Frankrike 2021 av Gunnar Stensson

Den  franska situationen påminner läskigt mycket om den amerikanska. En föråldrad konstitution. Ett tilltäppt politiskt system. En medborgerlig känsla av vanmakt. En framväxande vilja till auktoritära lösningar.
   Så avslutar Per Wirtén sin recension av Romaric Godins bok Klasskriget i Frankrike. (SDS 23/3).  ”En seger för Marine Le Pen i presidentvalet 2022 kan innebära slutet för drömmen om frihet för hela EU”.
   VB behandlade Godins bok för fyra veckor sedan under rubriken ”Staten och kapitalet” i nummer 6 den 26/2. Passa på att läsa om texten.

En skitig, skrämmande skildring av fransmännens upplevelse av vanmakt och hopplöshet får man i Michel Houellebecqs roman Serotonin, (pocket, Bonniers). Huvudpersonen Florent-Claude Labrousse är rik, medelålders, impotent, desperat, cynisk och dopad, en före detta tjänsteman i det franska jordbruksdepartementet som har givit upp efter att förgäves ha kämpat mot det industriella jordbruk som drivs fram av den globala nyliberalismens hänsynslösa krafter.
   Bokens slutskildring av en våldsam fransk jordbrukarrevolt som krossas med massivt statligt våld är magnifik – och djupt tragisk. Detta är verkligheten i det Frankrike som analyseras i Godins bok. En av de bästa nutidsromanerna!

Marine Le Pen and Emmanuel Macron

Pensionsoron: Så känner svenskarna inför sin pension

 

Ladda ner »

I slutet på 90-talet trädde ett nytt pensionssystem i kraft. Sverige fasade ut ATP:n till förmån för ett avgiftsbaserat system. De som går i pension nu får sin pensionsersättning beräknad helt enligt det nya systemet. När det orange kuvertet visar den bistra sanningen gror kritiken mot systemet, och det finns en genuin oro hos många ifall det kommer att gå att leva på sin pension. Hur oroliga är egentligen svenskarna för sin pension? Är man beredd att byta parti på grund av pensionsfrågan?
   Katalys har låtit ta fram en Novus-undersökning som visar att svenskarnas oro över pensionen är stor. Men inte bara det. Mätningen visar också att pensionerna är en avgörande politisk fråga. Stora väljargrupper uppger att det är stor chans att de skulle byta till ett parti som presenterade ett pensionssystem som gav högre pensioner för låg- och medelinkomsttagare. Ladda ner undersökningen för att ta del av samtliga resultat.
   Undersökningen är skriven av Lisa Gemmel vid Katalys och är en del av Byggnads och Katalys gemensamma pensionsprojekt En pension att leva på.
   Undersökningen lanserades med en artikel på DN-Debatt 25/3.           

OmVärlden

 Allt fler källor på Internet både i Sverige och resten av världen göms idag bakom betalväggar. Guardian från England är ett lysande undantag från detta. En annan betydligt mindre men nycket bra källa till information om vad som händer i världen är webb-magasinet Om Värden. Ett magasin som innehåller både nyheter och fördjupande intervjuer/reportage. Styrkan ligger framförallt i den senare kategorin.

 

Om Omvärlden - OmVärlden (omvarlden.se)
 

Vill du läsa initierade och medryckande artiklar, reportage och analyser om utveckling och globala frågor? Då ska du följa OmVärlden – Sveriges ledande nätmagasin om globala frågor.
   OmVärlden försöker hitta trådarna som binder samman världen. Vi berättar om arbetet för en bättre värld. Om ekonomi, politik och forskning. Om insatserna för att minska fattigdomen och skapa utveckling.
   OmVärlden görs av en oberoende redaktion med chefredaktören som ansvarig utgivare. OmVärlden ägs av Sida. För innehållet i artiklarna svarar ansvarig utgivare och respektive journalist och skribent. De åsikter som framförs ska inte ses som Sidas ­eller Sveriges officiella ståndpunkter.
 

Prenumerera! - OmVärlden (omvarlden.se)
 

Vill du ha mer kunskap och de senaste nyheterna om globala utvecklingsfrågor? OmVärlden är Sveriges ledande nätmagasin om globala frågor. En digital prenumeration på OmVärlden är gratis och kommer raka vägen in i din inkorg! 

Klimatkatastrofen kräver nytt ekonomisk-politiskt system av Gunnar Stensson

 Sedan 1990 styrs världen enligt ett nyliberalt paradigm som utgår från avregleringar, fri konkurrens, vinst och privat ägande. Paradigmet är på intet sätt nytt utan upprepar det ekonomiska system som rådde vid 1900-talets början och då ledde till första världskriget. Den annalkande klimatkatastrofen är ett större hot.
   ”All olja, allt kol, all gas måste bli kvar i jorden. Skövlingen av stora skogar måste ersättas av nyplante-ring. Samtidigt ska en växande befolkning födas. Tvingande globala bestämmelser kommer att erfordras och tunga sank-tioner måste kunna riktas mot den som försöker springa ifrån den gemensamma notan”, konstaterar Folke Tersman och Torbjörn Tännsjö i sin nyut-komna debattbok Folk & vilja.

Som första parti har Vänsterpartiet börjat utforma ett nytt omfattande ekonomisk-politiskt program för att möta denna nya verklighet.
   Nooshi Dadgostar, Ulla Hansson och Sandro Scocco presenterar några utgångspunkter i artikeln Ny ekonomisk politik krävs för Vänsterpartiet (DN Debatt 22/3).
   De konstaterar att det nyliberala paradigmet internationellt lett till ”fallande ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen, sänkta skatter på kapital, aktier, fastigheter och på höga
inkomster.”
   IMF som tidigare stött nyliberalismen tar nu avstånd från den och uttalar: ”Vi kan inte gå tillbaka till gårdagens ekonomi med långsam produktivitetstillväxt, stor ojämlikhet och förvärradklimatkris.”
   OECD:s generalsekreterare begär en ny ekonomisk berättelse. ”Denna nya berättelse kräver en tillväxtmodell som bygger på rättvisa löner, anständiga arbeten och förbättrad social dialog.” Den måste också vara miljömässigt hållbar.

Sverige fortsätter att styras av gårdagens förlegade ekonomiska principer. Det är dags för nystart, konstaterar skribenterna och presenterar tre huvudpunkter.
 1 En hållbar ekonomi förutsätter att staten kraftfullt agerar och reglerar. Den enorma utmaning klimatkrisen utgör förutsätter att statens roll att agera och reglera, och inte minst investera, ökar dramatiskt. Massiva investeringar krävs på en rad områden.
 2 Kunskapslyft för höjd produktivitet och jämlikhet. Kunskap, inte ojämlikhet, skapar utveckling. Sverige behöver kunskapslyft i alla delar, från förskola till forskning och hela livet. Kunskapstrappan måste vara öppen för alla.
 3 Starka och trygga löntagare leder till rättvisa löner och anständiga jobb. Löntagarnas förhandlingssituation har medvetet försvagats de sista trettio åren vilket lett till ojämlikhet och otrygga jobb.

Man kan givetvis diskutera och ifrågasätta punkter i den nya politisk-ekonomiska inriktning som föreslås, exempelvis begreppet ökad produktivitet i ett globalt läge som kräver minskad konsumtion. Det är just en sådan diskussion som nu inleds, inte bara inom V.
   Det som sker i regioner och kommuner måste omprövas på samma sätt. Lokala beslut och initiativ är avgörande, exempelvis när det gäller bostäder, bilism, järnvägar och flygplatser. Och reningsverk.
   Inte minst gäller det skolan som försvagats och segregerats när privat vinst och sekretess överordnats kunskaper och jämlikhet. Skolminister Anna Ekström vill ha en offentlighetsprincip för de fria skolorna och en skolpeng som är rättvist konstruerad, samt statliga satsningar i eftersatta områden.
 

Se presentationen på Facebook »
 

Vänsterpartiets nya ekonomiska politik innebär betydande reformer under rådande kapitalistiska förutsättningar – vi lever i en global kapitalism där Kina är på väg att bli den starkaste agenten - men på sikt måste kapitalismen överges och ersättas av den ”sociala demokrati” som allt fler samhällsanalytiker förespråkar, och som kanske är mest genomtänkt gestaltad och analyserad  i Martin Hägglunds Vårt enda liv.

Procentundran

 

M och KD förlorar, SD och V vinner.
Var SD:s nya stöd kommer ifrån är lätt att förstå.
Men V då?

Friday for Future alla fredagar

  

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.

Snabbtåg 2028, trots allt

  

Snabbtåg som kör i 400 km i timmen planeras mellan Göteborg och Oslo med trafikstart 2028.
   Sträckan är 28,5 mil och ska klaras på en timme. Tågen ska gå på upphöjda landbroar. Kostnaden blir 100 miljarder, som ska upplånas i Europeiska investerings-banken. Det är inte staten som bygger utan kommuner i Bohuslän och södra Norge, som har tröttnat på att vänta på regeringarna.           

Klimatbrott

 Europadomstolen för mänskliga rättigheter har beslutat att ta upp en stämning mot Sverige för att bryta mot Europakonventionens artiklar om att var och en har rätt till liv och en hållbar framtid. Genom att släppa ut för mycket växthusgaser utsätter Sverige barn och ungdomar för värmeböljor, torka och brandkatastrofer.

   Stämningsansökan är inte riktad bara mot Sverige utan mot 33 av Europarådets 37 medlemsstater. Bakom ansökan står portugisiska ungdomar och barn med stöd av Global Legal Action Network.
   Europadomstolen hanterar ärendet med hög prioritet och kräver att de länder som omfattas av stämningsansökan redovisar hur deras klimatarbete förhåller sig till Parisavtalet senast den 27 maj.
 

Norge öppnade 2019 det gigantiska Johan Sverdrup-oljefältet som ska producera råolja till 2070.
Bakom beslutet står Arbeiderpartiet, Höyre, Senterpartiet och Fremskrittspartiet. I februari i år meddelade norska Equinor, tidigare Statoil, att det hittat nya oljefält. Den norska regeringen har delat ut 61 nya tillstånd för att söka efter olja.
 

Bill Gates har gett ut en bok med titeln Så undviker vi klimatkatastrofen. Bonniers förlag. Bill Gates är världens näst rikaste man. Professor Stefan Gössling vid Lunds universitet har kartlagt världens rikaste personers flygvanor och utsläpp i studien Celebrities, air travel and social norms. Bill Gates var värst. Hans årliga utsläpp uppgår till 1600 ton.

Pandemifundering av Nita Lorimer

 

Vi har nu, i över ett år, haft en pandemi i vårt land och världen. Vi har nu hört många många gånger att vi inte bör resa om inte det är ”nödvändigt”. Vi bör alla hålla avstånd och inte samlas många människor på samma plats. Vårt kulturliv har varit drastiskt beskuret och kulturarbetare har det väldigt svårt med uppsägningar och frustration. Planerade livs-drömmar har ställts in, gallerier har stängt, allt för att minska smittspridningen.
   Sedan blev det sportlov, och tydligen är skidresor något som anses ”nödvändigt” för de som har bokat dem och som alltid tar en vecka skidsemester! Om skidsemester anses nödvändigt för människor i samhället vill jag föreslå att samhället subventionerar alla som inte normalt har råd till skidsemester så att de också varje år kan ta en vecka på skidor. Varför inte? Är det nödvändigt så är det det för alla!

Projekt Jerusalem; bosättare tar över Palestinas enda flygplats av Gunnar Olofsson

 Jerusalems internationella flygplats, byggd under den brittiska mandattiden på 1920-talet, var länge Palestinas andningshål mot omvärlden - fram till att den israeliska ockupationsmakten, i samband med det palestinska upproret år 2000, helt stängde verksamheten. Området planeras nu i stället för nybyggnad av ytterligare bosättningar för judiska israeler på beslagtagen palestinsk mark.
   Projektet ”Greater Jerusalem” har länge legat på olika israeliska regeringsbord och innebär att östra Jerusalem, ockuperat sedan 1967 och annekterat sedan 1981 – men egentligen tänkt att vara huvudstad i den palestinska staten – definitivt inordnas i det israeliska koloniala projektet.
   Östra Jerusalem innefattar idag 14 olika israeliska bosättningar, med omkring 220.000 invånare, som kontrollerar 87% av marken. På återstående 13% kan palestinierna teoretiskt bygga – men i praktiken är det näst intill omöjligt. Av inlämnade ansökningar beviljas omkring 4%, väntetiden kan uppgå till 5-10 år och kostnaden för ett beviljat bygglov uppgår till mellan 50.000 och 100.000 dollar (450.000 - 900.000 kronor) per enhet.
   Den stängda flygplatsen planeras nu för byggande av 15.000 till 25.000 nya bostäder, och i kampanjer med löften om nya shoppingcentra och utbyggd infrastruktur – bland annat en ny tunnel under Qalandia checkpoint för snabbare passage för bosättare - uppmuntras fler judiska israeler att söka sig bostad på de ockuperade områdena. Hittills har runt 700.000 israeler anammat idén att bo på ockuperad palestinsk mark.
   Målsättningen med hela projektet är förstås en ”judifiering” av hela Palestina, ett omöjliggörande av en självständig och livskraftig palestinsk stat vid sidan av Israel, och förvandlande av den palestinska ursprungsbefolkningen till en billig arbetskraftsreserv - utan egna medborgerliga eller demokratiska rättigheter - inlåst och kontrollerad av israelisk militär bakom murar och stängsel i en evig framtid. En vision som omvärlden i alla fall hittills inte haft så mycket att invända mot.

Rapport från riksdagen av Hanna Gunnarsson

Vecka 11
Vänsterpartiet fortsätter att driva frågor som har med Corona-pandemin att göra på olika sätt. Idag lämnade vi in ett så kallat utskottsinitiativ om att ta hårdare tag mot de företag som trots att de har fått statligt stöd i pandemin har fortsatt med utdelningar och vinster till ägarna. Det är såklart ett sätt att missbruka systemet, de statliga stöden ska gå till att rädda jobben, inte hamna i ägarnas fickor. 
   Vi fortsätter även att pressa regeringen vad gäller sjukförsäkringen. Den är alltid aktuell, många svenskar blir utförsäkrade trots att de fortfarande blir sjuka. Detta blir ännu mer aktuellt nu när vi vet att många som varit allvarligt sjuka i covid är sjuka länge. Vår partiledare Nooshi Dadgostar ställde just denna fråga idag till statsministern på veckans frågestund. På samma frågestund ställde Jens Holm en fråga om ett räddningspaket för järnvägen i och med att flyget har fått 10 gånger så stort statsstöd under pandemin än järnvägen. Se statsministerns frågestund här, klicka på Nooshis och Jens namn om ni inte vill lyssna på hela.

Den här veckan har jag själv varit med i Studio Ett för att prata om högteknologiska vapen. Det är vi såklart emot, och jag förde fram krav på nedrustning av denna typ av vapen och att satsa på att möta de riktiga hoten mot vårt samhälle: Klimatförändringen, pandemier, antibiotikaresistens och cyberattacker. Lyssna gärna.
   Nu i helgen har Vänsterpartiet Skåne årskonferens. Jag har skrivit en rapport om mitt arbete (det ska alla riksdagsledamöter göra) och den kan ni läsa här.

Vecka 10

Arbetet rullar på i riksdagen, aktiviteten är hög trots pandemin. Framförallt lämnar ledamöterna in väldigt många interpellationer, frågor till ministrarna som besvaras i kortare debatter mellan ministern och ledamoten. Mängden interpellationer gör att kammaren är igång till sent på kvällarna vissa dagar. 
   Jag har själv deltagit i en interpellationsdebatt idag med partikamraten från Uppsala Ilona Szatmari Waldau om PFAS-utsläpp från Försvarsmaktens flygplats Ärna i just Uppsala. Försvarsmakten är skyldiga till en hel del förorenade områden på grund av övningar, kvarlämnat material eller som i det här fallet, brandsläckningsskum. Just skum för att släcka bränder är vanliga på flygplatser och inom räddningstjänsten eftersom det släcker bränder snabbt och effektivt. Men på grund av utsläppen av PFAS-ämnen arbetas det hårt för att minska användandet av sådant skum, men det finns inte någon bra ersättningsprodukt. Se interpellationsdebatten här.

Idag var vi tre vänsterpartister som ställde frågor till ministrarna på torsdagens vanliga frågestund. Det blev en fråga om regeringen tänker höja biståndet efter pandemin för att hjälpa länder vars samhällen har drabbats väldigt hårt, en fråga om lagstiftningen om investerarskyddet, som gör att bolag kan stämma stater som exempelvis lagstiftar om att förbjuda miljöförstörande verksamhet och en fråga från mig om slutförvaret av kärnbränsle från kärnkraftverken och kopparkapslarna som ska användas. Se frågestunden här (klicka på vänsterpartisternas namn om ni inte vill höra hela).
 

I veckan har det såklart varit 8 mars, internationella kvinnodagen! Vår partiledare Nooshi Dadgostar höll ett väldigt fint tal som finns att lyssna på här.
   På 8 mars höll Vänsterpartiet även en frågestund om pensionerna, se här.
   Vi fortsätter arbeta med de viktiga frågor om sjukförsäkringen, som är högaktuell i och med pandemin. Varje vecka pressar vi regeringen och de andra partierna för att få förändringar i de väldigt hårda reglerna som gör att sjuka har svårt att få ersättning och tvingas tillbaka till jobbet för tidigt - eller till fattigdom för de som inte kan arbeta.
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot, Lund   

Riv! Sanera! Bygg! av Gunnar Stensson

 Några läsare har frågat varifrån VB har hämtat påståendet, att Lunds kommun illegalt donerade mark till Å&R på 1930-talet. (Se förra veckans VB).
   Källan är Sverker Oredssons Lunds historia – staden och omlandet. 3. Modern tid. Där tankar möts. Sid 123. ”År 1938 tog Lunds stadsfullmäktige beslutet att ge mark till Åkerlund & Rausing. Beslutet togs under stort hemlighetsmakeri och innebar att staden gav företaget en subvention i strid mot kommunallagarna.”
   I en offentlig utredning om näringslivets lokalisering 1951 skrev landshövding Arthur Thomsson: ”Då en av landets större industrier i pappersbranschen skulle lokaliseras till Lund, fick bolaget utan vederlag 30 000 kvadratmeter mark för industribyggnad och staden förband sig att kostnadsfritt iordningställa vägar samt elektricitets-, vatten- och avlopps-ledningar. Fri anslutning till av staden anordnat anslutningsspår till SJ medgavs.”
   Ingen överklagade emellertid detta illegala kommunala beslut.

Lund, som hade förvärvat marken från greve Wachtmeister, byggde Källby reningsverk, grävde reningsdammar från järnvägen till Värpinge, ordnade vatten,  avlopp, el och industrispår till järnvägen och presenterade det hela till Å&R för fritt bruk. Var så god!
   1939 invigdes lokalerna. 1951 var antalet anställda 800. En hållplats anlades för tillresande arbetskraft.
   Vart den jordbrukande befolkningen i Källby försvann är oklart. I området bor ingen.
   Lund har nu återköpt den donerade marken för att anlägga Källby-staden. Man kan tycka att den åtminstone borde återlämnats gratis.
   Beslut om framtiden för Källby reningsverk tas i torsdagens fullmäktige. M, L och C vill lägga ner Källby reningsverk och pumpa Lunds kloakvatten till Sjölunda-verket. De genomdriver sannolikt sin vilja och avvisar en ny återremiss. Men beslutet är inte definitivt utan ska bekräftas nästa år.
 

Det röda strecket visar det skyddsavstånd på 400 meter för bostäder som krävs runt ett reningsverk om det inte är täckt. Eftersom Lund har planer på att expandera kraftigt kan det vara bättre att denna attraktiva mark runt Källby används för bostäder, menar VA Syds ledning. FOTO: VA SYD

Hur går det då med Källbystaden? Källby reningsverk blir under alla förhållanden kvar i minst tio år till. Industriområdet ligger till största delen öde, inhägnat bakom tre meters taggtrådskrönt ståltrådsstängsel. Ägarkontrakten i det stora koloniområdet norr om Maskinvägen är giltiga tio år till. Ska ingenting börja hända förrän på 2030-talet?
   Vi menar att man borde börja riva gamla lokaler på det 30 000 kvadratmeter stora Å&R-området snarast och ställa det i ordning för bostadsbyggande.
   I värsta fall är området förgiftat med toluen och andra gifter. På 1990-talet drev de stickande gaserna in i Klostergården. Somliga blev sjuka. Föräldrar tog hem sina barn från dagiset vid Västanväg. Först efter några års opinionsbildning minskade toluenutsläppen, men risken finns marken är förgiftad. Noggrann kontroll och eventuell sanering måste genomföras.
   Så snart det är gjort borde man börja bygga utan att invänta att reningsverksområdet och kolonierna eventuellt kan tas i bruk.

Det som behövs är billiga hyreslägenheter i olika storlekar i höga hus för att spara grönområden och orörd natur.
   Byggandet av Klostergården kan tjäna som exempel. 1961 gjorde man sig av med 1958 års stadsplan och antog en ny genomarbetad och revolutionerande plan med 10 kringbyggda höghusgårdar, skola, köpcentrum, ungdomsgård, kyrka och Robert Montans och Lars Lundgrens stora park ”som måste räknas till sällsyntheterna” och som blev möjlig tack vare de höga husen.
   1962 började man bygga och 1966 var husen inflyttningsklara. De är 55 år sedan, de boende trivs, många av de första boende, nu mellan 75 och 95 år gamla, bor fortfarande kvar och gymnastiserar utomhus på de vackra gårdarna. Allt eftersom de går bort flyttar nya barnfamiljer in. Byggprocessen beskrivs i detalj av Tomas Tägil i uppsatsen Klostergården – den modernaste stadsdelen i Föreningen Gamla Lunds årsbok 2017, som också innehåller flera andra artiklar om bostadsområdet. Läs!
   Om vi vore lika kreativa och effektiva som 1960-talets arkitekter och byggherrar skulle vi börja bygga nästa år och ha Å&R-området – som är hälften så stort som Klostergården – färdigt för inflyttning till 2026, två år efter invigningen av Klostergårdsstationen.
   Korpfotbollsplanerna öster om järnvägen måste hållas fria. Antalet ungdomar i Lunds skolor växer och har vuxit hela millenniet. Inte heller vill vi ha en stor regional inomhusanläggning där.
   Nu börjar de gröna naturgräsplanerna fyllas av fotboll och andra utomhusverksamheter. Ett par extra höghus inom Å&R-området kan befria dem från klåfingrig bebyggelse.

Framgafflat – om cykel och trafik av Ulf Nymark

 Extra: Statlig utredning om regler för elrullbrädor

Läs hela rapporten »              

En statlig utredning, ”Utredning behov av förenklade regler för eldrivna enpersonsfordon”, genomförd av Transportstyrelsens lades i början av denna månad fram på regeringens bord. Det handlar alltså om elrullbrädor, så kallade elsparkcyklar.
   De förslag utredningen lägger fram syftar enligt utredaren till ”att möjliggöra en utveckling mot trafiksäkrare, hållbara och ändamålsenliga fordon” och att tydliggöra att elrullbrädesförare ska följa trafikreglerna för cykel.
   Utredningen innehåller egentligen endast fyra förslag. Här nedan redovisas de, i den ordning utredaren lägger fram dem och med mina kommentarer.

1. Slopad begränsning av motoreffekten på elrullbrädor.
Utredningen föreslår alltså att motoreffekten på elrullbrädor i fortsättningen inte ska begränsas till nu gällande 250 watt. Tillåten toppfart ska dock även i fortsättningen vara 20 km/tim.
   Motivet till detta är, att med ökad motoreffekt så kan vikten öka och fordonen kan bli robustare och trafiksäkrare. För att undvika att det blir alltför tunga fordon på grund av slopat tak vill utredaren att det ska införas bestämmelser om maxvikt. Risken för att elrullbrädorna trimmas och därmed nå väldigt höga hastigheter är uppenbar. Detta påpekas också i utredningen, men denna risk avfärdas med att det kan stävjas genom föreskrifter.
   Egendomligt nog tycks utredaren anse att slopad maxeffekt är den allra viktigaste förändringen eftersom detta förslag presenteras först av alla i utredningen. Det framgår inte heller varför slopad effekttak ska gälla enbart elrullbrädor, men inte elcyklar.

2. Slut att få köra elrullbräde på gångbana
Idag får elrullbrädor framföras på trottoarer och gångbanor om maxhastigheten är 6 km/tim. Förslaget är att reglerna ska ändras så att detta blir förbjudet, precis som det är för cyklar idag. Motivet för detta förslag är uppenbart: det blir tydligt att elrullbrädor fullt ut ska följa samma regler som cyklister och det blir en tryggare trafikmiljö för fotgängare.
Hade utredningen inte föreslagit en ändring på denna punkt hade det varit något av en sensation. Alltså: en bra och nödvändig, men självklar, förändring.

Cykelpassage och övergångsställe
 

3. Cykelpassager ska tas bort – på sikt
För några år sedan infördes en märklig förändring i Trafikförordningen. Begreppet ”cykelpassager” infördes. Det var cykelöverfarterna som genomgick ett namnbyte. På en cykelpassage, dvs före detta cykelöverfart, gäller att cyklister har väjningsplikt gentemot korsande fordonstrafik, men när en cyklist väl är ute på passagen ska korsande fordon väja. Alltså är cykelpassage ett tämligen verkningslöst påhitt. Det innebär i stort sett bara att det inte är tillåtet att köra på en cyklist som färdas på själva passagen.
   När de gamla cykelöverfarterna således gjordes till cykelpassager infördes i stället en ny typ av korsningspunkter mellan cyklister och motorfordon. 

Cykelöverfart-och-övergångsställe

Denna nya korsningspunkt fick överta beteckningen ”cykelöverfart”. Där gäller att fordon som korsar en cykelöverfart har väjningsplikt gentemot cyklisten, alltså i princip samma typ av regler som gäller för gående på övergångsställen. De nya cykelöverfarterna är också markerade med ett särskilt vägmärke. Cykelpassager har inget vägmärke, bara en markering i gatan med vita fyrkanter.
   Denna förändring var och är totalt obegriplig. Inte bara för att begreppet ”cykelöverfart” fick en helt ny innebörd, utan att det fanns nu två typer av korsningspunkter med helt olika regelverk. Det har varit totalt förvirrande både för cyklister och bilister.
   Nu föreslår utredningen att cykelpassager ska tas bort, men först på sikt. Väghållarna ska få 7 år på sej att genomföra denna förändring. Till att börja med föreslås möjligheterna att märka ut nya cykelpassager att upphöra.
   Självklart är det bra att det enbart finns ett enda regelverk och en enda utformning för cyklister vid korsning med gata eller bilväg. Men som jag ser det är det en alldeles för lång omställningstid som föreslås. Motivet för den långa tidshorisonten är att det innebär kostnader för väghållare att genomföra förändringen. Men pengar saknas ju inte hos väghållarna, det märker en tydligt när det gäller satsningar på bilinfrastruktur.

4. Ta bort möjligheten att cykla på körbanan när det finns cykelbana
För några år sedan ändrades Trafikförordningen så att det blev tillåtet att cykla på körbanan, även om det fanns en cykelbana parallellt med gatan. Det är tillåtet enbart för personer över 15 år.
   Bakgrunden till att det dittills gällande tvånget att använda enbart befintlig cykelbana togs bort var att cykelolycka här i Lund. En cyklist som cyklade på gatan, trots att det fanns en cykelbana, blev påkörd av en bilist. Cyklisten bötfälldes för att ha cyklat på gatan. Karin Svensson Smith (MP), då ordförande i riksdagens trafikutskott, drev igenom att denna bilisternas ensamrätt till gatan togs bort.
   Nu vill alltså utredningen återinföra bilisternas monopol på att färdas på gatan, om det finns en cykelbana inom synhåll. Motivet? Det skapar tydlighet kring var en cyklist får framföra sitt fordon och det ger högre trafiksäkerhet för cyklisten. Säjer utredaren. Ytterligare ett motiv är enligt den optimistiska utredaren, att det ”synliggör behovet av att utöka och förbättra infrastrukturen för cykel”. Detta behov som har varit synligt för cyklisterna hur länge som helst!

Sammanfattning
För elrullbrädesförare innebär utredningens förslag en klar förbättring med avseende på möjligheten till större motoreffekt och ökad trafiksäkerhet. Men denna ökade trafiksäkerhet kommer alltså att ske på bekostnad av ökad olycksrisk för andra trafikantkategorier, framför allt fotgängare och cyklister. Förbudet mot att cykla på trottoar och gångbana kan synas vara en försämring för elrullbrädesförarna, men många kommer nog ändå att nyttja trottoarerna.
   För gångtrafikanter innebär förbudet en förbättring. Förhoppningsvis kommer elrullbrädesåkande på trottoarerna att minska något. Och de som fortsätter att köra där kommer att kunna hutas åt och/eller trakasseras av fotgängarna.
   För cyklister innebär förslaget en blandad kompott. Borttagandet av cykelpassager är bra, men enbart om dessa fullt ut ersätts med cykelöverfarter, vilket inte alls är givet. Hur som helst kommer det att dröja innan den delen av förslaget blir verklighet. Solklara vinnare blir bilisterna: deras placering överst i trafikmaktordningen hotades i kanten av att cyklister fick cykla på bilkörbanan, även om det fanns cykelbana. Nu föreslås en återställare och bilismens intar på nytt en stabil topposition i trafikmakt-ordningen.

(I regelverket heter för övrigt elrullbrädorna ”eldrivna enpersonsfordon utan tramp- eller vevanordning. Denna beteckning visar alltså på att den i vardagslag använda beteckningen ”elsparkcykel är missvisande.)           

Ingen VB nästa vecka

 

VB tar ledigt nästa vecka för att fira våren och åren. Nästa nummer kommer alltså den 19 mars.

Friday for Future alla fredagar

  

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Lundapanelen Källby vs Sjölunda

 

Evenemang av Miljöpartiet Lund
Onlineevenemang
Tisdag 16 mars 2021 kl. 18:00 – 20:00

Ska Lund investera i Nya Sjölunda reningsverk i Malmö eller bygga ut nuvarande Källby reningsverk i Lund? Experterna är inte eniga. Två sakkunniga från varsitt läger svarar: Ulf Nyberg som länge har förespråkat Sjölunda-alternativet och Sven Landelius som utrett Källby-alternativet. Nu får du möjlighet att lyssna på Lundapanelen och skapa din egen uppfattning i frågan!
   Lundapanelen blir en unik chans att bilda sig en uppfattning om det framtida VA-systemet i Lund
   Panelen kommer att modereras av Karin Svensson Smith, och Jakob Wendt Ursing Miljöpartiet
   Lundapanelen har ett ambitiöst två timmars program där frågor om VA-prognoser, tidplaner, investeringar och VA-taxor kommer att besvaras. Ulf Nyberg är Programägare på VA SYD och Sven Landelius är en extern konsult som kommunen anlitat. Den sista kvarten kommer panelen även att svara på så många av lyssnarnas frågor som möjligt. Länk till videomötet läggs upp här! Alla är välkomna!
Läs mer  på Facebook »

Dansk protest mot vaccininköp

 

Pernelli Skipper, en dansk parlamentariker, håller en skylt som lyder Stoppa Vaccin Apartheid, en dag före sitt lands PM:s besök i Israel, i kritik mot Danmarks inköp av Covid-19 vaccin från ockupationsstaten som fortfarande ansvarar för att tillhandahålla vaccin till ockuperade palestinier. 

Därför säger vänstern stopp

 

Socialdemokratisk demonstration mot nazisterna
i Berlin 1930.Bild: Bundesarchiv

För första gången i svensk historia är delar av borgerligheten redo att öppna dörren till verklig makt för ett högerradikalt parti, måttligt ideologiskt reformerat sedan BSS-tiden och ännu så sent som i förra valet med minst sex före detta nazister på sina listor. Petter Larsson, ”Därför säger vänstern stopp”, SDS 4/3.   

Vårt motstånd av Gunnar Stensson

Nazismen uppstod i ett allmänt kulturklimat präglat av övermänniskotro, nationalism, rasism och kolonialism, framväxt under den industriella revolutionens och imperialismens tid.

   Att det skedde just i Tyskland berodde på det tyska nederlaget i första världskriget. Att det blev Hitler som personifierade och formulerade nazismen i sin självbiografi ”Mein Kampf” var snarast en slump.
   Den bästa framställning jag läst av den utveckling som ledde till nazismen och Förintelsen har jag till min förvåning funnit i Karl Ove Knausgårds Min Kamp, del VI , där drygt 400 sidor ägnas åt en analys av 1930-talets kulturklimat, Hitlers liv, nazismen och Förintelsen.
   Tyska kulturpersonligheter som Freud, Thomas Mann, Kafka, Rilke, Brecht, Heidegger och Hannah Arendt ingår i analysen. För Knausgård framstår ondskan på ett sätt som banal, liksom hos Hannah Arendt. 
   Att jag hittade Knausgårds text beror på att Knausgård framställs som en av vår tids viktigaste tänkare i Martin Hägglunds hyllade verk Vårt enda liv.

Teserna i Hitlers Mein Kampf uttryckte tankar och trosföreställningar som var gängse i 1930-talets ideologi och kultur – och som alltjämt är levande i vår tid. Det var därför de blixtsnabbt spred sig i Tyskland, men inte bara där.
   Majoriteten i Lunds studentkår krävde att regeringen skulle avvisa 8 judiska läkare som flydde undan nazismen. Professorer i Lund och ansedda svenska intellektuella stödde de nazistiska idéerna.
   Det Hitler gjorde, gjorde han inte ensam. Det var ett vi, som gjorde det. Stod emot det gjorde bara de som var starka i sig själva.
   Nazisterna i dödslägren kunde privat vara hyggliga bland sina ”rasfränder”, kunde tröttna på arbetet i dödslägren, men kände sig av sina samveten förpliktade att utföra det. Att avliva mindervärdiga var inte främmande i Lund heller. Tänk på Vipeholm!

Nu, i vår tid, hotas åter demokratin och alla människors lika värde, i Ungern och Polen, liksom i Donald Trumps USA. Och i Sverige.
   Det är därför Karl Ove Knausgård ägnar 400 sidor åt att försöka förstå hur människor blir omänskliga. Omänskligheten tränger fram i det vardagliga, i synen på flyktingar, på romer, på muslimer, på svarta. Den finns på nätet, bland politiker, i tidningar.
   Vi måste göra motstånd, och för att göra motstånd måste vi veta var hotet finns och vilka uttryck det tar sig. Att läsa Min Kamp, VI, avsnittet ”Namnet och siffran” är ett sätt att skaffa sig kunskap. Boken finns i pocket. De 400 sidorna om Hitler och nazismen hör till det viktigaste man kan läsa just nu.

8 mars 2021

 Årets 8 mars kommer att firas med ett stort antal digitala arrangemang. De flesta kan hittas på Facebook, nedan finns några exempel på vad vänsterpartiet arrangerar.

---

 

 

Nooshi Dadgostar håller 8 mars-tal
Evenemang av Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar
Måndag 8 mars 2021 kl. 19:00

På den 8 mars, den internationella kvinnodagen, firar vi vunna segrar och samlar gemensamt kraft för kommande politiska strider.
   Kl.19.00 håller Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar tal.
   Anmäl er här i Facebook-eventet för att få en notis om sändningen och bjud gärna in era vänner. Förutom på Facebook kan man också följa talet på Vänsterpartiets Youtubekanal och på www.vansterpartiet.se.
Läs mer  på Facebook »
 

 

Den första jämställda generationen - digital manifestation på 8 mars!

Evenemang av Vänsterpartiet Lund
Måndag 8 mars 2021 kl. 17:30

Det har gått över 100 år sedan vi vann kampen om rösträtten, ändå ligger kvinnor miljontals kronor efter männen i sammanlagd livsinkomst. Det är hög tid att sätta ner foten och göra något åt saken. Vi vill att de barn som föds idag ska bli den första jämställda generationen.
   De barn som föds idag ska växa upp och bli de första där deras kön inte avgör vad de tjänar, vilket jobb de har , hur deras föräldraskap ser ut eller hur mycket de gör av hushållsarbetet.
   Som en del av denna kamp bjuder Vänsterpartiet Lund och Ung Vänster Lund in till digital manifestation på Internationella kvinnodagen den 8 mars. Under manifestationen kommer vi även att bjudas på musik från Röda kapellet.
Läs mer  på Facebook »
 

 

8 mars 2021 - Feminism i välgång och kris

Evenemang av Vänsterpartiet Malmö
6 mar kl. 11:00 – 8 mar kl. 19:00

Feminism i välgång och kris
Internationell kvinno- och transkamp
6-8 mars – Ett helt digitalt arrangemang i dagarna tre.
Läs mer  på Facebook »

Rapport från riksdagen: Adoptioner, sjukförsäkringar och betyg av Hanna Gunnarsson

Under veckan har vänsterpartisterna i riksdagen debatterat och beslutat om en rad olika saker. Ett litet axplock: 

Skandalerna runt internationella adoptioner. De senaste åren har det blivit mer och mer tydligt att många internationella adoptioner till Sverige och andra länder inte har gått rätt till. Barn har rövats bort och papper har förfalskats, vilket ju betyder att barnen har utsatts för människohandel. Vänsterpartiet har varit drivande i denna fråga och kräver att regeringen gör en utredning. Se en interpellationsdebatt om frågan.

Betyg från årskurs 4. Som enda parti sa Vänsterpartiet nej till betyg i årskurs 4. Regeringen och samarbetspartierna C och L inför möjlighet till betyg från årskurs 4, men det är inte ett tvång. Vänsterpartiet är ju mycket kritiska till betyg och anser att detta är mer stressande än nyttigt för eleverna. Se debatten i frågan här.

Vaccinationerna mot Covid-19. Vi fortsätter pressa på regeringen när det gäller vaccinationerna, dels om solidariteten med länder som inte har kunnat köpa in vaccin och dels att regeringen ska vara tydligare mot läkemedelsbolagen för att få fram mer vaccin. Se debatt angående EU:s solidaritet och vaccin till andra länder här, (klicka på Ilona Szatmari Waldaus namn) och en artikel från Sydsvenskan här.

Sjukförsäkringarna är ett fortsatt aktuellt ämne. Det är en fråga som vi arbetar med ständigt, så att de som är sjuka ska ha möjlighet att bli friska i lugn och ro, men extra mycket nu under pandemin då många ju har blivit sjuka i Covid-19. Den senaste debatten om sjukförsäkringarna finns här.

Regeringens strategi om Arktis har beslutats. Vänsterpartiet har varit aktiva och lyfter både klimat och miljö-frågorna för att skydda den känsliga miljön i Arktis och säkerhetsfrågorna, för att inte militarisera Arktis. Se debatten här.
Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot           

Bygg billiga hyreslägenheter för vanligt folk på Å&R:s gamla industriområde! av Gunnar Stensson

Något parti borde föreslå det inför valet 2022

Marsmorgonen var dimmig och fuktig efter februaris härliga sol- och frostmorgnar. Vi gick förbi det gamla värmeverket och genom tunneln till Åkerlunds och Rausings väg, som vi följde söderut.
   Något som såg ut att kunna vara cementfundamentet till Klostergårdsstationen skymtade bland kranar, grävmaskiner, traktorer, arbetare i gula västar, schaktmassor och trästaplar.
   Vi tänkte utforska den framtida Källbystadens kärna genom att följa inhägnaden runt Å&R:s industriområde, det som Lunds kommun illegalt  donerade till förpackningsföretaget för 90 år sedan.
 

 

– Det där måste bort, sa Anna och pekade på den nästan 500 meter långa låga magasinsbyggnaden med sina lastramper och breda parkeringsytor.
   – Där kan ingen bo. Det får bli Källbys affärscentrum mitt emot stationen. Butiker, service, frisersalonger, kaféer och matställen, sa jag. Dom fungerar som en ljudbarriär mellan järnvägen och själva bostäderna dom ska bygga.
   Längst nere i hörnet mellan Åkerlunds och Rausings väg och vägen mot Värpinge hade träd och björnbärssnår blivit bortröjda och en kvadratisk tomt skapats. Kanske ett hörnhus i Källbystaden..
   – Längre än hit får Källbystaden inte gå. Där ska det vara träd och buskar sa Anna, samtidigt som vi svängde västerut mot Värpinge och lämnade järnvägen bakom oss.
 

 

Jag har alltid föreställt mig att det taggtrådskrönta ståltrådsstängslet följer vägen västerut, men det visade sig att det viker av norrut längs de stora magasinsbyggnadernas fasader.
   Där låg en dunge med några träd och buskar som uppenbarligen hade varit en väl dold boplats för hemlösa. Några tvättlinor och lite skräp syntes bland de bruna lövhögarna. En gammal klocka med en sorts dockskåp – böcker, fotogenlampa och andra uttryck för hemlängtan – hängde i ett träd.
 

 

Bortom dungen bredde ett stort fält ut sig. I kanten höll ett par  breda rostande harvar på att sjunka in i den gyttjiga marken. Antingen var de från 1930-talet eller möjligen 70-talet, då fältet ännu odlades med timotej. Industriområdet var smalt här. Det sträckte sig bara ett par hundra meter från Maskinvägen som är dess norra gräns.
   – Här kan dom bygga bostäder, ropade Anna. Höga hus i täta trevliga kvarter med gamla lönnar och bokar och med dammarna nedanför! Enkla, billiga hyresbostäder för vanliga mänskor, inte såna där miljonärer. Och ändå nära centrum. Det är inte långt till Trollebergsvägen  och Folkets park och Polhemsskolan.
 

 

Vi närmade oss den yta där hundratals gula blänkande bussar står parkerade. Sedan hoppade vi över en bäckravin med smutsigt vatten  och följde på avstånd stängslet söderut. Vid Å&R:s gamla järnvägsvall hade det tydligen legat en trädgård. Äppleträd, körsbärsträd och gamla valnötsträd fanns kvar.
   Industriområdet upphör vid en dunge av gamla lövträd intill Pilelyckans små tegelvillor.
   – Dom får dom inte ta bort, sa Anna. Varken träden eller husen.

Vi gick hemåt längs den ödsliga Maskinvägen med kolonierna till vänster och de låga industribyggnaderna till höger. En länga med gamla solkiga gardiner hängande bakom de smutsiga rutorna verkade tom. Nej, ett fönster var upplyst. En person skymtade bakom ett skrivbord.
 

 

Det var det första livstecknet i hela området, frånsett en grupp chaufförer i gula västar som dansade coronadansen vid  infarten till bussparkeringen. Ytterligare ett par bussar mötte oss när vi passerade den gamla vaktkuren där man tills härom året bevakade vilka som släpptes in i området. Vi hade heller aldrig varit inne fast vi bott i närheten i  50 år. Privat! Dött!
   Sedan var vi tillbaka vid Å&R:s jättelika kontorsbyggnad. Att hyra, stod det.
   – Det borde bli ett kulturhus. Museum eller konstverkstad eller studiecirklar eller skola, sa Anna.
   Vi gick tillbaka genom tunneln till Klostergården. De gröna fotbollsplanerna bredde ut sig. En grupp killar och tjejer kom löpande ned mot Höje å. Vi hejade på två ivrigt diskuterande mammor med barnvagnar. En stor hund sprang efter en gren som hans husse kastade.
   – Aktivitetsstråket! sa jag. Det får dom absolut inte förstöra med något fritidsskrytbygge som många vill. Coronan har lärt folk att leva utomhus genom att stänga gymmen och motionsmaskinerna.
   – Nej, men dom kan gott sätta igång att bygga billiga hyreslägenhet inom Å&R, sa Anna. I höga hus. Hoppas området inte är giftigt. Varför kan inte nåt parti föreslå det inför valet 2022?
   Ett sånt förslag skulle vi (och många andra) kunna tänka oss att rösta på.
   Vi sa hej. Vi hade varit ute en timme och en kvart.

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Så tunt... av Karin S.

Så tunt
och glest det är
omkring mig
Så långt till grannen
Är han inte hemma?
Har han låst in sig?
Jag vill ha täthet
Jag vill känna hudnära ansikten
och uppfläkta bröst.
Här står jag
i den tunna luften.
Jag hör någon som gråter
långt, långt borta
Är det jag?

När kommer höghastighetstågen? av Gunnar Stensson

Höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö behövs. Snart. För att slå ut det klimatförödande inrikesflyget.  Och av flera andra skäl.
   Men kommer de nån gång? Det tar ju ett halvt decennium att bygga två extra spår mellan Lund och Malmö bredvid de gamla.
   Våra förfäder var duktigare. På 1800-talet byggde rallarna SJ:s stamnät över hela Sverige på några få år. Eftersom de hade ont om pengar, fick det bli med lånade medel.
   Ygeman tänker, Han tänker mycket, när han tänker, men han tänker för sakta. Som poeten uttryckte det.
   Om ett par månader lägger regeringen fram sin infrastrukturproposition. Abstrakt åttastavigt begrepp. Men viktigt. Förslaget borde handla om höghastighetståg. Mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Till att börja med.
   Billigast och snabbast är, som vi skrev i förra VB, att bygga höghastighetsbanorna på upphöjda landbroar med i förväg tillverkade järnvägsdäck. Det sparar jorden och avskaffar de oerhört kostsamma och besvärliga barriäreffekterna.
   Vi kommer utan fara kunna cykla tvärs igenom Skåne under de flygande snabbtågen. Vi har sett att det går i tv-reportage från exempelvis Frankrike. 

Karin Svensson Smith förhandlade faktiskt med kineserna om ett sådant landbro-bygge redan 2015. Hade hon fått gehör för sitt initiativ hade höghastighetstågen visslat förbi över de avgasosande bilkolonnerna på E23 långt före invigningen av Klostergårdsstationen. Det hade varit bra.
   Men det är bra 2021 också. Höghastighetståg ger liv åt landets sysselsättning och försörjning

Så många steg – Så många dagar av Marie-Louise Steiner

 

Jag/vi/ går och går. Lund runt, på stigar, vägar och gångbanor.
   Försöker hitta nya ogångna spår att vandra i. Letar på kartan över Lund och dess utkanter.
   Det finns många ställen att upptäcka, fler än jag visste trots många år i Lund. Oanade gå-ställen.
   Det är inte bara det halvvilda spåret runt dammarna eller Ravinens lockande dalgång som jag harlunkat fast i.
   Vi travar, går, tittar. Hunden nosar, nya lukter. Stan är faktiskt full av möjliga och smått omöjliga vägar. Lundaborna går ut i Coronatider. Överallt möts vi.
   Så härligt, vi erövrar vår stad på ett nytt sätt. Upptäcker att slättlandet erbjuder backar, små och stora. Några vinterveckor går det till och med det att åka pulka på Monte Composti. Vilken fart det blir i de välslipade snösluttningarna! Vuxna blir som barn på nytt och vågar sätta sig ner på pulkorna tillsammans med barnen. Det går till och med och att åka skidor i Stadsparken.
   En halvgrå januarisöndag ser jag ett glatt gäng som dukat till kalas i Ravinen, Färgglada ballonger och girlanger i buskarna, mat på sittunderlag. Stämningen verkar på topp trots frusna fingrar.
   Helgens första vårdag är det utebarnkalas vid Nöbbelövs mosses vinskydd.
   Det luktar grillad korv … Och den första lärkan slår upprymt över den leriga skånska jorden.
   Det är inte bara det pampiga Monumentet som berättar historien om Lund. Upptäcker en stor gravhög, Rävshögs bronsålders grav (ännu ej utgrävd!) vid Gunnesbo. Här vilar Lundabor sedan några tusen år tillbaka. Precis som ute på Fredenstorps vackra nya begravningsplats dit man flyttat resterna av St Stefans kyrkan som under medeltiden låg inne i stan. Nu finns kyrkan markerad med stenar i gräset och dit har också flyttats kvarlevorna efter 2100 Lundabor.
   Men allra roligast är kanske skylten som möter oss i utkanten av Nöbbelövs mosse. Budskapet känns aktuellare än någonsin.

Håll i, håll ut, och gå ut! av Bertil och Elsa

 

Det är inte alltid så lätt att hålla igång detta snart andra år vi ska leva med Coronan. Lätt att passiviseras, lätt att glömma vikten av variation i vardagslivet. Om sådan nu kan skapas.
   Många av oss klarar att cykla, de flesta att gå. Med en kompis, helst – ute smittar man ju inte varandra. Men promenaderna runt i grannskapet börjar bli slitna, då ökar risken att promenaderna eller cykelturerna inte blir av.
   Till vår stora förvåning upptäckte vi förra året att Lund har en orienteringsklubb. Exakt var de orienterar återstår att upptäcka, men de har skapat sig en liten inkomstkälla genom att erbjuda oss alla att orientera inom Lund, staden alltså.
   För en ringa summa får man en specialgjord karta över Lund, med nummer inlagda. De återfinns både i centrala delar och i utkanten av stan. Varje nummer (dvs plats) ska kopplas till ett klurigt foto från den plats varje nummer anvisar, på ett särskilt fotoblad. Fotot visar ofta en obetydlig detalj, och är försett med en lika klurig text som ger en del intressant historia om platsen. I höstas lyckades vi med rätt stor möda fixa alla 30 kombinationerna i 2020-versionen. Nu tar vi oss runt på 2019-kartan.
   Orienteringsklubben är snart klar med 2021 års karta. Under tiden erbjuder den köp av tidigare årgångar för 50 kr, med gratis hemleverans! Mycket facilt, för all den kunskap och glädje den gett oss i att se och upptäcka vackra hus med oväntade detaljer, nya områden och de många vägar vi kunnat använda dit. Samt fått oss att gå ut i alla skiftande väder, ofta avslutade med en kopp choklad med visp hemmavid. Länk till lundarundan.

Rapport från riksdagen: Utrikespolitisk debatt och pengar till äldreomsorgen av Hanna Gunnarsson

I veckan hölls riksdagens årliga utrikespolitiska debatt, en heldagsdebatt där först de utrikespolitiska talespersonerna för varje parti, inklusive utrikesministern, håller varsitt anförande och sedan tar repliker på varandra. Sedan får de ledamöter som vill delta vara med. Debatten börjar med att utrikesministern läser upp utrikesdeklarationen, regeringens syn på utrikespolitiken. Det går som vanligt att klicka på olika namn för att lyssna på de inlägg som hålls. Se debatten här.

Idag, torsdag, har vi gått ut med nyheten att V tillsammans med KD och M och förhandlat fram ett stort ekonomiskt stöd till äldreomsorgen. Satsningen, som blir en extra ändringsbudget, är på 12 miljarder över tre år, varav lite mer än 4 miljarder nu det första året. Det är ett stort tillskott till äldreomsorgen, som ju verkligen behöver bli bättre nu efter pandemin. Vi visste det redan innan coronautbrottet, men nu har det blivit uppenbart för alla att de som arbetar inom äldreomsorgen behöver bättre arbetsvillkor, högre löner och mer vidareutbildning, och de äldre behöver garanteras en tryggare tillvaro. Läs mer om det här:
Hanna Gunnarsson (v), Riksdagsledamot

Tryggare kan det bli av Gunnar Stensson

Häromdagen var jag och mina barnbarn ute på isen och slog kana och jumpade, medan vattnet dånade vid dammluckan. Solen strålade och luften var stilla. Skogen stod tät runt Höneskruv-dammen i Alsterån. Vi befann oss ganska nära försvarets stora övningsområde mellan Målerås och Kosta.

   Plötsligt dånade det hundra meter över oss. Det var Viggen, som vi har sålt till Sydafrika och Brasilien, så de nu inte har råd att be-kämpa pandemin.
   Moderna stridsplan kommer fortare än ljudet och hörs först när de är mitt över en. Viggen försvann, och det var tyst några sekunder. Sedan kom planet tillbaka och svepte över oss ett par gånger till.
   Piloten kanske övade sig att jaga terrorister på isen. Nu var han övertygad om att vi var döda. Planet försvann. Vi blev inte rädda. I alla tider har det förekommit luftförsvarsövningar i detta glesbefolkade skogsområde på gränsen mellan Kronobergs och Kalmar län.

Amerikanska flygvapnet övade med tre bombplan av modellen B-1 B Lancer tillsammans med det svenska,
här med två Gripenplan som eskortjakt.
Foto: Försvarsmakten  

Sedan läste jag Sydsvenskans huvudledare 25/2 ”Alliansfriheten i evighet, amen. Tryggare kan det bli.” Ledaren var förstås en upprepning av den eviga pläderingen för ett NATO-medlemsskap som aktualiserades efter det att utrikesdeklarationen i riksdagen hade skippat oppositionens förslag om en NATO-option för svenskt medlemskap i Nato. Inget särskilt upprörande med ledaren, den var snarare mer nyanserad än förra veckans ledare i samma ämne.
   Men där fanns en intressant sakuppgift ”Tidigare i veckan övade amerikanskt stridsflyg, med eskort av svenska Gripen-plan, bombfällning över svenskt territorium.”
   Vi hade råkat ut för en ”amerikansk bombfäll-ningsövning”. Den har inte nämnts någon annanstans än i Sydsvenskans ledare. Men vi bevittnade den.

Trump ifrågasatte den gemensamma försvarsgarantin. Han kan komma tillbaka efter nästa presidentval. På söndag stiger Donald Trump upp i talarstolen. Då samlas fascisterna som ”bestals på sin seger” i förra presidentvalet.
   Visst behövs det en NATO-option i riksdagen. En option om att lämna det farliga Nato-samarbetet med USA. Bomberna kommer inte att falla i Höneskruvdammen.
   Alliansfrihet i evighet, amen!

Moskébygge och fattigdom i Gaza. En blockad som måste avbrytas! av Gunnar Olofsson

En moské kommer att byggas om och rustas upp för över 1 miljon dollar (drygt 8,3 miljoner kronor) i Gaza – där 85 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Satsningen har väckt viss upprördhet – men kanske mer i utlandet än bland dem den berör.

 

 

Gazaremsan, med över 2 miljoner invånare, lever sedan 2007 under en israelisk blockad som stängt det mesta vad gäller kontakter med omvärlden. Arbetslösheten är 46,5 % - bland de högsta i världen - och fyra av fem familjer är beroende av livsmedelsbistånd. Elektricitet finns bara en del av dygnet, 95 % av vattnet är odrickbart och läckande avloppssystem släpper varje dag ut miljontals liter orenat avlopp rakt ut i Medelhavet.

Efter tre israeliska militäroffensiver är en stor del av infrastrukturen i Gaza fortfarande i ruiner. Bostäder, skolor, sjukhus, moskéer – allt bombades av israelerna. Endast delar har kunnat återuppbyggas genom den fortsatta blockaden, vilken bland annat hindrar införsel av byggmateriel. Det senaste året har dessutom det internationella biståndet till Gaza minskat med 60 %, och det från olika arabländer med 80 %.

Det planerade moskébygget är en överenskommelse mellan de styrande i Gaza och donatorer i Malaysia – ”Malaysian Aman Palestin Foundation” – och villkoret är att moskén byggs i ”malaysisk” stil. Donationen hade knappast kunnat användas till något annat än – moskébygge.

Gazas problem är naturligtvis inte några moskébyggen utan en olaglig blockad som i princip hindrar all utveckling. Enligt en FN-rapport beräknas blockaden hittills ha kostat Gaza 16,7 miljarder dollar (138,6 miljarder kronor) och ökat fattigdomen med fyra gånger jämfört med en utveckling utan blockad under samma tid. Trots att blockaden dömts ut av det internationella samfundet, bland annat i flera FN-resolutioner, har inga verkningsfulla åtgärder vidtagits för att få den upphävd.

I dagarna har Israel tillåtit införsel av 2.000 doser ryskt vaccin mot Covid-19 i Gaza – en leverans som först stoppats som ett försök till politisk utpressning. Nu kan ett tusen Gazabor vaccineras. Tidigare har Israel, efter påtryckningar, ”donerat” 5.000 doser vaccin till det ockuperade Västbanken – med 2,7 miljoner invånare.

Februaritankar i kråkans* tid av Ulf Nymark

* Det latinska ordet corona som betyder ”krans”, ”krona” med mera kommer i sin tur från det grekiska ordet korone som egentligen betyder ”kråka”, ”krökt utsprång (som liknar kråknäbb)”.
Detta enligt NE.
 

Framtidens Källby
Inom kort ska Byggnadsnämnden fatta inriktningsbeslut om fördjupning av översiktsplanen (Föp) för den planerade omvandlingen av Källbyområdet. Det är ett viktigt beslut som inte bara berör dammarnas och reningsverkets framtid. Det handlar också om vad som ska ske med koloniområdet längs Maskinvägen. Ska hela koloniområdet utplånas eller bara delar av det? Eller ska det bevaras intakt?

Vart ska industrierna ta vägen?
Faktiskt handlar planen också i hög grad om jordbruksmark. Indirekt. Planen går ju ut på att de stora industrierna i området ska flyttas. Vart de ska flyttas behöver Föpen inte bry sig om. Haken med industriflytten är att det knappast finns tillräckligt med industrimark i tätorten eller i dess omedelbara närhet. Ska industrierna behöva flytta till en annan kommun? Ska de få ta högklassig jordbruksmark i anspråk här i Lund? De frågorna kommer nog de flesta partier att ducka för när inriktningsbeslutet ska tas. Så småningom tvingas dock samtliga partier att ha ett svar på dessa frågor.

Järnväg på landbroar
Skanska har så här i coronans tid haft tankar om höghastighetsjärnvägen. Givetvis har Skanska därvid också tankar om kommande vinster. Inte desto mindre är förslaget om en rejäl utredning om att bygga höghastighetsjärnvägen på landbroar ett förslag som är väl värt att pröva. Att Trafikverket inte redan tagit med detta i sin planering är för mej helt obegripligt.
   Med en järnväg på landbroar blir det ju också naturligt att lägga den del av nya Lund C som ska serva höghastighetsjärnvägen i höjdläge. Och därmed en gång för alla begrava tankarna på att lägga Lund C i underjorden.

Stressigt kommunfullmäktige
Numera genomförs ju kommunfullmäktige med alla ledamöter på distans, utom presidiet som tronar i aulan på Polhemsskolan. Trots att Lund liksom andra kommuner har haft ett år på sej att få fram fungerande teknik så finns det fortfarande stora brister. Alla ledamöter har fått surfplattor för att kunna delta. Denna lilla platta ska användas för tre olika ändamål under sammanträdena: läsa handlingar, följa mötet via en mötesapplikation och en annan applikation för att kunna rösta.
   För de ledamöter som enbart har en platta att tillgå förflyter sammanträdena under ett obrutet skiftande mellan dessa applikationer. Det är enormt tröttande och stressande. Det är svårt att hinna med i svängarna. Nu visar det sig att många ledamöter också använder en egen dator eller ytterligare en surfplatta. Vore så inte fallet skulle det nog inte gå att genomföra sammanträdena. Fast jag och många med mej menar att den lokala demokratin inte kan bygga på att ledamöterna har egen och kraftfullare teknisk utrustning eller fullgoda uppkopplingsmöjligheter i sin bostad.

Balanserar på gränsen
Den bristande tekniska utrustningen gör att sammanträdena nu riskfyllt balanserar på laglighetens gränser. Varje ledamot ska kunna se och höra alla som deltar i sammanträdet. Det är lite si och så med det under stundom. Och titt som tätt tappar någon ledamot bort sej bland apparna och förlorar uppkopplingen. Och titt som tätt vägrar surfplattan att fungera och ledamoten faller ur sammanträdet. Faktum är att sammanträdena ibland sannolikt förlorar balansen och ramlar in en bit i olagligheten.

Belastning
Hans-Olof Andersson, SD:s partiföreträdare i Lunds kommun ska lämna sina kommunala uppdrag för att gå till högre och viktigare poster inom sitt parti kan en anta. Oavsett vem som blir hans efterträdare är det ju samma parti som kommer att fortsätta att utgöra en ” social, kulturell och ekonomisk belastning” i Lunds kommun.

Scilla på gång
Visst är det härligt med lite vårvärme och efterlängtade vårtecken. Lärkorna, vintergäcken, snödropparna och, enligt vanligtvis välunderrättade källor, en scilla i Holmbergska parken.

Staten och kapitalet av Gunnar Stensson

Nyliberalismens oförmåga att upprätthålla fungerande sjukvårdssystem har blivit uppenbar under pandemin. Nu har kapitalet ställts under statens förmynderskap. Företagen har blivit beroende av statligt stöd för att överleva.

   I alla drabbade länder har tusentals jobb räddats genom permitteringsstöd, höjd a-kassa, tryggare sjukförsäkring, bättre pensionsvillkor och liknande reformer som går tvärt emot nyliberalismens krav på sänkta bidrag och ökad konkurrens.
   I Sverige styrs äldreomsorgen av en marknadsorienterad organisation som inte bara i pandemitider präglas av hög smittspridning.
   Marknadens oförmåga att hantera sjukvård och utbildning är uppenbar.
   Därtill kommer klimatupphettningen som gör fortsatt tillväxtpolitik kriminell.
   Vi står inför nödvändigheten att förkasta de påståenden som gällt som sanningar och belönats med alternativa Nobelpris sedan Thatchers och Reagans dagar.

Klasskriget i Frankrike av Romaric Godin, som utgivits av förlaget Daidalos, utmynnar i dessa ståndpunkter.
   Den beskriver Frankrikes författning med dess presidentval i två omgångar som auktoritär och odemokratisk. När Emmanuel Macron i andra valomgången ställdes mot Marie Le Pen tvingades alla från vänster till höger ställa sig bakom Macron för att stå emot Marine Le Pen.
   Den majoritet Macron på så sätt vann utnyttjade han till att genomtvinga nyliberala reformer som att slopa förmögenhetsskatten och sänka pensionerna. Parlamentet utgjorde ingen verklig motståndare.
   Detta innebar att den breda oppositionen tvingades manifestera sitt motstånd genom lösa organisationer utanför de demokratiska institutionerna. Plötsligt växte de gula västarna fram. De demonstrationer och upplopp som blev följden slog polisen ner med mycket brutala metoder. President Macron genomförde elitens och kapitalets politik utan hänsyn till folkflertalets ståndpunkter. Landet styrs av staten och kapitalet.

Godin menar att det franska klasskriget har historiska rötter. Under hela 1800-talet styrdes Frankrike i de rikastes intresse. När det franska folket satte sig till motvärn underkuvades det av armén.
   Revolutionen 1848 ledde till att 6000 fransmän dödades. Pariskommunen 1879 slogs ner med än större brutalitet: 20 000 avlivades på Paris gator. 18 000 sattes i fängelse och 10 000 deporterades till Djävulsön. Minnet från dessa massmord lever kvar i fransmännens medvetande.

Klasskriget påverkade också Marx. 1848 skrev han Kommunistiska Manifestet. Det handlar om befrielse från kapitalets diktatur.
   Godin menar också att Macrons nyliberala program, om det genomförs i sin helhet, leder till ett läge som liknar det som rådde under 1800-talet, då de rikaste och kapitalisterna styrde Frankrike.

Jag kan inte undgå att jämföra med Sveriges utveckling. Under 1800-talet och fram till 1917, då den svenska revolutionen inleddes, styrde de rika. Inkomst, kön och kapital gav rösträtt. Fram till 1917 inträffade ingen jämförbar konflikt, även och staten och kapitalet slog ner arbetarnas strejker, även här i Lund.
   1917 hade världskrigets svält och revolutionen i Ryssland visserligen gjort läget i Sverige ytterst spänt, men här nåddes en kompromiss genom införandet av allmän rösträtt.
   De rika makthavarna var rädda. Arbetarklassen grep inte till våld. Samtidigt visar skotten i Ådalen 31 hur spänd situationen fortfarande var. Skotten ledde till att socialdemokraterna grep makten och skapade det svenska välfärdssystemet. De första 40 åren av mitt liv var socialdemokratiska. Sedan blev det sämre. Göran Perssons politik var nyliberal.
 
Godin menar att även Sverige de senaste 30 åren har fört en nyliberal politik och gynnat de rikaste genom att avskaffa förmögenhetsskatt, arvsskatt och privatisera vård och skola. Sverige har liksom Frankrike en auktoritär rörelse som motsvarar Marine Le Pens. Vi ser just nu hur den smyger sig in i de rikas partier.
   Men nu står vi kanske inför ett skifte. I pandemins och klimatupphettningens tid fungerar inte nyliberalismens dogmer. De måste undanröjas för att rädda världen.

Vår presentation av Klasskriget i Frankrike är kort, grov och summarisk. Det hör till Veckobladets villkor. Boken är fransk med allt vad det innebär av välformulerade långa meningar och genomtänkta nyanseringar. Det viktiga är analysen av nyliberalismen och de insikter boken ger i fransk politik och historia.

Friday for Future alla fredagar

 

Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.           

Sprid flygblad om att utreda E22 projektet mer

 Hej alla!

Som det står i länken här, sprider vi flygbladsutdelningen till flera orter och med detta ökar antalet som skriver på uppropet angående motorvägsutbyggandet. Vi behöver fler som vill dela ut flygblad, samla namn och hjälpa till.
Hittills har vi planerat dessa tider och platser för utdelningen:

Lund: 24 feb., onsdag, 13:00, i hörnan Tornavägen och Tunavägen. Vi fortsätter att sprida flygblad i Lund. Anmäl dig här när du kommer!

Eslöv: 26 feb., fredag, vi samlas vid Eslövs tågstationen 13:15 för mat och sällskap. Vi delar flygblad fr 14:15 till 17:00 på stan och vid järvägstationen.

Malmö: 19 feb., fredag, cykelställ vid Malmö Central, kl. 10:30. Ella leder!

Höör: 19 feb., fredag, samlas vi vid Höörs Gästgiveri, Gamla torg 4, 243 30 Höör kl 13:15 för en subventionerad lunch. Kl 14:15 delar vid ut flygblad runt stan. Vi samlas sedan vid järvägstationen 15:30 och efteråt går vi med flygblad åt olika håll tills 17:00. Anmäl dig här!

Februarimorgon med gäss av Gunnar Stensson

 

Solen är så intensiv, himlen så blå, luften så klar, isen så gnistrande, snön så vit, frosten så bitande, när vi efter att ha passerat i järnvägens skugga kommer ut på de böljande fälten mellan Flackarp och Trolleberg och plötsligt möts av en mäktig syn: tusentals gäss, tätt tillsammans, vaggande, lugnt kacklande, betande den höstsädens gröna strån som sticker upp genom snön. Vi närmar oss försiktigt, tyst och sakta, vill gärna se och inte störa, men blir upptäckta av en vaksam gås som sträcker på halsen och plötsligt flaxar med vingarna och med ett skri flyger upp, följd av tusen artfränder, som nu, skriande, med ett brus av vingar, gör en lång lov över de vita vidderna för att så småningom slå sig ner längre bort. Ett par självständiga gäss stabbar lugnt kvar.
 

 

Inställda prov

 De nationella proven är inställda, offer för pandemin. Nationella prov och betyg har övergått från att vara en testkörning man vill ska stämma och något elever söker till högre utbildning med – till att vara lärares, skolors, kommuners och politikers bästa reklam i en konkurrensutsatt marknadsskola.

   Höga mättal kan ge lärare förstalärartjänster, skolor bättre chans att sälja in sig (och därför mer skolpeng) och få kommunpolitiker att framstå som mer kompetenta. Bättre mättal är bättre karriär, också om talen inte stämmer.
   De nationella proven – så slängs svenska elevers bildning under bussen, Jenny Maria Nilsson, SDS 14/2. Läs hela artikeln!

Får dammarna vid Höje å vara kvar? av Gunnar Stensson

 Nu fattar fullmäktige beslutet om Källby reningsverk. Det kan bli avgörande för dammarnas framtid.

   Dammarnas existens är beroende av det ständiga flödet från Källby reningsverk av vatten som genomgått mekanisk, kemisk och biologisk rening. 
   Höje å blir renare när den flyter förbi reningsverket! Det av jordbruk och industrier nedsmutsade åvattnet blir då utspätt av det rena vattnet från reningsverket.
   85 procent av åns föroreningar kommer från samhällen, jordbruk och industrier högre upp i ån. Ur miljösynpunkt borde föroreningarna bekämpas vid källan.
   Man har talat om möjligheten att bevara flödet genom dammarna genom att leda Lunds dagvatten dit. Mot det kan för det första invändas att dagvattnet inte utgör ett jämt flöde. Under en varm torrperiod om sommaren sjunker det till noll. Då förvandlas dammarna till träsk.
   För det andra är dagvattnet från Lunds gator och torg långt ifrån giftfritt. Framför allt innehåller det en mängd avfall från bildäck.
 

 

Dagvattenutsläppet vid Knästorp har ibland färgat stränderna svarta. Kommer det in i dammarna förgiftas växter och fåglar – och utsläppen i Öresund blir mer förorenade.
   Det har påståtts att Källby vattenverk är omodernt för att det inte har teknik för att rena läkemedel.
   Det har inga vattenverk i nuläget. Men en sådan rening kan anläggas inom reningsverkets nuvarande område för en rimlig kostnad.
   Det har sagts att dammarna stinker. Det kan vi som dagligen gått där i decennier konstatera är lögn.
   Men de skulle kanske börja stinka om de gång på gång torrlades. Och fylldes av döda grodor, rutten fisk och förgiftade fåglar.
   Att spola Lunds avloppsvatten genom en tunnel till Sjölunda innebär ett jättelikt och dyrt ingrepp i naturen.
   Att koncentrera reningen till en väldig anläggning i Sjölunda innebär en säkerhetsrisk.
   Dessa – och många fler argument – är överflödiga om Lunds kommunfullmäktig har fattat det riktiga beslutet att bevara och utveckla Källby reningsverk när du läser detta.
   Om inte behövs argumenten i kampen för att riva upp ett destruktivt beslut.
   De kan också vara viktiga om man uppskjuter beslutet i avvaktan på ytterligare utredningar, inte minst om kostnaden.

Varför har Sverige övergett sin politik för fred och avspänning?

 Sverige vågar inte längre föra en självständig utrikes och säkerhetspolitik skriver bland andra Thage G Peterson, (S), Pierre Schori (S), Maj-Britt Theorin (S), Birgitta Ham-braeus (C) och Sven Hirdman i en debattartikel i DN.
   Sydsvenskans huvudledare 16/1 påstår att alliansfriheten och den självständiga utrikespolitiken inte finns nu och att den ”inte var på riktigt tidigare heller”. Den ska inte heller finnas i framtiden, tycker Sydsvenskans ledarredaktion.
   Men ibland har Sverige vågat föra en självständig utrikespolitik. När Olof Palme 1972 fördömde USA:s bombningar av Hanoi till exempel. Då drabbades vi av sanktioner. Sedan förlorade USA Vietnam-kriget. Fördömandet gjorde både Nixon och Sydsvenskan rasande.
   Nu, nästan femtio år senare, är Sydsvenskan fortfarande lika konsekvent USA-anpasslig, trots krigsförbrytelserna i Irak 1973 som gjorde hela Mellanöstern till ett terrorhelvete.
   Debattörerna däremot vågar vara självständiga. Det har de länge varit. Och det ska de hedras för.           

Klimatupphettningen ett existentiellt hot för Kina av Gunnar Stensson

 Himalayas glaciärer är nödvändiga för Kinas vattenförsörjning. Gula floden, Yangtsefloden och Mekong rinner upp i Tibet, som brukar kallas Kinas vattentorn. Kina har lika stor vattenkonsumtion som USA men fem gånger så stor befolkning.

   Över 40 procent av Kinas odlingsbara jord är förorenad eller förtorkad. Vattnet från Tibet är en förutsättning för Kinas livsmedelsproduktion.
   Därför har Kina anslutit sig i Parisavtalet och satt upp ambitiösa klimatmål. Målen kommer att vara svåra att genomföra eftersom Kina är världens största producent och konsument av kol, vilket allvarligt försämrat luftkvaliteten i Kinas jättestäder. Klimatmålen måste genomföras och de måste snart få avsedd effekt.
   Den 7 februari förfärades vi av glaciärkollapsen i nordvästra Indien. Det är en påminnelse om klimatupphettningens konsekvenser. Indiens vattentillgångar är rikare än Kinas och det största hotet mot landet är havsnivåhöjningen, som ju också är klimatrelaterad.
Källa Tim Marshall, Geografins makt.

Höghastighetsbana på bropelare – bättre och billigare av Gunnar Stensson

 

VB har länge förordat att höghastighetsbanan Stockholm – Malmö ska byggas på järnvägsdäck som vilar på bropelare. Som i Kina och Japan. Det mycket blir snabbare och billigare. Dessutom befriar det oss från de ytkrävande banvallarnas barriäreffekt, som vi här i Klostergården blivit mycket besvärade av under det tidslukande fyrspårsbygget.
   I VB tänkte vi oss att höghastighetstågen skulle komma flygande över slätten, göra uppehåll i Brunnshög och sedan flyga vidare till Malmö. Ulf Nymark (MP) är den ende som kommenterat förslaget, men då bara för att kritisera placeringen av stationen i Brunnshög.
   Nu har Skanska arbetat fram en rapport som visar att vårt förslag var realistiskt. Erik Magnusson presenterar rapporten i Sydsvenskan 18/2 under rubriken Studie: Banan miljarder billigare med landbroar.
   Upphöjda järnvägsspår kallas landbroar, får vi veta. Banan kan byggas med prefabricerade järnvägsdäck som vilar på bropelare. I stadsmiljöer kan banan övertäckas så att den går i tunnlar. Det kan ha betydelse om Lund vill ha höghastighetsbanan i centrum, som Ulf Nymark ville. Tunnel i luften i stället för under jorden. Höghastighetsbanan kan byggas snabbare och billigare än en traditionell järnväg på banvallar.
   Vi återkommer nog till höghastighetsbanan på bropelare flera gånger.