Terrordådet i Utöya förändrade samhället av Gunnar Stensson

Ali Esbati, Tio år efter Utöya, Leopard 2021
Som barn flydde Ali Esbati med sin familj från Iran i början av 1980-talet. Han växte upp i Alvik i Stockholm. Efter ett par år som ordförande i Ung Vänster utsågs han till politisk sekreterare i Vänsterpartiets riksdagskansli. Trots sin snabba karriär valde han liksom Jonas Sjöstedt att hoppa av partipolitiken under Ohly-perioden.
   Han flyttade till Oslo 2008, blev debattredaktör i Klassekampen och medverkade i bildandet av tankesmedjan Manifest. 2011 inbjöds han av det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF att hålla en föreläsning i Utöya.
   Han reser dit den 22 juli 2011, träffar Gro Harlem Brundtland i hamnen och föreläser på eftermiddagen om Fredrik Reinfeldts nedrustning av den svenska välfärdsstaten. Under föreläsningen nås publiken av nyheten om en stor explosion i centrala Oslo.

      

50 minuter senare stiger Anders Behring Breivik i land på Utöya och inleder massakern på de unga norska socialisterna. Visserligen hatar han islam som håller på att erövra ”Eurabia”, men ännu mer hatar han förrädarna, de socialister och liberaler, som samarbetar med dem. Utrotningen av AUF:s medlemmar är ett första steg i kampen mot ett muslimskt maktövertagande.
   Ali Esbati befinner sig i föreläsningssalen. När skotten börjar höras i byggnaden flyr han som alla andra. Han ser kroppar ligga i gräset men har svårt att förstå att de är döda. Han ringer till sin sambo Marte Michelet, som är gravid, och berättar att han lever.

Under den paniska flykten på den lilla ön är det omöjligt att begripa vad det är som sker. Skottlossning och död – i vilken omfattning och varför?  Först vid ett återbesök kan han passa in sina egna upplevelser i det större händelseförloppet När han återser de överlevande

känner han förlusten av liv och den sorg som aldrig kommer att upphöra. Beskrivningen av skeendet och den smärtfyllda bearbetningen av känslor berör läsaren på djupet.

”Man kan gömma sig för en galning men inte gömma sig för ett samhälle”. Medias första reaktion är att fördöma händelsen som ett utslag av islamistisk terror. Den svenske terrorexperten Magnus Ranstorp tror det är al Qaida. Misstaget är en konsekvens av den xenofobi och islamofobi som sprids av Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet.
   När man förstod att gärningsmannen var en norsk tidigare medlem av Fremskrittspartiet blev bedömningen en annan: gärningsmannen var en ensam galning. Under rättegången stod frågan om förövarens psyke i centrum. Är han tillräknelig? Svaret blev ja. Anders Behring Breivik döms till fängelse.

Liksom Hitler under fängelseåren sammanfattade den nazistiska ideologin i Min Kamp, skrev Breivik i fängelset ett mångordigt manifest fyllt av islamofobi och främlingsfientlighet. Han spred det på nätet och framkallade en våg av massakrer från det rasistiska massmordet i en skola i Karlstad till polismorden på svarta i USA under Trumpregimen och blodbadet i en moské i Nya Zeeland.
   Nya Zeelands kvinnliga premiärminister bekämpade hatet genom att iklädd hijab delta i muslimernas sorg. Den svenske islamofoben Christer Sonesson, M, drev samtidigt en kampanj för att förbjuda hijab i Staffanstorps skolor.

2013 återvände Ali Esbati till den svenska politiken. Han var fysiskt och psykiskt påverkad av Utöya och kampen mot ökande främlingsfientlighet och islamofobi.
   Han har nyligen tvingats uppleva att ledningen för de svenska Liberalerna gjort upp med Sverigedemokraterna om en strängare flyktingpolitik. ”Men det finns en väg ut”, skriver han. ”Den vägen stavas solidaritet.”

 

Marte Michelet gav 2014 ut Den störste forbrytelsen. Ofre och gjerningsmenn i det norske Holocaust. Den översattes till svenska och utgavs av Bonniers 2016. Där spårar hon dagens främlingsfientlighet till antisemitismen och utlämnandet av de norska judarna till nazismens förintelseläger. under 1930- och -40-tal.

Appellmöte på Mårtenstorget av Marianne Sonnby Borgström

 

I lördagens sköna solsken trängdes lundaborna bland Mårtenstorgets torgstånd. Höstblommorna prunkade i vackra färger och halloweenpumporna glödde i orange. Framför konsthallen spelade det grånande Röda kapellet låtar ur sin välkända repertoar, exempelvis Glasnostalgia och Alexandravalsen, båda skrivna och arrade av Ulf Telemann.
   Musiken varvades med appelltal som denna gång hölls av olika representanter för Vänsterpartiet. Ditlockade torgbesökare och Röda kapellets gamla vänner lyssnade på tal och musik. Mårten Pavlov, en fackligt aktiv vänsterpartist, talade bl. a. om försämringarna i sjukförsäkringen. Hans tal kan läsas här.
   En nyare medlem i Vänsterpartiet, Patrik Nordquist, berättade om hur han tänkte om partiets politik när han blev medlem i just Vänsterpartiet. Hans tal kan du läsa i sin helhet här.
   Vänsterpartiets representant i Kraftringen och i Byggnadsnämnden, Ann Schlyter, argumenterade mot kärnkraft och kopplade detta till försvarspolitiken och risken för spridning av kärnvapen. Klicka här så kan du läsa talet.
   Bengt Hall från Röda kapellet talade om BRÅ:s rapport och hur högerkrafterna utnyttjade denna för att skylla brottsligheten på generös invandringspolitik. Talet som argumenterar mot dessa beskyllningar kan du läsa här.
   Tage Danielssons dikt Flower power framfördes av Meta Stigsdotter, flöjtist i Röda kapellet. Hon associerade dikten med hela den färgsprakande blomsteprakten som fanns att skåda på Mårtenstorget.

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk. Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Appellmöte på Mårtenstorget

 

Lördagen den 9 oktober kl 11 är det appellmöte på Mårtenstorget.
   Röda kapellet spelar. Olika talare från Vänsterpartiet.

Stadsbibliotekets Atriumgård

  

Lördag 9 oktober kl 14

Samtal om demokrat och rösträtt anno 2021
Med anledning av att det är hundra år sen det första allmänna och lika valet till riksdagen ägde rum, möts de lokala KULTRpolitikerna i ett samtal lett av Teddy Landen. 
Läs mer i folkbibliotekens kalender »
 

---

Onsdag 13 oktober kl 18

Rösträtt för alla?! Rösträttsbegränsningar i den allmänna rösträtten tidevarv.
Bengt Sandin kommer att prata om rösträttens historia.
 

---

Torsdag den 14 oktober kl 18

Afghanistan idag och i framtiden. Svenska Afghanistankommittens kommunikationschef Niclas Eriksson föreläser och diskuterar.

Höstmorgon den 7 oktober

 

Mörka lövmassor i grått ljus utanför köksfönstret. Avenbok och enstaka lönnar. Gula löv över svart asfalt. En råka sveper snabbt mellan trädrad och husfasad. Plötsligt solstrålar genom luckorna mellan löven. Svarta stammar och långa svängande grenar. Så går solen i moln igen.
   Bläsänderna har återvänt från Arktis till dammarna vid Höje å.           

Kloaken – livets koncentrat av Gunnar Stensson

 

Källby avloppsreningsverk är slutstationen på ett perfekt avrundat system. Vattnet från sjön Bolmen, fördelas i kranar, duschar och toaletter i alla Lunds bostäder, samlas upp i ett enda flöde, renas i Källby, flyter ut i dammarna och töms slutligen i Höje å som utmynnar i Lommabukten. Samtidigt utvinns energi till de gröna bussarna
   Åvattnet, som är förorenat av jordbrukets kväve och fosfor och dagvattnets rester av bildäck och skräp från stans gator, får ett ständigt tillflöde av renat vatten året runt. Mer och mer vatten, ju mer Lunds befolkning växer
   Många jättestäder tvingas ha ett slutet system där det renade vattnet pumpas tillbaka och återanvänds. En nödvändighet på grund av vattenbristen i t ex Kapstaden. Dit har vi inte hunnit.
   Besöket på Källby var ett viktigt och uppskattat inslag i lördagens Kulturnatt. Visningen var som alltid intressant och tankeväckande. Dammarna med mekanisk, kemisk och biologisk rening utgör ett koncentrat av lundabornas vanor och ovanor. Allt finns där, från blöjor och kondomer till förpackningar, gifter, skönhetsmedel och skit.
   Den intresserade publiken vid visningen klockan 13 tog ödmjukt emot personalens klander och lovade bättring. Frågor ställdes. Är det rimligt att bygga ett jättereningsverk i Sjölunda? Att bygga en kloaktunnel dit? Borde inte reningen ske vid utsläppen? Varför går bara tio procent av dagvattnet till reningsverket? Går 90 procent av dagvattnet orenat ut i Höje å? Vad händer med dammarna om Källby avloppsreningsverk läggs ner? Är inte ett reningsverk ett perfekt inslag i ett naturreservat?
   Svar på några av frågorna får de kanske av VA Syd vid torsdagens samråd i Arenan.

 

Minnestalet över Dag Hammarskjöld av Gunnar Stensson

 

Det är 60 år sedan det svenska Pan Am-plan som  FN:s generalsekreterare Dag Hammarskiöld färdades i störtade vid staden Ndola i nuvarande Zaire den 17 september 1961. Han var på väg för att möta dåvarande Katangas ledare Moise Tshombe.
   Hammarskiöld var kontroversiell och de omedelbara misstankarna att han blivit utsatt för ett attentat styrks i Ravi Somaiyas nyutkomna bok ”Den gyllene tråden – Kalla kriget och Dag Hammarskiölds gåtfulla död.”
   Under sina ansträngningar att lösa Kongokrisen hade Hammarskiöld tagit initiativ till FN:s fredsbevarande styrkor. Även svensk trupp sändes till Kongo och blev inblandad i strider. Jag var starkt engagerad och hade anmält mig till FN-truppen ett par år tidigare, men inte blivit antagen. Idag, 60 år senare, är Kongo fortfarande ett av jordens mest exploaterade och underutvecklade länder.
   När nyheten om Hammarskiölds bortgång blev känd hade jag just tillträtt en lärartjänst på Axevalla folkhögskola. Karin skulle börja på skolans teaterlinje, som senare utvecklades till Skara skolscen. Vår son Martin var tre veckor gammal. Vi hade flyttat in i en tvårumslägenhet i ena änden av en barack med 20 kvinnliga elever som vi skulle hålla ett öga på.
   Skolans rektor, Torsten Schmidt, far till ett par pojkar som senare blev kända folkpartipolitiker, gav mig uppdraget att hålla ett minnestal över Dag Hammarskiöld.
   Alltså stod jag framför skolans huvudbyggnad en dag i början av oktober 1961 och talade inför cirka 150 elever och lärare som samlats runt en flagga på halv stång. Ett par lönnar lyste röda och solen sken. Jag minns inte alls vad jag sa.

Hur Jonas Sjöstedt omvandlade V till ett demokratiskt vänsterparti av Gunnar Stensson

Jonas Sjöstedt röstade 1990 för att bokstaven k skulle bort från partibeteckningen Vpk. Äntligen skulle partiets traditionella anknytning till det totalitära sovjetsystemet vara förbi. Det föreföll också bli så under Gudrun Schymans tid. 1998 nådde partiet sitt hittills högsta röstetal, 12%. Men icke.

   De många som anslutit sig till partiet redan på 1970-talet hade gjort samma misstag. De trodde att CH Hermansson hade brutit bindningen till Sovjetunionen då han fördömde inmarschen i Prag 1968. Att det var ett misstag visade sig på partikongressen 1977 som bevistades av en stor sovjetdelegation. Kampen fortsatte. 1980-talet präglades av strider om partiets inriktning.
   Trots allt var Jonas Sjöström övertygad om att tiden för skiftet till demokratisk socialism nu var inne. Men mycket återstod att göra, mer än han visste. Memoarboken  Allt kommer att bli bra av Jessica Nord och Jonas Sjöstedt beskriver skiftet som en personstrid mellan förnyaren Jonas Sjöstedt och traditionalisten Lars Ohly. ”Konflikten mellan Jonas Sjöstedt och Lars Ohly var djup”.
   Jonas blev rikskänd under Nej-kampanjen inför folkomröstningen om EU 1994. Nej-alternativet förlorade, men Jonas blev invald till EU-parlamentet. Under sitt arbete där fick han distans till partiets verksamhet i Sverige,

När Gudrun Schyman avgick efter deklarationsskandalen 2003 borde vice partiledaren Johan Lönnroth ha efterträtt henne, men han avstod av familjeskäl. Han var en av de ledande inom partiets förnyelserörelse Vägval Vänster. Efter hans avsägelse var Jonas Sjöstedt den starkaste ordförandekandidaten, men Jonas utmanövrerades av Lars Ohly.
   Samtidigt ledde Jonas nejsidan i folkomröstningen om EMU-medlemskap. Ja-sidans ledare var Anna Lindh. Att Sverige sa nej till EMU valnatten den 14 september var en triumf för Jonas och en överraskning för många. Göran Persson var en av de som gratulerade honom.
   Anna Lindh hade blivit mördad ett par dagar tidigare. Meddelandet om hennes död nådde mig under en utbildningskonferens med våra samverkanskommuner på måndagsförmiddagen. Sten-Bertil Olsson beordrade kommunens skolor att flagga på halv stång.

Jonas avslutade EU-uppdraget och flyttade till New York med sin nya familj 2006. Han stannade där fyra år men fortsatte att följa vad som hände i Sverige och riktade förödande kritik mot Vänsterpartiets politik i tidningen Flamman, vars dåvarande chefredaktör var Aron Etzler. ”Valet 2006 var en katastrof. Lars Ohly kallade sig kommunist och de skarpa motsättningarna i partiet ökade.”
   Inför valet 2006 hade en stor grupp medlemmar Vänsterpartiet i Lund lämnat partiet och bildat Demokratisk Vänster. En av de lokala episoder som motiverade beslutet var den dåvarande styrelsens vägran att bidra till en konferens om situationen i Togo som Internationella utskottet arrangerade tillsammans med ABF och S.
   Men mest avgörande var styrelsens beslut att göra sig av med Veckobladet, där debatten om Vänsterpartiets framtid fördes. Veckobladet räddades och blev partipolitiskt obundet tack vare Göran Persson. Debatten kunde fortsätta och utvidgas.

Inför valåret 2010 flyttade Jonas Sjöstedt tillbaka till Sverige och kandiderade till riksdagen. Han blev invald och placerades i riksdagens EU-nämnd. Kampen om partiets inriktning och partiledarposten fortsatte.
   I januari 2011 klev Jonas fram med budskapet: ”Om Lasse avgår är jag villig att kandidera.” Ohly svarade genast att han ville fortsätta.
   Avgörandet i partiledarfrågan kom i Almedalen 2011. DN hade ringt till vänsterpartiets partidistrikt och frågat  om de hade förtroende för Lars Ohly. En majoritet svarade nej. De ville att Ohly skulle avgå. DN publicerade resultatet på Vänsterpartiets dag i Almedalen. En månad senare meddelade Ohly att han skulle sluta. På kongressen 2012 valdes Jonas Sjöstedt till partiledare.

Det var ett stort skifte och alla visste det. Partigrupperingar och enskilda som hade lämnat Vänsterpartiet vände tillbaka. Demokratisk vänster i Lund beslöt att avstå från att ställa upp i valet 2014 och i stället stödja Vänsterpartiet. Partiets nya inriktning bygger på den socialistiska grundprincipen ”av var och en efter förmåga, till var och en efter behov”. De dagsaktuella kraven är en stark klimatpolitik och stopp för vinster i välfärden.

I år överförde Jonas ordförandeskapet till Nooshi Dadgostar. Den långa kampen hade slitit på honom, också rent fysiskt.. Den kostade på mer än de flesta insett.
   Inför nästa års val startar Nooshi Dadgostar som Vänsterpartiets ordförande med en turné genom hela Sverige, från Norrbotten till Skåne. Hon har vid något tillfälle hänvisat till Tage Erlander som en av sina inspiratörer. Måtte hennes kraft räcka till!
   Jonas Sjöström skriver från sin nya hemort Hanoi att han är övertygad om att allt kommer att bli bra.

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag samlas vi för klimatstrejk på Stortorget eller för digital strejk. Vi vill att Sverige och Lund medverkar till att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader, uppfyller Parisavtalet, verkar för klimaträttvisa och lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.

Äntligen Kulturnatten!

 

Den 2 oktober blir det extra festligt i Lund när Kulturnatten välkomnar dig till ett dygn fullt av upplevelser. Över 50 olika arrangörer bjuder på konst, livemusik, guidade turer, dans, vetenskapsshower, teater och lite till i en salig blandning.
   Programmet för Kulturnatten finns att hämta på folkbiblioteken samt hos de flesta arrangörer, och den digitala evenemangskalendern är såklart fullt uppdaterad.
Läs mer »
 

---

Öppen ateljé

Välkomna till Östervångsvägen 32, på Kulturnatten, eller snarare Kulturlördagen eftersom jag har öppet mellan kl 12 och 17.
   Jag har plockat fram nya och lite äldre målningar i akvarell och olja med motiv från min trädgård, Lund, Skåne och Bohuslän.

Ann Schlyter
 

---

Källby avloppsreningsverk
Höjeåvägen 64
13.00 – 14.30 & 15.00 – 16.30

VA Syd inbjuder till en guidad tur på Källby avloppsreningsverk. Lär dig hur Källby avloppsreningsverk fungerar idag och vilka krav som ställs på våra framtida reningsverk. Vi behöver ta hänsyn till växande städer och globala miljömål när vi nu formar en framtida hållbar avloppsvattenrening. Begränsat antal platser. Besöket sker utomhus.
   Kan fågeldammarna vid Höje å räddas om Källby reningsverk läggs ner?
   När Klostergårdsborna ska gå till reningsverket utgör järnvägsbygget är en barriär.  Antingen får de gå under den nya järnvägsbron över Höje å eller ta omvägen via Ringvägen och Åkerlunds och Rausings väg.           

Jag saknar fruntimmer här – en föreläsning om Anna Bugge Wicksell (1862-1928)

 

Anna Bugge Wicksells biografi speglar de nordiska kvinnosakskämparna på ett ovanligt tydligt och dramatiskt sätt. Den börjar i Norge, där hon tillhör de första kvinnliga studenterna och kvinnorörelsens grundare. Men när hon väljer att ingå samvetsäktenskap, och till råga på allt med den kontroversielle debattören Knut Wicksell, tar familj och vänner sin hand ifrån henne.
   Föreläsare och författare till biografin Jag saknar fruntimmer här är Christina Carlsson Wetterberg, professor emerita i historia.
2021-10-05 kl 12:00, Stadsbiblioteket, Atriumgården
Läs mer »

Konflikt inom V?

  

Läs mer i Flamman»
Läs mer i ETC»

 

Alla beslut är ödesbeslut

 

Nu samlas miljöministrarna i Milano för att förbereda klimattoppmötet i Glasgow som ska förhindra att världen drabbas av klimatkatastrof med 2,7 graders uppvärmning.
   Men klimatnödläget påverkas inte bara av toppmötesbeslut. Varje beslut är ett ödesbeslut: ringled kring Sandby, mat i Nova, utbyggnad av E23, vindkraftparker utanför Trelleborg och Abbekås, norsk oljeprospektering, jordbruksmark i Djurslöv, nedläggning av Källby avloppsreningsverk, Sveriges budget, Lunds budget.
   Alla beslut är ödesbeslut.           

Valkampanjen har börjat av L

 

Skickar över en kopia av Moderaternas valutskick i vår nordostliga sovstad Löddeköpinge.
   Moderaterna motsätter sig vindkraftverk ute i Öresund. i alla fall om de syns från Kävlinge kommun, Barsebäckshamn eller Vikhög. Att döma av bilden står de väldigt nära. I själva verkat är det 5-6 km ut till de tänkta vindkraftverken från Barsebäckshamn.

 

 

 

Prenumerera på Vänsterpartiets nyhetsbrev!

 

Håll dig uppdaterad om vad som händer i Vänsterpartiet, våra politiska frågor och evenemang vi anordnar. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

Du behöver inte vara medlem i Vänsterpartiet för att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Nyhetsbrevet riktar sig till den politiskt intresserade med hjärtat till vänster. Det är enkelt att börja prenumerera på vårt nyhetsbrev,  fyll i formuläret nedan. Du kan närsomhelst avsluta prenumerationen genom en länk i varje utskickat nyhetsbrev.
Läs senaste nyhetsbrevet »

Moderat maktspråk

 

Christian Sonesson: ”Sydsvenskan är inte bara en dålig tidning. Det är dessutom en dålig tidning med en agenda om att driva Sverige vänsterut rent politiskt.”
   Christer Wallin: ”Satt själv och tuggade fradga när jag läste skiten.” 
   Så kommenterar mäktiga moderata politiker journalisterna Jessica Ziegerers och Elinor Strands avslöjanden om sekretessen bakom beslutet om Microsofts investering i Staffanstorp. (Hemligt spel bakom IT-jättens datacenter, SDS 18/9; Fastighetsjätten sålde mark – fick miljondeal. SDS 25/9.)
   Sverige är inte i Ungern.
   Sydsvenskans chefredaktör Jonas Kanje svarar de två moderaterna: ”Vi är oberoende, granskande journalister – inga politiska fiender.” SDS 26/9.
   Bra! Auktoritära busar får inte tysta den fria debatten!           

Deppigt i kommunalpolitiken av Ann Schlyter

Det känns lite deppigt. Att sitta i byggnadsnämnden och gång efter gång erfara att majoriteten tar beslut som kommer att göra staden Lund mindre attraktiv. Nu senast kvarteret Häradshövdingen.

   För knappt ett år sen togs ett inriktningsbeslut som krävde mycket hög exploatering, kongress och massor med underjordiska parkeringsplatser. Det var lätt att förutse det som tre arkitektförslag fick illustrera: en fullständigt oacceptabel bebyggelse.
   Vid mötet förra veckan yrkade Vänsterpartiet att ett nytt inriktningsbeslut skulle utarbetas, med samma krav som partiet tidigare framfört. Jag fick dock inte ta upp det yrkandet, eftersom ett tidigare yrkande om återremittering och en avskrivning av det liggande förslaget hade röstats ner. Helt obegripligt. Men ett förslag med ny inriktning om ännu större kongresshall kunde röstas igenom. Trots många år i politiken är det inte lätt att hänga med och protestera på websammanträdena.

            

Som tur var hade Miljöpartiet ändrat sig från att inte velat bygga alls, ens på parkeringsplatsen, och tagit upp alla Vänsterpartiets förslag endast något omformulerade, så jag kunde rösta på dem. Men deppig blir jag, dels för att Ulf Nymark i VB framställer Miljöpartiet som enda drivandei frågan, dels för att inget annat parti stödde förslagen. Det innebär att planeringen rullar vidare, miljön kring Klosterkyrkan förstörs, Westmans arkitektoniska verk stympas och betongpartierna kan vara nöjda.
   Jag undrar om jag kommer att få rätt att yttra mig om den kommande detaljplanen i egenskap av blivande granne. Schlyter har ju sin familjegrav vid Klosterkyrkan.

PS. Ännu deppigare blir jag när jag läser i tidningen att socialdemokraterna nu accepterar livsmedelshandel på Nova. Naturligtvis blir följden utarmning av stadens stadsdelscentrum.
   S bekräftar det adekvata i att använda begreppet betongpartierna, som i allians med högerpartierna går exploatörerna tillmötes.

Framgafflat – om cykel och trafik: Växande olägenhet med växtlighet av Ulf N

 

Dödlig felparkering av elrullbrädor
Så har det då hänt igen – ännu en dödsolycka där en elrullbräda är involverad. I maj omkom en man i Helsingborg i krock med en bil. I Västerås omkom i söndags en äldre man efter att ha kört på en elrullbräda som stod eller var slängd på cykelbanan. Det brådskar verkligen med en nationell lagstiftning som ger möjlighet för kommuner stävja eländet med dessa vuxenleksaker.
   Fast en del kommuner, bland annat Lunds kommun, vägrar att nyttja de medel som faktiskt står till förfogande. Kommunerna kan se till att felaktigt parkerade elrullbrädor snabbt fraktas bort på bekostnad av företagen, de kan kräva polistillstånd för uppställning av elrullbrädor och de kan ta upp avgift för att företagen nyttjar kommunal mark för utbjudande av sina varor. Ingenting av detta görs i Lund. Här är det elrullbrädesdjungelns lag som hyllas av kvintetten.

Obekvämt att cykla i stadskärnan
Det blir allt besvärligare och obekvämare att cykla i stadskärnan. Det är inte bara den ökade mängden bilar som kör där de inte får köra. Det är också de av motortrafik sönderkörda gatstensgatorna som är fyllda av gropar och ojämnheter. Stortorget, Magle Lilla Kyrkogata, gatan vid Krafts torg är bara några av de gator som är i akut behov av renovering.
   Och apropå gatsten: frågan är hur många år till som Östra Mårtensgatan ska dras med omfattande lagningar i asfalt, blandat med gatsten?

Ökat antal inskrivningar på sjukhus på grund av cykelolyckor
Socialstyrelsen meddelar nu att ”inskrivningar på sjukhus till följd av cykelolyckor har ökat de senaste tre åren.” Nästan 4000 personer vårdades i fjol på sjukhus för en cykelolycka. Det är den högsta siffran sedan 2005. Och jovisst, i cykelolyckor räknas olyckor med elrullbrädor in.

Växande olägenhet med växlighet
Växtlighet som växer in över trottoarer och gång- och cykelbanor är en växande (!) olägenhet och olycksrisk. Det gör att fotgängare och cyklister tvingas ut i gatan och utsätts för onödiga risker. Kommunen borde satsa på att informera och säja till fastighetsägare om vad som gäller i de lokala ordningsföreskrifterna: ” Häck, buske eller träd får intill en höjd av 2,2 m över marken inte skjuta ut mer än 40 cm över gångbana eller cykelväg”. Och om fastighetsägaren inte bryr sig om att rätta sig efter tillsägelsen har kommunen rätt att beskära växtligheten på fastighetsägarens bekostnad.

2001 inleddes marschen mot avgrunden? av Gunnar Stensson

 Somliga händelser förändrar våra perspektiv på världsutvecklingen. En sådan händelse är USA:s tillbakadragande från Afghanistan. Vilken är min bild av de senaste tjugo årens erfarenheter? Vilka är slutsatserna?

Försommaren 2001 var fin. Vänsterns aktivister samlades i Göteborg. Det skulle bli en värdig manifestation mot president Bush när han besökte Sverige. I stället utbröt kravaller. Tillresta demonstranter låstes in i de skolor där de övernattat. Våldsamma grupper vandaliserade butikerna längs Avenyn. Beridna polisstyrkor försökte behärska stan. För första gången sedan Ådalen sköt polisen skarpt mot demonstranter. Minst en sårades allvarligt. Spänningarna i samhället ökade. För vänstern var kravallerna ett allvarligt bakslag.
   Tre månader senare attackerades World Trade Center. Som hämnd inledde Bush kriget mot terror. Det drabbade först Afghanistan.

2001 stoppades den demokratiska utvecklingen i Eritrea. Dawit Isaak arresterades den 23 september, strax efter attacken mot World Trade Center. Han är svensk medborgare.
   1990 hade Eritrea hade vunnit sin självständighet. En internationell solidaritets-rörelse stödde landets återuppbyggnad.
   1998 bombade Etiopien flygplatsen i Eritreas huvudstad Asmara. Jag råkade befinna mig på ett Eritreamöte i Örebro då det meddelades i radio. Det blev ett blodigt skyttegravskrig i öknen längs gränsen. Vapenstillestånd uppnåddes år 2000, men inte fred. Etiopien godkände inte Eritreas gränser.
   De svenska Eritreagrupperna hade samarbetat med den eritreanska befrielserörelsen sedan början av 1980-talet. I Operation Dagsverke 1995 insamlades några miljoner till Eritreas skolor. Elsa Grip i Lund var huvudansvarig för fördelningen av biståndet och gjorde flera resor till Asmara. Både före och efter självständigheten besökte ledande eritreaner vid flera tillfällen Lund, bland annat för att inleda en vänortsförbindelse mellan Lund och Asmara.

   Jag hade nära kontakter med Eritreas ambassadör i Stockholm. Eritreas utrikesminister deltog i en fredskonferens i Lund 1988. Under kriget träffade jag honom i Stockholm när han sökte stöd från den svenska regeringen. Utrikesministern och flera demokratiska ledare och journalister i Eritrea blev gripna samtidigt som Dawit Isaak. De blev aldrig frisläppta. Eritreas ambassadör i Sverige tvingades fly till USA. Eritrea förvandlades till en militärdiktatur. Dawit Isaak är sedan 20 år fortfarande fängslad. Flertalet av de övriga som fängslades 2001 har dött i fångenskap.
   Etiopiens nye regeringschef fick Nobels fredspris i Oslo sedan han slutit fred med Eritrea. Ledare ur den tidigare etiopiska regeringen inledde 2021 ett uppror i provinsen Tigray. Det etiopiska inbördeskriget pågår fortfarande och har lett till svältkatastrof.

2003 invaderade USA på falska grunder Irak. Ulf Nymark och jag tog initiativet till en demonstration mot invasionen som vann stor anslutning. Motståndet mot kriget var kompakt i alla länder, men Bush och Blair var opåverkbara. Invasionen ledde till uppkomsten av Islamiska Staten.

              

2008 kollapsade marknadsekonomin efter nyliberala spekulationer i USA. Occupy Wall Street tände hopp om en ny ekonomisk världsordning.

Den arabiska våren kunde ha inlett en ny epok i Mellanöstern. Demokrati infördes i Egypten, men den fredliga revolutionen ledde till en övertro på IT och telefoner. I det egyptiska valet segrade ett konservativt islamiskt parti med rötter i landsbygden. Missnöje uppstod bland telefonägarna i Kairo. Militären återtog makten. Sisi blev diktator. Allt är som förr – eller värre.
   Konsekvensen av det ännu pågående inbördeskriget i Syrien blev att Islamiska staten bredde ut sig innan den tvingades gå under jorden.

I bakgrunden: Israel förde tre krig mot Gaza. Tusentals civila palestinier miste livet. Solidaritetsdemonstrationer i Malmö fördömdes för antisemitism. Bistånd till palestinierna med Ship to Gaza stoppades av Israel.
   Under Trump-åren 2016 – 2020 förvärras allt. Irak, Afghanistan, Syrien, Saudiarabien, Egypten, Israel – Palestina. Stormningen av kongressen hotar det som återstår av demokrati i USA.

USA:s uttåg ur Afghanistan efter 20 år blev den händelse som förändrade perspektivet. Men inte för alla. Nu rustar USA, Storbritannien och Australien för ubåtskrig mot Kina.
   Under de tjugo åren har Kina utvecklats snabbt, fått stort inflytande över ekonomierna i USA och Europa, ökat sin makt i tredje världen (särskilt i Centralasien) genom Belt and Road Initiative och rustar för att komma ifatt USA militärt.

Men. Samtidigt som västs fokus och resurser koncentrerats på militär maktkamp och konkurrens om naturtillgångar under de senaste 20 åren, förvärrades klimatkrisen till ett allt överskuggande globalt hot, som kräver omedelbar gemensam handling för att inte bli den tippingpoint, över vilken den mänskliga civilisationen snubblar och störtar i avgrunden.
   En helt ny världsordning av fred, samarbete och bevarande i stället för konflikt, konkurrens och utnyttjande är nödvändig. Genast! Är den möjlig?

Politiken och människorna återtar centrum av Marianne Sonnby Borgström

Global klimatmanifestation på Stortorget
Stortorget fylldes i fredags vid lunchtid av ett myller av klimatdemonstranter. Fridays For Futures lokalorganisation stod bakom lundademonstrationen. Representanter för ett otal olika klimat- och miljöorgansationer fanns representerade på torget med olika bokbord och banderoller, exempelvis Extinction Rebellion, Flex for Future, Naturskyddsföreningen, Jordens vänner och Klimatstudenterna. I den nästan postcovida yran vågade sig lundaborna åter ut för att demonstrera tillsammans.

En av klimatorganisationerna på Stortorget_ Flex for Future som representerar anställda på LU

Stortorget fylldes av hundratals klimatengagerade lundabor. I nästan postcovidtider kan det äntligen åter fokuseras på den i nuläget viktigaste politiska frågan, nämligen kampen mot den globala uppvärmningen. Engagerade talare från de olika organisationerna intog talarstolen och de hundratals åhörarna applåderade ivrigt. Mellan talen spelade ett jazzband från Höör. Slutligen samlade de c:a 500 deltagarna ihop sig till ett brokigt och lite trevligt odisciplinerat demonstrationståg som utgick från Stortorget under huvudparollen ”UPROOT THE SYSTEM”.

Demonstrationens huvudparoll            

Under demonstrationen spelade Röda kapellet. Vill du lyssna hur det lät när Röda kapellet spelade till Klimatdemonstrationen så kan du klicka här.
   Samtidigt som vi i Lund demonstrerade på Stortorget samlades klimataktivister i 25 olika städer i Sverige och hundratusentals människor i nittionio länder runt om i världen deltog i klimatmanifestationen. I Berlin talade Greta Thunberg inför 50 000 människor.

Appelltal och spelning av Röda kapellet på Mårtenstorget
På lördagen samlades Röda kapellet åter. Denna gång för att spela mellan olika appelltal som hölls av representanter för Vänsterpartiet och även av kapellets egna medlemmar. Septembersolen strålade över Mårtenstorget och åtskilliga torgbesökare stannade till en stund och lyssnade på appelltalen och musiken.
Vänsterpartiets riksdagsledamot från Lund, Hanna Gunnarsson, höll det första appelltalet, som passande nog handlade om Vänsterpartiets miljöpolitik och hon fokuserade bl.a. på V:s olika förslag till åtgärder för att minska koldioxidutsläppen till atmosfären.

Hanna Gunnarsson framför sitt appelltal framför Röda kapellet

Vänsterpartiet i Lunds ordförande Steingrimur Jonssons talade om Vänsterpartiets bostadspolitik och speciellt om Vänsterpartiets seger i somras då V genom sitt agerande lyckades stoppa regeringens försök att införa av marknadshyror. Ett annat tal handlade om den styrande kvintettens planer på att göra E22:an sexfilig och V:s kamp för att stoppa denna utbyggnad. Efter det första talet spelade orkestern Staten och kapitalet och efter det andra talet spelade orkestern Falsk matematik.
   Martin Stensson, Vänsterpartiets i Lunds ledamot i Vård och omsorgsnämnden, talade om styrets införande av olika besparingsåtgärder inom äldreomsorgen och vilka effekter dessa haft för de äldre. Han redogjorde för Vänsterpartiets kamp för bättre arbetsvillkor för de anställda och V:s strid mot de ständiga försämringarna för vårdtagarna när det gäller deras vardag i form av färre dagcentraler, dyrare hjälpmedel, minskad städning mm. 
   Owe Svensson, basklarinettist i Röda kapellet, talade om miljövänlig kollektivtrafik som exempelvis spårvägen i Lund. Hans tal hade formen av politisk satir och han gjorde en jämförelse mellan Lunds spårvagnslinje och spårvagnslinje nr 1 i sagan Folk och rövare i Kamomilla stad. Ove sjöng också en melodi ur Folk och rövare i Kamomilla stad med en ny för blåsorkestern specialkomponerad text: Här i lilla Lund är det inte alls så dumt att bo. Oves tal kan du läsa i sin helhet genom att klicka här.
   Bertil Egerö, flöjtist i Röda kapellet och aktivt drivande i en organisation för en human flyktingpolitik, talade om regeringens inhumana flyktingpolitik och Sveriges irrationella utvisningar av unga arbetsföra människor. Han pekade speciellt på den resurs som de nyanlända faktiskt utgör för Sverige
   Bengt Hall avslutade med att göra reklam för Röda kapellets julkonsert den 11 december på Magle konserthus där Röda kapellet kommer att spela specialkomponerad spårvägsmusik. På konserten får vi höra mer om spårvägen i Lund och om Lunds nya vänort, Kamomilla stad.
Rapporterat av Marianne Sonnby Borgström

---

"Staten och kapitalet"

      

För knappt 50 år sedan, år 1972, kom proggbandet Blå tåget med ett dubbelalbum som bland annat innhöll låten "Den ena handen vet vad den andra gör". Texten handlade om hur kapitalismen har nytta av en stark och smidig stat; det vill säga det vidriga samarbetet mellan företagen som hyr ut bostäder och staten som förser hyresgäster som inte klarar av den höga hyran med bostadsbidrag. "Kapitalet höjer hyran och staten bostadsbidragen" sjöng de. Och i refrängen blev det klart: "Sida vid sida tillsammans hjälps dem åt, staten och kapitalet, de sitter i samma båt." Och således kunde man hålla nere lönerna hos arbetande människor.

Omkring 15 år senare tog Ebba grön denna låt, puffade till den rejält och gjorde den till den svenska punkens största nummer: "Staten och kapitalet."

Ja, texten beskrev ett vidrigt samhälle där staten och kapitalet samarbetade.

Det var därför en otrolig upplevelse att se hur man vid regeringsbildandet i januari 2019 hade en punkt i regeringsdeklarationen som handlade precis om denna vidrighet: Man skulle tillåta fri hyressättning i nybyggda bostäder. Klart att det skulle betyda högre hyra. Det är vad bostadsbolagen ville. Men det man inte sa var att staten skulle höja bostadsbidragen. För som hyran är idag så är det många som inte klarar av att betala den

utan bostadsbidrag. Och det skulle bli fler som hamnade i den situationen. För att det inte skulle ske – för att människor skulle kunna bo i de nya lägenheterna – skulle staten höja bostadsbidragen. "Sida vid sida tillsammans hjälps dem åt."

Just nu byggs det mycket nya bostäder i Lund. Väldigt många är hyresrätter. Alla dessa skulle således omfattas av den fria hyressättningen. Hyra som endast bostadsbolagen skulle besluta om.

Men Vänsterpartiet – som släppt fram denna regering – sa mycket klart att här går gränsen. Går regeringen över denna röda linje så har regeringen inte Vänsterpartiets förtroende. Och därmed hade regeringen en majoritet i riksdagen emot sig.

Antagligen trodde inte regeringen på Vänsterpartiets ord. Vänsterpartiet, "sossarnas dörrmatta", skulle aldrig fälla en socialdemokratisk regering. Även om det hade skett tidigare så hade regeringen antagligen glömt februari 1990 när regeringen lade fram en proposition om bland annat lönestopp och strejlkförbud, och gjorde den till en kabinettsfråga och hotade avgå om inte riksdagen röstade för förslaget. Vilket Vänsterpartiet inte gjorde och regeringen avgick. Att det vid den tidpunkt inte fanns något annat regeringsalternativ i riksdagen gjorde att den socialdemokratiska regeringen kunde återinträda nästan oförändrad två veckor senare. Utan propositionen om lönestopp och strejkförbud.

Nu upprepade sig historien. Vänsterpartiet visade att det inte är någons dörrmatta. Vänsterpartiet visade att i frågor som är viktiga för svenska folket så kan man lita på Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet tryckte på den röda knappen vid voteringen i riksdagen om förtroende för regeringen. Vänsterpartiet röstade rött. Vänsterpartiet sa nej!

Sedan vet vi alla hur det blev. Regeringen återinfördes, utan förslaget om fri hyressättning i nybyggda bostäder.

Vänsterpartiet visade att det är ett parti man kan lita på.

---

"Falsk matematik"

Det ska för alla vara enkelt och smidigt att ta sig till jobbet. Oavsett om man bor nära arbetsplatsen – vilket är att föredra eftersom man då kan cykla eller gå – eller lite längre bort och måste pendla med tåg, buss eller egen bil.
   Problemet uppstår när man bor utomsocknes och vill åka bil till arbetet flera kilometer bort. Åka själv i sin bil. Att man dessutom har en stor bil som tar plats, flera kvadratmeter. Till jobbet på morgonen, hem igen på eftermiddagen. Och det gäller inte bara en person. Det är hundratals personer, kanske tusentals, som det handlar om. Klart att sådana transporter inte är hållbara.
   Det visar sig också att det blir trångt på vägarna. Oavsett om man kommer från Staffanstorp, Malmö, Lomma–Bjärred eller Kävlinge. Det blir propp på vägen in till och från arbetet i Lund.

Hur gör man då? Man breddar vägen. Självklart! Yesss! Lysande! Mer plats till de ensamåkande.

Men den lösningen håller inte. Forskningen visar att så fort man breddar en väg så ökar biltrafiken. Jag tror vi alla har sett bilder från Kalifornien av 12-filiga motorvägar där allt står still. Hur många filer ska man ha för att allt ska fungera som man önskar?
   Problemet är att de som förespråkar breddning av vägarna lyssnar inte till vetenskapen. De tror att ju bredare vägar desto smidigare blir framkomligheten. Men det är falsk matematik. Ska det vara så svårt att fatta?

Trafiken på E22 har räknats före pandemin till ca 38 000 bilar per dygn. Som fördelas på 4 filer, 2 åt vardera hållet. Eftersom trafiken inte fördelas jämnt på dygnet uppstår problem på morgonen och på eftermiddagen. Nu vill man lösa problemet med att bygga ytterligare filer så vägen totalt ska bli 6 filer. Men samtidigt finns en prognos som talar om att trafiken om 20 år har vuxit till 60 000 bilar per dygn. Mer än 50%! Och då blir det ännu mer trängsel på E22 än vad det i dag är.
   Att bredda E22 för att lösa dagens trafikproblem bygger på falsk matematik. Ska det vara så svårt attfatta? Om man däremot analyserar problemet så kommer man fram till att det inte är vägen som är för smal. Det är bilarna som är för många. Lösningen ligger i att minska biltrafiken.

Vänsterpartiet har i kommunfullmäktige lagt fram flera olika motioner som alla syftar till att lösa trafikproblemen på E22. En av motionerna handlade om att utreda införande av trängselavgift på E22 mellan Malmö och Lund. En avgift på exempelvis 50 eller kanske 100 kr skulle definitivt uppmuntra till samåkning. Om man istället för att köra själv i sin stora bil samåker med andra kanske det blir 2–4 i varje bil. Således blir det ca 19 000 eller 9500 bilar per dygn istället för 38 000 bilar. Eller om fler åker kollektivt, buss, tåg, spårvagn. Då löser vi trängselproblemen. Men Vänsterpartiets alla motioner om E22 har röstats ner.

Det är inte endast trängseln på E22 som är problemet. Bullret är enormt. Det finns vetenskap som konstaterar att trafikbuller är en stor dödsorsak i urbana miljöer. Elbilar är inte ett dugg tystare när de rullar på vägarna. För det är inte motorljudet som hörs i första hand. Det är friktionen mellan däck och asfalt som genererar bullret. Och det kommer att förbli oförändrat även när bensin- och dieselbilar inte finns längre.
   Som inte detta vore nog så finns mängder med giftiga ämnen som biltrafiken genererar. VA–SYD varnar för fultvätt av bilar eftersom smutsvatnet kan innehålla flera tungmetaller och gifter, såsom kadmium, bly, nickel, krom och zink.

De som drabbas är framför allt människor som bor nära de stora trafikleden. Konstigt att kommunpolitiker inte tänker på sina väljare när de bestämmer att bredda vägarna framför allt för utomsocknes bilister.

Vänsterpartiet vill lösa trafikproblemen. Att man tar sig till jobbet på ett annat sätt än körande själv i sin stora bil. Det är det som är lösningen. Vi säger nej till breddningen av E22. För breddningen bygger på falsk matematik. Ska det vara så svårt att fatta?  

---

Lunds nya vänort

Jag tänkte berätta lite om Lunds nya vänortssamarbete med Kamomilla stad. Som ni vet har man en spårvagnslinje i Kamomilla som heter linje ett precis som här i Lund och det knyter oss samman och ger tillfälle till utbyte i en del spårvagnsfrågor. Kamomillas borgmästare var faktiskt här helt nyligen på besök. Deras spårvagn är ju väldigt gammal, säkert 70+, och det vet ju, åtminstone en del av oss, att vid den åldern börjar behoven av omplåstring göra sig påminda, man blir skör helt enkelt. Nu var Kamomillas borgmästare här för att hämta lite inspiration inför en nödvändig upprustning av sin spårvagn.

Annars är ju Kamomilla mest känd för sina rövare, måste man säga. Fast nu finns det ju folk i Lund som också lever rövare, så det finns utrymme till lite utbyte också i rövarpolitiken. Det var i detta sammanhang som vår borgmästare gjorde sitt famösa uttalande. Han hade bjudit Kamomillas borgmästare på en bit mat och mys när rövarpolitiken kom på tal. Då utbrister han plötsligt: ”våra rövare har neandertalsfasoner”. Några sekunders tystnad utbredde sig vid bordet innan man tagit in budskapet. Kamomillas borgmästare samlar sig dock relativt snabbt, håller artigt med, som man gör i vänortssammanhang. Han säger att han förstår att om man skall röva i Lund bör man naturligtvis använda modernare fasoner, så att man inte förolämpar befolkningen. Annars, säger han, liknar det mycket hur det brukar gå till hemma i Kamomilla.

Om rövarna är osams samlas de bakom dasset och gör upp och sedan är det bra med det. Det är sällan hospitalet behöver engageras och polismästaren som ofta sitter på stadens konditori med en kopp kaffe och ett riktigt gott wienerbröd, tycker inte att man måste avbryta den goa stunden bara för att rövarna bråkar. Vår borgmästare bara gapar storögt. Kan man verkligen ha en så avslappad attityd i rövarpolitiken, tänker han. Ja, visst kan man fundera över det och säga vad man vill om vänortssamarbete – det ger i alla fall vidgade perspektiv.

Så kommer vi till kulturutbytet. Vid besöket fick vi en sång som de brukar sjunga i Kamomilla när det känns riktigt trevligt och bra. Det intressanta är att när de i sångtexten ska framhålla ett viktigt trivselskapande element i staden, då lyfter man fram spårvagnen. Och det är ju lite så vi gör i Lund också. Spårvagnen ska bli en myskatalysator för allt det andra som Lund vill bli förknippad med; forskning, utbildning och innovativa spetsföretag – ja, och Röda Kapellet förstås. Spårvagnen har blivit en myskatalysator också för oss och nu satsar vi för fullt på spårvägsmusik med målet att ha en spårvägsmusikkonsert den 11 december med kompositören och dirigenten Håkan Carlsson. Boka in det datumet redan nu så att ni inte missar det.

Kamomillasången får bli ett litet smakprov. Vi har anpassat den för Röda Kapellet och justerat texten lite för att det ska framgå att den nu handlar om Lund: ”Här i lilla Lund är inte alls så dumt att bo”. Röda Kapellet varsågoda!

Friday for Future alla fredagar

 

Manifestation för systemändring, för levande skogar, för jämlikhet i omställningen. I Lund presenterar sig olika miljöorganisationer, det blir musik av jazzgrupp och Röda kapellet. Som avslutning blir det demonstrationståg genom Lund.
12:00 Klimatmässa
13:30 Demonstrationståg           

Röda Kapellet på torgen

 

Fridays for Future Miljömanifestation enligt tidigare koncept Stortorget, fredag 24 september klockan 13:15
Appellmöte Sedvanligt torgmöte Mårtenstorget, lördag 25 september klockan 11:00             

Vänstern ökade mest

 

Vänstern ökade mest i kyrkovalet, 4 procent, och nådde därmed totalt 7,3 procent av rösterna. En som  gladdes åt framgången var Jonas Sjöstedt.
   Socialdemokraterna blev  trots en viss nedgång största parti med  27,6 procent.
   Trenden var densamma i Skåne. Vänstern fick 5 mandat i Lunds stiftfullmäktige, en ökning med 2 mandat. Antalet mandat till kyrkomötet blev 18, en fördubbling jämfört med valet 2017.
   Det extrema högerpartiet AFS fick 3 mandat.
   Den förre kyrkoherden i Klostergårdens församling Fredrik Modéus - nu biskop i Växjö -  kommenterar deras intrång: ”Det här är en varningssignal. Det är viktigt att de inte står oemotsagda i debatten.”

I Lunds pastorat fick Vänstern - som under förra mandatperioden saknade representation - 15 procent av rösterna och 5 mandat. En viktig framgång!
   SD åkte ur Lunds pastorat eftersom de glömt att lämna in sin lista.
   Socialdemokraterna och Vänstern utgör tillsammans med ett par miljöaktiva grupper en majoritet i  Lund.           

Samråd om regional avloppsrening i Lund-Malmöregionen

 

Rädda dammarna!
Lund växer och mängden avloppsvatten ökar. Reningen måste utvecklas, bland annat för att få bort läkemedelsrester och annat farligt avfall. Den mekaniska, biologiska och kemiska reningen i Källby reningsverk uppfyller dagens krav. Den avancerade rening som krävs i framtiden kan utvecklas inom nuvarande anläggning.

   Källby reningsverk är en förutsättning för Höjeå naturskyddsområde. De stora dammarna med renat vatten längs Höje å utgör livsmiljö för ett rikt fågelliv. 
   För att behålla dammarna krävs ett stadigt vattenflöde. Det garanteras tack vare Lunds stora och växande befolkning som brukar alltmer vatten från sjöar i Skåne och Småland. Vattnet passerar bostäderna och renas i Källby, innan det flyter ut i Lommabukten.

VA Syd planerar att bygga ett moderniserat reningsverk i Sjölunda, Malmö. För att dela kostnaderna med Lund vill man lägga ner Källby reningsverk och i stället bygga en väldig avloppstunnel under åkermarken till Sjölunda. För lundaborna skulle kostnaden för reningen mer än fördubblas.
   Om planerna genomförs kommer vattenflödet genom dammarna i Källby upphöra. Det talas om att ersätta det renade vattnet från Källby reningsverk med dagvatten från Lunds gatunät. Det vattnet är smutsat av asfalt och avfall från gatutrafiken och skulle förgifta fågellivet och  skada miljön i Höjeå Naturskyddsområde.
   VA Syd inbjuder till samråd fram till den 3 november. Det ger alla chansen att uttrycka sin mening.
Läs mer på »

Beslut om kongressanläggning: den gamla tingsrätten hotas av Ulf Nymark

 

Som framgår av dagspressens lokala sidor fattade byggnadsnämnden i början av veckan beslut om inriktningen på detaljplanearbetet för en kongress- och hotellanläggning väster om Lund C, där Klosterkyrkan och gamla tingsrätten ligger.
   Beslutet föregicks av en omröstning om att helt avbryta planarbetet. För avbrytande röstade FNL och V. Detta förslag avvisades av nämnden. Två förslag till inriktning fanns efter detta ta stallning till.

Möjliggör rivning av gamla tingsrätten
Ett förslag på inriktning kom från S, M, L, C. De samverkande partierna föreslog en storskalig anläggning som kan svälja 2000 konferensdeltagare. - 25 procent större än kongressdelen i Malmö Live!. För att få plats med en så stor anläggning öppnar förslaget för att riva hela den gamla tingsrätten. ”Möjligheten att bevara äldre delar av den gamla tingsrätten ska beaktas”, lyder formuleringen. De fyra partierna vill också att parken i områdets södra del ska bebyggas. Ingen begränsning av byggnadernas höjd fanns med i förslaget på ett undantag när: i Klostergatans förlängning vid Klosterkyrkan förespråkar förslaget en byggnadshöjd lägre än kyrkans torn. I förslaget ingår också att planera för 450 nya p-platser för bilar.

MP-förslag: bevara tingsrätten – inga nya parkeringar
Mot detta förslag stod ett MP-yrkande som i huvudsak gick ut på att:
 • hela den gamla tingsrätten ska bevaras
 • antalet parkeringsplatser i området inte ska utökas
 • parkytan söder om den gamla tingsrätten inte ska bebyggas
 • maximal byggnads i hela området inte ska överstiga 4-6 våningar
 • byggnadshöjden i förlängningen av Klostergatan ska vara lägre än Klosterkyrkans torn
 

Inget felröstande av SD
Miljöpartiets förslag fick i omröstningen stöd enbart av Vänsterpartiet. FNL och KD la ner sina röster. De fyra samverkande partiernas förslag fick stöd från SD och nämnden beslutade således i enlighet med detta förslag. Att SD:s representant i nämnden, Dragan Brankovic, skulle ha röstat fel av misstag, som deras partiföreträdare Victoria Tiblom nu hävdar i Sydsvenskan, är att vara ytterst ovarsam med sanningen. Brankovic var i högsta grad medveten om vad omröstningarna gällde och var aktivt pläderande och yrkande för S, M, L och C-förslaget.

Omprövning?
När byggnadsnämnden i december 2019 beslutade att dra i gång en detalj-planeprocess för kongressanläggningen var MP det enda parti som sa nej till att planera för en anläggning i detta område. Efter att nämnden ändå beslutat om att en planläggning skulle starta har partiets inriktning varit att så långt möjligt påverka utformningen och omfattningen av anläggningen i enlighet med vad partiet yrkade vid detta nämndsammanträde. När nu planarbetet tagit en helt annan riktning än den av MP föreslagna är det nog inte en alltför djärv gissning att MP kommer att ta upp en diskussion om att ompröva sitt ställningstagande till projektet.
Ulf Nymark, nybliven MP-ledamot i Byggnadsnämnden

Veckan i riksdagen: Pandemilagen och budgetdebatt av Hanna Gunnarsson

Veckan i riksdagen började med budgetdebatt på måndagen. Samma dag som regeringen lämnar sin budget till riksdagen hålls en allmän budgetdebatt mellan de ekonomisk-politiska talespersonerna och finansministern. Sedan följer en två veckor lång motionstid (som vanligt i riksdagen) då partierna får komma med sina egna förslag i form av motioner. Beslutet om budgeten fattas sedan i november, efter att finansutskottet har berett alla motioner. Det var såklart Ulla Andersson som deltog i budgetdebatten för Vänsterpartiet, och den går att se och lyssna på (den finns även teckentolkad!) här.

På höstens första votering fattades några viktiga beslut. Dels en förlängning av “pandemilagen” med ytterligare några månader fram till januari 2022. Lagen ger regeringen möjlighet att vidta åtgärder för att minska smittspridningen, men tack vare vaccinationerna så hoppas vi ju att den inte behöver användas mer. Men den finns ändå om ifall att. Alla partierna var eniga om förlängningen, med krav på en avstämningen halvvägs (i november). Och dels att det ska införas möjlighet att ge böter även för “liten” nedskräpning, till exempel om man slänger fimpar eller tuggummin på gatan. Det är ett väldigt bra beslut, denna nedskräpning är ju väldigt vanligt förekommande. Även om det såklart är svårt att ställa någon till svars för nedskräpning om det inte gjorts precis framför en polis, är det en viktig signal till alla att detta inte är acceptabelt.

Även den här veckan deltog jag i torsdagens frågestund med ministrarna. Denna gång frågade jag ministerns för högre utbildning om den stora höjningen av räntan på CSN-lånet. Studielånet är ju ett lån med mycket låg ränta, vilket är bra eftersom det ger många möjlighet att studera utan att skulderna drar iväg genom höga räntor. Det blir en låg tröskel till studier och breddar rekryteringen av studenter, vilket ju är otroligt viktigt. Lyssna här, (klicka på mitt namn). 
   För den som vill lyssna på fler seminarier från riksdagen (jag tipsade om några förra veckan också) hölls det denna veckan ett seminarium om Dag Hammarskjöld och tjänstemannens ansvar. Riksdagen tar ofta tillfället att uppmärksamma högtider eller minnesdagar som kan kopplas till demokrati på olika sätt, vilket känns väldigt viktigt och fint. Seminariet finns här.
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund 

Skogsbruk som jordbruk av Gunnar Stensson

 

Det finns många skillnader mellan den brukade skogen och naturskogen.
Bild: Rose-Marie Rytter

Jag var hemma i Älghult förra veckoslutet. Vägsam-fälligheten, det vill säga jordägarna i Fjärdingsmåla, Kvartebo, Brandstorp, Höneskruv och Silvereke. hade samlats. De smala, krokiga och backiga skogsvägar som förbinder byarna skulle besiktigas och repareras efter årets regn och slitage. De hade trafikerats av skogsmaskiner, traktorer, vägskrapor och timmerlass som lämnat djupa spår.
   Karlarna pratade om det moderna skogsbruket. Deras förfäder har i generationer ägnat sig åt jordbruk. Den nya generationen är skogsbrukare, även om somliga fortfarande har några kor som betar i hagarna.
   De gillade Centerpartiets förslag att  stärka äganderätten över skogarna. Det var bäst för klimatet, menade de. Kalhugg ett halvt hektar tallskog, plantera nya tallar och vänta sedan i 80 år. Då är tallarna fullvuxna och ska avverkas. Medan de vuxit har de fångat upp massor med koldioxid. Kalhugg en ny bit skog vart eller vartannat år, så har du både arbete och inkomst.
   Skogsbruket är samma sak som jordbruk med den skillnaden att det handlar om långa odlingsperioder. 80 år. Därför är äganderätten viktig.

Först de senaste årtiondena hade de små skogsägarna insett att deras skog utgör en rikedom. Ägorna är visserligen inte stora, men väl hanterade kan de ge ett långsiktigt levebröd. Vändpunkten i det småländska skogsbruket  var nog orkanen Gudrun som fällde ofantligt mycket skog. Under det mångåriga uppröjningsarbetet hade de fått tillgång till moderna, osannolikt effektiva skogsmaskiner.

Blomkålssvamp

Vi ägnade dagarna åt att gå runt i ”våra” skogar och leta efter bär och svamp som vi gjort i årtionden. De gamla stigarna var fördärvade av skogsmaskinerna. Breda traktorspår ledde till uppsamlingsplatserna där lastbilarna hämtade timret.
   Riset gjorde kalhyggena svårframkomliga. Tallplantagerna var enformiga och fattiga på blåbärs- och lingonris, ormbunkar och vitmossa, kantareller och soppar.
   Lyckligtvis finns mycket naturskog kvar. Inte urskog, men blandad skog som fått växa fritt, ibland i hundra år eller mer. Sådan skog kommer alltid finnas i det småländska höglandet eftersom det finns  rullstensåsar och områden med flyttblock och stenhögar som är så besvärliga att de moderna maskinerna inte kan ta sig fram.
   Där klev vi omkring mellan stenblock, vissna ormbunkar, fallna träd och mossa. Där hittade vi kantareller, Karl-Johan och andra soppar. På ett ställe intill en död tall stod tre jättelika blomkålssvampar, sådana som väger flera kilo och som man inte hittar varje år.

Jag har levt ett långt liv med skogen, fällt skog, kört timmer, jobbat på sågverk och planterat skog både i Norrbotten och Småland. Jag vet vilken utomordentlig råvara trä är. Kring Bottniska viken består städerna av trähus. I Växjö och nu också i Stockholm har man byggt höghus av trä.
   Min uppskattning av trämaterial för många ändamål gör mig kluven. Jag vill bevara naturskogen, men jag vill också att man använder trä till hus och möbler och mycket annat.
   Henrik Teleman som jag lärde känna i vpk Lund på 70-talet var arkitekt, om jag minns rätt. Han var också besatt av trä. I Virserum byggde han en monumental utställningshall av trä. Väggar och tak består av en sorts papper som släpper in dagsljuset. Byggnaden ser ut som om den kunde blåsa bort, men den har stått i över 40 år nu. Jag brukar besöka den varje sommar, alltid lika imponerad.

Biologiskt kön eller könsidentitet? av Bengt Hall

Efter att ha streckläst Jonas Sjöstedts memoarer ”Allt kommer att bli bra” så börjar jag läsa Kajsa Ekis Ekmans ”Om könets existens”. Jag har inte kommit så långt ännu, men tillräckligt för att adre-nalinet ska poppa upp. Utan att ha reflekterat speciellt djupt har jag lagt märke till att begreppet könsidentitet är på modet. I sin regeringsförkla-ring häromdagen deklarerade Löfven att ”en modern köns-tillhörighetslag kommer innan mandatperiodens slut”. Jonas Sjöstedt krävde 2018 att ett tredje juridiskt kön skulle utredas och möjliggöras. Det ska ses som ett bejakande av transpersoner, dvs personer som vill byta kön.

Ekis Ekmans bok beskriver trenden att var och en själv ska få bestämma sitt kön. Kön har inte något med kroppen att göra utan är en känsla. Varje pojke som gillar rosa klänningar och känner sig som en flicka ska kunna klassificeras som flicka. Och få nytt personnummer. Detta ses av många som progressivt. Nu ska alla få vara sig själva. Men jag misstänker att i själva verket befäster inställningen de traditionella könsrollerna. Ett exempel är författaren Fredrik Ekelund som kom ut som transperson. Hans kvinnliga jag heter Marisol. Så här beskriver han sig själv:
   Som Fredrik vill jag alltid prestera, alltid åstadkomma saker och ting. Marisol är lugnare, mer harmonisk, hon låter världen komma till henne. Som Marisol är jag inte lika offensiv, om vi pratar fotbollsspråk. Om jag som Fredrik får bollen finns det bara en tanke i mitt huvud, det att göra mål. Men om jag hade varit Marisol där på planen hade jag nog nöjt mig med en och annan snygg dribbling.
 

Fredrik Ekelund – Marisol M            

Könsrollerna förstärks. Mannen är aktiv, kvinnan passiv, mannen agerar, kvinnan väntar, mannen gör mål, kvinnan spelar bara för att det är snyggt. Kajsa ger många exempel på samma sak. Kön bestäms inte av kroppen utan av våra beteenden. Istället för att tillåta att mannen får vara kvinnlig och vice versa så blir befästandet av könsidentitet uppenbarligen en återgång till traditionella könsroller. Kanske är det signifikativt att Marisol utsågs till kulturchef på den nya nationalkonservativa tidningen Bulletin?
   Att förbättra situationen för transpersoner är i högsta grad rimligt. Men det finns en rad komplikationer i synnerhet när det gäller könskorrigeringar. Det framkommer senare i boken. Jag fortsätter läsa med stort intresse och stor förvåning.

Socialdemokraternas partistyrelse: Förbjud vinster i skolan av Gunnar Stensson

Inför socialdemokraternas partikongress läggs äntligen förslag till den avgörande reform som krävs för att rädda det sjunkande svenska skolskeppet! Vinstuttaget ska stoppas. Det handlar inte bara om pengar. Marknads-skolan segregerar och utarmar svensk skola på alla områden. Alla vet det.
   Annie Lööf vet det. Ulf Kristersson vet det. Jimmie Åkesson vet det. Ebba Busch vet det. Nyamko Sabuni är kanske så förblindad att hon inte vet det. Deras väljare vet det.
   Men många av dem sväljer missnöjet, eftersom de samtidigt tror att deras egna barn på kort sikt kan gynnas av den ökande skolsegregationen.

Academedia är den ledande friskolekoncernen med 12 miljarder i omsättning, 290 grundskolor, 78 grundskolor och 140 gymnasier. 
   Academedia expanderar genom att med sina skattepengar köpa upp mindre skolor och konkurrenter och vinstoptimera verksamheten.
   Lärarna åläggs att leverera högt betygsgenomsnitt – glädjebetyg. Klädkoder och undervisning på engelska är andra marknadsknep. Billiga outbildade lärare, minskad lärartäthet, besparingar på resurspersonal och skolbibliotek höjer vinsten.

Skolpengssystemet utnyttjas på många sätt. När friskolan lockar elever från till exempel Klostergårdsskolan följer skolpengen med. Ingenting i klassundervisningen har blir mindre kostsamt, men resurserna minskar. Följden kan bli att skolan blir mindre attraktiv och förlorar fler elever, samtidigt som skolpengarna går till friskolan – och kanske hamnar i ett skatteparadis.
   Friskolor som gått i konkurs tvingar kommunerna att ta ansvar för eleverna. Det ökar kommunens kostnader. Utredningen ”En mer likvärdig skola” (SOU 2020:28) konstaterar att kommunerna haft merkostnader på drygt 8 procent till följd av sitt större ansvar för skolan och eleverna.
   Lund har antagit en motion från V som kräver att lagstiftningen ändras så att detta missförhållande ändras.

Skolinspektionen godkänner i stort sett alla etableringar av nya friskolor. Från mina år i Utbildningsnämnden minns jag att vi nästan aldrig lyckades stoppa en oönskad friskola. Samtidigt som  skolan kommunaliserades fråntogs kommunerna rätten att planera skolutbudet.
   Men vi lyckades ju förhindra en segregerande privatskola i Annehem förra veckan.
   När förslaget om förbud mot vinstuttag blev känt sjönk Academedias aktievärde med tre procent.
Det gäller att få ner det till 0!

Att läsa:
Folkviljan nr 4, 2021, Marknadsskolan ifrågasätts.
Marcus Larsson, De expansiva: en bok om skolmarknadens vinnare – och förlorare. Tankesmedjan Balans.
  
PS. Sydsvenskan är för vinstuttag ur de svenska skolorna.
I dagens (23/9) huvudledare skriver tidningen: ”Med totalstopp för vinstuttag skulle otaliga välskötta och uppskattade friskolorsnart läggas ned. Därmed skulle elever och föräldrar också få mindre valfrihet och oftare sakna alternativ där offentligt drivna skolor dras med kända problem.”
   Välskötta och uppskattade friskolor och problematiska kommunala skolor alltså! Överklassens barn måste ha frihet att välja bort underklassens skolor. Det kallas segregation. Jämlikheten har mäktiga fiender!