VB i pressen

VB blir som alla andra publicister lycklig över att citeras i den stora världen.
Ännu lyckligare skulle vi bli över ett svar på den citerade frågan.

Mörkrets hjärta 2 av Gunnar Stensson

Samtidigt som media visar storslagna bilder från World Social Forum i Nairobi meddelar TT-Reuters i ett telegram från Mogadishu att flyende somalier, självfallet betecknade som islamistiska krigare, jagas av amerikanska elitsoldater och den kenyanska armén längs gränsen mellan Somalia och Kenya.
Kenyas regering låter kedja dem som infångas till händer och fötter och överlämnar dem till den etiopiska invasionsarmén. Den kenyanske juristen Harun Ndubi fruktar att de riskerar att möta samma öde som Saddam Hussein.
Andra telegram berättar om nya strider i det Mogadishu, som för första gången på femton år åtnjutit sex månader av fred under de islamiska domstolarna, en fred som nu brutits för överskådlig tid i detta nya afrikanska Irak.
Den etiopiska invasionen ges ett sken av legalitet genom stödet från den provisoriska somaliska regeringen.
Denna regering består av ett antal krigsherrar. Under de två år den existerat har den befunnit sig i en provinsstad, levt på subventioner från USA och bidat sin tid.
Etiopiens invasion och de amerikanska flott- och bombangreppen har nu installerat den i Mogadishu.
I ett propagandautspel häromdagen insamlades några vapen från krigsherrar som stöder regimen, samtidigt som en etiopisk general förklarade att den etiopiska armén skulle lämna Mogadishu.
Men ockupationsarmén blir kvar i Somalia och det amerikanska hangarfartyget lurar utanför kusten, ständigt berett att skicka ut sina bombplan, som på några minuter kan nå varje del av landet.
Och världsopinionen orkar inte engagera sig för det som sker i ett litet afrikanskt land, i synnerhet när maktbalansen ser ut som den gör.
World Social Forum skulle kunna fördöma aggressionen som strider mot internationell rätt och de mänskliga och demokratiska rättigheterna.
Det kan också välja att bli en täckmantel som ger regeringarna i Etiopien, Kenya och USA fria händer att fortsätta sin våldsutövning.
Social Forum i Skåne valde 2002 att avstå från att demonstrera mot USA:s planer att angripa Irak.

Fel länk. Feltänk av Gunnar Sandin

Utbyggnadsplanen för Norränga öster om Linero ställs nu ut. Den har tidigare kritiserats här i VB, inte så mycket för sitt innehåll (det är till exempel trevligt med nya sjöar) utan för läget. Det är långt nog att cykla från östra Linero till centrala stan, nu får fyratusen invånare en ännu längre väg.
Nej, det som nu får mej att reagera är några streckade pilar som pekar från Norränga söderut mot Staffanstorp och som symboliserar "Lundalänken". Fågelvägen mellan Staffanstorp och Lund C är drygt sex kilometer och den järnväg som fanns till 1960 var inte många hundra meter längre. Men nu skisseras alltså en spårförbindelse som är nästan dubbelt så lång. Hur attraktiv blir den förbindelsen för resenärer mellan de båda orterna? Den planerade spårvagnen ska ju bland annat göra upphåll på niotio hållplatser under vägen.
Lundalänken håller på att bli en alltmer innehållslös formel. Den existerar som bekant i form av en bussgata från sjukhuset till Sandbyvägen, medan biten närmast stan är gator med delvis kaotisk trafik. Det har sagts att den ska spårläggas en gång men inga medel finns avsatta på någon politisk nivå, och hur den ska förlängas är högst oklart. Det har skisserats spår till Sandby och till Dalby, det har talats om en avstickare till de delar av Brunnshög som ligger för långt från hållplatserna och nu ska alltså även Staffanstorp kopplas på.
Att länken når sjukhuset, LTH och Ideon är väl bra, men man kan undra över resandeunderlaget vid Brunnshög där det samtidigt planeras ett parkeringshus med 700 platser. Och framför allt: den största enskilda kategorin pendlare till Lund från de berörda orterna är gymnasieelever, men ingen av stadens fyra gymnasieskolor nås bekvämt från länken. Den skisserade förlängningen till Staffanstorp visar att ingen har tänkt särskilt djupt kring Lundalänken och kring Lunds framtida kollektivförbindelser med sitt närmaste omland. Skulden? Ja, inte drabbar den i första hand den nuvarande kommunledningen som bara har fungerat några månader. Försummelsen och/eller feltänkandet har i stället funnits hos den förra majoriteten, den rödgröna.

Veckans Goja

Inspirationskälla

Bilden här ovan fick Goja inspiration till av DN:s huvudledare den 17/1.
VB citerar slutet på denna ledare till fromma för alla er som likt tjänstgörande redaktör mera sällan läser andra regioners lokaltidningar.

"I en tid då svenska soldater alltmer används för att stödja demokrati, marknadsekonomi och social utveckling i andra länder, är det inte mer än rimligt att försvaret får tillgång till biståndsmedel. I somras var det delvis en ekonomisk fråga att Sverige inte skickade mer än en kustkorvett till Libanon, trots att behoven var större och delvis annorlunda.
En sådan reform skulle också kunna bli startpunkten för en omprövning av den traditionella biståndspolitiken, som på det stora hela aldrig fungerat effektivt. Sverige skulle röra sig bort från det vaga enprocentsmålet mot en utvecklingspolitik som förenar militär och civil hjälp till verkligt nationsbyggande i fattiga och krisdrabbade länder.
På köpet skulle Sida kunna få ett nytt namn: Swedish International Defense Agency.

Folkpartiet kulturmarodörerna av Gunnar Stensson

"Vi har idag tre stadsdelsbibliotek inom cykelavstånd från stadsbiblioteket, på Järnåkra, Klostergården och Väster. Samtidigt finns det stadsdelar som inte har någon service alls. Kanske kan några av biblioteken ersättas av ett par nya bokbussar." säger Gösta-John Bredberg i SDS 21 januari.
- Det ska vi klara av snabbt för att sedan kunna ägna oss åt roligare saker, fortsätter han.

Tre kulturella motståndscentra
Järnåkras befolkning fördubblas väl nästan genom nybyggnationen i Margretetorp och på Karhögs torg. Biblioteket är områdets kulturella och samhälleliga samlingspunkt. I dagarna föreläser Sigrid Kahle om islam i ett arrangemang som den vitala biblioteksföreningen står för.
Med fyra nya femvåningshus ökar Klostergårdens befolkning med en fjärdedel Biblioteksföreningen Klok, Klostergårdskultur driver tillsammans med biblioteket barnkulturverksamhet, kulturverksamhet, föreläsningar, musikarrangemang. Biblioteket är områdets kärna och demokratiska brännpunkt inom gångavstånd inte minst för stadsdelens många pensionärer.
Biblioteket och biblioteksföreningen på Väster har den kanske mest avancerade kulturverksamheten av de tre ovannämnda stadsdelsbiblioteken.
Men när befolkningen växer skär allianspartierna ner servicen. När inkomsterna växer gnetar de.
Bokbussar och cykelavstånd till stadsbiblioteket! Snabba beslut för att sedan göra roliga saker! Festa med kultur- och fritidsnämnden kanske.
Det ska vi stoppa! Och ju mer kultur och demokrati nedmonteras av allianspartierna, dess tråkigare ska de få det och dess tyngre ska deras fall bli!

Knoddarna i rika Lund gnetar för profiten
Det handlar ju om att rika Lund monterar ner fundamenten för kultur och demokrati. Genom alla år har vi haft råd med dessa bibliotek, trots 90-talets finansiella kaos och trots alla tidigare sparprogram.

Underbudgeterad verksamhet
Kultur- och fritids ska spara 9 miljoner! Uppenbarligen är verksamheten underbudgeterad. Det menar till och med ledande moderater. Det som krävs är att budgeten revideras så att resurserna ökar . Leder detta till underskott i kommunens ekonomi (osannolikt med de växande inkomster som Lunds snabba tillväxt genererar) får man väl höja skatten nästa år och slita den månatliga Macdonaldshamburgaren ur de borgerliga väljarnas glupska gap.

Uthållig kamp för kultur och demokrati
Vi kan lova att biblioteksföreningarna i Järnåkra, Klostergården och på Väster ska göra det hett om öronen på kulturmarodörerna. Och vi väntar oss starkt politiskt stöd från s, mp, v och dv.
Gunnar Stensson, demokratisk vänster.

Wachtmeisters fot av Gunnar Stensson

-Hör nu på här! Höje å landskapsvårdsplan blir det inget av! Ni har börjat i alldeles fel ände. Det som behöver göras är något helt annat! Se till att stoppa inflyttningen till Lund! Det är den som är problemet. Men det begriper ni inte. Och inte vågar ni göra något åt den. Och beträffande ån så är det är markägarna som bestämmer. Vi kan den. Vi har skött den i tvåhundra år.
(Vilket väl är precis den tid då ån förstördes genom att fåran rätades, våtmarkerna dikades ut och övergödningen förorenade vattnet. De skador som kommunerna nu försöker åtgärda.)
-Landskapsvårdsplanen! Jag sätter ner min fot och säger stopp!
Det är Claes Wachtmeister, tidigare herre på Trolleberg, som talar med feodalherrens självklara medvetenhet om sin överlägsenhet.

Var tredje är kines.
-Alldeles för många flyttar in. Var tredje som föds är en kines. Jag sätter ner foten och säger stopp. Fast det är jävligt jobbigt. Och politikerna är så jävla fega. Gör något åt inflyttningen! (detta till Björn Abelsson, som är ordförande vid samrådsmötet om Höje å landskapsvårdsplan på Tekniska förvaltningen onsdagen den 23).

Bolmen förorenar.
-Och vet ni var vattnet till Lund kommer ifrån? Från Bolmen, i Småland! Tjugu mil härifrån. Det visste ni inte, va? Och så bygger dom sjuttonvåningshus i Lund och i alla våningarna finns det toaletter och så spolar dom och så kommer vattnet ut i Höje å. Ni är så jävla okunniga. Jag har minsann känt professorer i kulturgeografi vid Lunds universitet som begrep något! Och professorer i juridik som vet vad lagen säger om mark och äganderätt! Dom var trevliga.

Funktionshindrade vid ån? Nej tack!
-Och ni tänker göra stigar för funktionshindrade vid ån! Haha! Det blir inget av med det! Aldrig på mina ägor! Skulle allmänheten drälla omkring i massor nere vid ån? Jag var där och jagade i höstas.

Ätten bestämmer.
-Och det kan jag tala om för er, mina herrar i Höje å-kommitten, att jag har släktingar på Björnstorp och på andra ställen längs ån också, så det blir ingenting av med landskapsvårdsplanen nånstans!
-Och har ni sett hur det ser ut mellan Sankt Lars och järnvägen? En enda stor jävla damm. Det är så ni sköter ån. Och det är inte den enda. Varenda damm svämmar över!
-Världen fördärvas och ni sysslar med ett sånt här skitprojekt! Nej, stoppa inflyttningen
till Lund i stället! Men det är ni politiker för fega för.

Demokrati är ett misstag!
-Jag ska tala om för er att jag är ingen politiker! Jag är social men jag är inte demokrat! Demokrati är ett stort misstag. Nivellering. Likriktning. Jag sätter ner foten fast det är jävligt jobbigt.

Samråd
Kommunalpolitik är intressant. Runt bordet i tekniska förvaltningens sammanträdesrum sitter Björn Abelsson (s), Tranje Danielsson (m), tidigare ordförande i vattendragsförbundet, två representanter för dikesföretagen (de gick innan mötet var slut i protest mot Wachtmeisters tirader), några duktiga tjänstemän från tekniska förvaltningen, ett par bönder och tre stycken från Klostergårdens byalag.
Tranje Danielsson försöker värja sig mot de adliga attackerna:
-Nu tar du väl ändå i, Claes. Jag har flera dammar på mina ägor och stigar nästan så fina som golfbanor som är tillgängliga för vandrare. Och jag uppskattar de insatser som görs för faunan och fåglarna. Och även om vår insats är liten så har vi ändå nått vissa resultat när det gäller nedsmutsningen och övergödningen i Öresund. Och beträffande översvämningarna så får du väl ändå medge att vädret varit extremt. Det är inte bara Höje å som svämmar över.

Översvämningen vattendragsförbundets fel.
Detta föranleder ännu en tirad från Wachtmeisters sida, en tirad huvudsakligen bestående av upprepningar och variationer av tidigare inlägg. Han sätter ner foten en gång till(!) och ser sig triumferande omkring.
De två bönderna ser sura ut och håller med honom i påståendet att Höje å vattendragsförbund förorsakat översvämningen.

Byalagets intresse
Jag förklarar att vi från byalaget framför allt är intresserade av vandringsslingan mellan Höjebromölla och Trolleberg. Vi välkomnar möjligheten att promenera också söder om ån och att kunna nå Flackarps gamla vackra kyrkogård.
Wachtmeister låter förstå att detta är kommunism och undrar om vi vill införa det. Jag svarar att i ett fall som detta kunde nog lite kommunism vara till nytta.

Ett enkelt referat
Detta är ett referat från ett offentligt möte om kommunal miljövård. Det står alla fritt att tolka innebörden. Vi får anledning att återkomma beträffande Höjeå-planen. Den finns tillgänglig på vattendragsförbundets hemsida www.hojea.lund.se
Den 30 januari genomförs ett motsvarande rådslag i Staffanstorps rådhus och den 1 februari i Lomma kommunhus, i båda fallen klockan 18. Gå dit och bli bjudna på kaffe och bullar. Som ni märker sägs intressanta saker.

Mörkrets hjärta av Gunnar Stensson

Såg ni det amerikanska herculesplanet, bestyckat som ett slagskepp, flyga runt, runt i en perfekt cirkel medan dess kanoner besköt cirkelns medelpunkt i Somalias gröna djungel långt nedanför?
Tänkte ni som jag, att där, i cirkelns centrum, i mörkrets hjärta, finns människor som just nu urskillningslöst mördas i den utrotningsstrategi som kallas kriget mot terrorismen?
Tänkte ni som jag att just dessa mord genomfördes och just denna bildsekvens visades i propagandasyfte för att muntra upp de allt tveksammare amerikanerna inför president Bushs upptrappning av kriget i Irak?
Inför hans hot att angripa Iran med kärnvapen?
Tänkte ni som jag ett svagt ögonblick att det där långsamma propellerplanet i sin förutsägbara cirkel borde vara ytterst lätt att skjuta ner, innan ni insåg, att just detta faktum var ett planerat arrogant hån: det som visades var en arkebusering av människor, lika försvarslösa som om de stått framför en exekutionspluton. Vilket var vad som skulle demonstreras.
USA har kastat masken och visat sina avsikter i Afrikas Horn. Länge var det till exempel svårfattbart varför USA tillät Etiopien att bryta gränsöverenskommelsen med Eritrea och därmed i åratal förlänga spänningen. Nu vet vi svaret.
USA har åter gjort Etiopien till sin klientstat i Afrika. Trots regimens flagranta brott mot mänskliga och medborgerliga rättigheter efter valet för tre kvarts år sedan. Brott som föranlett Sverige och EU att dra in på biståndet.
USA gav Etiopien, det "kristna" Etiopien (vars halva befolkning är muslimsk), klartecken att invadera Somalia på samma sätt och med samma framgång som när USA invaderade Irak. och Afghanistan.
Den etiopiska armén anföll på bred front utan att möta motstånd. De gamla ryska migplan som Brezjnevregimen levererat kunde utan risk bomba var de behagade. President Meles Zenawi triumferade.
FN och EU var kritiska först, men ställdes inför ett fait accompli, en mission accomplished.
Etiopien påstår sig berett att dra tillbaka sin armé. Vi tror det när det sker.

Varför krig?
Somalia tycktes på väg att nå viss stabilitet, särskilt i Mogadishu, där de islamiska domstolarna styrde. Lag och ordning rådde för första gången på femton år. Primitiv och grym lag visserligen, men för invånarna ett bättre tillstånd än de USA-beväpnade krigsherrarnas terrorism.
Nu härskar våldet. Nu härskar unilateralismen.
Utanför kusten ligger den amerikanska flottan med hangarfartyg för bombflyget och urskillningslöst skjutande slagskepp. Skjutande in bland mangroveträden. Som de örlogsfartyg som skyddade slavhandeln på Afrikas östkust.

Protest
World Social Forum samlas i Nairobi, Kenya. Mitt i mörkrets hjärta, med Darfur i norr, Kongo i väster och Afrikas Horn i söder.
Kommer World Social Forum samla världsopinionen mot unilateralismen?
Är det möjligt?
Vi vet att det är nödvändigt, förr eller senare. Kenya planerar att sända trupper till Somalia. Nairobi och forumet kommer att vara nedlusade av amerikanska agenter, statliga som privata, beredda att lista motståndare för gripande och senare behandling i Guantanamo och andra koncentrationsläger.

Mona (och Sven-Erik) av Gunnar Sandin

Det ska alltså bli Mona. Genom uteslutningsmetoden.
Hon är inte oomstridd i sitt parti. Sofie Wiklund skrev i en ledare i Dala-Demokraten att Mona bara kunde leda partiet åt ett håll, i graven. Samma tidnings chefredaktör Göran Greider har anmärkt att hon är lat. Det senare tror jag att man kan leva med. Thorbjörn Fälldin var som statsminister flitig som ett bi och läste alla papper, men vad hade han och landet för det? Per Albin Hansson styrde landet medan kriget rasade i den närmaste omvärlden, ägnade trots detta en stor del av tiden åt bridge och sina båda familjer men har ett gott eftermäle.
Hon är opålitlig, kommer inte till annonserade partimöten, skriver Enn Kokk.Sådant är påfrestande, det vet vi gamla v-aktivister som haft att hantera Jörn Svensson, men vi gillade Jörn i alla fall.
Den fackliga oppositionen är orättvis: strejkförbudet var hela regeringens förslag men hon fick stå för det. Pigavdraget? Hon var tidigt ute, men jag sätter en mindre summa på att en kommande s-regering inte avskaffar det om det införs av borgarna.
Hon har inte åstadkommit särskilt mycket som fackminister, det är sant, men sånt kan väl avhjälpas med några duktiga statssekreterare. Hon lär inte vara någon stor bokläsare. Det är allvarligare men det var inte Per Albin heller. Så om hon sätter in en modern Wigforss i regeringen och partiledningen så.
Nej, mitt motstånd mot Mona grundar sej i en annan sak som märkligt nog inte har tagits upp av några andra opponenter. Hon drar på sej p-böter, vilket tyder på nonchalans mot medtrafikanter och kommunala förordningar. Och hon älskar att köra bil. Det sa hon åtminstone i anslutning till Tobleroneaffären, att hon både tänkte och kopplade av så fint i bilen. En statsminister som älskar att köra bil kan inte bygga om Sverige till ett grönt folkhem. Hon kommer att vara lika undfallande mot billobbyn som Maud Olofsson.
Nu talas det från facket om att balansera Mona med att göra Sven-Erik Österberg till partisekreterare. Jag uppskattar visserligen Marita Ulvskog, trots hennes EU-hållning, men tycker det är logiskt och rimligt en partisekreterare får gå efter ett svårt valnederlag vilket i ännu högre grad gäller vänsterpartiets Anki Ahlsten. Och Österberg verkar allmänt sympatisk och rejäl.
Men så ser jag i tidningen att han gillar att ta med familjen på husvagnssemester. Och hur hade han tänkt sej att flytta husvagnen?

Sjuk vård ? av Lucifer

Har vi dålig sjukvård i Sverige? Att vi skulle ha det är ett vanligt påstående i den enklare agitationen mot välfärdsstaten. Jag har inga siffror här som kan belägga det faktiska tillståndet men varje gång jag själv eller någon jag känner har varit i kontakt med sjukvården så är intrycket det motsatta. Sjukvården fungerar, från det basala hos distriktssköterskan till de avancerade specialistingripandena på universitetssjukhusen. Och, får man också intryck av, den är befolkad av hårt arbetande, yrkesskickliga och inkännande människor. OK, det finns udda undantag, någon syster Ratchet har man väl mött och kanske någon arrogant läkare, men de är inte vanliga. Och tidbokningen är inte så bra på alla kliniker, svårartade telefonköer förekommer och visst verkar väl akutmottagningen på Universitetssjukhuset underbemannad. Men i grunden är det hela utmärkt.
Och inte är det dyrt heller. Vi har en bra sjukvård och den kostar bara nästan hälften av vad den kostar i USA, där den som bekant inte ens når alla. Där är ett problem kanske: sjukvården borde kosta mer så att den kan betala mer till alla de lågavlönade kvinnor som bär upp verksamheten.

Är doktorn illa avlönad?
Men ett och annat tål ändå att tänka på. Sydsvenskan har sedan några veckor en utmärkt serie som sätter strålkastaren på en del egendomligheter. Det visar sig då att rätt mycket handlar om läkarna. Det är nämligen läkarbrist, t.ex. på sjukhuset i Lund. Vad är problemet? Jo lönen. Medellönen för en specialist i Lund ligger på drygt 45,000 i månaden. Blir man överläkare, och det blir man i regel, ökar lönen med så där 10,000. Jag tror att vi är många som visserligen unnar läkaren ersättning för sitt jobb, men som kan hålla tillbaka medkänslan inför den låga lönen.
Jag ska inte plåga läsekretsen med berättelser om det speciella system som gör att för sköterskor m.fl. ingår jourtjänstgöring, nattarbete etc. i tjänsten medan för läkare ger det en jourkompensation som ger ledigheter om flera veckor. Ledigheten sedan kan tillbringas t.ex. i Norge eller Vilhelmina från vilket man kan vända hem några tiotusenlappar rikare. En annan berättelse handlar om ett gäng röntgenläkare på ett lite mindre sjukhus i vår provins som har ingått en pakt om att i tur och ordning låta varandra vara överläkare ett par år, vilket ger den önskade löneökningen. Regeln att ingen ska behöva gå ner i lön när förordnandet går ut gör att alla kan ta del av förmånerna. Men jag kan inte svära på att det här är sant, jag har inte sett själva lönelapparna.

Moraliskt undermåliga?
Är då läkare girigare än oss andra, är de allmänt moraliskt undermåliga? Nej, det tror jag inte för ett ögonblick, de är som vi andra. Däremot befinner de sig i en position där ingen vågar säga emot dem och därför tar de sig lätt friheter och kräver ett få behålla en priviligierad ställning. Felet är naturligtvis vårt eget.
I första hand handlar det om att vi utbildar för få läkare. Det är naturligtvis helt orimligt att vi inte kan utbilda folk för våra egna behov utan ska falla tillbaka på utbildningar i Danmark, Polen etc. Det är inget fel att det utbildas på andra håll, men omfattningen nu är ett tecken på ett dåligt utbildningssystem. Dessvärre tror jag att det är läkarna som inte vill utbilda fler, de brukar väl säga att de inte kan erbjuda fler praktikplatser?
Är det svårt att utbilda många läkare? Tja, fråga dem på Cuba. Det finns nu så där 25,000 läkare utbildade där spridda över världen och på själva ön går det bara 170 personer per läkare, kanske lägst i världen. Dålig utbildning? Nej, visserligen bara 6-årig men specialisering följer efter. Varför kan inte Sverige bedriva sådan utbildning, till sin egen hjälp och världens?
Och det droppar ju ständigt in nya fakta i det här målet. Senast häromdan stod det i tidningarna att mindre än hälften av de nya läkarna i landet har sin utbildning från Sverige. Måste vi snylta på andra på det sättet?
Det finns andra aspekter av det här. I Sydsvenskans serie framträdde en distriktsläkare i Dalby och sa att om bar bara fick lite bättre incitament så skulle han kunna välja bort onödiga möten och bli effektivare. "Jag är säker på att jag skulle hinna med fyrtio procent fler patienter än idag". Man får sina tankar om vilken arbetsmoral han kan ha. Vad vill han då? Jo, han vill driva vårdcentralen i egen regi.
Ja, han lär väl bli bönhörd av den nya regeringen och den nya landstingsledningen. Privatiseringen är på gång, senast genom regeringen slopande av stopplagen. Nu kan också universitetssjukhus säljas ut.

Gärna lite planhushållning
Vad kan man sätta emot? Jo naturligtvis en socialistisk sjukvårdspolitik, som ger möjlighet till självstyre och mindre enheter utan att sälja ut. Men också lite motstånd mot läkarnas organisationer och därutöver lite nya inslag av planhushållning. Jag såg att Ljungby skulle lägga ner sin förlossningsavdelning eftersom man inte kunde få fram läkare till tjänsterna. Många distriktsläkarcentraler i norra Sverige är kroniskt i den situationen. För mig är det enkelt: läkare skulle naturligtvis beordras till viss sådan tjänstgöring. Officerare, tullare m.fl. har i alla tider beordrats att tjänstgöra på orter där de behövts, det kunde väl läkare också, med de resurser vi alla lagt ner på deras utbildning.
När får vi se vänsterpartiet driva krav på en socialistisk sjukvårdspolitik, i riksdagen, i landstinget? Vad säger vår lokale sjukvårdspolitiker Vilmer Andersen (v) i Kristianstad?

Bokslut från en mandatperiod av Gunnar Stensson

Inför verksamhetsåret 2006 såg utbildningsnämnden med förväntan fram emot att de projekt som inletts under mandatperioden skulle fullföljas: bland annat planeringen inför den nya gymnasieskolan GY 07 och den framtida dimensioneringen av gymnasieskolan, genomförandet av den internationella skolan, förflyttningen av IV-programmet från Magle till Vipan och utvidgningen till heltidsstudier, utbyggnaden av Katedralskolan, lösningen av Spykens lokalproblem beträffande repetitions- och konsertlokaler och utvecklingen av ett effektivare och mer förfinat system för kontinuerlig kvalitets- och attitydmätning (hypergene), som redan kommit till flitig användning i skolornas kvalitetsredovisningar.
Vi hoppades också på en topplacering i Lärarförbundets ”Bästa skolkommun”, men fick nöja oss med en tredjeplats. Beträffande de parametrar som gäller gymnasieskolan låg vi i topp och bidrog också till Lommas andraplatsplacering. Lunds placering 2007 kommer att avgöras av vad som gjorts under år 2006.
Lunds gymnasieskolor har detta läsår fler elever än någonsin tidigare, men trots detta måste nämnden samtidigt fokusera på de omstruktureringar som ett prognosticerat minskat elevantal från år 2010 och framåt skulle nödvändiggöra. Frågan är om nedgången blir så stor som prognoserna förutspår med tanke på tillväxten i regionen och den starka befolkningsökningen både i Lund och samverkanskommunerna.
Tillväxten har lett till ett ökat byggande, något som i sin tur ökat efterfrågan på byggnadsarbetare, vilket fått den naturliga konsekvensen att söktrycket på byggprogrammet blivit större. Efter förhandlingar med branschen kunde nämnden öka intagningen till byggprogrammet, vilket var bra, trots att det samtidigt ökade lokalproblemen på Spyken.

Valutgången
Valutgången svepte många pjäser från spelplanen. Nästan i samma stund som jag undertecknade utbildningsnämndens anhållan om riktat statsbidrag till Komvux meddelades att den nya regeringen avskaffat det och att anslaget generellt sänkts med 30 procent.
Genomslaget i form av minskad intagning till Komvux blir inte så stort under innevarande år eftersom en av utbetalningarna av föregående års statsbidrag återstår, men följande år slår det med full kraft. Det blir en uppgift för den tillträdande nämnden att minimera skadorna.
Allianspartierna beslöt omedelbart efter maktövertagandet att genomföra en organisationsreform som för vår del innebär att utbildningsnämnden tar över de ansvarsområden som legat på centrala skolnämnden. Antalet ledamöter i utbildningsnämnden ökar till tretton.
Jag menar, som jag många gånger framhållit, att det hade varit bättre att behålla centrala skolnämnden för att handlägga övergripande frågor som t ex utredningen om införandet av den internationella skolan. Den nya utbildningsnämnden får nu en oklar ställning som samtidigt överordnad och sidoordnad med övriga skolnämnder. Den blir, tillsammans med kanslipersonalen, tungt belastad med sitt stora ansvarsområde och flera akuta svåra frågor.
Den nödvändiga reformen av gymnasieskolan skjuts åter på framtiden. Förhoppningsvis kan den inledas tidigast i slutet av den nya mandatperioden. Den kan underlättas av att politisk enighet råder om många av de föreslagna reformerna.
Slutligen vill jag nedan mer ingående ta upp några av de akuta problem som snabbt måste lösas.

Katedralskolans utbyggnad
Under år 2005 ägnade nämnden stor uppmärksamhet åt planeringen av Katedralskolans utbyggnad. Redan hösten 2004 hade Arbetsmiljöverket krävt snabba åtgärder bland annat för att eleverna skulle få möjlighet att inta sin lunch i lugn miljö. I slutet av 2005 beslöt utbildningsnämnden att utöka matsalens yta genom att bygga en förbindelselänk till huvudbyggnaden, inreda flyglarnas vindsvåningar och bygga ett nytt våningsplan över matsalen. Pengar till investeringen beviljades av kommunstyrelsen i början av år 2006. I början av detta år tycktes allt gå som på räls, rationellt och snabbt.
Tills det plötsligt blev stopp. Ett överklagande stoppade utbyggnaden. Problemen förblev olösta under hela 2006. Det drabbade elever, lärare och annan personal.
Situationen förvärrades, både som en följd av den internationella skolans stora succé och av utbildningsnämndens beslut i oktober att Handels- och administrationsprogrammet skulle stanna på Katedralskolan. Lokalbehovet ökade.
Oron på Katedralskolan har naturligtvis växt under höstterminen. Det är mycket angeläget att nå en snar lösning på problemen.

ISKL, International School of Lund - Katedralskolan
I oktober 2004 gav kommunstyrelsen centrala skolnämnden uppdraget att arbeta fram ett förslag till en internationell skola (från 6 års ålder) med förankring inom näringslivet, universitetet och intresserade kommuner inom SSSV. Drygt ett år senare, den 16 mars 2006, var förslaget klart och centrala skolnämnden rådde kommunstyrelsen att uppdra åt utbildningsnämnden att starta en internationell skola inom IB-konceptets ram på Katedralskolan, som i februari 2006 anmält sitt intresse. Den 6 april beslöt kommunstyrelsen i enlighet med förslaget och den 27 april tog kommunfullmäktige samma beslut.
Vid marsmötet hade utbildningsnämnden förklarat sig villig att starta den internationella skolan. Den skulle lokaliseras till Parkskolan – Katedralskolan väster. Efter ett intensivt och skickligt utrednings- och administrationsarbete från personal såväl på utbildningskansliet som i Katedralskolan, bland annat studiebesök på International School of Copenhagen – CIS, var det dags för en festlig invigning av ISLK, International School of Lund - Katedralskolan, den 1 september. Solen sken, de internationella familjerna var samlade och barnen sjöng.
Ett problem var att succén blivit för stor. I stället för det beräknade antalet om högst 15 elever hade 55 elever tagits in, eftersom de uppfyllde de strikta antagningskriterierna. Med nya årgångar kommer elevantalet att öka.
I beslutet den 6 april hade kommunstyrelsen dessutom gett utbildningsnämnden i uppdrag att utreda frågan om en internationell förskola för barn mellan tre och fem år, samlokaliserad med den internationella skolan. Sedan utredningen genomförts konstaterade utbildningsnämnden den 13 december 2006 att det på grund av lokalsituationen inte är möjligt att starta en samlokaliserad internationell förskola för närvarande. Skoldirektören fick i uppdrag att inventera lokaliseringsmöjligheterna ytterligare.
Behovet av den internationella förskolan är stort och alla möjligheter att tillgodose det måste prövas. Detsamma gäller den internationella skolans behov av större lokaler.

GY-07
Redan i mars 2003 inledde utbildningsnämnden arbetet för en nödvändig förnyelse av gymnasieskolan med utgångspunkt från utredningen ”Åtta vägar till kunskap”. En hel del arbete hann genomföras innan regeringen till vår besvikelse drog tillbaka förslaget.
I januari 2006 kom en ny chans. Utbildningsnämnden beslöt då om en översyn av det kommunala gymnasiala utbildningsutbudet. Utgångspunkten var denna gång regeringsbeslutet om en revidering av gymnasieskolan, Gymnasieskola 2007 (Gy 07), enligt propositionen ”Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan”, prop 2003/04:140. Gy 07 skulle träda i kraft 1 juli 2007.
I mars ägnade utbildningsnämnden, samverkanskommunernas representanter och gymnasiecheferna en intensiv utbildningsdag åt att diskutera förslag för organisering och lokalisering av program och programinriktningar i gymnasieskolorna på kort och lång sikt.
Bland annat fastslogs att program med likartat innehåll och program som berikar varandra bör placeras på samma skola, att naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga program bör placeras på samma skola och att samtliga inriktningar på programmen ska erbjudas samt att yrkesförberedande program inte bör splittras på flera skolor.
Dessa principer kom att ligga till grund för ett förslag som presenterades för nämnden i september. Referat av förslaget publicerades i pressen och kom att diskuteras intensivt av elever och lärare i berörda skolor, liksom i valdebatten. En genomgående kritisk synpunkt var att förslaget innebar en renodling så att teoretiska program hamnade på vissa skolor och yrkesförberedande på andra.
Jag menar att föreställningen om en entydig uppdelning i studieförberedande och yrkesförberedande program är felaktig. Många yrkesförberedande program som t ex elprogrammet har ett stort teoretiskt innehåll. Alla yrkesförberedande program kan genom tillval bli studieförberedande.
Valutgången ändrade förutsättningarna genom att alliansregeringen förkastade Gy 07, vilket innebar att den länge förväntade reformen av gymnasieskolan sköts på framtiden Utbildningsnämnden tog vid sitt oktobersammanträde endast de beslut som var nödvändiga för skolpresentationerna i november inför valet till gymnasieskolan. Bland annat att samhällsvetarprogrammet och natur- och humanvetarprogrammet på Vipan inte ska erbjudas hösten 2007, eftersom betygsintagningssystemet lett till en dramatisk minskning i antalet sökande, att handelsprogrammet, som enligt kansliets förslag skulle flyttas från Katedralskolan till Vipan, stannar kvar på Katedralskolan, trots lokalsvårigheterna där, samt att hippologiprogrammet ska stanna kvar på Vipan.
Men frågan om den framtida gymnasieskolans struktur och lokalisering i Lund är lika akut som tidigare och måste lösas i samband med en reform av den svenska gymnasieskolan.

Tack!
Slutligen vill jag rikta ett tack till samtliga ledamöter i utbildningsnämnden, till samverkanskommunernas representanter, till utbildningskansliets tjänstemän på alla nivåer, kvinnor och män, till skolledare, lärare och annan personal i Lunds gymnasieskolor och Komvux samt till Katedralskolans skolkonferens, vars verksamhet jag under många år haft privilegiet att följa.
Gunnar Stensson, f d ordförande i utbildningsnämnden

Som det kan bli!

På bilden syns Bush omgiven av alla de stora oljejättarna. I lilla Sverige har vi en utrikesminister från Lundin oil. Varför måste Sverige kopiera allt amerikanskt. En del blir ju mest patetiskt när man skalar ner det!

Aktuella tågfrågor av Gunnar Sandin

1. Tungmetaller
Om stoftet från järnvägen var så hälsovådligt som man kunde få intryck av från en artikelserie i Sydsvenskan strax före nyår hade rosorna hunnit vissna på min grav. Stoftet består ju väsentligen av gjutjärnspartiklar från tågens bromsblock. I tre år på 1970-talet slipade jag stål på en av stadens verkstadsindustrier. Visst fanns det ventilation men visst dammade det. Och inte som från tågen tämligen rent järn utan rostfritt, det vill säga legerat med krom och flera andra metaller. Jag lämnade alltså jobbet efter några år men många av mina arbetskamrater stod där ett helt yrkesliv. Och de hade och har många miljoner kolleger världen över. Vad jag vill ha sagt att om det var något specifikt farligt med järndamm så hade det gett utslag i sjukdomsstatistiken och uppmärksammats. Så som omsider har skett för personer som arbetat med asbest eller kisel.
Däremot är mikropartiklar i allmänhet ett hälsoproblem som man håller på att bli varse. Det påverkar lungfunktion och allmäntillstånd och syns i dödlighetsstatistiken. Därför är det bra att man uppmärksammar uppkomsten och spridningen, som nu har skett i järnvägens fall. Men vi vet redan att spridningen är många gånger större från vägtrafiken, och de partiklarna är kontaminerade med kolväten från dieselolja eller bildäck och andra otrevligheter.
Slutsats: det är inte järnvägen som ska angripas i första hand. Om rädslan leder till inskränkningar i godstågstrafiken blir det ännu mera tung trafik på vägarna där hälsoriskerna är större. Man ska ta människors oro på allvar, sa Olof Palme. Men det är svårt att följa den maximen när oron i första hand handlar om knottrig billack.

2. Fyrspår
Statistiken för 2006 visar att tågpendlingen fortsätter att växa med tvåsiffriga procenttal. Men Banverket tror inte att den nödvändiga utbyggnaden till fyra spår mellan Arlöv och Flackarp kan ske förrän tidigast 2016. En viktig orsak är, som VB redan behandlat, att kommunerna Burlöv och Staffanstorp bromsar.
Nu är det risk för ytterligare försening. Vi har som bekant fått en borgerlig regering som prioriterar annat än järnväg i sin trafikpolitik. Och Citybanan i Stockholm har blivit två miljarder dyrare sen den förra kalkylen gjordes för bara ett år sen. Det innebär sannolikt att Banverket måste minska på andra investeringar. Vad som behövs är ett kraftfullt agerande från skånska politiker. Ilmar Reepalu har talat klarspråk men det räcker inte. Lennart Prytz var en olycka med sina misslyckade kompromissförsök och med undfallenheten för en osaklig opinion som ledde till kravet på ett yttre godsspår.
I Västergötland gick ett dussin kommuner samman mot Lerum som bromsar en nödvändig utbyggnad på liknande sätt. Går det att mobilisera en liknande opinion i Skåne? Jag är pessimist, men försöket måste göras, och initiativet borde komma från Lund.

3. X61?
Pågatågens efterträdare är alltså beställda. Den som är nyfiken kan fara till Stockholm och åka med ett av de moderna pendeltågen av typ X60. De skånska tågen blir något annorlunda, ska de littreras X61? Det blir fler sittplatser, och bredare säten, vilket är särskilt angeläget i vår landsända. En standardhöjning. Men vi får hoppas att de gamla pågatågen (X11) renoveras och blir kvar. Det skånska järnvägsnätet behöver ju byggas ut.

Utrikes och inrikes klarspråk av Lucifer

Det var ett himla tjatande om Bildts oljeaktier. Det är nästan som Perssons herrgård. Själv sitter jag och väntar på att Bildt ska göra ett skarpt uttalande mot USA:s nya överfall på en annan nation. Inte nog med att man backar upp Etiopiens inmarsch i Somalia. Nu har man också utfört flyganfall i södra delen av landet. Det var framgångsrikt, säger nyhetsbyråerna, man fick död på en efterspanad al-Qaidaman. Ja, och så strök visst ytterligare 50 människor med. En ytterligare hangarfartygsgrupp har börjat kryssa utanför Afrikas horn.
En gång i tiden var Sveriges regering mycket uppmärksam på övergrepp mot små nationer. Små nationer borde hålla ihop mot övergrepp från de stora, var en tanke som tog sig uttryck i landets FN-politik. Så kom igen Calle Bildt, vi kan t.o.m. förlåta en och annan option eller ubåt, om du tar bladet från munnen!

Afghanistan
Det fattiga och bergiga Afghanistan har i ett par hundra år spelat en betydande roll i världspolitiken. Men, för att rekapitulera den nyare historien, så var CIA igång där på 1970-talet vilket lurade in en sovjetisk ockupationsstyrka. Men då kom CIA tillbaka på allvar, med riktigt stora resurser och moderna vapen till en lokal guerrilla som drev ryssarna på flykten. Problemet var att guerrillan blev så stark att den tog över landet och bjöd dit saudiska och andra fribrytare som hatade USA. Så kom 11 september och USA började krig och dödade en massa afghaner i sin jakt på Usama bin Ladin. Det har man fortsatt med i fem år nu. Men när nu USA har fullt upp med att säkra Irak för demokratin och oljebolagen behövs det avlastning i Afghanistan. Ett av de länder som ställer upp med soldater till detta är Sverige. En del finns där redan och fler är på väg.
Det är bra att Sverige ställer upp med soldater utomlands till fredsbevarande operationer i FN:s regi. Det har gått ganska bra med svenskar som inte är yrkessoldater utan har en lite bredare livserfarenhet, detta på platser som Cypern, Sinai och Bosnien. Allt FN ger sig in i är förvisso inte bra, men FN-beslut bör vara nödvändiga om än inte tillräckliga villkor för svenskt engagemang.
Men vad som gäller nu är inte fredsbevarande operationer, det handlar om att sätta upp en stridsgrupp ("battle group") som ska syssla med fredsframtvingande, dvs. krig. Vår stridsgrupp är avsedd för EU:s kommande krig, men i väntan på dem lär det bli Afghanistan. Det är ytterst sannolikt att den svenska regeringen, med socialdemokratiskt stöd, skickar den nyutbildade styrkan att föra krig i Afghanistan under Natos ledning. I Sverige har detta nästan inte ifrågasatts. Det var därför glädjande att Aftonbladet faktiskt publicerade en kritisk ledare om det den 9 januari.
Vad kan vi i Lund göra? Ja, upplysning och opinionsbildning skulle behövas. Det faller sig dessutom så att vi i

Lunds kommun har det främsta träningsområdet för den svenska utlandsstyrkan. Är det kanske dags för vänsterpartiet i Lund att börja tänka på saken? Tänk globalt och handla lokalt, som det heter.

Microsoft forever
Vi på VB har länge sett det som en särskild uppgift att vara observant och kritisk vad gäller Microsoft. Sverige är ju i högsta grad Microsoftterritorium - övergången till öppen programvara här ligger år efter länderna på kontinenten. Därför noterar vi med stort intresse att Göran Hägglund, kd-socialministern, rekryterat Microsofts försäljningsdirektör med ansvar för offentlig sektor till posten som statsekreterare i Socialdepartementet. Av intervjun i Computer Sweden framgår att Karin Johansson, det är namnet, blir ensam om IT-kunnande i regerings-/statsekreterarekretsen (om man inte räknar Carl Bildt förstås) och att hon klart ser vilken roll IT spelar inom hennes ansvarsområde. Hennes förra jobb ska förstås inte evigt diskriminera henne, men det är angeläget att hon inte tillåtes spela någon roll i regeringens IT-politik p.g.a. den uppenbara risken för jäv.
När vi ändå är inne på databranschen kan jag berätta om hur det gick till när Bill Gates kom till himlen. Han gick fram till Sankte Per vid porten och sa: "Tjena Pelle, det är Bill, jag kilar in."
"Nej", sa Sankte Per, "du får faktiskt ställa dig i kön och vänta på din tur - här är alla lika." När så Bill stod där i den väldiga kön, så rullade det plötsligt fram en iPod-vit limousin till porten och ut stiger Steve Jobs som bara byter några ord med Sankte Per och sen rullar in i himlen.
Då blir Bill Gates rejält förbannad och går fram till Sankte Per och säger: "Du sa ju att alla var lika här. Jag såg ju hur du lät Steve Jobs smita förbi kön." Då skrattar Sankte Per och säger: "Nej, det var inte Steve Jobs. Det var Gud, han har bara fått för sig att han är Steve Jobs."

Klarspråk
Det känns naturligt att avsluta årets första (och VB:s sista?) krönika med en av de eviga frågorna. Jag syftar naturligtvis på alkoholfrågan och det är med stort välbehag jag citerar en insändare i Dagens Nyheter onsdagen den 10 januari. Jag säger inte att jag skriver under varje ord, men visst är den befriande i sitt klarspråk!
Ett glas vin då och då", finns det någon större underdrift? Det är inte många som nöjer sig med ett glas vin, nästan ingen skulle jag vilja påstå. Nya tidens snobberi med fina viner är bara förtäckt alkoholintag. Möjligen kan man vid första flaskan sitta och njuta av bouquet, men i nästa flaska söker man ruset. Varje matrecept har vintips bifogat. Vin är kultur och förfining. Jo, pytt!
Det börjar bli dags för motbok, vi klarar inte alkohol vare sig det är uppklätt till snobbkultur eller ej. Lika fulla blir vi och lika dumma. Titta bara på vinkännarna, mosigare och mosigare med tiden. Vad som händer omkring oss är bevis nog. Alkoholen är vårt största problem.

Kommunfullmäktiges sammanträden av Sven-Bertil Persson

Kommunfullmäktiges sammanträden 14 december och 19 december 2006
Vid den fortsatta budgetbehandlingen i kommunfullmäktige den 14 och 19 december reserverade sig Demokratisk Vänster mot ett antal beslut.

Anständigt boende
Efter en behandling inte ens värd namnet debatt beslöt kommunfullmäktige att säga nej till Demokratisk Vänsters begäran om ytterligare 500 000:- till socialnämnden. Anslaget skulle möjliggöra anställning av en bostadssamordnare med uppgift att, på kort och lång sikt, samordna arbetet med att skaffa anständigt boende till de hemlösa lundaborna.
Det engagemang som ansvariga politiker visade vid valdebatten den 11 september i kommunfullmäktigesalen var som bortblåst. Den ende politiker som orkade kommentera förslaget var centerns avgående andre vice ordförande i socialnämnden Lars Bergwall. I övrigt - tystnad!

Tuta och kör
Än en gång lyckades de borgerliga partierna + socialdemokraterna på ett märkligt sätt undvika att upptäcka sambandet mellan utbyggnad av biltrafikleder och ökad biltrafik! När anslagen till vägprojekten kring Trafikplats Råby tycktes det väl kända sambandet mellan ökande biltrafik och för höga utsläpp av växthusgaser vara som bortblåst hos de flesta kommunfullmäktigeledamöterna. "Tuta och kör" var mottot, och därmed sa man ju samtidigt nej till en tydlig kursändring från privatbilism till miljövänligare kollektivtrafik! Suck!

Spara pengar
Skolverksamhetens politiska och förvaltningsorganisation har varit föremål för att stort antal utredningar de senaste valperioderna. Men, aldrig tidigare har kommunfullmäktige fattat beslut på så dåligt underlag som denna gång!
När nu den politiska organisationen förändras, senare under 2007 följd av en organisatorisk förändring, görs detta av egentligen bara ett skäl: spara pengar! Färre politiker, minskad administration, annan väg för pengarna att färdas från kommuninnevånarna till eleverna är skälet till förändringarna. På vilket sätt den nya organisationen underlättar för skolorna att uppfylla de mål som stat och kommun beslutat om var den regerande majoriteten oförmögen att visa! Att sedan ett av instrumenten för att spara pengar inom skolområdet, nämligen så kallad "direkt skolpeng" inte kan införas förrän år 2008 bekymrade inte majoriteten. Sparbetingen för 2007 fick ändå stå kvar! Och visst, hur skulle man annars klara av den redan beslutade skattesänkningen?!
Genomgående hindrade den borgerliga majoriteten en anständig debatt kring sina budgetförslag genom att kalla sina besparingar antingen "generella" eller "administrativa", utan att ange på vilket sätt besparingarna skulle genomföras i praktiken.