2022-10-13

Iranska demonstranter dödas — kräv att regeringsstyrkor upphör med våldet

59 060 underskrifter hittills. Vårt mål: 100 000
Aktionsperiod: 23 september - 31 oktober 

           

Efter 22-åriga Jina (Mahsa) Aminis död pågår landsomfattande protester i Iran. Protesterna slås just nu brutalt ner av iranska myndigheter. Amnesty har kunnat bekräfta flera demonstranters död. Och våldet fortsätter. Nu måste det internationella samfundet omedelbart agera. Skriv under brevet för att ställa dig bakom våra krav till svenska utrikesmininstern!

Höstäpplen

 

Grenarna bågnar under höstens sista äpplen. Där hänger de, tunga och blanka, röda och gröna, söta och sura. På marken ligger de och ruttnar sakta. Insekter och fåglar tar tillvara dem. För länge sedan – på 1940-talet – brukade vi klättra in i de mörka trädgårdarna och knycka äpplen. Ibland blev vi upptäckta av arga husägare. Äppleträd växer också på allmän mark. Idag gick vi ut åt Knästorp och plockade en kasse äpplen som blåst ner de senaste dygnen. Med COOP-pris skulle de ha kostat ett par hundra.         

Mångmiljonkrav för ingenting

 

Ibland kostar det att avstå. VA Syd kräver Lunds kommun på 151 miljoner för att kommunen i mars i år beslutade avstå från projektet att bygga en avloppstunnel till Sjölundaverket i Malmö tvärs igenom åkermarken mellan Lund och Malmö.
   Lund vill inte exploatera åkerjorden utan fortsätter att rena sitt avloppsvatten i Källby reningsverk. Det räddar Höje å naturreservat och de fågelrika dammarna.
   Och vi betalar inte, vi betalar inte. Åtminstone inte för Sjölundaprojektets framtida kostnader, vilket VA Syd kräver. Varför skulle vi?
   Vi kommer att få höra mer om konflikten. Läs Alexander Kuprijanos artiklar i Sydsvenskans lundadel 12 och 13/10.          

Snart får vi kanske en statsminister av Hanna Gunnarsson

Vi väntar på en regering… Kristersson fick, som ni säkert sett, ytterligare två dagar och ska lämna besked fredag förmiddag. De allra flesta tror väl att det är klart då och det gör att vi kan rösta om statsminister på måndag. Vi är ju vanligtvis inte i riksdagen på måndagar, och det var, med såhär kort varsel, lite av ett äventyr att boka biljett upp till Stockholm på söndag. Jag fick pussla ihop med olika biljetter för fyra olika sträckor Lund-Stockholm…


Igår, onsdags, hölls mandatperiodens första ärendedebatt i riksdagens kammare, och det var försvarsutskottet som fick börja! Det hela var både spännande och inte på samma gång. Försvarsutskottet har gjort något så ovanligt som att avslå en subsidaritetsprövning av ett EU-ärende. När EU vill göra nya saker så måste de nationella parlamenten godkänna att frågan ska hanteras på EU-nivå. Oftast är det bara formalia, men denna gång har Sveriges riksdag faktiskt sagt nej till att frågan ska flyttas till EU! Det hela handlade om upphandling av försvarsmateriel (vapen alltså), där vi var ett enigt utskott som sa att detta sköts bäst av de enskilda länderna och inte på EU-nivå. Debatten var väl inte så spännande i sig, om man inte är EU-nörd. Ni kan lyssna här om ni vill, (klicka på mitt namn om ni bara vill höra mitt anförande).
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund  

SD-regeringen vill stoppa höghastighetstågen

 

Sedan 1990-talet har tågresandet mer än fördubblats. Tåg med olika hastigheter behöver separeras. Godståg på spår för persontrafik sänker hastigheten. Godståg kan inte köras på brobanor. Brobanor kan byggas på halva tiden jämfört med banvallar. Brobanor innebär minskad omsättning med jord- och bergmassor, minskad risk för översvämning, minskat spring på spåren och större framkomlighet under järnvägarna.
   Karin Svensson Smith: På många sträckor är det så fullt att inga fler tåg får plats. Spårsystemet måste byggas ut. SDS 10/10

Vinst utan arbete av Gunnar Stensson

 

Mellan 1997 och 2012 avskaffades förmögenhetsskatten, arvsskatten och gåvoskatten.
   Dessa beslut har lett till högre vinst på egendom. Vinsten har sedan investerats i mer egendom vilket drivit upp priset på egendom ännu mer.
   Den ekonomiska ojämlikheten har växt mer i Sverige än i alla andra OECD-länder.
   USA och Storbritannien har mycket högre egendomsskatter.
   Nordeas chefsekonom Annika Winsth menar att det största misstag Anders Borg gjorde under sin tid som finansminister var när han ersatte fastighetsskatten med en låg avgift utan att samtidigt ta bort ränteavdraget.
   ”Det gynnade alla med dyra fastigheter då de både fick lägre skatt och behålla ränteavdraget.
   Jag sa till Magdalena Andersson att man borde titta på fastighetsskatten och höja den. Hennes svar var att det inte går att vinna val på en fastighetsskatt.”
   Emma Leijsne, Vi har haft det lite för bra lite för länge. SDS 9/10

Kommentar: Kvadratmeterpriset gick upp med 435 procent mellan 2000 och 2021. Det har gjort mig rik utan att jag rört ett finger. Sådan är kapitalismen.

Ångkraft, socker och elproduktion av Ann Schlyter

 

Jag är ångnostalgiker. För mig är sommarens höjdpunkt att åka med Å/F Kuriren, som numera har hemmahamn i Smedjebacken. Båten byggdes 1874 på Göteborgs Mekaniska verkstad på beställning av Fagersta bruk och gick som bogser- och passagerarbåt på Strömsholms kanal fram till 1960. Efter ett par år togs den över av ett gäng ungdomar och jag blev en av de lyckliga delägarna. Varje sommar eldade vi i pannan och gled fram över sjöar och genom kanaler. Men var sak har sin tid och 2007 överläts den till föreningen Barkens ångbåtar, där den har renoverats till sin ursprungliga glans. Förlåt denna utläggning. Den triggades av att jag har varit på en invigning av en modern tillämpning av ångkraft.

            

Kraftringens värmekraftverk och sockerbruket i Örtofta skiljs åt endast av järnväg och väg. Nu leds ånga i en ledning under dessa från den fossilfria kraftvärmeproduk-tionen till sockerproduktionen. CO2 utsläppen från sockerproduktionen som hittills drivits med naturgas minskar med ungefär en fjärdedel, dvs 17 000 ton per år. Ett fint exempel på lokalt samarbete i hållbarhetens tecken. Det blev en dyr investering, men som troligen lönar sig även rent ekonomiskt på sikt. Dessutom blir det en signal till betodlarna, att detta Skånes sista sockerbruk inte kommer att läggas ner.

Som styrelseledamot i det kommunala bolaget Kraftringen får jag mycket frågor kring elpriser. Och det är verkligen inte lätt att svara. Det finns så många osäkerheter, så inte ens experterna vet vad som händer dag för dag. Många tror att Kraftringen nu gör stora vinster nu, men så är det inte. Främst beror detta på att bolaget inte är någon stor producent av el. Bolaget producerar främst fjärrvärme och äger och underhåller elnätet. Genom elhandel förser man kunderna med el. Och elhandeln idag är en mycket riskfylld verksamhet som kräver stora garantibelopp, och den inköpta elen kan ha högre pris än vad kunderna med fastprisavtal betalar.

Vänsterpartiet har ett utmärkt och absolut genomförbart förslag för att få bort de stora skillnaderna i elpris i landet. Liksom i Tyskland skulle Sverige kunna ha ett enda elområde med ett Sverigepris. Det är faktiskt den svenska regeringen som bestämmer om elområdena, de kan inte dikteras från EU. Man kan inte heller skylla prisskillna-derna på att överföringskapaciteten från norr till söder är otillräcklig, vilket är ett faktum, som också faller tillbaka på regeringarnas tillkortakommanden och ointresse för Sveriges södra delar. När jag får höra att Sverige är självförsörjande på socker och att allt produceras i Skåne, tänker jag på förslaget att införa prisområden för socker och spannmålsprodukter. Men det är kanske en alltför billig poäng.

I alla fall är det läge att öka den fossilfria elproduktio-nen i södra Sverige och det har Kraftringen fått i uppdrag av ägare och styrelse att bidra till. Bolaget arbetar nu på förslag om hur detta ska gå till. Preliminärt räknar man med investeringar på nio miljarder under nio år. Dels kan man bygga till kraftvärmeverket i Örtofta. Det bidrar i huvudsak till fjärrvärmen, men indirekt bidrar det till elförsörjningen eftersom fjärrvärmen blir ett konkurenskraftigt alternativ till eldrivna värmeväxlare. Sen kan man tänka sig mycket fler solpaneler både på tak och i solparker. I Kraftringens första nyligen invigda solpark utanför Klippan står panelerna så högt och glest att marken samtidigt fungerar som betesmark för får. Det finns också plats för många fler vindmöllor i Lunds kommun. Slutligen kan biogasproduktionen öka, gärna i olika lokala samarbeten, kanske med restprodukter från sockerbruket.
   Det är faktiskt mycket roligt att sitta i styrelsen till Kraftringen.

Vi klarar inte klimatmålet av Gunnar Stensson

Tanken på vad ett misslyckande att klara klimatmålet skulle innebära är en utgångspunkt i Ståle Holgersens nya bok, ”Krisernas tid. Ekologi och ekonomi under kapitalismen”, Daidalos 2022.
   Det är en tanke jag liksom många andra har förbjudit mig att tänka. Jordens upphettning måste stoppas vid 1,5 grader inom tio år. Förödandet av jordens resurser måste upphöra. Punkt.
   Vad Holgersen föreställer sig är något mycket enkelt. Det globala kapitalistiska samhället fortsätter som hittills. Det agerar i samma takt och på samma sätt som hittills. Det globala ekono-miska systemet fortsätter som hittills. Kapitalism. Neoliberalism. Fortsatt tillväxt. Fortsatta utsläpp. Fortsatt upphettning. 1,5.1,7. 2, 3, 5 grader. Fortsatt vinst på bekostnad av människorna i syd. Fortsatt exploatering tills planeten blir obeboelig.
   Den katastrofala utvecklingen möjliggörs av fortsatt passiv anpassning till det rådande samhällssystemet i de relativt svala och rika länderna i norr. Okej, det går inte längre att förneka klimatkrisen, men den finns nästan inte här. Inte än. Inte nu. Visst orsakar den problem i världens rikaste land Norge. Men det går att hitta lösningar tills vidare De är kanske dyra. De kan bekostas med exporten av fossila bränslen. Det går att fortsätta med kreativ tillväxt. Elbilar. Batterier som bygger på mineraler som finns i syd.
   På det sättet kan vi kanske att fortsätta som hittills 100 år till, 200 år, kanske ännu längre. Det kommer att leda till skogsbränder och havsnivåhöjningar. Påfrestningar. Visserligen måste vi offra de miljarder medmänniskor som lever i syd, de som drabbas av femtio graders hetta, av vattenbrist, av översvämningar under en tid med smältande glaciärer, de som svälter, de som dör i pandemier. Det får vi räkna med. Vi måste bara se till att de som eventuellt överlever i syd stannar i syd. De får inte komma hit. Det har vi inte råd med.
   Det kan kanske kallas folkmord. Men folkmord är vi kapabla till. Tänk på Auschwitz. Om livet på jorden blir outhärdligt kanske några av oss kan lämna planeten och fortsätta på en annan planet.
   Kunskapen om vad som måste göras har funnits åtminstone sedan rapporten ”Tillväxtens gränser” publicerades 1972. Det vi hittills inte har gjort är olycksbådande.

En sådan utveckling får inte ens tänkas. Vi måste hitta lösningar. Problemet är det globala kapitalistiska systemet, lika dödligt i Kina som i USA och Ryssland. Kapitalism kan bara fungera som evig tillväxt. Tanken att kapitalismen skulle vara dömd att förstöra sig självt genom extrem kapitalkoncentration håller inte. Kapitalismen består av ständigt återkommande kriser och kreativ förstörelse. Vi minns depressionskrisen 1929, stagflationskrisen 1973, inflationen på 500 procent på 1990-talet, finanskrisen 2008 och vår tids corona-pandemi, energikris och Ukrainakrig.
   Ur varje kris stiger nya kapitalister med växande kapital. Holgersen refererar Naomi Kleins ”Det här förändrar allt” och ”Chockdoktrinen”.

Holgersen kräver kamp, politisk kamp, ideologisk kamp, upplysningskamp. Planeten kan räddas om kapitalismen ersätts av ett ekosocialistiskt samhälle. Han skriver ”Ekosocialismen är bron mellan nutid och framtid.” Han kallar ekosocialismen ett ”övergångsprogram”. Boken avslutas med tio tankar om ekosocialistisk krispolitik. Den måste föras på alla plan, alla nivåer. Den är mångsidig, prövande, universell. Dess mål är att avskaffa kapitalismen som leder till undergång. Produktionen som nu är inriktad på bytesvärdet, den vinst som kan uppnås, måste förvandlas till produktion av bruksvärde, den produktion som är nödvändig för människornas liv.

          

Han skriver: ”Hur mycket tålamod kommer dagens ungdomar ha med sina härskare? Vad gör dagens ungdomar om tio år om våra makthavare fortsatt har misslyckats att lösa klimatkrisen? Vilka ursäkter ska politikerna torgföra när temperaturen rusar mot 2 grader?”

Krisernas tid är de två århundradena av kapitalism. Holgersen hänvisar ofta till Andreas Malms forskning som i boken ”Fossil Capital” gör en omvärdering av vår ekonomiska historia, och till Göran Therborn ”Kapitalet, överheten och alla vi andra”. Han har under skrivandet diskuterat med Ali Esbati och föreläst på V Skånes Marxistisk sommarskola 2019.
   Vi återkommer med synpunkter på olika teser och resonemang i boken, men konstaterar att den utöver att vara ett viktigt bidrag till debatten om klimatkrisen och planetens överlevnad är välskriven och starkt engagerande.

2022-10-06

Friday for Future alla fredagar

  

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.           

Träd – lösningen på många problem

Träd och grönområden betyder mycket för vårt välbefinnande och för att vi ska klara de framtida klimatförändringarna. Ändå är träd och andra grönytor i riskzonen, med tanke på både klimatförändringarna och förtätningen i städerna. Johan Östberg, landskapsingenjör och docent vid SLU, har ägnat sig åt bland annat trädplaner, trädinventeringar och ekono-miska värderingar av träd i stadsmiljö och tar upp dessa frågor i sin föreläsning.
   Ingår i föreläsningsserien Gröna program. Arrangeras i samarbete med Lunds Naturskyddsförening och Lunds universitets Hållbarhetsforum. 
Fri entré, ingen föranmälan.
Datum och tid: Onsdag 12 oktober 18:00 – 19:00
Plats: Stadsbiblioteket - Atriumgården

Klimatångest och aktivism

 

I takt med att klimatkrisen eskalerar växer även oron hos många inför hotet vi står inför.
Så, hur tacklar vi vår klimatångest?
Tid: Torsdag 13 okt kl 8.30-9.30
Plats: Starvägen 19, Lund. Vi bjuder på frukost från kl 8.00 eller följ seminariet online. Anmälda deltagare får länk.
   På det här seminariet föreläser klimatpsykologen Frida Hylander om vad forskningen säger och presenterar sina bästa tips för att hantera klimatångest. Efter föreläsningen samtalar Frida med Alexander Ahl, ung klimataktivist från Fridays For Future om hur oron för framtiden kan skapa engagemang och aktivism.
Varmt välkommen att anmäla dig!           

Brittsommar 7 oktober 2022

 

Nyss susade sommarvind i lindarnas, lönnarnas och avenbokarnas kronor.
   Nu är det brittsommar. Torra löv prasslar i träden, virvlar sakta mot marken och bildar skiftande gula mönster mot svart asfalt och grönt gräs.
   Snart blir det senhöst och vinter. Då sliter blåsten i kala kvistar och grenar. Frysande hundägare hukar i lä bakom trädens svarta stammar.

Solceller i Klostergården?

 

40 procent av bostadsrättsägarna uppger enligt ny statistik från Sveriges BostadsrättsCentrum att de vill ha solceller. För cirka tio år sedan diskuterades solceller i Klostergården men bara hyresrättsföreningen Blid-vädersvägen 4 har installerat solceller. Det är säkert hyresgästerna tacksamma för nu.
   Under nuvarande energikris borde föreningarna i hela Klostergården överväga att investera i solceller.

Fakta om fattigdom

  

De tio procent svenskar som hade lägst inkomst tjänade 8500 kronor i månaden 2020.
   Gränsen för låg ekonomisk standard är 10600 kronor i månaden.
   1,5 miljoner svenskar tillhör denna grupp, däribland vart femte barn.
   Frälsningsarmén konstaterar att de nästan 800 000 svenskar som lever på försörjningsstöd har 170 kronor kvar i månaden efter att maten är betald, vilket ska räcka till lyx som kläder, medicin och tandborste. I vinter kommer det att dimpa ner elräkningar och hyreshöjningar som gör ont även för dem som har det bättre ställt.
   För hundratusentals svenskar väntar en katastrof.
(Andreas Cervenka, Aftonbladet 3/10)

Vi vill ha tillbaka Klostergårdens anslagstavla!

I 50 år hade Klostergårdsborna en anslagstavla i centrum. Alla kastade ett öga på den när de gick förbi. Där kunde möten och utställningar annonseras. Föredrag och arrangemang i föreningar, kyrka och bibliotek. Där kunde man efterlysa sin bortsprungna katt, hyra ut sin lägenhet när man var borta en månad, efterfråga vad man behövde eller bjuda ut vad man inte längre behövde. Där kunde man demokratiskt uttrycka sin åsikt, spika sina teser.
   Sedan försvann den. Visserligen har TV sin anslagstavla. Visserligen finns det anslagstavlor där COOP bjuder ut sina produkter och anslagstavlor som organisationer kan hyra för stora summor. Visserligen har kyrka och bibliotek egna anslagstavlor, men där når de bara sina egna intressenter. Visserligen finns adressen Anslagstavlan på nätet, men den har inte alls samma genomslagskraft. 


Informell anslagstavla

En anslagstavla fungerar annorlunda. Den är fri, kostar ingenting, öppen för alla. Ibland sätter någon upp en lapp om en tappad plånbok. Kanske ringer den som hittat plånboken nästa dag. Vi vet att det händer. Där kan man klaga om något som är fel och få det tillrättat.
   Anslagstavlan är en perfekt marknad. Allt kan säljas och köpas. Den är en perfekt demokrati. Alla kan göra sig hörda. Den är en perfekt nyhetsförmedling inom sitt närområde.
   Det finns tusentals anslagstavlor som fungerar så i stadsdelar och kommuner. En anslagstavla behövs också som en beredskapsåtgärd i kristider när nätet och strömmen slås ut. Då kan samhället få ut informationen direkt till medborgarna. På anslagstavlan!
   Klostergården hade en perfekt anslagstavla. Den finns på foto i Gamla Lunds årsbok Lund Söderut. Vi vill ha tillbaka den! Alla föreningar vill ha tillbaka den! Biblioteket vill ha tillbaka den! Klostergårdsgruppen vill ha tillbaka den! Skolan vill ha tillbaka den!  Alla Klostergårdsbor vill ha tillbaka den! Vi vädjar till kommunen, ägarna i centrum, alla offentliga eller anonyma makthavare.
Ge oss anslagstavlan tillbaka!

Ny mandatperiod är igång! av Hanna Gunnarsson

Nu är äntligen den nya mandatperioden igång! Vi har ägnat de första tre veckorna åt introduktion och uppstart av den nya riksdagen och såklart val av massor med olika poster.
   Vi började med ett par rejäla introduktionsdagar. Vi är fem nya ledamöter i Vänsterpartiets riksdagsgrupp och 19 omvalda ledamöter. Vi förlorade tyvärr fyra platser och är nu 24 ledamöter i riksdagen. Det är väldigt mycket för nya ledamöter att lära sig om riksdagsarbetet, hur partikansliet fungerar och relationen till partistyrelsen. Riksdagsgruppen var också speciellt inbjuden till partistyrelsens möte veckan innan riksmötet öppnande för att just diskutera hur vi arbetar på bästa sätt tillsammans. 

            

26 september samlades hela nya riksdagen för att starta upp nya mandatperioden och välja talmanspresidium. Det var in i det sista oklart hur det skulle bli, precis som i början av förra mandatperioden. Den borgerliga sidan, M-Kd-Sd-L, meddelade till slut att de föreslog omval på Norlén, som ju är invald ledamot från moderaterna. Det finns olika praxis för val av talman, antingen ska personen komma från det största partiet eller från det största partiet i det största blocket. Denna gång hade det inneburet S eller Sd, men det blev alltså omval på en moderat talman. Norlén är mycket uppskattad och har gjort ett väldigt bra jobb under den senaste mandatperioden, och det var viktigt för de rödgröna partierna att göra allt för att stoppa en talman från Sd. Talman och vice talman (s) valdes därför med acklamation och en enig riksdag. Sedan blev det omröstningar.
   Borgarna nominerade en sverigedemokrat, S acceptera-de detta men miljöpartiet ställde upp en motkandidat, på samma sätt som vänsterpartiet gjorde förra gången. Denna gång vann dock Sd, och sedan blev tyvärr vänsterpartiets kandidat besegrad av en centerpartist efter tre omgångar med slutna valsedlar till posten tredje vice talman. Vänsterpartiet är fjärde största parti med fler röster än centerpartiet men med lika många mandat. Vi borde alltså ha fått sista talmansposten, men nu blev det inte så och vi har därför ingen i talmanspresidiet denna mandatperiod.

Dagen efter riksmötets öppnande valde vi alla utskottsplatser. Jag fick fortsätta i försvarsutskottet, vilket jag är väldigt glad över! Ser fram emot att få fortsätta arbeta med de frågorna, som jag känner att jag har ganska bra koll på nu. Alla vänsterpartiets utskottsledamöter finns här, många fortsätter i de utskott och politikområden som de redan har arbetat med, vilket känns bra och stabilt.


Malcolm Momodou Jallow blir ordförande i civilutskottet och Ida Gabrielsson blir vice ordförande i socialförsäkringsutskottet

Vi fick även två presidieposter i utskotten: Ordförande i civilutskottet (som bland annat hanterar bostadspolitiken) och vice ordförande i socialförsäkringsutskottet (som bland annat hanterar pensioner, övriga socialförsäkringar men även hela migrationspolitiken).
   Jag valde själv att lämna mitt uppdrag som vice gruppledare i och med denna nya mandatperiod. Det har varit fantastiskt intressant, men också ganska arbetsamt, att vara med och leda Vänsterpartiets arbete i riksdagsgruppen i 2,5 år, men nu lämnar jag över till nya krafter!
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund           

Inte bara Ryssland av Serge Padoan

Praktiskt taget hela världen fördömer Rysslands olagliga annektering av de östra delarna av Ukraina. Det ena sanktionspaketet efter det andra införs för att sätta press på Ryssland. Det militära och ekonomiska stödet till Ukraina ökar. Allt i syfte att driva tillbaka Ryssland och få angriparen att respektera internationell rätt. Ett sådant samfällt och beslutsamt handlingssätt är bra och nödvändigt och viktigt att tillämpa även mot en stormakt som Ryssland.


Bosättare utanför Jerusalems gamla stad

Tyvärr är dock framför allt västvärlden inkonsekvent och ser mellan fingrarna med åtminstone ett annat land som flagrant bryter mot internationell rätt och gång på gång fördömts av FN. Inte nog med det, EU och USA ger landet stora handelsfördelar. Och detta fortsätter trots att landet ockuperar stora landområden, som enligt internationell rätt tillhör andra stater och folk och bebos av andra människor.
   Landet har flyttat stora delar av sin befolkning till de ockuperade områdena och har annekterat stora delar av dem samt gör allt för att försämra livet för ursprungs-befolkningen med ett apartheidliknande system, som fördöms av stora delar av världen. Tyvärr stannar dessa fördömanden vid ord och världens mäktiga länder sätter inte den kraft bakom orden, som de gör i fallet Ryssland.
   Inte oväntat har landets ledning dröjt med att ta ställning mot Ryssland och landet har ännu inte infört några sanktioner mot Ryssland. Landet är Israel.

Klostergårdsstationen har förvandlat Klostergården av Gunnar Stensson

Förväntansfulla står vi vid Nordanvägs västra ände och betraktar hur Klostergårdens egen station – Lunds Södra – börjar avslöja vilka ytor och former som ska utmärka den när den till slut blir färdig. Den smala cykelvägen ned till passagen under järnvägen kommer att få gröna gräsmattor på ömse sidor, kanske också blommor och buskar. Den ska asfalteras. På Källby-sidan delar den sig så att en väg leder söderut och den andra norrut längs Åkerlunds och Rausings väg.
  Nu passerar ett Öresundståg tyst på väg till Köpenhamn. I bakgrunden syns Åkerlunds och Rausings stora tegelbyggnad som i framtiden kanske blir skola eller används för andra sociala eller kulturella ändamål. En stor skylt på gaveln uppmanar oss att hyra en lokal i Lyckobacken. 

            

En lång bred trappa i två avdelningar leder nerifrån passagen upp till den långa perrongen. En sluttande väg gör perrongen tillgänglig för rörelsehindrade.
   Svarta bullerskydd blänker i solen. De skymmer det gamla skräpiga industriområde där ingen människa ännu bor, men som på sikt ska kallas Källbystaden när de gamla fabrikslokalerna och magasinen rivits, marken rensats, gator och kvarter anlagts.
   Klostergårdsstationen ska tjäna invånarna i två städer – Klostergården och Källbystaden. Bullerplanken isolerar dem från varandra, men de hamnar på samma tåg. Men det dröjer minst ett decennium innan vi får se någon Källbystad

”Vi kommer ju sällan ta omvägen till Nordanväg när vi ska gå till stationen. Närmaste vägen dit blir den som går mellan fotbollsplanerna och koloniområdet Klostertäppan,” påpekar du.
   Vi går dit och tittar. De fem daggiga fotbollsplanerna skuggas av Sunnanvägs lindallé. En flock betande måsar flyger upp. Vi passerar koloniträdgården vars port står öppen.
   ”Den här vägen till stationen kommer vi som bor vid Vårvädervägen och Sunnanväg välja. Det tar bara fem minuter att gå dit.”
   ”Och efter en halvtimme stiger vi av i Hässleholm eller Köpenhamn,” tillägger du.
   Men tills vidare är entrén till perrongen avstängd och blockerad av en hög trave betongsyllar.


Vi fortsätter söderut till tunneln i höjd med Sunnanväg. Här pågår inget arbete, men tunneln under järnvägen är klar. Vi ser en förvildad svartvit katt som tycks instängd i spårområdet.
   ”Synd att de inte släpper igenom oss”, säger du. ”Det här är vår närmaste väg till Höjeåns naturskyddsområde.”
  Vi fortsätter ner till ån och passerar bro-området vars väldiga nya betongytor glänser av nymålade graffiti. Så går vi den vanliga svängen genom Höjeå naturskyddsområde längs med dammarna, över bron och tillbaka hem längs åkrarna på Flackarpsidan.

Framgafflat- om cykel och trafik: Åter om elrullbrädor av Ulf Nymark

Min glädje över att det från den 1 september i år blev förbjudet att ställa och slänga elrullbrädor på gång- och cykelbanor blev kortvarig. Det visar sig att det inte är kommunen som kan utfärda felparkeringsavgift (”böter”) utan det är enbart polisen som kan göra det. Och då förstår ju alla hur det blir med bötfällning - inte en enda bot kommer sannolikt att utfärdas av polisen. Den enda förbättringen jämfört med läget före den första september kan möjligen vara att det blir lättare för kommunen att forsla bort felparkerade och slängda elrullbrädor, enligt lagen om flyttning av fordon. Men i Lund spelar det ingen större roll om ett nytt eller nygammalt styre bryr sig lika lite om problemen som kvintetten gjort under den gånga mandatperioden.


Cykelstaden Malmö           

Malmö ligger före Lund som cykelstad
Malmö har nu börjat satsa på enkelriktade och från gångtrafik separerade cykelbanor. Ansvarigt kommunalråd där, Andreas Schönström, har varit tydlig med att denna typ av cykelbanor är nödvändig för att få en attraktiv infrastruktur för cykel. Ett exempel på denna typ av cykelbanor lär finnas längs Davidshallsgatan. Jag har ännu inte hunnit provcykla där, men recension kommer så småningom.

Gatuarbeten
Det pågår just nu en hel del gatuarbeten i Lund. Titt som tätt är gång- och cykelbanan avspärrad. Det är förstås i och för sej inget att säja om det - om det vore så att det ordnats en säker omledning av fotgängare och cyklister. Så är dock sällan fallet. Allt som oftast står de en skylt med ”Gångtrafik hänvisas till motsatt sida”. Fotgängare tvingas alltså kliva rakt ut i biltrafiken och cyklister hänvisas ingenstans alls. Jag erinrar mej att jag redan någon gång i slutet av 1990-talet tog upp detta problem i Tekniska nämnden. Nämnden uttalade att i fortsättningen skulle de företag som gräver i våra gator få förhållningsregler om hur GC-trafiken skulle säkras. Än idag ser det alltså ungefär lika illa ut som för 25 år sedan. Än idag är det biltrafiken som är den ”riktiga” trafiken.

Lund och trafikens utsläpp av klimatgaser
Det nya styret i Lund - hur det nu än kommer att se ut - måste se till att dramatiskt minska utsläppen från biltrafiken om Lund ska vara en klimatneutral kommun 2030. Det på senare tid förhållandevis höga priset på fossila drivmedel tycks inte ha minskat biltrafiken nämnvärt. Ska drivmedelspriser få någon märkbar effekt borde det nog höjas till minst det dubbla jämfört med idag. Vad ett nytt styre kan och måste göra är att kraftigt höja p-avgifterna och samtidigt ta bort de flesta markparkeringar, inte bara i stadskärnan, utan i hela tätorten (utom fordon för rörelsehindrade, förstås) och också införa trängselavgifter. Oavsett hur ett nytt styre kommer att se ut lär det inte hända. Alla partier, utom MP och V, är för fega för att på allvar ta itu med trafikens utsläpp. 

Höghastighetståg
Den blivande regeringen i riket tänker slopa byggandet av höghastighetståg. Det var dessvärre väntat. Men det är sorgligt att på detta flagranta sätt fortsatt satsa på bilinfrastruktur och att även framgent ge fördelar till flyget i förhållande till tågresandet. Sveriges klimatmål mals ner i en brunblå sörja.

Mänsklighetens huvudperspektiv: den globala klimatkatastrofen av Gunnar Stensson

  

Det samhällssystem som utvecklade vårt välstånd, vår rikedom och vår kultur under de två senaste århundradena ledde samtidigt under ytan till den globala ekologiska krisen. Marknadens tid är krisernas tid.
   Medan vi blev allt rikare förde tillväxten oss allt närmare klimatkatastrofen. Den globala uppvärmningen, arternas undergång och det ohållbara utnyttjandet av jordens begränsade resurser blev sakta uppenbara under de fem senaste decennierna.
   Först reagerade vi med förnekelse och lögner men det fungerar inte längre. Nu har vi alltid den ekologiska katastrofen inför våra ögon.

Samtidigt fortlever våra inrotade destruktiva förhållningssätt. Plötsligt invaderar Ryssland Ukraina. Krigsindustrin blomstrar. Resursförstörelsen ökar. Ryssland utnyttjar sin vetorätt i FN:s toppmöte.
   Plötsligt stoppas tillförseln av olja och gas. Energipriserna blir skyhöga och inkomsterna för världens olje- och gasbolag fördubblas. Investeringarna i kol och olja växer. Norge ökar sin gasproduktion och planerar att utnyttja tillgångarna på Grönland. Vi sitter fast i de befintliga systemen och fördröjer energiomställningen.

Samtidigt försöker vi minska vårt fossila beroende. IEA, det internationella energiorganet, presenterade i våras en rapport med budskapet att utvinningen av fossila bränslen måste stoppas. EU antog ett program mot fossila bränslen. De stigande priserna på gas och olja ökar våra satsningar på bioenergi, vind- och solenergi.

Samtidigt kommer förnekande partier till makten i Europas länder. I den regering som ska etableras i Sverige nästa onsdag är Sverigedemokraterna största parti. De lever kvar någonstans på 1950-talet.
   I Sverige är skogsindustrin central. Papper, byggmaterial och bioenergi efterfrågas. Stora industrier som SCA äger skog, brukar skog, tillverkar byggmaterial, pappersmassa och papper och producerar stora mängder biobränsle till våra bilar.


Samtidigt drabbas våra skogar av kalhyggen och artutrotning. Den ekologiska mångfalden dör. Skogarna förlorar sin förmåga att fånga koldioxid. Vi är medvetna om detta, men många av dem som tjänar på produktionen korrumperas av vinstmöjligheterna.
   I Kina och Indien ökar ännu kolproduktionen. I flera utvecklingsländer råder akut energibrist.

Situationen är kaotisk och oöverblickbar. Varje ny kris måste mötas ur ett klimatperspektiv. Kanske befinner vi oss i en fundamental omställningskris som kan rädda oss från de värsta konsekvenserna av en klimatkatastrof. Det blir värre innan det kan bli bättre. Allt beror på hur människan möter verkligheten de närmaste åren.

2022-09-29

Friday for Future alla fredagar

 

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.

Fyra aftnar om klimatet

19/9, 3/10, 31/10, 14/11 i Lilla salen på AF i Lund. Filmas och kan ses live via vår hemsida

3 oktober kl. 18.00 Elin Jacobsson
På flykt från klimatet — om klimatdriven migration och global styrning.
Fritt inträde. Allmänheten välkommen
Affisch »

”Europa vaknar!”

 

Marine Le Pen jublar. Förra söndagen anslöt sig Sverige till Polen, Tjeckien, Ungern och alla oss andra. Och i söndags kom Italien. Nya bundsförvanter! 

Sjungen poesi

 

PoesiBandet bildades i Lund hösten 2019. Gruppens musikaliska inriktning är "sjungen poesi" med en stark inspiration från vispop och folkmusik, oftast med inslag av improvisation. I repertoaren finns tonsatta och lästa dikter, både andras och egna.
   Bandet sjunger och spelar gitarrer, flöjter, bas, piano, percussion. För närvarande består gruppen av Pia Carlson, Jurek Pyrko, Carl Sköld och Per Hiselius. Bandet har släppt flera låtar och videor på Youtube, Spotify och Instagram. Fri entré, ingen föranmälan.
Tisdag 4 oktober 18:00 – 19:00
Stadsbiblioteket - Atriumgården
 
Läs mer »

Ett nytt riksdagsår har börjat

 
Hanna Gunnarsson i luggudedräkt från nordvästra Skåne 

En första bild från ett nytt riksdagsår. Efter öppnandet så hoppas vi Hanna återgår till sitt vanliga jag och förser VB-läsarna med de fylliga rapporter från riksdagsarbetet som hon försett oss med under förra perioden.
   Med tanke på händelser i omvärlden och (förmodligen) en ny oprövad regeringskonstellation så borde det bli en hel del i riksdagen att skriva om. 

Sverige ojämlikast av Gunnar Stensson

Den rikaste hundradelen svenskar äger 37 procent av svenskarnas samlade förmögenhet. Det brädar med marginal USA vars rikaste hundradel bara äger 35 procent av den amerikanska förmögenheten.
   Våra nordiska grannländer är mindre extrema. Den rikaste hundradelen äger 23,8 procent i Danmark, 29,3 procent i Finland och 29,7 procent i Norge. Siffrorna presenterades nyligen av storbanken Crédit Suisse. 


Läs rapporten »

Samtidigt ökar antalet fattiga överallt. Den ojämlika förmögenhetsfördelningen är skandalös och djupt tragisk. Under de goda åren på 1950- och 1960-talen rättade man till klyftorna med rejäla arvsskatter på 70, 80 procent. Då kunde man bygga välfärdsstater och goda skolor.
   När nyliberalismen tog över kraschade både välfärd och utbildning samtidigt som fattigdomen ökade, såväl i Sverige som i USA .
   Thomas Piketty hävdar att vi måste skapa jämlikhet inom och mellan stater. Annars kan vi aldrig lösa klimatkrisen och andra globala kriser. Ojämlikhet är ett hot mot mänskligheten. Det är temat i hans senaste bok ”En kort historik om jämlikhet”.

Det finns fler sätt att mäta ojämlikhet i ägande. Gini-koefficienten går från 0 till 1. Ju närmare 1 den ligger desto högre ojämlikhet. Den svenska gini-koefficienten är 88,1, betydligt högre än den ryska. Sverige har fler oligarker än Ryssland.
   Oligarker ja. Förra året fanns det cirka 600 miljardärer i Sverige. I år är de över 1000.
   Professor Michael Zürn uttrycker det så här: ”Kulturell splittring i samhället och ökad ojämlikhet utgör grogrunden för auktoritära populister.”
   Det visar valresultatet.
Källa: Andreas Cervenka, Siffrorna som S inte ville se i valrörelsen”, Aftonbladet 26/9.

Höghastighetståg mellan Lund och Hässleholm!

 

Höghastighetsbanan läggs i malpåse utom mellan Lund och Hässleholm. Där kommer tågen susa fram i 250 km/tim på landbroar högt över slätten. Om några år åker vi till Hässleholm på en kvart! Vilken trevlig utflykt till en skånsk småstad som vi ofta passerat men sällan besökt! Nästan som att åka spårvagn från Clemenstorget till MAX 4 i Brunnshög.
   Sverige har världens mest avreglerade järnväg. Det har lett till att det svenska järnvägsnätet numera är uppstyckat, upphandlat och spritt för vinden i pyttesmå beståndsdelar. Något samhällsansvar är det ingen som hört talas om. Det försvann när SJ blev ett vinstmaximerande företag bland andra. Ur Aftonbladets ledare 27/9.

 

Korrupt betygssystem

 

SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, dömer ut skolans betygssystem.
   ”Liksom tidigare forskning finner vi tecken på generösare betygssättning i friskolor, särskilt de som drivs i aktiebolagsform eller har låg andel lärare med pedagogisk utbildning”, skriver Karin Edmark, en av rapportens författare.
   Hon konstaterar: Friskolor sätter högre betyg än vad eleverna presterar på nationella prov. Särskilt de som drivs i aktiebolagsform eller har låg andel lärare med pedagogisk utbildning
   Friskolor ger högre betyg i ämnen som inte har centrala prov. Vilket är de flesta.
   Friskole-elever klarar gymnasiet sämre än elever från kommunala skolor (eftersom de har mindre kunskaper).
   Så sammanfattar Emma Leijnse i en artikel rapporten från SNS, (SDS 27/9). Hon påpekar att beslutsfattarna visste att det nya betygssystemet var sämre som urvalsinstrument för högre studier än det gamla redan när det infördes på 1990-talet.

EXXON begår ekocid

 

Nu övervägs lagstiftning mot Ekocid, miljömord.
   Ekocid är ”Allvarlig skada på, förstörelse eller förlust av ekosystem i ett angivet område, orsakad av mänsklig handling eller andra omständigheter i sådan omfattning att fredligt åtnjutande av invånarna i det angivna området kommer att bli eller har blivit avsevärt förminskat”.
   Ekocid som drabbar hundratals miljoner i Asien, Afrika och Amerika har begåtts och begås fortfarande av oljebolagen. Det kan jämställas med homicid – folkmord.
   Kunskapskanalen visar ett par program om hur EXXON med flera oljebolag med raffinerade lögner har döljer sin trettioåriga ekocid.
   Sverige med flera stater ger bilägare bidrag som går till vinst för oljebolagen.   

Att leva i krig och ockupation av Gunnar Stensson

Jag gick i första klass när finska vinterkriget bröt ut. Far hade köpt några pilsnerflaskor inför ett möte om Finland hemma hos oss. På natten frös de och sprack. Mötet fick genomföras utan pilsner. Kerttu och Onni kom. Jag grubblade mycket över finska vinterkriget.
   Dagens situation i Ukraina med framgångar för Ukrainas armé, rysk mobilisering, skenval, massakrer på civila, bombade städer och nu saboterade oljeledningar tvingade mig att tänka tillbaka på de händelser som började 1939. Vad det skulle leda till kunde ingen föreställa sig då.

Nazityskland och Sovjetunionen ingick en pakt och delade Polen. Sovjetunionen fick också införliva Estland, Lettland och Litauen. Andra världskriget hade börjat. När Sovjet krävde gränsområden av Finland inleddes vinterkriget. En halv miljon ryssar invaderade Finland. 200 000 av dem dödades innan Finland tvingades ge upp i mars 1940. 400 000 finnar fördrevs från sina hem.
   Det här var ju bara början. En månad senare dominerade nazisterna hela Europa och bombade England. Sverige mobiliserade 300 000 värnpliktiga. Man började sjunga ”Min soldat”. Mamma som hade haft en sorts au pair-tjänst nära London var mycket upprörd.

Hur kriget i Ukraina ska utveckla sig vet ingen. 1939 trodde ingen att det skulle bli världskrig. Och de flesta visste inte vad ett krig innebar.
   Nu ser man dagligen i TV människornas elände i de drabbade områdena, män, kvinnor och barn, hör dem sörja, tala och vädja, upplever deras vilsenhet, kort sagt, vi blir mer engagerade i människornas situation i krigets vardag än i den väldiga maktkampen. Det är ju vardagen som måste uthärdas, timme för timme, minut för minut. Och nu kommer vinter och mörker och brist på bränsle.

En text om ett tragiskt skeende letade sig långsamt fram i mitt medvetande.
   Estland? För tio år sedan hade jag läst något om Estland. Estland som först drabbades av sovjetisk ockupation och sedan ”befriades” av Nazityskland, varpå ryssarna kom tillbaka 1944 och inte släppte taget förrän 1991.
   Det var ett helvete att anpassa sig till makten, vare sig den var tysk eller rysk, och man var misstänksam mot sina grannar i ett långa tider fullständigt rättslöst samhälle. Och så var det hämnden och baltutlämningen av flyktingar som Sovjet krävde tillbaka och Sverige överlämnade.
   När jag erinrat mig så mycket var jag helt klar över vilken text jag sökte.
   Sofi Oksanen, ”När duvorna försvann”, från 2012. Det är en skildring av människor som genomlevat hela detta förlopp, en ofta hemsk och tragisk bok, men där det också förekommer något så när rimliga liv i det falska samhället. Jag tittade på en viss hylla där den stått de senaste 10 åren och där stod den, lite dammig.
   Dess skildring av livet i Lettland 1939 till 1991 ger möjlighet till lite insikt om hur det kan vara att leva i dagens Ukraina. Och på många andra håll, t ex i Ryssland.
   För att kolla några fakta drog jag fram Per Leanders bok ”Lenins kostym” som kom härom året. Det är en mycket mer översiktlig text, men där finns några bra kapitel om andra världskriget och det svenska kommunistpartiets agerande, inte minst i förhållande till Finland och Baltikum.
   Båda böckerna kan rekommenderas. ”När duvorna försvann” är emotionellt tyngre. ”Lenins kostym” är lättläst och lärorik.

2022-09-22

Friday for Future alla fredagar

 

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt 
och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.

Skördefesten

 
Skördefest i Stadsparken, 24 september kl.10–17. Fri entré.

Välkommen till en färgsprakande Skördefest i Stadsparken. Här kan man köpa närproducerat och ekologiskt: grönsaker, frukt, bär, honung, sylt, äppelmust, ost, kryddor, kött, fårskinn och mycket annat. Odlare och föreningar delar med sig av kunskap och odlarglädje, även hantverkare finns på plats med ull, lin, trä och keramik.
Läs mer »

Blomsterängen av Gunnar Stensson

 

En dag i slutet av maj kom en liten traktor och rev bort en stor bit av gräsmattan mellan Klostergårdsskolan och Virvelvindsvägen. Ett par dagar senare återvände den för att så.
   Plantor växte upp och blommade: liljekonvaljer, prästkragar, blåklockor, röda vallmor, krusmynta och en mångfald blommor utan namn. Brandgula solrosor, blå flockblommor, ringblommor, gullvivor. Bin och håriga humlor flyger från blomma till blomma och suger honung, liksom fjärilar, vita, bruna och gula.
   Tiden går: försommar, högsommar, sensommar, höst. Blommor vissnar och nya gror, växer upp och slår ut.
   Nu, i september, ser blomsterängen vissen ut på avstånd, men när vi går intill och betraktar den med solen i ryggen ser vi samma mångfald av örter och lysande färger, bin och fjärilar som under högsommaren. Plötsligt hoppar två harar ut, vi har skrämt dem. Du påminner mig om att bläsänderna återkommit till Höje år. Du såg deras röda nackar och vita sidor i måndags.
   Människor har trampat upp stigar bland blommorna och plockat buketter. Det får man. Andra har ställt ut trädgårdsmöbler intill ängen och någon ligger och solbadar. Det är varmt nu fast morgonen var kall. Trädens skuggor blir allt längre.
   Vi undrar om blomsterängen får vara kvar nästa år, om alla dess örter får behålla sina rötter, om blomfröna sprider sig över gräsmattorna runt omkring. I ett skuggigt hörn växer vita champinjoner och vi plockar några i en brun påse som vi råkar ha med oss på väg hem från COOP.

Hackat och malet: Hur blir det nya styret i Lund? av Ulf N

Nu hackas det och mals i politikens stängda rum. Det gäller att få ihop en regering, det gäller att få ihop ett styre i Lund. Beträffande regeringen vet vi ju dessvärre vilka partier som kommer att ingå i regeringen och dess underlag. I fallet Lund är det oklart. Vilken hackelse och vilken mäld som kommer ut vågar jag inte ha ens den vildaste gissning på. Men vi på den rödgröna sidan får hålla tummarna och hoppas på det bästa eller i varje fall det minst dåliga. Vilket styre det än blir så kommer vallöften att konfronteras med en osedvanligt bister kommunalekonomisk verklighet.


Så har det styrts i Lund, framtiden är oviss

Det hackas i KD och L …
I KD hackar Alf Svensson, tidigare partiordförande och Lars Adaktusson, riksdagsledamot och f d ledamot i EU-parlamentet, på vad de ser som partiets nya linje, där den kristna kärleken till nästan har ersatts av ”dom”-föraktet. Ja, de uttrycker sej inte riktigt så, men det är min tolkning av deras kritik. I det parti som helt missvisande kallar sig Liberalerna hackar Birgitta Ohlsson, Bengt Westerberg med flera med flera liberalliberaler på partiets ryggradslösa hållning gentemot SD.

… och i V
Inom Vänsterpartiet finns också kritik mot partiets ledning. I tidningen ETC går två ”tunga” vänsterpartister till angrepp på Dadgostarlinjen. Det är Stig Henriksson, f.d. kommunalråd i Fagersta, och Per Sundgren, f.d. kulturborgarråd i Stockholm, som bland annat skriver: ”I stället för att stå upp för en radikal klimat- och miljöpolitik har partiet uppfattats som ett parti som anpassar sig efter väljaropinioner.” Varför tona ner individens ansvar? Varför satsa på infödd svensk arbetarklass i bruksorterna? Det är några av de frågor som de två debattörerna ställer.

”Jag tappa’ mössan i reaktorn …”
Reaktor 4 vid Ringhals ställdes i somras av för årlig kontroll. Meningen var att den skulle tas i drift igen i början av september. När återstart påbörjades skadades en tryckhållare, beroende på att tryckhållaren genom ”ett handhavandefel” inte fyllts med vatten. Nu beräknas start av reaktorn till den sista januari nästa år.


Atomkraft är driftsäkert, sa anhängarna i valrörelsen. Har någon hört talas om att vinden gör uppehåll halvårsvis? ”Handhavandefel” påminner mej om en ramsa vi körde inför folkomröstningen 1980 om atomkraft: ”Oj då – jag tappa’ mössan i reaktorn, hälsning från den mänskliga faktorn”.

Ingen valkommentar
Jag tänker inte kommentera och än mindre analysera valutgången. Vill dock konstatera det sorgliga faktum, att om den brunblåa majoriteten i riksdagen håller mandatperioden ut kommer vi i valrörelsen år 2026 att kunna konstatera att det varit fyra förlorade år för att nå klimatmålen.

El-krisen ett första steg i klimatanpassningen av Gunnar Stensson

Mycket handlar om elpriser, elkris och elransonering nu. Man oroar sig för vad höjda priser, sänkt värme och minskad gatubelysning kan innebära när vintermörker och vinterkyla närmar sig. Men ni skulle ha varit med förr!


Så här var det i Växjö mellan 1939 och 1945. Mina föräldrar hade just flyttat dit och hyrt en våning på Öster. Jag började i småskolan 1940 och i läroverket 1945. Sedan flyttade familjen till Älghult.
   En mycket stor del av vinterhalvåret var hela Växjö släckt. Lite ljus smög sig ut genom mörkläggningsgardinerna. Kom det för mycket knackade mörkläggningsvakterna på. Därför var det festligt några timmar den andre advent för då var det julskyltning och då tändes skyltfönstren ett par timmar. Mycket få bilar rörde sig och de hade små blå lyktor. Våra föräldrar oroade sig varken för bilar eller bovar. Vi kunde se tydligt på gator och torg och i parker när vi slapp alla ljusföroreningar. På hösten var det roligt att stjäla äpplen i de mörka trädgårdarna.
   En gång blev jag lite rädd. Jag hade lagt mig att sova, far var bortrest och mamma besökte tant Sylvia, en väninna. Plötsligt strålade starkt ljus mot mörkläggningsgardinerna. En lastbil och ett par bilar stod på gatan utanför med helljuset på. Människor rörde sig oroligt. Dämpade röster hördes. Jag hade aldrig sett på maken! Jag trodde att domedagen var inne. Alla döda hade stigit upp ur sina gravar. Nu skulle Gud döma levande och döda. Det gällde att hitta sina föräldrar och vänner. Sån otur att mamma och far var borta just denna dag! Jag väckte min lillebror och började dra på mig kläderna.
 


Domedagen slutade lyckligt. Ransoneringarna var besvärliga. Ett par ägg i veckan per person. Och det var kallt. Kallt ute och kallt inne. En februaridag frös ledningarna sönder. I en vecka hade vi en innetemperatur på 6 grader. En annan vecka var skolan stängd. Det fanns inte varmvatten i kök och badrum. Vi tvättade oss inte så ofta. Klassen gick ut i skogen ibland på hösten för att plocka lingon och kottar att elda med. Väldiga vedstaplar låg längs väggarna på Östregårdsskolan och läroverket. Det byggdes ett skyddsrum av cement mitt på Träan där vi brukade spela fotboll.
   I skolan sjöng vi Du gamla, du fria, Ja, vi elsker, Vårt land, vårt land, vårt fosterland och Der er ett yndigt land medan fröken Hallberg spelade orgel. Far och alla andras pappor var inkallade flera gånger, en gång över hela julen. Det fanns flera finska kamrater i klasserna. En flicka bodde tvärs över gatan. En judisk pojke, Max Mosesson, bodde i trevåningshuset intill.
   Så är det i kristider och jag kände inte till något annat de där åren.

I den aktuella krisen skulle jag inte ha de minsta emot att man släckte belysningen i Klostergårdsfältet och Stadsparken, minskade belysningen på Lunds gator och torg, införde restriktioner för bilkörning och ransonerade klädinköp och matkonsumtion. Samt begränsade it-användandet. Jag skulle känna mig hemma som alla andra 89-åringar.
   Det skulle dessutom vara lämpliga första steg i kampen för nedväxt inför miljökatastrofen, artutdöendet och klimatkrisen. Fler åtgärder är nödvändiga.

Interpellation om LKFs samarbete med miljöbrottsmisstänkt avfallsbolag av Ulf Nymark

Massmedia, bland annat Sydsvenska dagbladet och SVT, har i sommar i flera artiklar och inslag redovisat hur flera miljöfarliga sopberg i Skåne kan kopplas till flera bolag med samma ägare. Det handlar bland annat om byggavfall, bilbatterier, kemikalier och annat miljöfarligt avfall. Namnen på bolagen är Metallteknik, Ramneskogs och Containerservice. Flera kommuner i Skåne, bland annat Lomma, Staffanstorp, Sjöbo, Malmö, Helsingborg och Hässleholm har enligt uppgifter i massmedia i flera år försökt få bort sopbergen och driver rättsprocesser mot bolagen. Det finns hos kommunerna starka misstankar om att det förekommer organiserad brottslighet inom avfallsområdet.


I veckan före valet fick jag tips om att en av Metalltekniks/Containerservices containrar var placerad vid LKF:s hus i Nöden där renoveringar pågår. Jag skrev en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Philip Sandberg, där frågan var om han tyckte det var lämpligt att LKF samarbetade med det brottsmisstänkta företaget och ifall han ansåg det olämpligt om han var beredd att agera i frågan.
   Nu visar det sej att Metalltekniks container är utbytt mot ett annat företags container. Huruvida detta har någon samband med min interpellation ska jag låta vara osagt. Sandberg förväntas svara på frågorna vid fullmäktigesammanträdet nästa vecka. Oavsett hur svaret blir: huvudsaken är ju att LKF-hyresgästers pengar går till ett miljöbrottsmisstänkt avfallsbolag.

Klimatkrisen är en människorättsfråga

 

Det finns inte en rättighet som inte påverkas av de skenande klimatförändringarna. Därför går det inte att tala om klimatkrisen och människorättskränkningar som två separata frågor: de är direkt sammankopplade med varandra och åtgärderna som tas måste vara lika tätt länkade!
   Här är fem orsaker till varför vi som människorättsrörelse måste jobba sida vid sida med miljörörelsen. Klimatkrisen:
 #1. Hotar grundläggande rättigheter Rätten till liv, hälsa, mat och rent dricksvatten hotas nu över hela jorden som en direkt följd av klimatförändringar.
 #2. Förstärker orättvisor Hela planeten berörs, men de mest marginaliserade grupperna i de minst privilegierade delarna av världen drabbas både först och värst - trots att de står för en bråkdel av utsläppen.
 #3. Tvingar människor att fly Rätten till ett tryggt hem hotas över hela världen. Allt fler människor tvingas nu lämna allt bakom sig och fly på grund av torka, översvämningar, bränder och missväxt.
 #4. Ökar risken för konflikter Klimatförändringar förstärker redan existerande hot och ökar ekonomisk och politiskt instabilitet. Ökad konkurrens om viktiga naturresurser bidrar också till högre risk för konflikter.
 #5. Hotar urfolk Urfolk lever av och med markerna - ofta hotas både deras kultur och försörjning av klimatkrisen. Många urfolksföreträdare mördas också på grund av sin miljöaktivism.

Människorättsperspektivet är även viktigt för att åtgärderna mot klimatkrisen inte ska slå snett. Klimaträttvisa måste vara en del i omställningen.

En ny strid om jämlikhet förestår av Gunnar Stensson

Thomas Piketty har kommit ut med en ny bok som sammanfattar slutsatserna i de tidigare väldiga arbetena om kapitalet. Den nya bokens titel är En kort historik om jämlikhet.
   När jag funderade på hur jag skulle presentera boken kom jag på möjligheten att koncentrera min text till de avsnitt som behandlar Sverige. Det jämlika och rika Sverige har en betydelsefull roll i den historiska utveckling mot jämlikhet som är Thomas Pikettys tema. Mycket av texten nedan består av direkta citat ur Pikettys text och är alltså hans, inte mina formuleringar. 


Då blev det ojämlika Sverige världens jämlikaste land. Nu har M och SD tagit över. En ny strid om jämlikhet förestår.
År 1900 var Sverige ett av världens mest ojämlika länder. En enda rik man kunde ha hundra röster.
   Strax före första världskriget var ägarkoncentrationen lika extrem i Sverige som i Frankrike och Storbritannien, men Sverige var utan jämförelse det land som hade gått längst med att befästa ojämlikheten i konstitutionen och vallagarna.
   I städerna kunde en väljare disponera fler än hundra röster och i 54 kommuner hade en enda väljare 50 procent av rösterna.
   Under mellankrigstiden tog Socialdemokraterna kontrollen över den svenska förvaltningen och tog sitt lands statliga kapacitet i bruk. Man använde förteckningarna över ägande och inkomst för att göra så att de rikaste fick betala kraftigt progressiv skatt, och finansierade på det sättet allmännyttiga tjänster för att ge jämlik tillgång till hälsa och utbildning.
   Institutioner och regelverk kan alltså förändras så levnadsvillkoren förbättras mycket snabbt. (Thomas Piketty, En kort historik om jämlikhet. Mondial förlag 2022)

Sverige var alltså mest ojämlikt. Under mellankrigstiden tog Socialdemokraterna över och gjorde Sverige till världens mest jämlika land. Det har vi haft glädje av i hundra år.
   Men nu ska det bli annat av, säger Jimmy Åkesson. ”Nu ska nya krafter ta över efter hundra år av socialdemokratisk hegemoni”.
   Han fällde yttrandet i samband med talmansrundorna.
   I själva verket började högerns kamp för att öka de rikas privilegier långt tidigare. Ett exempel är den svenska marknadsskolan.

Piketty skriver: ”Inom utbildningssektorn är det ingen, eller nästan ingen, som föreslår att skolor, gymnasieskolor och universitet ska ersättas av aktiebolag som styrs av den kapitalistiska logiken.”
   Försök har gjorts i Chile efter 1973 och med Trump University, men slutade med fiasko, delvis eftersom vinstjakten tenderar att underminera de etiska motiv som utbildning grundar sig på, såsom för övrigt sjukvård och flera andra sektorer (medier, kultur etcetera).
   Men Sverige fortsätter som enda land försöken. Den svenska skolan har rasat i alla internationella jämförelser. Troligen är skolpolitiken också ansvarig för de skjutningar som ökar allteftersom allt fler blir underkända. De blåbruna kan glädja sig. Då kan de satsa pengarna på fängelser.

Frågan om maktdelning i företagen mellan ägare och löntagare har förnyats efter finanskrisen 2008. Vi ser att diskussionerna som initierades i Sverige på 1970- och 1980-talet i fråga om löntagarfonderna (kallade Meidnerfonderna) nyligen tagit fart igen.
   Vi minns i Sverige de rikas ägarpartier som under flera år satsade all sin ekonomiska och mediala makt på att avvisa förslaget om löntagarfonder som skulle skapat ett jämlikare samhälle. Vikten ett jämlikare samhälle understryks av de väldiga resurser som sattes för att stoppa förslaget.
   Kapitalet segrade den gången och den socialdemokratiska hegemonin över svensk samhällsutveckling ersattes av den nyliberalism som sedan dess gett snabbt ökande ekonomiska klyftor, marknadsskolor och marknadsvård.
   Men nu finns det hopp. Meidners tankar lever och vinner ökat inflytande 40 år efter socialdemokratins förlustval. Den långa trenden går mot ökad jämlikhet. Nu hotas samhället av kriget i Ukraina, inflation och energibrist. Hårt drabbas medelklass, hårdare de fattiga och hårdast de gamla och sjuka. Det är i kristider som stora reformer är möjliga. Första världskriget och ryska revolutionen tvingade fram lika rösträtt i Sverige. 30-talskrisen ledde till att välfärdssamhället började byggas.
   Vi måste öka vår förståelse för hur den starka minskningen av den ekonomiska ojämlikheten som ägde rum i många länder under 1900-talet gick till, särskilt inom världens främsta kapitalistiska stormakter.