En tidning med historia!

2014-04-24

Första Maj i Lund & Malmö

Lund
Samling: Clemenstorget kl: 11.00, Möte: Stortorget, Talare: Mattias Olsson

Malmö
Samling: Södergatan kl: 13.30, Möte: Folkets Park, Talare: Carin Jämtin

Hon var en av de som kom in i första omgången i fullmäktige i Lund i början av sjuttiotalet för VPK, 1973. Hon var läkare, barnreumatiker, med stort internationellt engagemang och långvarigt medlemskap i SKV. Om sitt förflutna som judinna, auschwitzfånge och överlevare har hon berättat och dokumenterat i många sammanhang.

HELENA SVANTESSON - Årets Kurdvän i Sverige 2006
”Inpå bara huden har hon lärt känna vad förtryck och rasism innebär. Hon har överlevt Auschwitz. Kanske är det därför hon bättre än många andra kan förstå vad det kurdiska folket utsatts för. Hon kom till Sverige som flykting från Polen 1946, och utbildade sig till läkare här. Sedan sin pension har hon engagerat sig för barn i världen genom Rädda Barnen, och det var så hon kom till södra Kurdistan. År 1992 startade hon Helenas Center, ett rehabiliteringscenter för barn i Hewler. Genom stödföreningen för kurdiska barn och Individuell Människohjälp har hon satt igång en rad andra projekt för kurdiska barn. Envis och orädd reser hon gång på gång, många gånger ensam, till Kurdistan. Senast 2006 var hon där en månad för att följa upp det arbete hon påbörjat. Bara som ett av många exempel kan nämnas ett projekt för att ge eftergymnasial utbildning till tio flickor från familjer drabbade av Anfal. Hon är värd all vår respekt och beundran.”

Foto från Kurdgalan

Ny cykel- och gångbana från Klostergården genom Sankt Lars av Gunnar Stensson

I korsningen mellan Sunnanväg och Sankt Lars väg arbetar Markentreprenad intensivt med att anlägga en ny gång och cykelbana ner mot Sankt Lars. Verksamheten har nyss börjat och nyfikenheten bland Klostergårdsborna är stor. Vi återkommer med närmare beskrivning av projektet.

Serviceföretaget SJ av Bengan

Sedan en tid kan vi lundabor bara köpa SJ-biljetter via dator eller telefon. Jag behöver interrailkort (tre dagar runt Masuriska sjöarna i Polen) och ringer SJ. Jovisst det ordnar vi säger SJ-tanten. Det kostar sextio kronor. (Utöver priset för själva Interrailkortet) Jaha, säger jag men det innebär ju att de som bor i Malmö betalar sextio kronor mindre än vad jag och de flest andra i landet får göra. (Numera kan man bara få direkt personlig service på tre platser i landet. Gissa vilka!). Det är orättvist och konstig servicepolitik, säger jag. Jojo, säger SJ-tanten, världen är orättvis. Det får man leva med. Dessutom är SJ inte ett serviceföretag utan ett vinstdrivande affärsbolag. Så det så!

Första maj släpper vi boken om RK! av Bengt Hall

För fyrtio år sedan bildades orkestern som sedan dess gått i spetsen för Vänsterns förstamajtåg. Nu kommer boken om Röda Kapellet. Om hur den bildades, hur rekryteringen gick till, musiken och politiken i orkestern, spelningar (mer eller mindre udda) och livet i och omkring orkestern. Och fakta för kalenderbitarna. Den vackra boken (!) pryds med många bilder av orkestern på Mårtenstorget, på Grand Hotell, från musikläger och av enskilda orkestermedlemmar. Köp boken! Det blir ett minne om lundavänstern, om ett projekt från vänsteruppsvingets dagar som hållit ut. Du kan köpa boken direkt efter förstamajtåget i Lund eller i samband med festen i Botan därefter (Cirka 15.30). Då finns vi där, spelar, berättar och säljer böcker. Och vill du ha den signerad så går det också. Tvåhundra spänn kostar dyrgripen som ges ut av lundaförlaget Arkiv.

Reklambrev »

Reinfeldtkoden av Gunnar Stensson

av Stefan Carlén,

Henrik Persson och Daniel Suhonen. Boken är en uppföljning av ”Åtta år med Reinfeldt” som gavs ut före valet 2006.
Författarna konstaterar, att regeringen har försvagat alla den svenska modellens bärande delar.

Alliansens politik under de gångna åren har varit en systematisk attack mot den svenska modellen. Den har försvagat fackföreningsrörelsen och rubbat maktbalansen till arbetsgivarnas fördel.

Alliansen har försvagat socialförsäkringssystemet. Fattigdomen ökar bland förtidspensionärer, sjuka, arbetslösa och studerande.

Alliansen har privatiserat vård, skola och omsorg. Likvärdigheten och kunskapen i skolan har försvagats.

Alliansen har sänkt skatterna så att det inte längre är möjligt att garantera välfärden.

Alliansen har allvarligt försämrat svenska folkets sociala skydd, skola och sjukvård.

Valet 14 september är ett vägskäl. Det ställer stora krav på en socialdemokratiskt ledd regering. Det räcker inte att lappa och laga. Att inte byta riktning efter valet innebär att systemskiftet fortsätter.

Mot ljusare tider! av Lucifer

Veckans nyhet är naturligtvis att nu klämtar klockan för Helsingborgs Dagblad (inkl. Landskrona-Posten, och NST).

Mitt förhållande till HD måste nog betraktas som blandat. HD, en gång ägd och styrd av Ove Sommelius var en störtreaktionär tidning, under andra världskriget protysk och naziinfluerad. Jag minns fortfarande hur jag som liten gick med far i den socialdemokratiska förstamajdemonstrationen i Helsingborg. När vi passerade HD:s hus på Drottninggatan så utropade han med kraftig röst: ”Leve arbetarpressen!”. Den senare bestod i Helsingborg av den tunna ”Skånska Socialdemokraten”, på 50-talet omdöpt till ”Nyheterna” för att senare gå upp i ”Arbetet”, på 90-talet nerlagd också den. Arbetarrörelsens tidningshistoria är en serie tragedier orsakade av branschens inbyggda brutalitet (bristen på annonser i andratidningarna slog ut hela A-pressen) och en påtaglig brist på ekonomisk och journalistisk kompetens.
   Nåväl, sen kom en ny och bättre generation Sommelius. Torgny Sommelius var en hederlig och välskrivande redaktör (han skrev utomordentliga reseskildringar), men han dog i en flygolycka i början på 60-talet. Brodern Sören Sommelius blev kulturredaktör och med honom blev HD en tidning som var öppen för 60-talets idéströmningar. Som kulturredaktör efterträddes han av Gunnar Bergdahl som på tio år gjort HD:s kultursida till en av de bästa i landet.
   HD ägdes under senare år till hälften av familjen Sommelius och till hälften av Anderkoncernen med bas i Karlstad. Dess politiska färg är närmast mörkblå och dess anseende i tidningsvärlden bara snäppet över Hallpressens (Herenco, Hamrinfamiljen) som under sin förre chef Stig Fredriksson blev ökänd för sin rovdrift på journalister.
   Ja, det är alltså inte så muntert med de skånska tidningarna och då har jag ändå inte nämnt familjen Wahlgren med Sydsvenskan. Gladare blir man inte över Bonniers som just nu tycks bedriva en klappjakt på pengar där det inte räcker med god vinst (TV4) utan krav ställs på mycket hög vinst. Det uttalas ju i högtidstalen många vackra ord om hur viktig den fria pressen är för demokratin. Men verkligheten är ju att kapitalet alltid har styrt pressen i Sverige och det ser bara ut att bli värre. Vad som har tillkommit är ju att papperstidningarna som helhet är hotade av nätet. Till alla andra uppgifter för en ny regering måste komma en snabb utredning för att säkra att många röster kan få höras och då inte bara finansfamiljernas. Om journalistik är så viktig som det sägs så måste samhället engagera sig. På Sydsvenskans förstasida citeras i dag kulturredaktören Rakel Chukri: ”Det är inte oproblematiskt att ägarkoncentrationen ökar i Skåne”. Blir det årets underdrift?

Försvarspolitik?
Inget område i svensk samhällsliv är så illa skött och diskuterat som försvarspolitiken. Nu har alliansen kastat in ett förslag om ytterligare 10 JAS-plan och två nya ubåtar. Hur tänker de? Att det är val i höst? Och marinen vill ha fler och större fartyg! Och som kronan på verket vill flygarna nu ha kryssningsmissiler förutom de drönare som redan är på väg att utvecklas. Man erinrar sig 1950-talets Saabs topphemliga robotprojekt ”Carolus Rex”, en robot som skulle lobba de svenska atombomberna mot utskeppningshamnarna i Baltikum. Den svenska militära planeringen har alltid syftat till att bygga upp ett stormaktsförsvar i miniatyr.
Alternativet? Så klart ett värnpliktsförsvar med allmän och lika värnplikt med starkt differentierad utbildning från några månader till något år. Det är sådana medborgarförsvar som har varit framgångsrika mot både amerikaner och ryssar. Men det är bara vänsterpartiet som har talat för det.

Vänstervågen
I dessa spalter har det genom åren talats mycket om hur eländigt det politiska stämningsläget varit med ständig högervridning och suckanden över varför vänstervinden aldrig har kommit. Men nu är den här! Inga partier sysslar numera med planer på skattesänkningar. Skolan behöver stärkas och forskningen och industrin och järnvägen och sjukvården och välfärden och, gud hjälpe oss, också försvaret. Alla partier tycks nu, om än i varierande grad, villa rulla tillbaka avregleringarna och privatiseringarna.
Alltså, livet leker, och det gäller bara att gripa tag i tillfället. Det bästa man kan göra är att de närmaste valdagarna rösta på Vänsterpartiet framför allt för att få Socialdemokraterna att låta bli att samarbeta med borgarna. Och vad gäller den närmsta veckan, gå med i förstamajdemon- strationerna. Det finns ingen som helst ursäkt för att sitta hemma!

Pusselbitar

Marknadsekonomin skapar enorma obalanser, som riskerar att leda bort från de fri- och rättigheter som både liberaler och socialdemokrater hyllar.
Thomas Pickety, Capital in the twenty-first century.

Vägen till ekonomisk framgång är att satsa på urbanisering, vård och utbildning genom ökad beskattning, vilket samtidigt leder till varaktig tillväxt, bättre miljö och större rättvisa.
Joseph E Stiglitz, SDS 22/4

De skolor som har störst behov får faktiskt på flera sätt mindre resurser... Skolverket har upprepade gånger konstaterat att det fria skolvalet leder till större segregation mellan skolor. Antalet skolor med riktigt dåliga resultat blir fler för varje år... Att ha resursfördelning utifrån behov i skolan kan därför visa sig betydligt svårare att genomföra än att lova.
Emma Leijnse, SDS 19/4

EU vill sluta ett frihandelsavtal med USA. Förhandlingar pågår. I avtalet ska skydd för företagens investeringar och vinster skrivas in. Om vi tar demokratiska beslut som minskar vinsterna ska företag kunna stämma oss som land och vårt beslut kunna överprövas i en särskild domstol. Det skulle innebära att Caremas (numera Vardagas) ägare, amerikanska KKR, skulle kunna få Sverige fällt för att vi tar bort privata vinster i välfärden.
Jonas Sjöstedt 22/4

Viktigt att veta om Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna har motsatt sig all subventionerad vård till papperslösa flyktingar utom den mest akuta. De har motsatt sig tolkhjälp i vården, vilket äventyrar läkares möjlighet att diagnosticera. De har motsatt sig akut tandvård till papperslösa barn. De motionerade 2011 i riksdagen om att vårdpersonal ska vara tvingade att regelmässigt polisanmäla papperslösa som söker sig till vården. Alla sverigedemokrater i riksdagen röstade för, inklusive Jimmy Åkesson. I sin senaste kriminalpolitiska partimotion föreslog de att det ska göras kriminellt att överhuvudtaget ”hjälpa” en papperslös flykting.
Patrik Svensson, SDS 12/4

Magistratsvägen 10, av Per Almén

är inte bara en adress på Norra Fäladen utan också det senaste exemplet på hur lågt ett vinstmaximerande friskoleföretag är berett att sänka sina ambitioner.
   Vadan detta? Erlaskolan, som ägs av Lärande i Sverige – imponerande namn på en verksamhet som hitintills omfattar grundskolor i Norrköping och Katrineholm! – ansöker om tillstånd att till läsåret 2014/15 få starta fritidshem, F-klass och grundskola på denna adress. För den som inte är hemma på Norra Fäladen kan nämnas att det är fastigheten efter Statoilmacken och Lidlbutiken mellan Norra Ringen och Magistratsvägen. Där finns idag bl.a. en bilfirma, ett dataföretag och en pizzeria. En del av fastigheten står för tillfället tom. Tomten upptas i övrigt av en asfalterad yta som dels fungerar som köryta in till fastigheten dels som parkeringsplats.
   Avståndet mellan fastigheten till Norra Ringen, den näst efter motorvägen mest trafikerade leden i staden, är c:a 20 m, till g/c-vägen längs med Magistratsvägen, en livligt trafikerad lokalgata på NF, är det c:a 10 m. I delar av denna tvåvåningsbyggnad, idag utan hiss, avser Lärande i Sverige bedriva ovan beskriven verksamhet.
   Idrottsundervisningen avses förläggas till Victoriastadion. Det får till konsekvens att eleverna, i åldrarna 6-16 år, måste passera in- och utfarten till Lidlbutiken, in- och utfarterna till Statoilmacken och som grädde på moset det näst efter Norra Ringen mest trafikerade stråket på Norra Fäladen, Svenshögsvägen, på sin väg till och från idrottslektionerna. Behöver det tilläggas att Hälsa är ett av de tre stödjeben som undervisningen vilar på!
   Regelverket säger att vi som kommunpolitiker i Utbildningsnämnden bara har att bedöma i vilken mån som en etablering kan förväntas ha någon bestående negativ effekt på de kommunala skolorna. Vi rödgröna säger att man måste vara smått schizofren för att inte i en samlad bedömning, som det så ofta brukar heta vid kommunala beslut, ta del av den lokala sakkunskap som boende i kommunen kan ha.
   Borgarna gick, förstås – inklusive det i sina egna ögon så skoltillvända Folkpartiet - på förvaltningens linje och tillstyrkte Erlaskolans ansökan.

Slutsats:
På ett av de mest olämpliga lägena i Lunds tätort i en miljö kännetecknad av buller och avgasutsläpp avser denna skola, med de borgerligas goda minne och stöd, starta sin verksamhet.
   Vågar vi hoppas på att föräldrar som – kanske offer för koncernens tjusiga namn – funderat på att låta sina barn börja här drar öronen åt sig när de får skåda den tänkta ”skolbyggnaden”.
Så läggs ännu ett exempel i raden av på vart en ohämmad friskolefundamentalism, ivrigt påhejad av sin borgerliga supportrar kan leda.
Per Almén, ersättare för s i Utbildningsnämnden

P.S.
Vid samma sammanträde, den 23 april, röstade borgarna igenom samtliga friskoleansökningar, även de på gymnasiesidan som förvaltningen föreslagit att vi skulle avslå.
D.S.

Estelleaktionen – Ny bok om Ship to Gazas blockadbrytaraktion 2012

I slutet av juni 2012 lämnade Ship to Gazas segelskonare Estelle hamnen i Obbola utanför Umeå. Under de fyra månader som följde seglade hon ca 5000 strapatsrika sjömil via ett 20-tal europeiska hamnar innan hon kapades av den israeliska marinen bara 30 sjömil från sitt mål på Gazaremsan, den belägrade palestinska enklaven vid östra Medelhavets kust. Under färden fylldes fartygets lastrum med bland annat cement, medicinsk utrustning, handikapphjälpmedel, barnböcker och fotbollar. Allt exempel på produkter som Gazaremsans innevånare lider brist på under blockaden. Under resans gång alternerades bemanningen mellan mer än 130 olika personer, såväl professionellt sjöfolk som politiker, journalister, kulturpersonligheter och aktivister. I hamnarna möttes hon upp av 10 000-tals sympatisörer med manifestationer, konserter, utställningar och föredrag. Estelle nådde inte hela vägen fram till Gazas hamn - men budskapet nådde fram och fortsätter att nå ut i världen.
Den

bok som Ship to Gaza och Korpens förlag nu ger ut under redaktion av Estelleaktionens mediesamordnare Mikael Löfgren är en del av detta budskap, men den rymmer betydligt mer än så. Den är också en noggrann dokumentation och utvärdering av aktionen. För den som vill engagera sig i, och organisera, globala aktioner för att sprida solidaritet och bilda opinion finns viktiga lärdomar och erfarenheter i denna bok.
Inte heller slutar boken med den brutala kapningen den 20 oktober 2012. Boken följer även upp de omfattande rättsprocesser som fortfarande pågår. Här redogörs också för det fortsatta arbetet för att häva den rättsvidriga och inhumana blockaden, genom folkbildning och politisk påverkan, men framförallt genom nya fredliga aktioner riktade direkt mot blockaden.
Boken kan köpas i bokhandeln eller beställas via Ship to Gazas hemsida.

Solidaritet med Palestina - Isolera Israel! av Gunnar Olofsson

När de palestinska organisationerna Fatah och Hamas, efter åratal av konflikter, nu enas om att samarbeta, ordna nya demokratiska val och verka för en fredlig lösning av konflikten med Israel, hälsas det inte med glädje, utan med fördömanden, av den israeliska regimen. Likaså har palestiniernas tilltag att skriva på ett antal internationella konventioner om mänskliga rättigheter väckt sådan vrede att israelerna, än en gång, lämnat alla förhandlingar. Varför detta israeliska hat mot demokrati, försoning och mänskliga rättigheter?
   Jo, problemet är att Israel – för att försöka få sin fortsatta erövring av Palestina att framstå som ett fredsprojekt – behöver arga och oresonliga palestinier, gärna sådana som kastar bomber och raketer omkring sig, att ”skydda” sig mot. Inte palestinier som talar om en gemensam framtid i fredlig samexistens.
   Israelerna vill fortsätta att stjäla mer palestinsk mark, bygga fler illegala bosättningar, stängsel, murar och militärposteringar, förstöra fler olivträd, rasera hus och fördriva människor, sabotera vattenkällorna, slänga fler palestinier i fängelse och tortera fler stenkastande palestinska barn – allt medan omvärlden skall fortsätta att se Israel som offer i denna konflikt. Hur länge till håller detta innan fasaden definitivt rämnar?
   Det är uppenbart att här behövs helt nya tag och att vi i omvärlden kan och måste agera för att få en ändring till stånd. Det mest uppenbara är att isolera Israel tills man ändrar sin politik, drar hem alla bosättare och soldater från palestinsk mark och äntligen går med på FN:s krav på upprättande av en palestinsk stat vid sidan av Israel.

Bojkott krävs
Det handlar om att vi slutar köpa israeliska varor - apelsiner, sharonfrukter, avocado, tomater, SodaStream, kosmetik, elektronik och annat - i affärerna, inte deltar i vetenskapligt eller kulturellt samarbete med Israel, och agerar i våra organisationer för att porta Israel från EM-fotboll och andra turneringar i Europa. Att svenska fotbollslag och tennisspelare vägrar möta israeliska. Att inte turista i Israel. Att Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) slutar att umgås med israeliska ministrar som själva är bosättare på ockuperad mark. Att se till att Israel utesluts ur Eurovisionsschlagern. Att våra artister inte uppträder i Israel.
   Affärskedjor som IKEA och H&M måste sluta att stödja ockupationen . Våra banker, som Nordea, måste sluta investera våra pengar i förtrycket, Volvo sluta riva palestinska hus, och Veolia sluta bygga spårväg på ockuperat område. Det dansk-svenska G4S, som förser israeliska bosättningar och fängelser med "säkerhetssystem", måste fråntas ansvaret för vaktandet av Riksdagshuset.
   Vår regering måste upphöra med det militära samarbetet med Israel, kalla hem militärattachén från Tel Aviv, införa sanktioner mot israeliska ledare och tills vidare säga upp det förmånliga handelsavtalet med Israel - ett avtal som uttryckligen bygger på respekt för mänskliga rättigheter och demokrati (artikel 2).
   FN har utnämnt 2014 till året för solidaritet med Palestina. Det är dags att omsätta detta i praktisk handling. Fallet med apartheid i Sydafrika visar att det går att agera för att ändra historien och göra slut på rasism och förtryck. Låt oss nu visa att demokrati och mänskliga rättigheter är möjliga även i Israel!

1 maj: Demonstrera mot de borgerliga partiernas svek mot de gamla! Återinför servicelinjerna och öppna Träffpunkten i Klostergården! av Gunnar Stensson

Den 2 oktober 2012 skrev Barbro Nilsson en insändare i Sydsvenskan om konsten att avskaffa en servicelinje. ”Lunds beslutsfattare har hittat en metod som kommer att leda till att våra servicebussar dras in. Vi åldringar och funktionshindrade ska ringa efter buss! Att många av oss har nedsatt syn och/eller hörsel och därför inte använder mobiltelefon har man bortsett från.
   Beslutet har lett till ett minskat antal resenärer. Detta låter sig tolkas som att det är behovet som har minskat.
   Buss 11 går under dagtid en gång per timme mellan Klostergården och Linero. Ursprungligen omfattade linjesträckningen del av Sankt Larsområdet (vårdcentral och apotek) samt vid färd från centrum, slingorna Gråvädersvägen och Tordönsvägen. Nu körs bussen som regel raka spåret till och från ändhållplatsen.
   Det gives dock undantag. Jag kan begära att bussen jag befinner mig på körs till Sankt Lars (vid resa från Botulfsplatsen dessutom till Gråvädersvägen/Tordönsvägen) Vill jag däremot påbörja min resa på någon av dessa platser måste jag ringa efter buss! Detta arrangemang gäller alltså en målgrupp där flertalet är i 80-årsåldern!”

Barbro fick stöd av servicebusschauffören Andreas Bengtsson: ”Det som var enkelt har blivit svårt.”
   I en insändare ett år senare, 11 juni 2013, konstaterade Barbro mycket riktigt att hon fått rätt: ”Detta påfund fick självklart som konsekvens att antalet resenärer minskade rejält. Kommunen kunde nu visa ett minskande antal passagerare och fick därmed sitt beslutsunderlag. Som en ersättning erbjuds den nyinrättade buss 9. Vi som bor långt från den bussens färdväg ställer oss frågande. Att behovet av färdtjänst ökat kommer naturligtvis bli uppenbart. Men till vårdcentralen får man inte åka färdtjänst. Sjukresa till influensavaccineringen?”
   Verksamhetscheferna på vårdcentralerna i Sankt Lars och Måsen intygade att personalen fått lyssna på mycket klagomål över att busslinje 11 dragits in.

Christer Wallström, ordförande i Vård och Omsorgsnämnden skrev: ”När det gäller servicelinjer finns det numera ingen i Lund. Skånetrafiken har bedömt att det inte finns underlag för några servicelinjer och Lunds kommun anser det vara för dyrt att köpa till servicelinjer (vad jag förstår skulle detta bli dyrare per resa än att resa med färdtjänsten.)”
   Emma Berginger, MP, Nita Lorimer, V, och Mats Olsson; V, beklagade att servicelinjerna försvann. När kommunfullmäktige röstade om att Region Skåne skulle ta över Lunds stadstrafik påstod de borgerliga att de fått garantier från sina partivänner att servicelinjerna inte skulle läggas ner. Det första regionen gjorde sedan de tagit över var att – lägga ner servicelinjerna.
   Så gick det till när Alliansen stal servicelinjerna ifrån 1231 klostergårdsbor som är över 65 år och äldre (och från många andra lundabor)!

Klostergårdens träffpunkt lade Allianspolitikerna helt enkelt ner sommaren 2012 eftersom de var tvungna att skjuta till 800 000 av de gamlas resurser för att täcka miljonrullningen på Diamanten och Högevallsbadet. De lovade de gamla en mycket bättre träffpunktslokal i den nya Mötesplats Klostergården när den blev färdig. Det var bara skitprat för att tysta protesterna.
   När Mötesplats Klostergården äntligen var färdig visade det sig att där inte alls fanns någon träffpunkt. De gamla skulle bara få låna en fritidslokal tisdagar och torsdagar mellan 10 och 13, när just de, som har störst behov av en träffpunkt, är upptagna av morgonbestyren tillsammans med hemtjänstpersonalen.

Nu hoppas vi att dessa svek mot de gamla fördöms i 1 maj-talen av både S och V. Vi hoppas att i båda 1 maj-demonstrationerna få se banderoller med texten:
SERVICEBUSSAR ÅT DE GAMLA I KLOSTERGÅRDEN OCH LINERO! Och:
ÖPPNA TRÄFFPUNKTEN I KLOSTERGÅRDEN IGEN!
   Vi hoppas naturligtvis på ett maktskifte i Lund och Sverige som leder till ett slut på lögner och nedskärningar på de äldres bekostnad och att deras behov tillgodoses!

Framgafflat - om cykel och trafik: Det behövs ett systemskifte för gång- och cykeltrafik! av Ulf Nymark

Visst bryter många cyklister mot trafikreglerna. Visst finns det hänsynslösa cyklister. Precis på samma sätt som det finns hänsynslösa bilister och fotgängare. Men merparten av konflikterna och olyckstillbuden mellan gående och cyklister bottnar trots allt inte i trafikanternas egoism. Den huvudsakliga förklaringen står att finna i allvarliga systemfel.

Cyklister = hjulbenta fotgängare?
Trafikplanerare och trafikpolitiker har sedan decennier tillbaka utgått från missuppfattningen att cyklister är en grupp ovanligt hjulbenta fotgängare, och att fotgängare är fordonsförare utan hjul. Därför, har man resonerat, kan infrastrukturen utformas på ett närmast identiskt sätt för dessa båda trafikantgrupper.
Ett välfungerande trafiksystem ska vara tydligt, förutsägbart och logiskt. Detta gäller i teorin för all trafikplanering. I praktiken råder det rakt motsatta förhållandet för gång- och cykeltrafiken: här råder otydlighet och oförutsägbarhet.

Variationsrikedom
Variationsrikedomen vid utformningen av infrastrukturen för cykel- och gångtrafik är stor, vilket skapar förvirring om vad som gäller. Några av de vanligaste varianterna är:
1 Åtskillnaden mellan gång- och cykeltrafik markeras ibland med ett vitt streck – ingenting annat.
2 Åtskillnaden mellan gång- och cykeltrafik markeras med olika beläggningar – ingenting annat.
3 Ingen åtskillnad förekommer alls: cykel- och gångtrafik blandas huller om buller.

4 Det som en gång varit trottoar görs om till gång- och cykelbana enbart genom skyltning och i bästa fall ett vitt streck eller olika beläggning. Den nya GC-banan ser fortfarande ut som en trottoar. Dessutom minskas utrymmet för gående och de blir trångt även för cyklister. Ett enda litet felsteg för fotgängaren eller en akut väjning för cyklisten leder trafikanten över på förbjudet område.
5 Det som en gång varit trottoar görs till och med ibland om till enbart cykelbana, men ser fortfarande ut som trottoar.
Planeringen tar inte hänsyn till de båda oskyddade trafikantgruppernas skilda förutsättningar och behov. Cyklisten färdas på ett fordon i ganska hög hastighet. Hen har helt andra behov i trafiken än treåringen på promenad med en förälder, eller den rullstolsburna trafikanten.

Regelbrott är trafikplaneringens ansvar
Trafikpsykolog Sören Nordlund framhöll i radions utmärkta programserie ”Cykla med P1” som sändes i somras, att trafiksystemet måste utformas så att ”cyklisten som kör fortare än fotgängaren vet precis var den ska cykla och att fotgängaren vet precis var den ska gå så att den inte går i vägen för cyklisten. Cyklistens regelbrott är precis lika mycket trafikplanerarens ansvar.”
Ett systemskifte inom trafikplaneringen för gående och cyklister är nödvändigt av trafiksäkerhetsskäl, men det är också nödvändigt för att öka attraktiviteten hos dessa de mest miljövänliga trafikslag av alla.

Fotnot: Artikeln är en bearbetat och utökad version av en i Sydsvenska publicerad insändare.

Nazismen av Gunnar Stensson

Den ekonomiska krisen har lett till att nazistiska rörelser som Svenska motståndsrörelsen och Svenskarnas parti dyker upp på många håll i Europa. Vi tänker de närmaste veckorna presentera några historiska och skönlitterära texter om nazismen: ideologin, strategin för maktövertagandet, metoderna att utöva makt genom terror och det slutliga sönderfallet. Vi börjar denna vecka med en skildring av vardagslivet under de tolv åren av nazistiskt styre i Tyskland.

Ensam i Berlin
Vi vet mycket om kampen mot nazismen, om de stora slagen, om ockupationen, om förintelsen, om terrorn, om motståndsrörelsen och om det slutliga sönderfallet. Däremot vet vi av begripliga skäl mindre om tyskt vardagsliv 1933 - 45. Vad upplevde tyska män, kvinnor och barn i städer, samhällen och på landsbygden under åren av nazistiskt maktövertagande, upprustning, krig och nederlag? Just deras erfarenheter är viktiga för vår kunskap om vad en nazistiskt regim innebär.
I romanen Ensam i Berlin (Lind&Co, 2013) berättar

Hans Fallada om makarna Quangel på Jablonskistrasse 55, Berlin, som 1940 får ett fältpostbrev som meddelar att deras ende son stupat under invasionen i Frankrike. Otto Quangel, fadern, är verkmästare i en möbelfirma, som efter krigsutbrottet tillverkar bombemballage och senare övergår till massproduktion av likkistor. Som betrodd verkmästare är han automatiskt medlem i en nazistisk arbetsplatsorganisation, liksom hans fru Anna är medlem i ett nazistiskt kvinnoförbund.
   Brevet blir en vändpunkt i deras liv. Först förstummas de av sorg. Sedan inser de att sonens liv offrats i ett krig som de inte önskat, men ingenting gjort för att förhindra. Nu beslutar de att ägna sina liv åt att protestera mot den väldiga nazistiska maktapparaten. Verkmästare Otto Quangel präntar med tryckbokstäver ett på ett vitt kort: ”Moder, Führern kommer att döda också dina söner!” Inte mer. Sedan lägger de ut kortet på ett ställe där mycket folk rör sig. Så fortsätter de vecka efter vecka, år efter år, att protestera, samtidigt som de fortsätter sina vanliga liv bland grannar och arbetskamrater.
   Den enkla motståndshandlingen befriar dem. Äntligen släpper den fruktan som förlamat dem, äntligen ser de medvetet den verklighet som de hela tiden känt till, äntligen ser de sina grannar och släktingar på gott och ont, äntligen får deras liv en mening. De har en ståndpunkt och ett perspektiv. Gestapo börjar snart jaga dem.
   Omkring dem råder paranoia och terror. Alla mänskliga förhållanden präglas av skräck, förnekande, svek och misstro. Förtryckarna vet att de hatas av många. Efter Stalingrad förlorar miljoner tyskar sina söner på samma sätt som Quangels. Berlin bombas. Svälten tilltar, först i fängelser och läger, sedan för alla.
   De blir förstås avslöjade och gripna så småningom, hamnar först hos SS, senare i ett civilt fängelse. Förhörs. Döms. De är obetydliga och ensamma. Korten de smugglar ut innehåller så lite text. Få läser dem. Trots det inger motståndet självförtroende och mod. Det orsakar turbulens i nazistaten, som svarar med en väldig flodvåg av våld.
   Romanen bygger på ett verkligt fall. Otto och Elise Hampel avrättades i Berlin Plötzensee den 8 april 1943, faktiskt på dagen 71 år innan detta skrivs, den 8 april 2014. De fick aldrig veta om deras insats betydde något över huvud taget.
   Hans Fallada stannade kvar i Nazityskland när hans mer ryktbara kollegor flydde. Han var tvungen att anpassa sig för att överleva. För det har han varit föraktad. Men han visste vad det innebar att leva sitt vardagsliv under nazismen. Det är det hans roman handlar om. Det – och ett motstånd som inte syntes men som fanns under ytan. Romanen kom nyligen ut i sitt ursprungliga skick, utan strykningar och försköningar. Den skrevs omedelbart efter det tyska sammanbrottet.
   Peter

Weiss har också skrivit om livet i Tyskland under andra världskriget, framför allt i Motståndets estetik, och då särskilt i tredje delen. Han bygger på minutiöst samlade dokument. Hans personer är socialister och kommunister som tillhör internationella politiska rörelser och har ett medvetet perspektiv framåt. Makarna Quangel har bara sig själva. Ändå ger de aldrig upp.
Stig Dagermans reportage från Tyskland i Tysk höst (1947) handlar om samma slags människor som Falladas roman: de som tvingades leva sina liv i Nazityskland 1933 till 1945.

Första Maj i Skåne

Lund
Samling på Stortorget kl. 13.30, avmarsch kl. 14. Avslutande möte kl. 15. Talare: Ali Esbati (V), Vilma Bolding (UV), Saima Jönsson Fahoum (V), Anders Jarfjord (Byggnads) och Jack Westin (VSF). Efter mötet blir det parkfest och grillning i Botaniska Trädgården. Ung Vänster anordnar också ett grundpass i feministiskt självförsvar i Stadshallen kl. 16, som är öppet för alla som definierar sig som tjejer.
Länk till event på Facebook

Malmö
Samling Möllevångstorget kl. 11. Avmarsch kl. 12. Avslutande möte och musikfest i Slottsparken från kl. 13. Huvudtalare: Malin Björk, Ali Esbati.

Eslöv
Vänsterpartiet Eslöv hälsar välkommen till Öppet hus i partilokalen på Vikingavägen 4. Vi bjuder på fika och berättar mer om vår verksamhet samt vad vi går till val på. Välkomna!

Helsingborg
Samling på Stortorget kl. 10.00, avmarsch ca kl. 10.20 till GA- torg. Huvudtalare Hanna Gedin. Fest i Salongen, Folkets Hus kl. 12-15. Helsingborgsgruppen Märk Väl spelar låtar av Cornelis Vreeswijk, Kurdiska kvinnoföreningen bjuder på mat, Frida Wahlberg läser poesi, frågestund med lokala vänsterkandidater.

Hässleholm
Hembygdsparken 16.00. Tal: Magnus Åkeborn m fl. Musik: trubadur Tomas Klevfors

Höganäs
Träff vid hamnen kl. 14 med tal av bl.a. Susanne Ravanni rädda Höganäs hamn. Vänsterpartiet deltar därefter i LO-tåget kl. 14.30. Avslutande möte 15.00 i Tivoliparken/Tivolihuset beroende på väder. För Vänsterpartiet talar Emma Wennerholm, kandidat till EU-parlamentet, region, riksdag och kommunval.

Hörby
Vänsterpartiet deltar i LO-tåget med samlings vid Folkets Hus i Hörby kl. 14.00. Avslutande möte på Nya Torg ca 15.00.

Kristianstad
Samling för demonstration Lilla Torg kl. 12. Avslutande möte på Lilla Torg.

Landskrona
Möte på Rådhustorget kl. 11:00.

Simrishamn
1:a majmöte på Hamnplan i Simrishamn kl. 14.00. Huvudtalare: Britta Berg (V)

Sjöbo
Vänsterpartiet demonstrerar gemensamt med LO och Socialdemokraterna.

Skurup
Vänsterpartiet demonstrerar gemensamt med LO och Socialdemokraterna. Samling Folkets Park kl. 10. Avslutande möte i Folkets Park. För Vänsterpartiet talar Malin Björk, toppnamn i EU-valet.

Trelleborg
Möte 9.30 på Olof Palmes plats. Huvudtalare: Saima Jönsson Fahoum, ledamot av regionfullmäktige för Vänsterpartiet.

Ängelholm
Program på torget från kl. 12.00. Tal av Agneta Lenander, toppnamn på regionlistan för Vänsterpartiet, kl. 13.

Lund
Samling: Clemenstorget kl: 11.00, Möte: Stortorget, Talare: Mattias Olsson

Malmö
Samling: Södergatan kl: 13.30, Möte: Folkets Park, Talare: Carin Jämtin

Bromölla
Samling: Ifötorget kl: 10.00, Möte: Folkets Park, Talare: Mikael Johansson

Burlöv
Samling: Svenshögskolan kl: 9.30, Möte: Arlövs Teater, Talare: Lars-Erik Lövdén

Eslöv
Samling: Föreningstorget kl: 13.00, Möte: Trollsjön, Talare: Johan Andersson

Helsingborg
Samling: Mäster Palms plats kl: 12.00, Möte: Sundspärlan, Talare: Anna Heed

Hässleholm
Samling: Stortorget kl: 11.00, Möte: Stortorget, Talare: Henrik Fritzon

Höganäs
Samling: Höganäs hamn kl: 14.00, Möte: Tivolihuset, Talare: Lennart Nilsson

Hörby
Samling: Folkets Hus kl: 14.00, Möte: Nya torg, Talare: Yasmine Larsson

Klippan
Samling: Torget/Torggränd kl: 9.30, Möte: Allétorget, Talare: Thage G Petersson

Kristianstad
Samling: Tivoliparken kl: 13.15, Möte: Tivoliparken, Talare: Annelie Karlsson

Kävlinge
Samling: Torget, Lärcentrum kl: 12.15, Möte: Folkets Park, Talare: Kerstin Nilsson

Landskrona
Samling: Rådhustorget kl: 11.15, Möte: Slottsparken, Talare: Carin Jämtin

Lomma
Samling: Nya Centrumtorget kl: 9.30, Möte: Dansrotundan, Talare: Hillevi Larsson

Simrishamn
Samling: Hamnplan kl: 15.30, Möte: Brunnsparken, Talare: Ingrid Lennerwald

Sjöbo
Samling: Folkets Park kl: 10.30, Möte: Gamla Torget, Talare: Ingrid Lennerwald

Skurup
Samling: Folkets Park kl: 9.45, Möte: Folkets Park, Talare: Peter Kennerfalk

Staffanstorp
Samling: Biblioteket kl: 9.30, Möte: Balders hage, Talare: Rikard Larsson

Svalöv
Samling: Folkets Hus kl: 12.00, Möte: Folkets Hus, Talare: Anders Karlsson

Svedala
Samling: Folkets Huskl: 9.30, Möte: Stadsparken, Talare: Marie Granlund

Tomelilla
Samling: Parken kl: 10.15, Möte: Torget, Talare: Emil Svensson

Trelleborg
Samling: Stortorget kl: 10.00, Möte: Stadsparken, Talare: Jennie Nilsson

Ystad
Samling: Folkets Park kl: 13.00, Möte: Folkets Park, Talare: Bo Bernhardsson

Åstorp
Samling: Kommunparken kl: 10.00, Möte: Kommunparken, Talare: Per-Arne Håkansson

Ängeholm
Samling: Folkets Hus kl: 12.30, Möte: Hembygdsparken, Talare: Jimmy Runesson

Lund
Demonstration kl 12.00 Mårtenstorget Avmarsch mot Bantorget. Tal av Nils Littorin, Analya Gomez, Arvid Sanzen (RKU) och Lisa Engström

Malmö
Demonstration Samlings Gustav Adolfs torg kl 14.30. Demonstration till Knuts torg. Huvudtalare partiordförande Robert Mathiasson.

Helsingborg
Demonstration samling Stadsparken kl 13.15 Möte på GA-torg kl 14.00 Talare Joe Nilsson och Eleonora Preston

Kristianstad
Socialistisk 1 maj – stoppa högern. Gemensam demonstration med Vänsterpartiet. Samling Lilla Torg 12.00 med tal av RKU och UV. Avgår 12.30 och tillbaka på Lilla Torg talar Ulf Johansson och Cristian Olave för K. Röd Frontmöte kl 14.00 med tal av Bengt Nilsson, underhållning och fika. Vasagatan 3.

Landskrona
Torgmöte kl 11.00 på Kaserngården. Talare Eleonora Preston och Lukas Persson

Trelleborg
Rådhusplatsen, kl 12.30 Tal och musik. Tal av Robert Mathiasson, ordförande och Dennis Andersson, Trelleborg

Visst finns det hopp!

Presidenterna i Argentina, Brasilien & Chile
idag och för 35 år sedan

2014-04-10

Påsklov

Dags för lite ledighet. Skribenter, läsare och redaktör vill inte vara sämre än barnen!
Nästa vecka kommer det ingen VB, på återläsande den 25 april. Då är VB tillbaka och kommer med sitt sista nummer innan första maj. Den som vill informera, debatera eller uppmana inför denna talens och demonstrationernas stora dag bör passa på.
red

Musik i Helgeandskyrkan

Måndag 14 april kl 19
”Improperierna” av G P da Palestrina
”Stabat mater” av J Rheinberger
Helgeandskören
Hanna Särnstrand, violin
Albina Veisland, orgel
Larsåke Sjöstedt, dirigent

Tisdag 15 april kl 19
”Stabat mater” av G B Pergolesi
Jubilatekören
Katarina Larsdotter Wendel, sopran
Emma Sventelius, alt
Anders Frostin, konsertmästare
Albina Veisland, orgel
Larsåke Sjöstedt, dirigent

Nicaragua utforskas – en kväll om ett fattigt lands miljö

Aktuellt från avdelningen för Teknisk geologi vid Lunds universitet.
   Universitetslektor Gerhard Barmen:
Tolv års forskningssamarbete om miljön mellan statliga
universitetet UNAM i Managua och Lunds universitet.
   Professor Torleif Dahlin:
Undersökningar av grundvatten i Nicaragua – exempel från
doktorandstudier.
   Forskningsingenjör Kjell Andersson:
Skolor och utbildning – vad kan vi göra? – filmvisning.
   Frågor från publiken!
Torsdagen den 24 april kl 19 (mingel från 18.30)
ABF i Lund, Kiliansgatan 9, tredje våningen.
Alla intresserade är välkomna!
Arrangör: Vänortsföreningen Lund-León i samarbete med ABF i Lund

Rune Liljekvist är död av Gunnar Stensson

Under mer än trettio år var Rune Liljekvist en centralgestalt i VPK-V-Lund. Han arbetade i många funktioner i partiet och deltog i den ideologiska och politiska debatten – på medlemsmöten och i Veckobladet. Sina ståndpunkter drev han med skärpa, och i VB från 1980- och 90-tal kan man läsa hans inlägg. Samtidigt var han en kamrat som alltid ställde upp i det praktiska, ofta tidsödande och ibland långtråkiga partiarbetet – som t ex att skicka ut VB varje vecka, tidvis cirka 1000 ex.
   Ett minne vill jag berätta. Det är från 1980-talet när det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen var som allra kallast. I Östeuropa fanns ett antal sovjetiska stridsberedda kärnvapenrobotar. USA och NATO placerade ut ett stort antal robotar med neutronstridsspetsar i Västeuropa.
   Neutronbomben, som den kallades i dagligt tal, var ett nytt vapen som under begränsad tid sände ut en stor mängd dödande strålning men hade mindre sprängverkan. Det var avsett att användas mot Sovjetunionens enorma stridsvagnsarmé, som bedömdes på kort tid kunna besätta stora delar av Västeuropa. Neutronbomberna skulle döda stridsvagnsbesättningarna men skona stridsvagnarna.
   Fruktan för kärnvapenkrig var ett dominerande inslag i den tidens stämningsläge. Neutronbomben befarades sänka tröskeln för kärnvapeninsatser – med tänkbar snabb eskalering som följd.
   Jag jobbade på Heleneholms gymnasium i Malmö. Skolan låg i korsningen Munkhättegatan-Ystadvägen. Jag hade fått i uppgift – eller snarare utverkat tillstånd – att genomföra en studiedag för gymnasisterna om hotet av ett kärnvapenkrig. Jag hade uppbådat ett känt namn till en föreläsning – och det var tack vare namnet jag hade fått chansen att genomföra studiedagen. Men personen gav återbud. På ett mycket sent stadium.
   Min studiedag hade förlorat sin tyngdpunkt, det nav som allt skulle kretsa kring. Vem kunde ersätta honom? Det var en fråga om auktoritet, om kunskap, om förmåga att presentera kunskapen i form av en föreläsning för tre- fyra-hundra gymnasister och sedan delta i efterarbetet.
   Jag kom snabbt att tänka på Rune Liljekvist. Vi pratades vid, troligen på partilokalen där det också fanns en del lämpligt material. Rune insåg vad som fordrades: en saklig presentation av fakta inför ett auditorium av elever och lärare, av vilka många uppfattade världsläget på ett helt annat sätt än Rune och jag (vi var helt ense i detta sammanhang). Han såg situationen som en möjlighet - och ställde upp.
   Och, för att ta det kort: Rune kom till Heleneholmsskolan en höstmorgon, genomförde föreläsningen i aulan, deltog som expert i grupparbetena, visade sig ha god hand med malmöitiska tonåringar mellan 16 och 18 – och reste efteråt hem till Lund igen. Jag hade en del efterarbete att göra.
   Jag var senare år alltid medveten om just denna insats, och det tror han också var, åtminstone när man påminde honom.
   Varken Rune eller jag kunde föreställa oss – och för den delen ingen annan heller – att sovjetimperiet skulle upplösas inom fem år, att det kalla kriget skulle upphöra och att kärnvapnen skulle avlägsnas.
    Än mer omöjlig att föreställa sig var den framtid, då USA skulle utnyttja sin ställning som världens enda supermakt till att angripa Afghanistan och Irak – och därmed störta Mellanöstern i kaos och förlora sin ledande roll i världen.

Pusselbitar

Trafiksatsningarna
Den här regeringen är inte beredd att satsa på vår region. Vi behöver en regering som satsar på Öresundsregionen.
Katrin Stjernfeldt Jammeh
Att bygga trafikplats vid Ideon, Lunds Södra och Flädie är att investera som om det vore 1950. Helt obegripligt.
Karin Svensson Smith

En röst på Stefan Löfven är en röst på Jonas Sjöstedt. Fredrik Reinfeldt, 5/4

Ersätt det fria skolvalet med en närhetsprincip där bara den som har särskilda skäl får välja en annan skola. V:s valplattform
Miljarder i skattekronor betalas ut till privata skolföretag. Nationalekonomen Jonas Vlachos föreslår att friskolorna ska tvingas redovisa hur de använder skolpengen. Friskolornas Riksförbund och SKL motsätter sig förslaget

”Många rovdjur på vårt blod sig mätta”
Academia: 330 miljoner, EQT i Guernsey.
Academias Advisory Board: Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren, chefredaktör Widar Andersson, S.
Academedias finansdirektör Eola Engberg-Runsten
Academedias lärartäthet långt under rikssnittet. Bo Jansson, Lärarnas riksförbund: ”Enorm skillnad!”

”När vi en gräns för dessa sätta...”
Stoppa vinstdriften i den skattefinansierade välfärden. Lagstiftning som tydligt begränsar möjligheterna till vinstutdelning ur privata välfärdsföretag måste implementeras. Friskolor och privata förskolor ska inte kunna startas utan kommunens godkännande. Meddelarskydd ska gälla i hela välfärdssektorn. LO

Linje Lusta av Lucifer

Jag gissar att kommunalrådet Mats Helmfrid(m) sedan

två dygn sover ostört, möjligen bara störd av enstaka förbiflimrande bilder av platanerna på Clemenstorget. Detta sedan det står klart att det blir inga statliga pengar till spårvägen. Det har i och för sig ingen trott heller, men tanken på en brakförlust i valet där t.o.m. de trognaste väljare skulle proteströsta var säkert inte så rolig.
För oss andra går det väl också att hålla tillbaka tårarna över utgången. Så länge etableringen av ESS fortfarande är osäker vore det ändå tveksamt att sätta igång linjebyggandet. Kvar står att en spårvägslinje till Brunnshög är ett förnuftigt sätt att lösa trafikförsörjningen men att det kräver ett tydligt befolkningsunderlag.
Det tar väl något år innan bilden klarnar och under tiden kommer man väl att fullborda de tre påtänkta motorvägsavfarterna. Lund kan lugnt stanna kvar i sin traditionella roll: här ändrar man ingenting. Det får bli en annan majoritet i fullmäktige som kommer att ta de mera radikala besluten.

Inga statliga pengar till lundaspårväg – hur påverkar det planerna för Brunnshög? av Ulf Nymark

Det blev som bekant inga statliga pengar till spårväg i Lund. Inte helt oväntat valde M-ministern och M-regionrådet att prioritera utbyggnad av motorvägar i syfte att stimulera till mer biltrafik. Men än år ju inte hoppet ute om statliga pengar – en ny regering i höst kan om viljan finns göra snabba korrigeringar av planeringen. MP:s Karin Svensson Smith har ställt i utsikt att MP kommer att verka för omdispone-ringar i den händelse MP kommer med i en ny regering. Jag är osäker på var S- och V-riksdagsgrupperna står i denna fråga.
Men vad händer om det inte blir någon spårväg till Brunnshög inom överskådlig tid? Moderaterna verkar av Helmfrids uttalanden att döma vara helt inne på att utbyggnaden av bostäder och verksamheter ska ske i planerad omfattning. Och spårvägen ska ersättas med bussar, bussar och bussar. Fast bussar kan inte ersätta spårvägen, dvs bussarna kommer inte att klara av eller ens locka tillnärmelsevis så många resande som en spårväg. Bussar, bussar och bussar innebär mera bilar, mera bilar och ännu mera bilar. Målsättningen om högst en tredjedel biltrafik till Brunnshög kan slopas, kommunens klimatmål försvinner i fjärran.
För min del anser jag det självklart att hela planeringen för Brunnshög måste tas om från början om spårvägen inte kommer till stånd. Utbyggnaden därute på den prima åkerjorden långt från Lunds centrum måste kraftigt begränsas i förhållande till nuvarande planering.

Nu bryter vi blockaden inifrån – Ship to Gaza exporterar från Gazaremsan!

Sedan våren 2013 har Ship to Gaza Sverige, tillsammans med våra samarbetspartners på Gazaremsan och i Freedom Flotilla Coalition varit engagerade i exportkampanjen Gaza’s Ark. Ett större fiskefartyg har köpts in och byggs om till ett havsgående lastfartyg. I mitten av juni planeras arken bryta blockaden av Gazaremsan - inifrån.

Båten kommer att vara lastad med exportvaror från Gazaremsan. En, symboliskt viktig last bestående av honung, kryddor, dadelprodukter, olivolja, kläder och hantverksprodukter. Dessa produkter kommer att vara köpta och betalade av beställare från många olika länder och har producerats och levererats av lokala företag och organisationer.
   Det är vår förhoppning att blockadmakterna - Israel och Egypten - kommer att respektera internationell rätt och inte förhindra att dessa produkter når sina ägare. Palestinierna på Gazaremsan har rätt att fritt exportera sin varor över havet.
   Huvudsyftet med aktionen är att uppmärksamma och utmana den förödande exportblockaden som nu snart går in på sitt åttonde år. Exporten har sjunkit till mindre än tre procent av den nivå som rådde före blockadens införande. Detta har framförallt drabbat näringslivet och det palestinska samhällets möjligheter till försörjning och utveckling. Arbetslösheten har skjutit i höjden och 80 % av befolkningen är idag bidragsberoende
   I och med att vi nu kan ta upp beställningar och sälja ägarbevis på exportprodukter går detta arbete in i en intensiv aktionsfas.
   Produktbeskrivningar och beställnings- information hittar man på Ship to Gaza Sveriges hemsida. Där finns också mer information om Gaza’s Ark, om dem som producerar de varor vi säljer och om blockaden och dess konsekvenser.
Kontaktpersoner för Ship to Gaza är
* Ann Ighe Tel: +46709740739
* Dror Feiler Tel: +46702855777
* Viktoria Strand Tel: +46727356564
* På plats på Gaza finns Charlie Andreasson
  Tel: +972598345327

Befria de svenska lärarna! av Gunnar Stensson

1965 fick jag min utnämning till ordinarie lärare i form av ett hemskickat dokument undertecknat av ecklesiastikminister Edenman personligen. 1971 började jag undervisa på Heleneholmsskolan.
   Som mina kollegor var jag anställd av staten. Så länge vi skötte våra åligganden kunde vi inte avsättas. Lönen bestämdes i löneförhandlingar enligt principer som var lika för alla. Rektor var inte makthavare utan den främste bland likar och styrde enligt skollagen. Debatten var öppen och fri. Utan fruktan eller inställsamhet diskuterade vi förhållandena på skolan med skolledningen, inbördes och i massmedia.
   I början av 1990-talet kommunaliserades skolan, trots lärarnas protester. Strax därpå infördes den individuella lönesättningen. Den gjorde lärarna till konkurrenter. Skolledningen och kommunen fick makten över lönen. Rektor var inte längre den främste bland likar utan ledare för ett företag med makt att belöna och bestraffa. Det påverkade skolornas inre debatt liksom den offentliga debatten. Kommunaliseringen påverkade också lönen. Den blev på sikt lägre och lägre.
   Med friskolereformen hamnade läraren i beroende till den friskolekoncern som anställt honom/henne och tvingades hålla inne med kritik på grund av lojalitetsplikten, som ofta var inskriven i anställningsvillkoren. Skolpengen ledde till konkurrens mellan alla skolor, kommunala som fristående och segregationen ökade snabbt. Läraren utsattes för tryck från två håll. Arbetsgivaren krävde högre betyg för att skolan skulle hävda sig på skolmarknaden. Eleven krävde högre betyg och hotade annars att ta sin skolpeng och flytta till en annan skola. Vad skulle den stackars läraren göra? Han hade blivit allas slav. Vi vet efter PISA-rapporten att betygen förblivit lika höga eller högre än tidigare, samtidigt som kunskapen urholkats.
   Både Lasse Hagborg, med mångårig erfarenhet från Polhemsskolan i Lund, och Ove Gustafsson vid Pauli gymnasium i Malmö har i insändare ifrågasatt regeringens aktuella satsning på ”förstalärare” och påpekat att den leder till ökat godtycke för skolledningarna och ökad splittring bland lärarna. Det är en modig och nödvändig lärarreaktion mot skolans omvandling till marknad.

   Det är nödvändigt att satsa på fortbildning och högre lön för alla lärare. Men det är också nödvändigt att återupprätta statens ansvar för alla skolor och avskaffa friskolornas rätt till fri etablering och det fria skolvalet i den form de har idag!
   I stället för dagens fria skolval ska närhetsprincipen tillämpas, men på ett sådant sätt att eleverna får möjlighet att söka till annan skola än den närmaste, om det av goda skäl är motiverat.
   Det är särskilt angeläget att reformera ”fritt sök” som tillämpas för Skånes gymnasieskolor. Det har lett till att städer som Trelleborg, Landskrona, Eslöv och Ängelholm utarmas intellektuellt och kulturellt när eleverna söker sig till storstäder som Malmö, Lund och Helsingborg.
    Även skolpengen måste bort eller ges en annan utformning. Idag utarmas de skolor som har sämst förutsättningar, varpå stat och kommun tvingas ge just dessa skolor extra stöd. En irrationell pengakarusell!
   Sverige är ensamt om att låta skolkoncerner få tillgång till total kostnadstäckning och möjlighet att skapa vinster. I dagarna har Academedia avslöjats efter att ha fört hundratals miljoner till skatteparadis. Detta system måste avskaffas.
   Icke vinstdrivande friskolor har i årtionden funnits i de övriga nordiska länderna, Europa och USA. Det är Sverige som har ett extremt skolmarknadssystem.
   Men vi har också flera icke vinstdrivande skolor med egna profiler. Dem ska vi vårda. I mer än hundra år har vi haft folkhögskolor som spelat en stor roll för svensk utbildning men aldrig drivits med vinstsyfte.
    Återupprätta den frie, jämlike, suveräne läraren!

EU-valet, ett kulturval?

Nu är det lite drygt sex veckor kvar till EU-valet. Man kan inte precis säga att debatten är intensiv. Inte någon jättelik profilfråga för något parti och dess partiledare, därför ganska underbevakat jämfört med riksdagsvalet som det är fem månader kvar till. Kanske skall man strunta i de vanliga kriterierna för hur man väljer och ge kulturen en chans. Radioprogrammet Nordegren&Epstein har intervjuat samtliga partiers toppkandidater till EU-parlamentet. I programmet ingick också att kandidaterna skrev två haiku-dikter som skulle beskriva deras känslor inför EU-valet. Dessutom skulle varje kandidat välja en melodi som symboliserade samma sak.
Mitt val utifrån detta underlag blir MP efter haikun och S efter låten. Min tvåa i båda kategorierna var V så det får bli slantsingling med en svensk tia, den är mest lik en euro. MP får tiosidan och S får kungen (trots deras 100-åriga republikkrav). V får kanten som så klart har minst chans, men av alla svenska mynt så är tiokronan den med bredast kant i förhållande till storleken så det förblir spännande ett tag till. Jag tänker nämligen vänta med slantsinglingen till den 24 maj.
Vad säger din kulturkänsla? Vem får din röst?
Göran Persson

Alla kandidaternas haikudikter samlade

Vill du höra kandidaterna läsa sina dikter så kan du göra det här.

Lars Adaktussons (KD) haikudikt om EU-valet
Kartor ritas om
agera kostar mycket
molnen över oss

Långsiktighet
klädda för dåligt väder
Europas ansvar
Låten som Lars Adaktusson önskade sig att höra i programmet som en illustration av sin syn på EU-valet var U2 "Bloody Sunday".

Malin Björks (V )haikuer om Europa
Stormen från höger
Slagfältet, våra kroppar
Vänsterfeminism

Växande motstånd
Vinstintressen bekämpas
Möts av lärkans sång
Som önskelåt valde Malin Björk The Knife.

Marit Paulsen (FP) tolkar Europa i två haikuer
Blodstänkt blommar marken
Och i öster
kryper molnen

Världen är full av liv
Men i spegeln
Finns inte svaret

Piratpartiet Christian Engströms EU-haiku
En fredlig vårdröm
om ett öppet Europa
vrids mot sin motsats

Övervakade
men mer arga än rädda
gör vi nåt åt det
Låten Christian Engström har valt är Kreti och Pletis - "Hymn till warezhavet" och finns att lyssna på på Youtube .

Kristina Winbergs (SD) haikudikt om EU-valet
blåsippan är vårens tecken
mörkret och kylan försvinner
Framtidstron gror/spirar
Låten Kristina Winberg önskade sig att höra var "Mitt land" med Alf Robertsson.

Isabella Lövins (MP) egenkomponerade haikudikter om EU
Staterna överens
men bara två ord kvar
bör vi eller ska vi
isbjörnen inväntar svaret

28 länder eller 1
havet bryr sig inte
säger
du är också vatten

Fredrik Federleys (C) haiku om EU-valet
Murar ska rivas
Människovärdets okränkbarhet
Bindande klimatmål

Stärkt djurskydd
Glada grisars vårlek
Integritet
Fredrick Federley valde att få "I love Europe" med Christer Sjögren spelad som sin önskelåt att illustrera EU-valet.

Anna Maria Corazza Bildts (M) haikudikter
Mörka krafter töa
Broar byggs för fred och frihet
Europa är vi

Mat, hälsa, valfrihet
De små ska blomstra gränslöst
Fjärilar flyger högt
Önskelåten Anna Maria Corazza Bildt valde att spela i programmet föll på Loreens Euphoria.

Jytte Gutelands (S) Haiku:
De modfällda unga
Flyttfåglar från fjärran land
Plötsligt öppnas fönstret

Åtstramningseffekt
Inget gror utan näring
Låt Europa blomma
Jytte Guteland valde "Die Mauer" med Ebba Grön.

Vi tro på Elvis ung viril & rocking! av ason

Kristendomen är en onaturlig importerad troslära påtvingad befolkningen i Norden kring 900-talet efter arrangemang på furstenivå, med påveteokratin. Sedan följer 1000 år av grov ofrihet där tron ingick i statliga eller offentliga repressiva arsenalen som ett effektivt men grovyxat mentalt styrredskap. Vi är många som i slutändan av den processen ofrivilligt döpts in i numera Svenska Kyrkan en blek skugga av fordom då befolkningskontrollen nu utövas via andra kanaler och behovet av tro underminerats och objektskiftats. Vi milt tvångsanslutna har dock rimliga krav på "medlemsservice" och den rätt hiskeliga blandningen bland oss skatteproselyter borde bringa envar organisationsansvarig rätt blek om nosen i synnerhet som vår majoritet är anslående. Här i Lund är centrala kultplatsen dvs dômen dock en idealiserad stilpastisch från sent 1800-tal, en repektlöst omstuvad estetisk hägring på medeltida rester av arkitektfirma Brunius & Zetterwall så ytterligare modifikationer av nåt med så ringa kulturarvs- eller religiöst autentiska kvalitéer, möter rimligen föga hinder tillgodose ev. kultbehoven hos oss blandat skattetroende!

I pluralismens, demokratins och heliga ekoandens namn bör och kan dômen alltså multireligiofieras med bi-altare för envar seriöst syftande trosriktning inom excesskommuniteten, dvs oss skattefrälsta. Och även för småexotiska ovanefterföreställningar där UFO-tron i speciellt sin abductionvariant är en lättförklädd kollektivtyp troslära, starkt sciencepräglad en i somligas tycke småbisarr kombination av arketypiskt och plasmodernt. Nå, nattvardsmåltiden då eller showtime crucifiction samt Marias unga hålldameri med romerske bågskytteofficeren Panthera, förtäckt gycklat med i Talmud nåt medförde mångårig hembiträdesexil i faraoniska Egypten. Så döm icke!

Så har vi mtp ff jänkspåret Elvis resurrection eller Founding father of primeval thrash rock not dead! hur nu lärokroppen att säga ser ut där - eller liturgin. En tryckare uti mysbelysning i kryptan till lämpligt smäktande stycke av religions-stiftaren självt? Urmaga 40-talisttrosbekännelsen återfinns i rubriken. Plats för en professorshövdad teologisk kommitté att granska blomstrande wannabe tidsfärska lärosystemen i syfte fördela dyrkplats längs domeinsidan åt norr, eller annorstädes. Nån kyrkoadjunkt med goda diplomatgåvor utses så att ordna veckoscheman (minns trätorna i Heliga Gravens Kyrka i Jerusalem där dock bara en handfull kristenvarianter samsas!) och portabla komplementärreligions sidoaltarna kan lämpligen förvaras i ett underjordiskt skyddsrum, i gräsmarken norr om Multikonfessdômen - eller vad nu döpa den till.

Vad sen gäller kristentrons samtida transformationer har hemmavid KG Hammar varit en folkkär, New Ageinspirerad vägröjare med mycket av träd, hult och stenar alltså naturmystik under dennes postLuther biskopala gurugärning. Kristen flum-slum enligt somliga - men egentligen Back to the roots och paganismen ju en myllefödd naturlig nordisk och germanskkultur kultyttring. Ju oändligt rik, som icke standardiserad ett trosuniversiets rhizom och samtidigt hindutyp fullsortiments erbjudande! Föreslår att lämpligt träd i Lundagård koras som spirituellt exilbo för Hallandsåsanden, det närmaste vårt fullåkerlandskap når en inspirerad paganistic setting. Därefter röjes rejält bland övriga andefattiga eller helt stumma trädspecimen - men helst borde städsegröna taigaanknutna växtslag nyttjas med en mix av furu och lärk jämte nån Balkanvariant Albies med hängande, trolska grenar. Må så ordnas en lund-i-Lund, för samtida ekotron! Hur nu förfara med bullrigheter som Oden och Tor mfl. En vikingatyp, fulltimrad höghallkyrka i Uppåkra månde för icke PK pagan-grenen?

Sist så demonierna, dvs antisociala och värdenekande samt allmänt antihumanistiska vrångföreställningar. Typ tro på evig tillväxt, centralisering, ljus överallt och infrastruktur utan måtta, högfartståg mm. Förfärande fettomaterialistiska, svarta kosmologier en evig dans kring kapitalistiska guldkalven den lämplig medicin av pandemi och naturkatastrofer snarast månde botråda. Leve Ragnarök!

Gemensam reservation MP och DV: Remissinstansernas skarpa kritik måste få gehör! av UN

Kommunstyrelsens Miljö- och hälsoutskott har nu lämnat över ett förslag till nytt Program för Ekologiskt hållbar utveckling i Lunds kommun, förkortat LundaEko II.
Oppositionen har tidigare varit starkt kritisk till programförslaget och tyckte en tidigare remissversion var så usel att man inte ville skicka ut den på remiss. Det gjorde den borgerliga majoriteten ändå. Nu har förslaget till LundaEko omarbetats – men inte i den riktning som opposition och tunga remissinsatser har förespråkat. MP och DV ville i utskottet återremittera frågan för att få fram ett bättre förslag. Men det sa de borgerliga nej till. Nedan följer den av Ulf Nymark (MP) och Sven-Bertil Persson (DV) undertecknade reservationen sin helhet.

De förändringar som gjorts i förslaget till LundaEko II efter remissomgången är omfattande. Dock har dessa ändringar endast i ringa, eller rentav försumbar, mån haft sin grund i de starkt kritiska synpunkter som flera remissinstanser, bland annat Lunds Universitet, Kraftringen AB och Länsstyrelsen, framfört. Den omarbetning som gjorts, med bland annat en kraftig omstuvning av målstrukturen i förhållande till remissutgåvan, tycks mera vara uttryck för den kommunala förvaltningens behov än att skapa ett dokument som stakar ut vägen och tydliggör medlem för en ekologiskt hållbar kommun.

Miljöpartiet och Demokratisk vänster är djupt oroade över kommunens sänkta ambitionsnivå inom miljöområdet som LundaEko II ger uttryck för. Vi beklagar att den politiska majoriteten inte stödjer vårt yrkande om återremiss och omarbetning av programmet.

”Ett vagt och ganska intetsägande policydokument”
ven efter omarbetningen av remissutgåvan framstår LundaEko II som ”ett vagt och ganska intetsägande policydokument” (Lunds Universitet i sitt remissvar). Eller som Kraftringen i sitt remissyttrande uttrycker det: ”Utan konkreta åtgärder direkt kopplade till målen anser vi att LundaEko II blir verkningslöst”.

Fyller inte sin uppgift
Det dokument som den borgerliga majoriteten nu vill föra fram till kommunstyrelse och kommunfullmäktige kommer inte att kunna fylla sin uppgift att vara ”ett av Lunds kommuns viktigaste styrdokument”. (Citat från programförslaget, sid 3). Därför kan vi inte medverka till att programförslaget i sin nuvarande form förs vidare i den kommunala beslutsprocessen.

Ett nytt LundaEko behövs!
Det är vår ambition att i en ny majoritet efter höstens val verka för att ett nytt och kraftfullt LundaEko tas fram – ett program som verkligen kan utgöra kommuninvånarnas och kommunens bruksanvisning för en ekologiskt hållbar utveckling. Vi reserverar oss till förmån för våra yrkanden.

NOT 1. Mellanrubrikerna är VB:s.
NOT 2. S- representanten var inte närvarande vid sammanträdet och V saknar representation i utskottet

2014-04-03

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
5 april kl 17
”Reeds and Pipes II” av Kjell Andersson
Per Bäcker, saxofon
Larsåke Sjöstedt, orgel

Pusselbitar

Orsak: Lockbetet har bestått i en gratis laptop. Sedan har man fyllt skolan med lågpresterande elever, varav många saknar godkända betyg från grundskolan... Elever med stora behov har lämnats vind för våg, rektorer har kommit och gått, skolbiblioteket består av några övergivna hyllor, det finns inte ändamålsenliga hantverkslokaler och det saknas ventilation trots att man använder farliga kemikalier. Det regnar in, skolket är utbrett och det finns knappt någon kurslitteratur. Mindre än hälften av eleverna når godkänt.
   Så beskriver Anna Dahlberg Plusgymnasiet.
   Lärarnas nyheter har räknat ut att Plusgymnasiet genererar mer pengar till ägarna än någon annan del av koncernen – 16 600 kronor per elev (LR 26/3 13).
Vilken koncern? Academedia.
Vilka ägare? Wallenbergsfären.
Har Academia några skolor i Lund? Ja.
Verkan: Pisarevansch blev platt fall. Den förra Pisaundersökningen visade att den svenska skolan hade den sämsta utvecklingen i OECD beträffande elevernas förmåga att läsa, skriva och räkna. Man hoppades att den nya Pisa-undersökningen om elevernas förmåga att lösa problem skulle ge den svenska skolan revansch. Så blev det inte. Sveriges elever hamnar under OECD-snittet också när det gäller digital problemlösning.
Åtgärd: Därför bör vi förbjuda vinstintresset i skolan. Expressen 1 april

Academedia, Sveriges största friskolekoncern med cirka 270 skolor köper en norsk förskolekedja med 75 förskolor för en halv miljard kronor. SvD 2/4

Förstalärarreformen. Varken opposition eller lärarfackliga organisationer har reagerat.
Det skriver Lasse Hagborg, lärare i svenska och historia på Polhemsskolan. ”Ett antal förstalärare som får rejäla lönelyft (två månadslöner extra per år) med hjälp av statliga skattepengar i miljardklassen utses... Hur obundna i förhållande till skolledningen kan de bli?
   Detta marknadsflum är förödande och åsamkar skolan lika stora skador som Göran Perssons ångvältskommunalisering. Det är bara att konstatera att båda blocken har riktat dråpslag mot skolan...
   När lärarna skiktats upp och vi har fått ännu mer accentuerade skillnader bland lärarna blir det svårt att bringa någon ordning i all den oreda som åstadkommits.
   Lärarfacken (LR och LF) är närmast parodier på sig själva. Den fackliga byråkratin har helt anammat denna ”reform” och verkar inte begripa att den slår mot lärarkollektivet och därmed också mot de fackliga organisationerna.”
SDS 28/3

Ukraina. ”Det beklagansvärda är egentligen inte Putins världsbild. Det beklagansvärda är att EU och USA bekräftar den med sitt eget agerande.” Anna-Lena Laurén, Svenska Dagbladets Moskvakorrespondent i Sydsvenskan 28/3

Fakta om Pisaundersökningen

Vad är det som de svenska 15-åringarna inte kan lika bra som de borde? Vill du veta det och dessutom testa vad du själv kan i ämnena matematik och problemlösning?
OECD som står bakom undersökningarna har publicerat testfrågor inom dessa områden på nätet. Kanske kan en genomgång av frågorna ge en värdefull bakgrund inför uppgiften att värdera de ymniga mediaomdömena om den svenska skolan.
Vill man veta mer i detalj om Pisaunder-sökningarna så har Skolverket bra information på sin hemsida. Där finns även det pressmeddelande som är grunden för alla tyckandena som media är fulla av.

En skandalkrönika av Lucifer

Det h

ar väl hänt att jag på dessa sidor har beklagat mig över att Lunds kommunalpolitiska liv har saknat de uppseendeväckande händelser och färgstarka skandaler en politisk kåsör gärna vill se. Låt mig säga att det under någon vecka har varit ett överflöd av sådant material och detta från ett och samma parti. Det är nästan så man väntar sig att andra partister, till höger och vänster ska uttrycka sympati och deltagande inför vad som har drabbat folkpartiet. Alltså: det stora röstvinnande namnet i Lunds kommunalpolitik lämnar politiken, tomrummet på listan ger upphov till mobbning av uppåtsträvande folkpartist på kommunalvalslistan, partiets kulturnämndsordförande och tillika stans förre polischef trasslar bort sig i egenmäktiga tolkningar av besluten i kulturnämnden och det fattades nu bara misstänkt rattonykterhet hos partiets ledande skolpolitiker. Folkpartiet i Lund har kommunalt haft mycket goda siffror. Var kommer de rösterna hamna i höst? M – nej, S – nej. V – nej. Kan det bli i Mp:s breda famn?
Veckobladet har under sin fyrtioåriga tillvaro faktiskt undvikit att politiskt exploatera enskilda skandaler. Problemen i Lunds kommunalpolitik ligger på en annan nivå: Lund styrs av övertygade borgerliga politiker som ser sig själva som bärare av det allmännas bästa, främmande för all klasspolitik. De kan peka på valresultat där de faktiskt har en majoritet av de röstande bakom sig. Universitetets, köpmännens och industrins ledare brukar väl inte precis uttrycka någon beundran för sina borgerliga företrädare, men ser dem nog som hanterliga och förutsägbara. Socialdemokraterna kan man i enlighet med traditionen förakta i hemlighet, medan vänsterpartisterna brukar avfärdas som orealistiska och slösaktiga. Ja och på så sätt fortsätter allt som vanligt i Lund, känd som mögligheternas stad.
Men ibland är det så i politiken att en politisk konstellation är tydligt förbrukad, slutkörd, trött. Så är det nog med borgarna i Lund nu. De har gjort sitt i den här omgången och finns det någon rättvisa så får de gå från makten en period eller två. Det är väl det vi har att se fram mot i höst.

Demokratisk Vänster satsar alla sina resurser på en rödgrön valseger av Gunnar Stensson

Inför den nu snart gångna mandatperioden antog DV, S, V och MP ett samarbetsdokument. I enlighet med detta ställer nu Demokratisk Vänster, som upphör från årsskiftet, alla sina resurser till förfogande för gemensamma aktioner för de rödgröna partierna under valkampanjen. På så sätt fullföljer Demokratisk Vänster sina åtaganden i förhållande till väljarna och de andra rödgröna partierna.
   Skolan är den viktigaste valfrågan efter den katastrofala försämring, som skett under alliansregeringen och som dokumenterats av Pisa-undersökningen. DV menar att skolan måste ägnas minst ett stort möte med skolfolk, föräldrar, forskare och skolpolitiker, men också flera mindre möten om lokala förhållanden och specifika problem.
   Ett övergripande tema är frågan om vinster i välfärden. Där kan man tänka sig ett större arrangemang på Mejeriet eller AF:s stora sal med debattörer och underhållare utanför de traditionella partihierarkierna som Mikael Wiehe, Göran Greider, Behrang Miri, Nina Björk, Gudrun Schyman, Birger Schlaug, Röda Kapellet och så vidare.
   Miljön är den tredje stora övergripande frågan. Jag ser i dagens nummer av Sydsvenskan hur regeringspartierna svarar på Riksrevisionens allvarliga kritik av misslyckandet att nå miljömålen genom att dels helt enkelt ägna sig åt ohämmat skryt och dels antyda, att miljöpolitiken är ett obetydligt politikområde, eftersom ”Sverige står för en promille av världens utsläpp”. Att statsägda Vattenfall är ett av Europas mest förorenande företag nämns förstås inte. Oppositionen beskylls för ”miljönationalism”. Här finns mycket som måste vridas rätt igen!

Men Demokratisk Vänster står öppet även för andra arrangemang som kan initieras av de rödgröna partierna.
Vi inbjuder till ett kreativt samarbete om gemensamma arrangemang mellan de fyra partierna för det gemensamma målet att vinna valet den 14 september! Tiden är som alltid knapp.

Spårväg genom centrum av Owe Svensson

Jag har en kompis som råkar vara expert på trafikfrågor. Han brukar säga att om man skall ha spårväg i Lund bör man dra den rakt ner från Allhelgonakyrkan via Bredgatan, Kyrkogatan och Södergatan. Problemen med spårvagnen uppstår ju nere vid stationen, där man måste påverka Clemenstorget och det är svårt att komma vidare med någon form av genomfartstrafik. Hur gör man då med tågpendlarna om spårvagnen går på Bredgatan? Ja, mitt förslag är att gräva en tunnel från Åke Hans till Stationen med uppgångar direkt till de olika perrongerna. Om man förser denna tunnel med rullande gångbana kan pendlarna stiga av vid Åke Hans och snabbt på den rullande gångbanan ta sig till sitt tåg utan att besväras av dåligt väder.
Med denna lösning vinner man att:
• Man får bekväm kollektivtrafik till Lunds centrum, vilket behövs för att stimulera centrumlivet.
• Man får genomfart och kan låta spårvagnen gå till Staffanstorp eller kanske till arbetsplatserna på Tetra Pack och Gastelyckan. Vad vet jag?

Nackdelen blir den extra tid det tar att ta sig med den rullande gångbanan till Åke Hans (ca 400 m), jämfört med att ta sig ut till en hållplats på Clemenstorget utan rullgångbana (ca 150 m). Jag uppskattar att en rullgångbana går ca 5 km/tim. Då tar det knappt 5 min från en perrong på stationen till Åke Hans. Pendlare kommer säkert att gå på rullbandet, kanske i rask takt, och då kan tiden halveras till 2,5 minuter, vilket jag menar borde vara helt acceptabelt. De flesta mår ju bra av lite motion och man behöver ju inte besväras av regn, snö eller blåst. Ev. kan bredden på Bredgatan vara en begränsning för att skapa uppgångar från tunneln på båda sidor om dubbla spårvagnsspår, men det är väl problem som kan lösas på ett eller annat sätt.
En spårvagn genom centrum kan bli ett ganska vackert inslag om man kan få den att gå på ackumulatordrift mellan Lasarettet och Mejeriet. En spårvagn måste sannolikt av säkerhetsskäl köra ganska långsamt genom centrum och kommer att vara ett tyst och behagligt inslag i den centrala stadsmiljön. Den kommer att transportera människor bekvämt till det kulturliv och den kommers som vi vill att Lunds centrum skall innehålla. Den kommer alltså inte enbart, som i nuvarande föreslagna lösning, serva pendlare till och från andra orter utan också ge de nya bosättarna på Brunnshög god förbindelse till Lunds centrum.
Vore inte det en bra idé? Kan man sedan få till en ekonomisk kalkyl som visar att spårvägs- alternativet har rimliga kostnader jämfört med andra alternativ är väl projektet i hamn, eller hur?

Isabella Lövin vill göra Öresund till ”Världens första marina internationalpark” av Gunnar Stensson

Jag minns att jag av olika skäl var ganska arg på MP inför förra EU-valet. Så läste jag Isabella Lövins bok ”Tyst hav” om utfiskningen av världshaven och särskilt om de gamla imperiemakterna Spanien och Portugal, som bedrev rovfiske med stora moderna fiskefartyg utanför Marockos kust på bekostnad av den sahariska befolkningen. Jag förstod att Lövin hade ett program för att bekämpa rovfisket och jag chansade på att kryssa henne.
   Som bekant har hon sedan i EU genomfört stora delar av det hon föresatt sig och faktiskt fått till förändringar som kanske kan kallas revolutionära.
   Nu handlar det om den sandbank i Öresund som kallas ”Disken”, som är fortplantningsplats för plattfisk och en massa andra vattenlevande djur. Danmark, som suger sand för att blanda cement i Köpenhamn, är den stora miljöboven och förra fredagen demonstrerade miljövänner och fiskare mot exploateringen.
   Det finns skäl att överväga ett kryss för Isabella Lövin även i detta EU-val. Mycket återstår att göra för att skydda världshaven.

Mötesplats Klostergården invigd av Gunnar Stensson

Det skedde tio år för sent. De stora orden om att skapa en demokratisk kontaktpunkt mellan kommun och medborgare har för länge sedan tystnat. Det senkomna löftet att mötesplatsen skulle inrymma en ny träffpunkt, som skulle ersätta den som plötsligt stängdes för två år sedan, visade sig grundlöst. Men det blev ett nytt vackert bibliotek med ökat öppethållande och en fritidsgård.
   Största möjliga mediala tystnad rådde. Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson var den enda politiker som kommit. Allianspolitikerna höll sig försiktigtvis undan. Däremot fanns PRO:s lokala ordförande Torsten Norrman där tillsammans med många missnöjda medlemmar.
   Men solen sken, en rad program för barn genomfördes, Röda Kapellet spelade, bland annat en version av ”I en klosterträdgård” (arr Ulf Teleman) och många klostergårdsbor hade strömmat till.
   Samtidigt hade Helgeands församling ett arrangemang i Helgeandsgården och samlade in pengar till syriska flyktingar.
   För första gången fungerade Kyrktorget som ett samlingsställe. Där finns stora möjligheter att skapa en levande samlingsplats i framtiden. Men torget måste utvecklas! Det behövs bänkar att sitta på längs med bibliotek, kyrka och församlingshem, liksom några bord. Konditoriet borde få möjlighet att servera där. Ett par träd bör planeras och den gamla springbrunnen sättas igång. Man kunde tänka sig ett par torgstånd för grönsaker någon gång i veckan. Torget utgör också ett lämpligt rum för friluftskonserter och möten.
   Så skulle det lilla röda Kyrktorget bli en verklig mötesplats för hela Klostergården.

Klostergårdens bygglek – äldst i landet, nu avlivad
av Nilla Bolding

Det är så sorgligt, och så onödigt. Så här är det:

Klostergårdens bygglek sägs vara landets första och äldsta. För några år sedan låg den nära Sten Samuelsons vackra fritidsgård, vid Klostergårdens centrum.
   Fritidsgården tilläts förfalla. En byggfirma ville bygga flerfamiljshus som utlovades bli mycket billigare i produktion än alla andra flerfamiljshus.
   Byggnadsnämnden gav klartecken till fyra hus som byggdes alldeles för tätt. Hyran blev lika hög som alla andra hyror. Fritidsgården och ungdomarnas skateramper revs för att ge plats åt husen, och det utlovades ny fin fritidsgård och nya ramper. Bygglek skulle man se till att det alltid fanns, sa man.
   Det blev paviljong för fritidsgårdsverksamheten, under många år. Huset som hört till byggleken revs. Rätt vad det var fanns där ingen gris mer. Rätt vad det var försvann kaninerna också (och hade där inte funnits höns?). Inga skateramper dök upp.
   En dag hördes det inget hamrande mer, och trädkojorna låg tomma. En dag revs de. Ryktet gick att hyresgästerna i de nybyggda husen hade störts av barnstojet.
   Häromveckan togs staketet runt byggleken bort, och träd har fällts. Paviljongen ska bort nu när Klostergården fått sitt nya bibliotek/ fritidsgård, det ska bli park där. Det är fint med park tycker jag.
   Men barnen…?

Nilla Bolding, Klostergårdens byalag

Det omöjliga tycks vara möjligt – i denna märkliga dansproduktion, från Kuba och Sverige av Bertil Egerö

När ljuset går på finns en ensam stol på scen, med ryggen åt oss. Ett par armar, eller är det ben?, bakom stolen utför mjuka levande rörelser inför våra blickar. En man kommer gående över scenen, närmar sig arm/benen, stöts bort, omfamnas. Scenen växer till åtta dansare i ständigt nya formationer och snabba flyt över scenen. Jag påminns om barnaårens kaleidoskop med sina färgade glasbitar som ständigt bildar helt nya mönster.

Danskompaniet Memory Wax i Malmö och Danza Teatro Retazos från Havanna, Kuba, prövar helt nya vägar. En bit in i föreställningen blir den mörka fondväggen en video av dansarna, tagen rakt uppifrån. Deras krypande rörelser nere på golvet blir som försök att ta sig uppför en vägg, hjälpa varandra att inte halka ner, stega sig fram på de andras huvuden. Illusionen är perfekt.
   Långt senare, med fonden neutral, går människor i lugn takt längs fonden medan dansarna gör sitt på scenen. Möten uppstår mellan de två, där fondens människor motståndslöst går genom dansarna. De rör sig mot varandra, prövar positioner, och blir ett möte mellan verklighet och illusion.
   Possible Impossible heter föreställningen, som ”tar avstamp i ett landskap där kända lagar om tid, rum och kraft upphört att gälla. Vi förs in i en associativ värld där sinnet är fritt och det omöjliga blir möjligt.”
   Lundensare har turen att kunna se föreställningen i Stenkrossen, det stora huset på Kastanjegatan nära Södra Vägen, den 9 april kl 19. Ca en timme tar den. Mer information och biljettlänkar finns på www.memorywax.com . Memory Wax: 0704-928030

Häckningsplatser för änder, doppingar, sothöns och svanar av Gunnar Stensson

Den långa reningsverksdammen tömdes av VA Syd omkring den 25/3, som jag berättade i VB 11. Hundratals sutare, karpar och ålar infångades. Jag såg själv hur en stor håv med cirka 40 kilo stora sutare och några ålar släpptes i Höje å. Karparna avskildes och forslades till särskilda dammar.
   När jag besökte dammen idag, den 3 april, var vattnet tillbaka. Det nya var att häckningsplatser, i form av låga plattformar, anlagts som små holmar i vattnet. Det ska bli intressant att se om de fungerar.
   Tidigare vårar har fåglarna häckat på marken i grödan omkring dammarna. Det har inneburit redena har varit mycket utsatta för rovdjur och kanske också människor. Man har ofta sett urätna äggskal. Också de stora svanäggen har stulits.
   Om de nya plattformarna fungerar så kommer fågelredena vara bättre skyddade, samtidigt som de kommer att vara möjliga att iaktta för de förbipasserande.
   Det finns fortfarande skäl att vara kritisk mot att dammen tömdes så sent på våren, när det nya livet redan påbörjats för många arter. Man kan också undra vilken roll de nu utrotade fiskarna spelat för fågellivets näringskedjor. Inom kort skulle det ha varit lektid, och sedan skulle tusentals fiskyngel funnits i dammarna, föda för hägrar, doppingar, storskarvar och måsar. Man har också skäl att undra vad som skett med det rika beståndet grodor och paddor.
   Men trots dessa reservationer ska det bli intressant att se om fåglarna utnyttjar de nya häckningsplatserna. På lång sikt är ju allt liv mycket uthålligt och anpassningsbart.

Pressmeddelande

Talespersoner JIPF
Vid årsmötet för JIPF (Judar för Israelisk-Palestinsk fred) den 16 mars valdes en ny styrelse. Till talespersoner valdes Ilan Cohen, Stockholm och Olle Katz, Göteborg. Dror Feiler, Stockholm är JIPFs representant i EJJP, European Jews for a Just Peace.

Den nya styrelsen antog vid mötet 27 mars följande uttalanden:
Bojkott av bosättarprodukter mot folkrättsbrott
I likhet med den israeliska fredsrörelsen anser Judar för Israelisk-Palestinsk Fred (JIPF) att den israeliska bosättarpolitiken på Västbanken och i Östra Jerusalem är det största hindret för att en seriös fredsprocess skall komma igång. Bosättningarna utgör också ett uppenbart krigs- och folkrättsbrott mot Haagkonventionen och 4:e Genevekonventionen. Det vilar ett ansvar hos politiska och ekonomiska aktörer i Sverige och andra länder att inte göra sig delaktiga i dessa brott mot internationell rätt.
Jipf vill därför uppmana:
1 Sveriges regering och riksdag att verka för en lagstiftning som beivrar dessa folkrättsbrott. Exempelvis genom att på såväl nationell nivå som inom EU verka för ursprungsmärkning av varor och tjänster som helt eller delvis producerats inom ramen för bosättarekonomin.
2 Svenska och i Sverige verksamma banker och andra företag att nogsamt se över sina affärsverksamheter, affärsrelationer och investeringar så att man inte gör sig skyldig till sådan delaktighet
3 Svenska myndigheter att bryta samarbete med företag, myndigheter och organisationer som deltar i dessa folkrättsbrott

Bekämpa antisemitism och alla andra former av rasism!
Det senaste året har öppet fascistiska, högerextrema grupper i Sverige gått till våldsam attack mot fredliga demonstranter i Sverige. Vi ser också hakors målade på väggar och hot riktas mot judar som bär kippa eller davidsstjärnor.
I krisens spår har en våg av nationalism och främlingsfientlighet sköljt över Europa. Högerpopulistiska och främlingsfientliga partier som Sverigedemokraterna, norska Fremskrittspartiet och Front National i Frankrike har fått sällskap av öppet fascistiska och nynazistiska partier. Gyllene Gryning i Grekland, Jobbik i Ungern och Svoboda i Ukraina är tyvärr bara några exempel. En ny Breivik kan dyka upp även i vårt land – de drabbade kan vara judar, muslimer, romer, svarta eller helt enkelt demokrater.
JIPF ser med stor oro på utvecklingen. Rasism och främlingsfientlighet är ett sätt att frångå principen om alla människors lika värde och dela upp människor med olika bakgrund i ”Vi och dom”. De populistiska och fascistiska krafter som attackerar judar, romer, muslimer eller svarta är ett hot mot det samhälle vi tillsammans byggt upp och med stolthet försöker utveckla. Vi judar har gemensamma intressen med andra grupper som trakasseras på grund av sin etnicitet, religion eller hudfärg. JIPF är emot alla former av rasism, såväl i Sverige som i Israel eller andra delar av världen.
Med vänlig hälsning
Ilan Cohen (cohen.ilan46@gmail.com), 0768186072, Talesperson JIPF
Olle Katz (ollekatz@gmail.com),
0708943402, Talesperson JIPF