breivik.
   Nu är Nörreport Nordens invandrartätaste stadsdel, centrum för protesterna mot Pia Kjaersgård, som nu lyckligtvis fått de politiska gifttänderna utdragna.
   Ungefär hundra meter från krogen hade Per Olov Enquist sin bostad under 1980-talets första hälft.  Adressen var Sortedams Dossering 25. Huset hade en liten trädgård, där han satt och drack elefantöl ur en tekopp för att undgå grannarnas uppmärksamhet. När ångesten grep honom på kvällarna köpte han svartsprit av en pakistansk försäljare på S:t Hans Gade.
   Här befann han sig mitt i den miljö vari två av hans viktigaste danska verk utspelar sig. ”Livläkarens besök” handlar om den danska drottningens älskare, reformatorn och upplysningsmannen Johann Friedrich Struensee, som störtades från sin maktställning och blev offentligt avrättad, steglat och kastrerad på Faelleden. Historien gestaltas i den aktuella danska film som någon kommersiell idiot valt att kalla ”A Royal Affair”.
   I pjäsen ”Från regnormarnas land” har Per Olov Enquist gjort två danska olycksbarn som han identifierade sig med till huvudpersoner: den legendariska skådespelerskan Johanne Louise Heiberg och författaren H. C. Andersen. Johanne Louise var dotter till den judiska kvinnan Pätges och född i ett horhus i närheten av S:t Hans gade. Som barn satt hon på gatan utanför horhuset och tvättade daggmaskar, på danska regnormar. Någonstans alldeles intill.
   Per Olov Enquist upplevde inte Sortedams Sö som någon idyll. Han beskriver en novemberstorm i sjöns längdriktning då han såg måsarna pressas baklänges när de flög mot vinden.
   Han vaknar mycket tidigt på morgnarna och sitter och gör ingenting och ser ut över sjön, som egentligen kanske är en damm.
   Han skriver: ”Under morgontimmarna hängde ofta en egendomlig dimma över vattnet, mörkret hade lyft men det fanns ännu kvar ett svävande grått täcke, ett slags mörkrets återsken; det svävade kanske tio meter över vattenytan som var blank och stilla, som kvicksilver. Och så fåglarna som sov, inborrade i sig själva och sina drömmar. Det var som om han befann sig på en yttersta strand, och framför honom ingenting. Han kunde gripas av en alldeles förlamande skräck...”
   Det är sannolikt att  Per Olov Enquist någon gång ätit på krogen där vi satt med våra smörrebröd. Det är möjligt att också Knut Hamsun besökt den. Det var en gammal krog med slitna golvbräder och en bar av svartnad mässing.

Åter i maj 2012
När vi ätit fortsatte vi långsamt längs Sortedam Sös nordvästra strand. Kastanjerna blommade och vi var omgivna av glada, friska, säkert välbärgade, danska människor: löpare i alla åldrar, barnfamiljer, cyklister och, jo då, ett gäng högljudda ölgubbar på och omkring en parkbänk.
   Vattnet glittrade i Sortedams Sö, på en ö satt några storskarvar i ett kalt träd, på andra sidan vattenspegeln såg vi Kommunehospitalets tegelröda byggnad, nu en del av Köpenhamns universitet, och lite längre bort till höger det hus där Johanne Heiberg, enligt EnQuist, satt och skrev sina memoarer efter det att skådespelarkarriären tagit slut. En idyll, en vacker dag i maj, 2012.
   Vi gick runt Sortedams nordsida och genom Holmens Kirkegårds drömlika vårprakt till Statens Museum for Kunst för att se den tyska konstnären Käthe Kollwitz grafiska serie om Vävarupproret, en misslyckad revolt på 1890-talet mot arbetarklassens outhärdliga livsvillkor. På den första bilden ser man en ung mor i förtvivlan lutad över sin döende baby, omgiven av andra utmagrade gestalter som snart kan förväntas gå samma öde till mötes. Kollwitz verk är en del av en utställning om tysk konst 1900-1930. (I Berlin finns ett Kollwitz-museum på den stilla Phasanen-strasse, som mynnar ut i Kurfürstendamm. Gå gärna dit vid besök i Berlin.)
   Utställningen visar också verk av Emil Nolde, den tyske målaren som anslöt sig till nazisterna men ironiskt nog fick se sina verk hamna på utställningen för urartad konst, entartete Kunst, och förbjöds att fortsätta måla. Här finns i alla fall några av hans målningar, vita bondgårdar, oändlig horisont och oändlig himmel.

Något trötta i benen tog vi oss var sin öl, elefantöl, men inte i tekopp, och återvände via ytterligare några danska och europeiska fenomen hem till Lund.

Titanic surprise av JL

VBs egen gossen Ruda here again! Har ni saknat mej? Finns ju fler rödgröna juniorer men ende obefodrade. Övriga exvis prof. ecologique m. RD-maka. Ja, ved. numera å lagom kompetensnivå som vice i lokala TN. Innan återkomst aktuell lovas dock ha desavouerat plenisalen samt tagit stiliga vävnaden som gisslan. Humöret bättre - en int. storkonflikt synes stå för dörren. Då blir Putin endera marionett - eller adios. Väst krafsar heliga Ryssland på magen, med skarpa klor då ej läge förneka special relations till Syria. Samt överge Iran, mm mm. Ingen älskar en ayatollah - men ju fiendens fiende. Tempusbedömaren tippade Putin sitter några decennier till, samt överlämnar till sin dolphin vem nu än. Han kan va' väck på en kafferast säger jag - men nog smartare än så. Spela på patriotiska kortet för att tysta/undergräva medelklassprotesterna som vill ha en konst. smygtsar samt motivera uppoffringar att säkra int. roll - jämte elementära ryska underlivet. När amImp o NATO lämnar Afghanistan kan fronten säkras via covert leveranser till TT-islamisterna. En hårt trängd syrisk-iransk-Hizb-buffert kontrar lämpligen med kontanta krav på Turkiet kring säkrad gräns och flyktingläger vid minst Ankara. Då kommer musketörkoböjsarna garanterat sättande - med Danmark en vilt skällande gangsterpudel Sövndal vid John Waynehingstens hovar. Om ej får väl Ryssland spela PKK-kortet samt stödja kurdisk separatism via flygförbudskrav och övriga västliga undergrävande stdköret. Ryssland har inget val - antingen hävdar man sig eller går under. GB o la France glatt aggressiva som inför VK1 (se ovan, it. granitkritklippor denna gång men id. sorglöshet/övermod) och Skynews terränghemlisar med SAS när påven välsignar nya korståg.
   Sen har Luthersson i Axess, smygvänsterns favoritorgan mitt bl. alla marmordillos, förlåt -ditos knyckt min formulering om landets av-intellektualisering, mm. Aprilnumret där även SDSvensson o en lundensisk samtida idéprofessor änteligen tillkännager kultursidornas akuta kris. Vilket är liberalismens, hela vänsterns och alla västliga antikrafters stora kris, därmed humanismens i vår tid. Rakel är ett UFO o prodbolaget bak Obs Kkv ska snart börsintroduceras. Så har Kay Glans satt ännu en fet spik i DN/K mfl's likkista - läs ledaren i nr 2 av Respons, är kontant. Den tänkande klassen i väst har abdikerat - vilken urhärlig och garanterad raket under, mja alla tänkbara sorts kollapser. Kollaps även titeln å Jonstads bok - en fd mpordf. hade ved. till intervju i KK:s praktengelska läderfåtölj. Obs även och speciellt Axesskanalen, gratis om Comhem. Tja, nu bara att avvakta flygande missilerna - SVT så oändligt aningslösa kring vad väntar. Om jag önskar elände - inte alls, men ju föga val. Pax Americana maxeländets målkåta garant. Dem släppte dessa globala conquistadorer lösa, läs främst västra Europas politiska efterkrigseliter bär ett tungt ansvar. Om man nu ser Twin Towers (TT) som Hermanns profetia, med totalt nedgjorda legionen (Varius?) där i Teutoburgerskogen låt oss hoppas inte tar vid pass 400 år innan Washington stormas av latinam. härskaror.

   Sist äskas sidobelysningar på Gunnars livsgärning, raden moatjéer önskas i tale. Samt röster fullt icke lika devota som vissa generationskamraters, därtill ibland co-redaktörer. Tyckte ballade rejält utför på slutet - menar med idealen. Nån mindre elak än UT kan ju utveckla. Om finns nån kritisk solidaritet i rödgröna partikotteriet. Men väl som när ungKarna satte upp långfingret, bara de otänkte faller pladask. Bästa sättet lösa Huvudkommunala växtvärken och även rikets kommunikationsproblem är att upplösa stan, och deportera befolkningen åt ung. Ångermanland till. Dom kan medföra 20 års samlade nybyggnation - gäller även härv. alltmer urbanelände.

Kulturtips

bibu.se 2012 - Twist
Scenkonstbiennal för barn och unga, 25 maj kl. 19 och 26 maj kl.13 på Lunds Stadsteater, Lund
Fre 25 maj kl. 19:00. Läs mer »

PIRUETT FÖR KANNIBALER (SE)
I Piruett för Kannibaler – fritt efter Sture Dahlström, har PotatoPotato via anarkisten och arbetarförfattaren Dahlströms unika mix av surrealism, erotik och vilda humor skapat en absurd värld. På Inkonst 25, 27, 28, 29, 30 & 31 maj.
Fre 25 maj kl. 20:00. Läs mer »

Anna Hertzman skivsläpp
På Palladium 26 maj kl 19:30.
Läs mer »

GENERAL KNAS - LIVE
Nu ger sig General Knas ut på en extra vårturné och besöker Inkonst i Malmö. Kom och upplev reggae på svenska!
På INKONST den 26/5 kl.23.30
Läs mer »

Under the Boat
Följ med in i en magisk undervattensvärld med egensinniga musikgruppen Cure-a-phobia och den experimentella dansduon Versus Operandi, 19 maj på Stapelbädden och 26-27 maj på Karavan
Lör 26 maj kl. 19:00. Läs mer »

ALLT
familjeföreställning på Dansstationen 27 maj kl 11:00.
Läs mer »

Fågelsång i Slottsparken
Fågelvandring med Vilda Malmö.
27 maj  kl 08:00 i Slottsparken.
Läs mer »

Vilda Malmö - Trädguidning i Kungsparken
Guidad tur bland träden i Kungsparken med Vilda Malmö
3, 27 maj och 2 september.
Sön 27 maj kl. 11:00. Läs mer »

Lönen
Statsteaterns kassa är tom. Utan ekonomiskt stöd från Skattebetalarna måste personalen själv dra in sin egen lön. 29 maj på restaurang Grand
Tis 29 maj kl. 19:00. Läs mer »

Malmö By Foot - Historisk vandring
Turen tar dig genom Malmös spännande historia från medeltiden till modern tid.
Tis 29 maj kl. 17:15, Ons 30 maj kl. 17:15
Läs mer »

Matkaravan
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Tis 29 maj kl. 16:00, Tor 31 maj kl. 16:00
Läs mer »

Biograf Spegeln - MOVE TO MOVE
Move to Move av världsberömda danskompaniet Nederlands Dans Theatre livesänds på Bio Spegeln den 31 maj kl 19:30!
Läs mer »

Hela kulturcentralens program »