2020-02-20

Friday for Future alla fredagar

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget. 

Promenad vid Klostergården

På grund av intresse: Extra söndagsvandring.
Stopp för vägen och tunneln i Sunnanvägs förlängning?

Den 4 februari beslöt kommunstyrelsen bygga en  tunnel under spåren för bussar, cyklister och gående och en vägförbindelse dit i Sunnanvägs förlängning. Vägen kommer att gå tvärs igenom grönområdet mellan Klostertäppan och Källbymöllas odlingslotter. Beslutet var inte enhälligt. MP, V och F! säger nej.
   Vi ska se efter exakt var den föreslagna vägen ska gå och var tunneln ska ligga. Dessutom ska vi se platsen där ett nytt pumphus ska byggas för att skicka avloppsvattnet  från Lund till Sjölundaverket.
Vi samlas på kyrktorget söndagen den 23 februari klockan 14.

Lokal ekonomi för ökad hållbarhet och resiliens


 
resiliens = förmåga till återhämtning eller motstå störningar

Föredrag av Alf Hornborg, professor vid Avdelningen för Humanekologi vid Lunds Universitet. Alf har i forskningsprojekt under lång tid drivit publicerat böcker och artiklar kring ämnet lokal ekonomi. Exempelvis boken Myten om maskinen som beskriver dagens teknikutveckling som skapar globalt ojämna resursflöden. För att uppnå global miljörättvisa krävs bland annat en förändring som möjliggör uppdelning på en lokal och en global utbytessfär.
   Årets första miljöseminariet blir den 25:e februari kl 19
Seminariet hålls i ABF:s lokal, adress Kiliansgatan 9
Läs mer »

Bevara ängsmarken i Klostergården! Stoppa tunneln söder om Klostergårdsstationen!

Den 4 februari beslöt kommunstyrelsens majoritet att godkänna avtalet med Trafikverket om fyrspåren och Klostergårdsstationen. I avtalet ingår att söder om Klostergårdsstationen bygga en tunnel under järnvägen för bussar, cyklister och gående. Avtalet gäller bara själva tunneln.
   Syftet med tunneln är enligt kommunens detaljplan att senare anlägga en asfalterad väg tvärs över ängen mellan Källbymöllas odlingslotter och koloniområdet Klostertäppan. Ängen, som omges av hasselsnår, plommonträd, lind och avenbok, är rik på blommande gräs och örter. Om sommaren är den full av bin, humlor och fjärilar, liksom harar och kaniner. Vid långvariga regnperioder absorberar den porösa jorden mycket vatten. Närbelägna koloniområdet Klostertäppan är just nu drabbat av översvämning.
   Vägen kommer också korsa det populära gröna stråket mellan Lunds centrum och Höjeådalen där många unga och äldre lundabor dagligen promenerar, cyklar eller springer.
   Minst 28,3 miljoner kostar det Lunds kommun att bygga tunneln. 28,3 miljoner! Det är pengar som nu skulle göra större nytta i skola, vård och äldreomsorg.
   Det är kommunfullmäktige som slutligen avgör frågan om tunnelbygget, inte kommunstyrelsen.
Många ledamöter ur alla partier i fullmäktige vill, liksom väljarna, odlarna och Klostergårdsborna, bevara det för miljön så viktiga grönområdet och skydda det från hårdgjorda vägar och trafikbuller.

Vi uppmanar våra demokratiskt valda representanter i kommunfullmäktige att lyfta ut punkten om tunnelbygget söder om Klostergårdsstationen ur avtalet med Trafikverket! Stoppa tunnelbygget!

Jan Engvald, Lars Nilsson, Bertil Johansson, Gunnar Stensson, Carin Hallberg, Annika Stenström, Ann-Britt Hansson, Marie Hegnelius

Recension av Everts damer av Ann Schlyter


På Stenkrossen spelade i helgen Teater Trots föreställningen Everts damer.

Teater Trots består enbart av kvinnor i mogen ålder. De som deltog i föreställningen var amatörer mellan 66 och 87 år. I den fullsatta salongen var det ett fåtal yngre kvinnor och ett fåtal män. Vår generation är väl förtrogen med Evert Taubes visor och vi minns Carmencita, Rosa, Pepita och de andra omsjungna kvinnorna. Pjäsen svarar på frågan: Vad hände med dem? Inte så bra för alla, men ändå rätt bra.
   Det är starka kvinnor som träder fram och berättar och kören sjunger fantastiskt fint. Jag har två kritiska kommentarer. Först var det Carmencitas öde. Jag väntade hela tiden på min favorit bland Taubes visor, Tango i Nizza. Sången då Carmencita återser sin vän efter flera årtionden. Och i Taubes version var hon inte frälst som i pjäsen. Den andra var tangodansen. En enda lektion hade räckt för att kunna ta några steg i argentinsk tango istället för att stolpa omkring i finsk. Men totalt sett var det en härlig föreställning och jag njöt av denna mogna livsglädje. Föreställningen ges igen nu på fredag, lördag och söndag.

Insändare av Nilla Bolding

Bra med en solig dag utan blåst när jag efter Fridays For Future i fredags ska vägra finansiera Lunds kommuns dåliga ekonomi. Somliga som inte orkar ta sig till Skiffervägen 50 kommer att betala 65 kronor i månaden, kanske resten av sitt liv, för en toalettförhöjning eller ett greppverktyg. Jag slipper undan, för rollatorn rymdes på min moppe (=elrullstol).
   Märklig upplevelse att komma dit. Där på bakgården ligger en hög med toalettringar som ingen kan få mig att tro kommer att användas igen, och fullt med rollatorer, som möjligtvis kan återanvändas. Mina associationer går till början av nazisternas utrotningspolitik. Den startade med funktionsnedsatta. Det måste ha blivit många av den tidens hjälpmedel över då också, på bakgårdarna....
Nilla Bolding, MS-sjuk.

Kulspel, ojämlikhet och flugpapper av Gunnar Stensson

På vårkanten börjar kulspelssäsongen. En vårafton på 1940-talet spelade jag kula på gamla brandkårsplatsen i centrala Växjö. Jag vann så många kulor att jag fick råd att köpa en biobiljett när jag sålt dem.
   Sten Selander spelade också kula. Så här lyder första strofen i hans kända dikt Vi spelade kula:
Vi spelade kula en sommardag
en liten folkskolegrabb och jag.
Jag hade femti, han hade väl fem.
Vi spelte och han förlorade dem.


Läs gärna hela dikten på nätet.

Per Molander citerar den i sin bok Ojämlikhetens anatomi om hur ojämlikheten växer i ett marknadsstyrt samhälle. Boken är översatt till engelska, tyska och koreanska. Per Molander är inte vem som helst. Han är ordförande i den pågående Jämlikhetskommissionen.
   Den sydkoreanska filmen Parasit skildrar ett ojämlikt samhälle som både Per Molander och Sten Selander skulle känna igen, trots tidsavståndet mellan dem (Molander har chansen att se den).

”Sabuni borde hjälpa Löfven ur klistret” är rubriken på en ledare i Sydsvenskan 20/2 undertecknad av Henrik Bredberg. Och visst är Löfven illa ute när han steg för steg tvingas förverkliga det ojämlika samhälle som 73-punktsöverenskommelsens punkter syftar till. Liberalerna står helhjärtat bakom några av de värsta. Så hamnade de också under riksdagsspärren även i Novus senaste opinionsundersökning.
   I ledaren citeras Sabunis tal om jämlikhet på partiets landsmöte 16 november. Det är fullt av vackra ord. Bredberg vill att Sabuni ställer upp ”på jämlikhetens sida” och på så sätt ”hjälper Löfven ur klistret”. Det handlar kanske mest om att hjälpa regeringspartierna och framför allt Liberalerna ur klistret.
   Men Sabunis tal slutar så här: ”Problemet är inte att för många lever i rikedom, utan att för många lever i fattigdom.”
   Därmed bekräftar hon att Liberalerna surrar i ojämlikhetens klister. Tyvärr sitter Löfven också fast.

Ojämlikheten ökar i Sverige. Redan 2010 ökade de fem procenten rikaste sin andel med 3 procentenheter och sedan dess har ojämlikheten ökat ytterligare. Det är en förskjutning av den ekonomiska makten från medelklassen mot de översta procenten. Slopandet av värnskatten och den planerade ökningen av rutavdraget förstärker trenden.
   Henrik Bredberg borde se Parasit och kanske också läsa Ojämlikhetens anatomi.
   Hur liberalerna ska komma ur klistret är svårt att se, även om surret på flugpapperet ökar. Vi får hoppas att Löfven kommer loss.

Lönsamt med massor av massor i Flyinge av Ulf Nymark

Ett märkligt projekt håller nu på att förverkligas i Flyinge, vilket bland annat Sydsvenskan rapporterat om (6 februari). I en hage fylls nu på med 200 000 ton schaktmassor för att skapa en ridstig på en vall som bitvis är 2,5 meter hög och 6 meter bred på topp, dvs. avsevärt bredare vid basen. Så här ser i korthet bakgrunden ut:
 

 
Marklov utan uppgift om mängden schaktmassor
I februari 2018 beviljar Stadsbyggnadskontoret, SBK, marklov för ”ändrad marknivå” för en ridstig på en vall i en hage i Flyinge. Av själva beslutet framgår inget om vallens höjd och bredd. Höjd och bredd finns med i ansökan från företagaren, men alltså inte i beslutet. Inte heller framgår dessa uppgifter av de tre ritningar som åtföljer beslutet. Ritningarna saknar skalangivelse och kan nog inte i egentlig mening kallas ritningar. Uppgift om mängden schaktmassor som ska tippas i hagen finns varken i ansökan eller i beslutet om marklov.

Anorektisk information till grannarna
SBK:s information till berörda grannar innehåller inga som helst uppgifter om vad det egentligen handlar om. Där står bara att beslutet gäller ändrad marknivå. Hänvisning sker till det bristfälliga ritningsunderlag som finns på SBK, men som alltså inte finns med i informationsbrevet. Informationen saknar helt uppgift om mängden schaktmassor eller vallens omfattning.

Miljöförvaltningen ger klartecken – trots ifrågasättande från Länsstyrelsen
Miljöförvaltningen vänder sig efter företagarens anmälan om ”användningen av avfall för anläggningsändamål” till Länsstyrelsen för yttrande. Det är i denna anmälan som mängden avfall anges för första gången i kommunikationen med Lunds kommun, alltså 200 000 ton. Länsstyrelsen ifrågasätter mängden schaktmassor och anser att det hela handlar om ”bortskaffning av avfall”, vilket inte är tillåtet under aktuella förutsättningar.
   I maj 2018 ger Miljöförvaltningen klartecken för anläggningen av jordvallen, trots Länsstyrelsens ifrågasättande.

Varför så mycket schaktmassor?
Grannarna till hagen i Flyinge protesterar mot lastbilstransporter och mängden schaktmassor. De oroas också för att allmänrättslig mark ska privatiseras.
Grannar och bybor undrar över varför ridstigen måste ligga så högt, på 2,5 meters höjd. Ingen förklaring har såvitt jag kunnat utröna getts från entreprenören. En kan måhända tolka företagarens planer på ett bygga bostäder inne i vallen som en möjlig förklaring. (Sydsvenskanartikeln 6 feb.)
   Bostäder i detta område förutsätter detaljplaneläggning och kommunens planering för området innefattar inte bostäder, tvärtom föreskriver områdesbestämmelserna stor restriktivitet med bostäder här. Ingen ansökan om detaljplaneläggning har heller (10 februari) inkommit till kommunen.

Lönsamt ta emot schaktmassor
Oavsett hur det går med bostadsbyggandet i jordvallen kan det ändå projektet bli en lönsam affär för företagaren. Ersättningsnivån i det aktuella projektet är för mej okänd. Med utgångspunkt från den ersättning Lunds kommun får för att ta emot schaktmassor – varierande mellan 32 kr/ton och 100 kr/ton kan en uppskattning göras. Räknar en bara på det lägre beloppet, 32 kr/ton, inbringar schaktmassorna i hagen i Flyinge, en nätt slant på drygt 6 miljoner kr. Och, ja, vid högre belopp per ton kan ni själva räkna ut totalsumman.
   Alltså: ju mera schaktmassor, desto större intäkter. Men som företagaren tycks vilja ha sagt i den i inledningsvis nämnda Sydsvenskanartikeln: det är ju inte kriminellt att tjäna pengar …

MP initiativ i fullmäktige
MPs fullmäktigeledamot och representant i Miljönämnden, Ewa Björnberg, har reagerat på de oklarheter som råder kring projektet och i dagarna lämnat in en fråga i fullmäktige till Miljönämndens ordförande. Frågan som Ewa ställer är helt enkelt om ordföranden är beredd att stoppa dumpningen av schaktmassor ”i avvaktan på att konsekvenserna för naturmiljön samt möjligheten att minska mängden tillförda massor utreds”. Svar kommer förhoppningsvis vid fullmäktigesammanträdet den 27 februari.
 

Framtidsvision hos byggnadsnämnden 

Det goda som jag vill, gör jag icke – Det onda som jag inte vill, gör jag av Gunnar Stensson

260 miljoner barns liv hotas av svält, vattenbrist, hetta och naturkatastrofer på grund av klimatkrisen. Det är en kort notis i nyheterna idag på morgonen. Nästa notis. En miljon flyktingar, män, kvinnor och barn, trängs i Idlib i trånga tält, snö, regn och blåst, medan syriska och turkiska trupper tränger fram och två sjukhus har bombats av ryskt flyg.
   Klimatkatastrofens sociala och politiska konsekvenser är den bakomliggande orsaken.
   I dagens nyhetsflöde följer senare ett resonemang om hur Sverige ska kunna hjälpa till att begränsa den illegala flyktingströmmen till Grekland, Italien och Spanien.
   I Lindvall, Vowles och Hultmans bok Upphettning kallas detta beteende responsförnekelse. Vi vet, men agerar som om vi inte visste. Den banala ondskan.

I Parisavtalet 2016 enades undertecknarna om att begränsa upphettningen till 1,5 grader.

 
Kanadas premiärminister James Trudeau skrev under fördraget. Sedan utlyste han klimatnödläge. Någon vecka senare godkände regeringen bygget av Trans Mountain som gjorde det möjligt att frakta tre gånger så mycket av den olja som utvinns ur tjärsanden i Alberta.
   Angela Merkel  kallades Klimatkanslern. Hon agerade i EU för att förhindra att EU satte ambitiösa utsläppsmål för bilindustrin.
   Barack Obama skrev under Parisavtalet. Sedan gav han energigiganten Shell tillstånd att borra efter olja i Norra Ishavet.
   Xi Jinping skrev under och sa att Kina skulle ta på sig ledartröjan i klimatarbetet. Men Kina har blivit världens största investerare i kolkraft, särskilt i länder som berörs av den nya Sidenvägen som Pakistan, Bangladesh, Indonesien, länder i Afrika och på Balkan.
 
Sverige lovade att förverkliga Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Två månader senare sa Anders Wijkman, ordförande i miljöberedningen: ”Jag skulle beteckna 1,5 grader som en from önskan men jag tror vi ska inrikta oss på 2 grader”.
   Annie Lööf hävdar att om vi ställer om bränslet kan vi flyga mer, trots att all forskning visar att det inte finns några tekniska lösningar som möjliggör flygets expansion om vi ska begränsa upphettningen till under två grader.
   Mikael Damberg invigde bygget av en ny flygplats i Sälen som regeringen satsat en halv miljard kronor på. Han såg inga problem med att göra det samtidigt som flyget måste minska.
   Regeringen tänker höja rut-avdraget trots att den ekonomiska maktförskjutningen mot de översta procenten påverkar de totala konsumtionsmönstren i klimatfientlig riktning mot lyxartiklar som dyra suvar, semestrar, restaurangbesök och smycken. Det innebär att producenterna inriktar sig på den sortens varor.
   Riksdagen har villkorat Sveriges nya klimatlag med att utsläppsminskningarna måste vara förenliga med ekonomisk tillväxt.
 

 
Vi ser ofta exempel på motsvarande responsförnekelse i lokalpolitiken i Lund. Trots att alla vet att vi måste minska antalet bilar planerar politikerna en breddning av E22 som kommer att leda till en ökning av antalet bilar. I skrivande stund ser jag en insändare i Sydsvenskan (19/2) som påpekar detta.
   Bland de politiska partierna har V motionerat om avslag på motorvägens breddning. Fridays for Future borde kunna ta upp sådana konkreta miljökrav.

Responsförnekelse inom politiken är troligen ett allvarligare problem än det direkta förnekandet av klimatvetenskapen. Makthavare håller två motsägande trossatser i huvudet samtidigt. Ökande tillväxt är minskande utsläpp. Krig är fred. Klimatflyktingar är kriminella. Inkonsekvensen mellan ord och agerande beror också på att politiken påverkas av olika intressegrupper, framför allt fossilindustrin.
   Det som krävs är en omvandling av vår kultur, ett perspektivskifte. Vi kan inte låta vårt traditionella sätt att leva fortgå som vanligt. Naturen kommer steg för steg tvinga fram förändringar.

2020-02-13

Bara 15 % kvar av Palestina


Bild från tidningen Haaretz, nätupplagan 2020-02-13
 

Gaza, februari 2020
Två flickor visar upp karta över Palestina som dess område sträckte sig vid tiden för det brittiska mandatets utgång 1948 och vad som återstår av Palestina idag efter ”den judiska och demokratiska” staten Israels ockupation av palestinskt område. 

Friday for Future alla fredagar

 

Låt oss visa politikerna att Lund bryr sig om klimatet.
Kom och strejka med oss på Stortorget denna alla hjärtans dag. Alla är inbjudna och alla behövs!
Datum: 14 februari
Tid: 10-13
Plats: Stortorget i Lund          

Promenad vid Klostergården

Vi kollar verkligheten. Nu börjar stationsbygget och fyrspåret påverka oss på allvar. Tunneln under järnvägen stängs snart av. Trafikverket förbereder genom att gräva ner ledningar och arbetsplatser. Den som vill gå till koloniområdet vid Maskinvägen måste gå runt Ringvägen. Det tittar vi först på. Men vi ska undersöka en annan sak som är viktigare: planen att bygga en väg i Sunnanvägs förlängning genom en tunnel under spåren.
   Vi - bland andra Klostertäppans koloniområde, Källbymöllas odlingslotter och Byalaget -  har länge krävt att tunneln för buss, cykel och gående under järnvägen ska stoppas. Nu har vi fått med oss tre partier, MP, V och F!.
   På förra kommunstyrelsemötet krävde de att tunneln skulle skrotas Det skulle också innebära en besparing på 28,3 miljoner. Frågan avgörs i kommunfullmäktige. Vi måste övertala övriga partier att ansluta sig till kravet att stoppa tunneln.   
Vi samlas vid kyrkporten söndagen den 16 februari klockan 14.

Lokal ekonomi för ökad hållbarhet och resiliens


 
resiliens = förmåga till återhämtning eller motstå störningar

Föredrag av Alf Hornborg, professor vid Avdelningen för Humanekologi vid Lunds Universitet. Alf har i forskningsprojekt under lång tid drivit publicerat böcker och artiklar kring ämnet lokal ekonomi. Exempelvis boken Myten om maskinen som beskriver dagens teknikutveckling som skapar globalt ojämna resursflöden. För att uppnå global miljörättvisa krävs bland annat en förändring som möjliggör uppdelning på en lokal och en global utbytessfär.
   Årets första miljöseminariet blir den 25:e februari kl 19
Seminariet hålls i ABF:s lokal, adress Kiliansgatan 9
Läs mer »

Kommer Starwood Capital Group skydda Sankt Lars kyrkogård? av Gunnar Stensson

Ikväll, 13 februari, beslutar byggnadsnämnden om en ny detaljplan för området söder och väster om Sankt Lars. En ny infart från väg 108 planeras vid korsningen till väg 309 mot Malmö. Infarten ingår i en plan som Trafikverket redan lagt fram. Nuvarande infart från väg 108 till Sankt Lars-området är mycket trafikfarlig.
   Det handlar om ett par hundra bostäder i bland annat sexvåningshus. Byggnaderna i Västra borggården är ungefär lika höga. De nya byggnaderna måste anpassas efter arkitekturen på Västra borggården.
   Det är risk för att utsikten mot Sankt Lars begravningsplats från Klostergården och Källbybadet kommer att skymmas. Begravningsplatsen är ett historiskt minnesmärke från Sankt Lars tid som mentalsjukhus. Där finns cirka 2000 anonyma gravar. Det är viktigt att begravningsplatsen skyddas och bevaras.
   Också Hunnerups-gården med bostadshus och stor ladugård har stort kulturhistoriskt värde. Det påminner om den tid då Sankt Lars var självförsörjande i många avseenden. Patienterna var gratis arbetskraft.
 

 

En anledning att mana till omsorg om dessa kulturvärden är att markens ägs av ett privat amerikanskt bolag, Starwood Capital Group.
   2009 sålde nämligen Sankt Lars-områdets ägare Hemsö fastigheten Klostergården 2:18, som bland annat omfattar Hunnerup, till I-parken, som är ett dotterföretag till Svea Real Holding AB, som ägs av Starwood Capital Group, en privat amerikansk och global fastighetsinvesterare med tolv kontor i sex länder och drygt tusen medarbetare. Företaget grundades 1991 och ligger i Greenwich, USA.
   Vi vet hur hänsynslöst globala investerare på fastighetsmarknaden ofta agerar. Ett stort ansvar vilar på byggnadsnämndens ledamöter.

Läs mer i byggnadsnämndens dokument »

Veckan i riksdagen: Stora utrikespolitiska debatten!
av Hanna Gunnarsson

I veckan har riksdagen haft sin årliga utrikespolitiska debatt. Den börjar med att utrikesministern läser upp utrikesdeklarationen och sedan följer en flera timmar lång debatt. Varje parti företräds först av sin utrikespolitiska talesperson och därefter deltar fler ledamöter från de olika partierna. Debatten följs, iallafall den första timmen, av en stor grupp diplomater från olika ambassader i Stockholm.

Vänsterpartiet företräddes av Håkan Svenneling, ledamot i utrikesutskottet, som höll partiets första anförande. Håkan inledde sitt tal med att konstatera att vi lever i en ojämlik värld och att folk runt om i världen demonstrerar för ökad frihet och mer jämlika livsvillkor. Han tog upp vänsterpartiets protester mot Turkiets offensiv i nordöstra Syrien, kritiken mot Kinas aggressivitet mot Sverige och fängslandet av bokförläggaren Gui Minhai och att Sveriges regering på det säkerhetspolitiska området vill stå alldeles för nära USA. I sina avslutande ord kritiserade Håkan regeringen för att ha gjort en högerförflyttning med Ann Linde som ny utrikesminister, en utveckling som vi inte tidigare sett socialdemokratin göra.

Vänsterpartiet företräddes också av Yasmine Posio, som är talesperson i biståndsfrågor. Hon pratade också om ojämlikheten i världen och behovet att fördela världens resurser mer jämlikt: “Det är vårt ansvar som rikt land att göra det vi kan för att människor ska slippa hunger, sjukdom och förtryck. Därför är det så viktigt att minst 1 procent av vår bni går till bistånd.” Yasmine pratade också om utvecklingen i Ryssland och sin egen familjs historia - henne morfars bror mördades av regimen och är ett av Stalins alla offer. Lotta Johnsson Fornarve, andra vice talman för (V), pratade om Västsahara, som fortfarande är ockuperat av Marocko och att Sverige borde ha röstat emot EU:s handelsavtal med Marocko. Hon ledde en delegation riksdagsledamöter, varav många var vänsterpartister, till Västsahara förra året. Hon pratade också om Palestina och kritiserade självklart Trumps nya “fredsplan”. Vänsterpartiets fjärde talare var Lorena Delgado Varas, som talade om Chile, där protester möts av brutalt våld från polisen och stora företag plundrar landet på naturtillgångar. Lorena sitter i näringsutskottet och hade därför fokus på internationella handelsavtal, som behöver ta en helt annan riktning och inte ge företag makt över länders demokratiska ordning.

De utrikespolitiska debatterna i riksdagen är livliga och spetsiga, med bra debattörer från alla partier med genomtänkta och förberedda repliker på varandra. Det är intressanta debatter att lyssna på och rekommenderas verkligen. Debatten finns här »

Regeringens utrikesdeklaration finns här »
Hanna Gunnarsson (v) Lund, Riksdagsledamot          

”Nytt” bibliotek på Väster? av Marie-Louise Steiner


Det ska bli ett nytt stadsdelsbibliotek i Folkparken på Väster. Så bra kan man ju tycka. Men det existerar för närvarande ett väldigt välskött och välbesökt bibliotek några hundra meter bort. Det handlar inte om att flytta detta bibliotek säger de fiffiga kulturbyråkraterna/ politikerna, ni ska få ett helt nytt bibliotek på Väster istället när det gamla rivs. Med ordvalet nytt får det hela ett slags generös framtoning.
   Men de planer som nu finns tillgängliga: talar ett annat språk (se under kommunen: Utredning av förutsättningar för ett stadsdelsbibliotek i Folkparken). Det nya biblioteket kommer att krympas med mer än hälften lokalmässigt! Från 390 kvm till 185 kvm. Det ska dessutom samordnas med Kulturskolans utrymmen. Samutnyttjande kallas det på byråkratspråk. De cirka 1000 besökande i veckan till Kulturskolan ska alltså samsas med ett bibliotek. Det kommer att begränsa mängden medier” och det lär väl i klarspråk betyda färre böcker, tidningar, medier etc. Med det sparar kommunen 600 000 per år.
   Västra Lund har expanderat mycket under senare år, många människor har flyttat till t ex Värpinge området och dessutom finns där bostäder för nyanlända. Med denna bakgrund hade det kanske vara rimligare att bygga ett rejält bibliotek.
   Det nya biblioteket ska dessutom ha så kallat Meröppet dvs obemannat vissa tider. Hur många bibliotekarier som kommer att finnas kvar finns inte i planen ännu, men det går att ana om man läser Sammanfattningen, där står följande att läsa:
   ”Den begränsade ytan i Folkparken innebär en utmaning för att möta alla målgruppers behov och balansera olika intressen. Till exempel kommer de användardrivna arrangemangen att behöva anpassa sig till de förutsättningar som finns i de nya lokalerna. Arbetsformer behöver också utvecklas för att nå den målgrupp av personer som har annat modersmål än svenska. När det gäller öppettider för biblioteksverksamhet måste hänsyn tas till årligt återkommande arrangemang som gör anspråk på hela Folkparken, såsom Nordiska ungdomsorkestern. ”
Det bidde en tumme.

Natt i Klostergården av Gunnar Stensson

En explosion. Kulspruteknatter. Så lät det när jag startade bilen för att skjutsa Karin till vårdcentralen i Sankt Lars i tisdags morse. Bilen skakade.
   Vi tog rullstolen i stället. Det blåste – var hon rätt klädd? Tiden var knapp, men det är nerförsbacke från Klostergården till vårdcentralen. Något andfådda och lite blöta – det hade börjat dugga – anmälde vi oss i mottagningen.
   På bilverkstaden vid Malmövägen ett par timmar senare konstaterade mannen att bilens katalysator var borta. Någon hade sågat loss den. ”Du är inte den ende. Vi har fått in fem, sex bilar de senaste dagarna. Dom kan få sådär fem tusen för en begagnad katalysator.”
   Vem köper fem, sex begagnade katalysatorer?
   ”Ring polisen och kontakta ditt försäkringsbolag”, uppmanade mannen.
   Att ringa polisen visade sig vara besvärligt. Jag är inte säker på att det automatiska systemet uppfattade anmälan.
   Tur de inte satte eld på bilen, tänkte jag. Det var bara hederligt arbetande tjuvar som behövde fem tusen. Undras om de tog katalysatorn på någon av bilarna bredvid? 
   Det måste ha hänt natten mellan fredagen och lördagen. Tjuven/tjuvarna låg på den blöta marken och lossade katalysatorn under bilen.  Arbetet krävde både kunskap och yrkesskicklighet. Nervöst. Någon kunde ju komma. En bil på väg hem efter en fredagsfest till exempel.
 

 

”Klostergården ska bevakas med drönare”, läser jag nästa morgon i Sydsvenskan. Skulle en drönare ha sett om någon låg på asfalten bredvid min bil? Vi har nattvandrare som ingår i Klostergårdsgruppen, men de kan inte kolla alla parkeringar. Hundägare är också ute sent. Skolan har övervakningskameror. Polisen har sett ökad brottslighet i Klostergården, läser jag.
   Nederst på samma sida finns en notis om en 15-åring som på väg till bussen på Ruben Rausings gata blivit rånad av tre tonåringar. De tog hans dunväst, livrem, airpods och iphone. Våld! Livrem! Och jacka! Mycket värre brott än att stjäla en katalysator en kall fredagsnatt!
   I kvarteret där jag bor har vi öppna portar, men det kommer att bli ändring. Jag tycker inte om det. Jag tror på tillit. Undras vad verkstan kommer att ta för reparationen? Jag tittar ut genom fönstret. Grått. Vimpeln fladdrar. Flaggstången vajar. Debatten om utrikesdeklarationen pågår i riksdagen och tvn.

USA:s förnekelsemaskineri av Gunnar Stensson

På 1990-talet grupperade sig oljeindustrin tillsammans med neoliberala och neokonservativa tankesmedjor i USA för att attackera klimatvetenskapen.
   American Petroleum Institute grundade lobbyorganisationen The Global Climate Coalition, vari företag inom olje-, gas- och kolbranschen ingick tillsammans med fordonsindustrin, bland andra Volvo och Saab.
   Den gröna rörelsen framställdes som ett hot mot den kapitalistiska friheten och miljörörelsens företrädare beskrevs som vattenmeloner, gröna utanpå och röda inuti.
 

William Happer, en av Donald Trumps viktigaste rådgivare, grundade The CO2 Coalition.
 
Efter FN-mötet som ledde till Kyotoavtalet satsade The Global Climate Coalition tolv miljoner dollar på en kampanj mot avtalet och. American Petroleum Institute tog fram en strategi för att bekämpa det.
   90 procent av all klimatförnekande litteratur som publicerades i USA mellan 1972 och 2005 saknar vetenskapligt värde.
   För att bekämpa FN:s klimatpanel IPPC grundade The Heartland Institute NIPPC, där N står för Nongovernmental.  Avsikten är att skapa förvirring.
   När IPPC skrev rapporten om 1,5 grader som gräns för upphettningen, släppte NICCP en annan rapport som hävdade att människor, djur och människor kommer att må bra om vi tar upp alltmer fossila bränslen ur marken.
   Och amerikanerna är lätta att lura, särskilt äldre vita män.
   Yaleprofessorn Justin Farrell har visat att amerikanska medier påverkades starkt. De organisationer som bäst lyckats påverka media och politiker är knutna till bröderna Koch och Exxon.
   President George Bush och vicepresident Dick Cheney hade sin bakgrund i oljeindustrin. Republikanerna blockerade effektivt klimatpolitiken i kongressen.
   Ordföranden i kongressens miljöutskott, den konservative republikanen James Inhof påstod att ”klimatförändringarna är det värsta lurendrejeri som någonsin pådyvlats det amerikanska folket.”
   Förnekarnas utspel är farsartade. Vi skulle skratta om de inte var så dödligt effektiva.

När Donald Trump blev president 2016 tog förnekelsemaskineriet makten över USA:s klimatpolitik.
   Chef för USA:s miljömyndighet är Andrew Wheeler som under flera år arbetat som lobbyist för kolindustrin.
   Exxon, Shell, Chevron, BP och Total har lagt ner mer än en miljard dollar på politisk påverkan och reklamkampanjer mot Parisavtalet.
   USA, Kanada och Australien är demokratiska länder som styrs av den fossila industrin.
   Men inte för alltid. Australiens brandkatastrofer har försvagat landets förnekelsepolitruker och i Kanada växer opinionen mot delstaten Albertas utvinning av olja. Återstår alla folks fiende, USA:s förnekelsefront. Dess makt måste brytas. Att besegra Trump i presidentvalet är en nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning.
 

Fragmenten ovan är hämtade från Upphettning. Demokratin i klimatkrisens tidav Daniel Lindvall, Kjell Vowles och Martin Hultman. Boken är full av analyser, fakta och historia. Allt är belagt i 795 noter. Litteraturförteckningen upptar 55 sidor. En rad vetenskapsmän rekommenderar den. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria i KTH skriver: ”Den här boken är angelägen för att den i detalj avslöjar sambanden mellan förnekelsen av klimathotet och undergrävandet av demokratin och det öppna samhället.”

Det talas om klimatångest. Och ångesten existerar. Den existerar hos alla de förnekare som inte vågar se verkligheten, trots att de haft den inför ögonen sedan decennier. Den existerar hos den elit som ser sin privilegierade ställning hotas.
   Själv hyser jag ingen klimatångest. All nyvunnen ekologisk kunskap om min delaktighet i hav och is, i bin och humlor, i skog och träd, ger mig ro. Lufthavet som jag känner när det blåser kallt, pollen och föroreningar som jag ständigt andas in, vattnet jag dricker, maten jag äter, avföringen jag spolar ut. En värld är varje människa befolkad av blinda varelser, skriver Ekelöf. Av jord är jag kommen. Jord ska jag åter varda. Jag är en del av livet på jorden sedan dess uppkomst och kommer att vara det så länge liv existerar. Detsamma gäller de tusentals människor jag levt med och de som ska komma. Jag känner en allt starkare hunger att lära mer om detta oöverskådliga ekologiska system där allt står i ständig förbindelse med allt. Mitt engagemang att bevara det blir allt starkare. Men också viljan att bekämpa de onda fossiler som hettar upp biosfären och de krafter som profiterar på dem. Jag vet att vi är allt fler som upplever detta.

En värld är varje människa av Gunnar Ekelöf
En värld är varje människa, befolkad
av blinda varelser i dunkelt uppror
mot jaget konungen som härskar över dem.
I varje själ är tusen själar fångna,
i varje värld är tusen världar dolda
och dessa blinda, dessa undre världar
är verkliga och levande, fast ofullgångna,
så sant som jag är verklig. Och vi konungar
och furstar av de tusen möjliga inom oss
är själva undersåtar, fångna själva
i någon större varelse, vars jag och väsen
vi lika litet fattar som vår överman
sin överman. Av deras död och kärlek
har våra egna känslor fått en färgton.
Som när en väldig ångare passerar
långt ute, under horisonten, där den ligger
så aftonblank. – Och vi vet inte om den
förrän en svallvåg når till oss på stranden,
först en, så ännu en och många flera
som slår och brusar till dess allt har blivit
som förut. – Allt är ändå annorlunda.
Så grips vi skuggor av en sällsam oro
när något säger oss att folk har färdats,
att några av de möjliga befriats.

2020-02-06

Trumps "fredsplan" analyserad i Haaretz


 
Nakba, al-nakba (arabiska, ’katastrofen’), benämning på fördrivningen av palestinier i samband med det första kriget mellan Israel och de arabiska länderna 1948.

Friday for Future alla fredagar

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.           

Bostadspolitiskt möte med Momodou Jallow


Momodou Jallow är riksdagsledamot från Malmö och partiets bostadspolitiske talesperson.
   Under mötet kommer det diskuteras hur vi kan få till fler bostäder med rimliga hyror. Det kommer även att pratas om hur vi organiserar motståndet emot regeringens planer på att införa marknadshyror.
   Det kommer såklart även tas upp andra delar ur vår bostadspolitik samt finnas möjligheter till frågor.
Lördag 8/2 kl. 14:00–16:00
Vänsterpartiet Lund, Svartbrödersgatan 3

Jonas Sjöstedt kommer till Malmö för att snacka arbetsrätt


 
Fackliga rättigheter och lagen om anställningsskydd är under hot.

Januariavtalet mellan S, MP, L och C säger att det ska bli ”tydligt utökade undantag från turordningsreglerna”. Får regeringen som de vill innebär det en stor försämring för alla som arbetar i Sverige.
   Just nu pågår förhandlingar om lagen om anställningsskydd mellan fackförbund och Svenskt näringsliv. Vi har under senaste tiden fått veta att flera av fackföreningarna hoppat av förhandlingarna.
   Hur står det till med arbetsrätten? Hur ska Vänsterpartiet agera gentemot regeringen i frågan? Vad ska vänsterns roll vara?
   Vänsterpartiet Malmö bjuder in till en kväll med tema arbetsrätt tillsammans med Jonas Sjöstedt. Kom och hör Jonas prata om arbetsrätten och ställ dina frågor. Det kommer även att bli panelsamtal och frågestund.
   Efter samtalet blir det efterhäng med Jonas. Vi chillar, snackar och har det gött!

I Panelen:
 • Jonas Sjöstedt - Partiledare för Vänsterpartiet.
 • Jeanette Stojic - Medlem i Vänsterpartiet och aktiv i IF Metall.
 • Daria Bogdanska - Serietecknare, aktivist, arbetsplatsorganisatör och aktiv i Vänsterpartiet Malmö.
 • Moderator: Miranda Borgkvist, politisk sekreterare för Vänsterpartiet Malmö och aktiv i Handelsanställdas förbund.
Dag: Onsdag 12 Februari
Tid: Insläpp 17:30, 18:00 börjar Jonas Sjöstedt tala.
Plats: Nya Tröls Bar & Restaurant, Karlskronaplan 1
Eventet görs i samarbete med ABF

Jörn Donner av Lucifer


Jörn Donner – en provokatör fyller 80
Jörn Donner dog I förra veckan, 86 år gammal. Han var en produkt av den finlandssvenska överklassen, präglad av en självklar arrogans, Han var en av de många rollfigurer en ung man på 1950- och 60-talen erbjöds ta intryck av, hans filmer, hans kvinnor. Jag kan inte se att det finns någon liknande i dag. Han var i första hand författare och jag läste och beundrade hans bok om Berlin. Politiskt var han väl närmast vänsterliberal. Men han blandade friskt och var riksdagsman för både Svenska folkpartiet och Folkdemokraterna.
   Som politiker var han nog ganska misslyckad. Han var en intellektuell europé som kunde uttala sig i de mest skilda ämnen och väcka allmän förargelse. Jag inser att med hans död är min ungdomstid över. Han rökte två paket cigaretter om dagen. Annars hade han väl levt till han var nittio.

Stoppa tunneln ingen vill ha!

Spara de 28,3 miljoner tunneln kostar!


En sak har alla engagerade varit eniga om under samrådsprocessen om fyrspåren, Klostergårdsstationen och Källby: Bygg ingen tunnel under fyrspåren i Sunnanvägs förlängning!
   Ingen vill ha en bussförbindelse som på en hårdgjord väg korsar Gröna stråket mellan Lund och Höje å och som förstör grönområdet mellan Källbymöllas odlingslotter och Klostertäppans koloniområde!
   Den planerade tunneln ingår i genomförandeavtalet med Trafikverket för Klostergårdsstationen och Kommunstyrelsens majoritet godkände den 4 februari.

Men alla partier höll inte med. MP krävde att tunneln ska lyftas ut ur avtalet och fick stöd av V och Fi, enligt Alexander Kuprijankos rapport i Sydsvenskan 6/2. 
   Karin Svensson Smith, MP, inser att den nya förbindelsen hotar naturreservatet kring Höjeå-dalen om den genomförs.
   Hon ifrågasätter också påståendet att passagen under järnvägen enbart skulle gälla buss, cykel och gående. ”Såvitt jag vet brukar det inte vara så svårt att köra bil på det som är planerat för buss”, säger hon.
   Tunneln beräknas kosta kommunen 28,3 miljoner. Kommunens underskott under år 2019 uppgår preliminärt till 21 miljoner. Här finns chansen till en besparing som skulle täcka hela underskottet och ge ett överskott på 7 miljoner.
   Men majoriteten i fullmäktige sparar hellre genom ”effektiviseringar” som att höja priset på pensionärernas mat.
   Kommunstyrelsens beslut avgör dock inte frågan utan den kommer senare upp i fullmäktige.
   Det innebär att det fortfarande finns en möjlighet för boende, byalag, odlingsorganisationer, kolonister, klimatkämpar och miljöorganisationer att påverka och ändra beslutet.
   Det kan ske genom kontakter med politiker och politiska partier, aktioner på nätet, opinionsmöten och demonstrationer.

PS. Cykel- och gångtunneln mellan Nordanväg och Maskinvägen blir snart avstängd för ombyggnad. Det innebär att den som vill ta sig från västra Lund till Klostergården eller Arenan - eller omvänt - måste ta omvägen via Södra Ringen.            

Monstret i svensk skola av Gunnar Stensson


Med aktiebolaget skapade man en fiktiv person utan annan styrmekanism än avkastningen på det insatta kapitalet. Man skapade ett monster. Per Molander, Condorcets misstag, Weyler 2017
I förra veckans VB refererade vi en debattartikel om svensk skola av MUF-ordföranden Benjamin Dousa.
   Han hade upptäckt att skolans problem med sjunkande resultat, betygsinflation, segregation, lärarbrist osv orsakats av de borgerliga partiernas skolpolitik som sedan mer än två decennier gynnar skolföretagens aktieägare snarare än elever, lärare och aktieägare.

Med friskolan som förevändning kastade Carl Bildt 1992 ut den svenska skolan på marknaden. Marknadskrafterna slickade sig rovgirigt om munnen. Här fanns pengar, säkra skattepengar, att hämta för kapitalinnehavarna!
   En första förutsättning var införandet av en skolpeng som följde eleven. Det drabbade framför allt den kommunala skolan. Skolor med problem, t ex många invandrare med behov av extra insatser, valdes bort och fick mindre resurser när elever lämnade dem. Rika skolor fick pengar utan att kostnaderna ökade, när nya elever kom med sina skolpengar. Ta från de fattiga, ge till de rika.
   Vinningslystna entreprenörer jublade. Här fick de chansen att bilda aktiebolag och tjäna miljoner på skolpengar. Lagen stadgar att ett aktiebolags enda styrmekanism är vinst. Lagen garanterar inskränkningar i yttrandefriheten beträffande knepiga metoder att maximera vinsten eftersom fri konkurrens måste råda. Och snart var ruljangsen i full gång. Pengar som skattebetalarna satsade på skolan strömmade in i aktieägarnas fickor.
 

 

Alla skolkoncernernas skolor var inte usla. Genom att föra över resurser från den ena av koncernens skolor till den andra åstadkom man uppvisningsskolor att presentera för kunderna. Samtidigt uppnådde man en segregation mellan rika och fattiga som kunde bli varaktig.
   Det var Göran Persson som kommunaliserade skolorna. Bildt tvingade ut dem på marknaden. De var i underläge. Dels måste de ta hand om alla elever, dels måste de begränsa kostnaderna. Dessutom tvingades de slösa resurser på marknadsföring. De måste skära i undervisningen. Det kallades effektivisera.
   Pinochet-diktaturen i Chile var först med att införa detta system. Därmed fick svenska nyliberala politiker en modell att imitera. När diktaturen störtades avskaffade Chile skolmarknadsmodellen. Nu är det bara i Sverige som skolan är underordnad kapitalets krav på avkastning.

Att debatten insikten om de verkliga skolproblemen äntligen nått borgerliga partier och media inger ett uns hopp. De har hittills försökt lösa dem genom klåfingriga förändringar i betygssystemen och införandet av den kontrollbyråkrati som den ”fria” marknaden kräver
   Att Liberalerna hamnat under riksdagsspärren beror till stor del på att de genom sitt försvar för den svenska sortens ”friskola” bär ett huvudansvar för situationen.
   Heidi Avellans artikel Friskolan måste vara bäst (SDS 1/2) är ett exempel. Hon erkänner visserligen skolans problem men i övrigt går hon igång med den vanliga friskoleretoriken. Hon beskriver den svenska friskolans kritiker som motståndare till valfrihet. I själva verket vill de befria skolan från marknadsdiktaturen.
   Heidi Avellan nämner nyckelordet: Vinst. Hon skriver oskuldsfullt att skolkoncernerna ska sluta prioritera vinst före kvalitet. Det kan man ju alltid önska. Men aktiebolagslagen föreskriver vinst som överordnat mål. Fri marknad betyder ofri skola.
   Finland kastade aldrig ut skolan på marknaden utan behöll och förbättrade sitt statliga skolsystem som liknade det svenska före friskolereformen. Den finska skolan blev en av världens bästa, samtidigt som svensk skola sjönk till OECD-ländernas bottenskikt. Det måste Heidi Avellan med sitt finska ursprung känna till.
   Heidi Avellan nämner med gillande Per Molander, som är ordförande för den pågående Jämlikhetskommissionen, men förtiger, att han är en av de skarpaste kritikerna av både kommunaliseringen och det extrema beslutet att utsätta den svenska skolan för marknadens diktatur. 
   Per Molander skriver: ”Med högerns införande av skolval och privata utförare inleddes ett återtåg mot ett samhälle där föräldrar och födelseort bestämmer mer av barnens möjligheter.
   Den misskötta skolan är en del av förklaringen till det populistiska utbrottet i svensk politik och det svenska samhället.”

Framgafflat – om cykel och trafik av Ulf N

Om livsfarligt trafikljus och onödig utredning av järnvägstunnel
Inskolning till trafikbrott
När det i höstas grävdes i Kyrkogatan togs genomfartsförbudet för bilar vid Stortorget bort tillfälligt. Då fick många bilister smak på att köra rakt igenom centrum, vilket lett till ökad trafikbrottslighet. Nu är det dags igen för tillfälliga regler i centrum. Grävningsarbeten i korsningen Ö Vallgatan-Dalbyvägen har blockerat biltrafik i östvästlig riktning. Men i stället för att helt enkelt acceptera detta faktum så har bilisterna ”kompenserats” genom att ges laglig möjlighet till genomfartstrafik på Råbygatan, som annars är förbjuden för obehörig motortrafik. Likaså tillåts nu biltrafik västerifrån på Mårtenstorgets sydsida. Brott mot gällande bestämmelser på dessa gator har redan tidigare varit frekventa och nu vänjer sig fler bilister att använda dessa vägar – även när den normala regleringen återinförts.
 

Lunds kommuns vision av Clemenstorget.
Inte en bil eller buss i sikte.
 
Trafikljus vid Clemenstorget
Nu finns det tydligen risk för att borgerligheten ska få igenom ett förslag som de av och till har fört fram i flera år: trafikljus vid Clemenstorgets sydvästra hörn. Bakgrunden till deras förslag är att de ser gångtrafiken som ett stort problem. Den hindrar nämligen biltrafiken, anses det. Jovisst, trafiksituationen gör det svårt även för kollektivtrafiken. Så det är bra att något görs. Men därvid tycks de borgerliga inte välja det som är det mest uppenbara åtgärden: att inte tillåta biltrafik förbi torget och på hela Bangatan. Trafikljus vid övergången till järnvägsstationen innebär att många tågresenärer, som är ute i sista minuten, chansar på att rusa mot rött ljus och utsätta sej för livsfara. Bort med bilarna från Bangatan!

Elbilsförare extra trafikfarliga
Elbilar, i synnerhet de av märket Tesla, är inblandade i fler olyckor än andra bilar. Det visar statistik från danska försäkringsbolag. Anledningen till denna överrepresentation är inte bilarna i sej, utan förarbeteendet. Elbilar accelererar snabbare än de flesta andra bilar. Och det är i huvudsak män som kör elbil.



Chefen på Sturup och populismen
Glädjande nog minskar antalet resenärer vid Sturups flygplats. I fjol minskade inrikesresandet med mer än 100 000 personer, vilket är en 10 procentig minskning. Utrikesresenärerna minskade med 5 procent. Flygplatschefen, Peter Weinhandl, förklarar minskningen med ”flygskam och populism”. Nog har väl platschefen fått något om bakfoten: populisterna – i och utanför SD – ser ju i allmänhet inga som helst problem med utsläppen av växthusgaser.

Onödig utredning om järnvägstunnel
I fjol beslutade kommunstyrelsens majoritet att anslå två och en halvmiljon (!) kronor för att utreda en järnvägstunnel genom Lund. Nu visar det sej att detta anslag inte räcker. Kommunstyrelsen beslutade denna vecka om ytterligare en miljon kronor för utredningen. Alltså en nätt nota på 3 500 000 kronor för en utredning som är komplett onödig – för Trafikverket håller ju på att utreda samma sak. Och det är Trafikverket som avgör hur järnvägen ska dras, inklusive vilket höjdläge den ska ligga i. Såvitt jag förstått röstade både MP och V emot ytterligare pengar till utredningen.

MP-motion: Ta ut p-avgifter på fler gator!
MP har genom Karin Svensson Smit lagt en motion i kommunfullmäktige där det föreslås att Tekniska nämnden ska få i uppdrag att ta fram förslag på hur p-avgifter ska tas ut på flera gator i tätorten. Bakgrunden är att pendlare ställer sina bilar på avgiftsfria gator som ligger nära målpunkter med avgiftsbelagda p-platser. Även boende nyttjar gratis bilparkering på kommunala gator i stället för att parkera på den egna villatomten eller den hyresbelagda p-platsen i sitt flerbostadshus. Motionen framhåller också det faktum att parkeringspolitik är ett ändamålsenligt styrmedel för att reglera trafiken i städer och tätorter. Detta styrmedel har Lunds kommun utan tvekan använt väldigt sparsamt.

Elrullbrädors hastighet
I september i fjol lämnade jag in en interpellation ställd till Tekniska nämndens ordförande, Jan Annerstedt, angående elrullbrädors (s k elsparkcyklars) hastighetsbegränsning. Först nu vid fullmäktiges januarisammanträde kom svaret. Dröjsmålet beror på en överbelamring av fullmäktigeärenden. Svaret från Annerstedt var i korthet att mycket hänt sedan i höstas och att flera elrullbrädesbolag stod i begrepp att införa hastighetsbegränsning på vissa gator. Likaså skulle det bli omöjligt att färdas med elrullbrädor på vissa gator/gatuavsnitt/trottoarer. Tydligen hade frågan vållat en del huvudbry i nämnden, eftersom ledamöterna inte förrän nu i dagarna observerat att elrullbrädor faktiskt får framföras på trottoarer, förutsatt att hastigheten är mindre än 6 km/tim. Återstår nu att se om bolagens åtgärder har någon verkan. Hur som helst: eländet med slängda elrullbrädor tycks bara tillta.

Död vid ankomsten av Gunnar Olofsson

USA-presidenten Donald Trump har nu lanserat sin länge emotsedda ”fredsplan” för konflikten mellan Israel och Palestina. I korthet ger planen, om den förverkligas, den israeliska högern och bosättarrörelsen det mesta av vad de önskar - medan palestinierna i stort sett inte får någonting alls. Planen, som går emot allt vad FN i ett antal resolutioner upprepade gånger fastslagit om en tvåstatslösning enligt 1967 års gränser, och med Jerusalem som gemensam huvudstad, har redan avfärdats av såväl palestinierna som EU och den allmänna världsopinionen. Trumps plan borde därför betraktas som – död vid ankomsten.

Enligt Trump skulle hans ”vision”, utarbetad av bland annat hans i frågan politiskt okunnige svärson Jared Kushner, vara en väg till ”stabilitet, säkerhet och rikedom av möjligheter för blomstring” för både israeler och palestinier och en väg för palestinierna att förverkliga sin ”legitima strävan till oberoende, självstyre och nationell värdighet”. Den här beskrivningen är dock absurd och totalt verklighetsfrämmande.

Om Trump-planen sätts i verket innebär det att Israel behåller kontrollen över hela det palestinska området och förvandlar den palestinska staten till en samling ”självstyrande” områden. En slags bantustans av den typ som apartheidtidens Sydafrika en gång planerade för sin färgade befolkning - men efter protester från den internationella opinionen tvingades backa från. Alla olagliga israeliska bosättningar, med över 650. 000 bosättare, och den bördiga Jordandalen mot gränsen till Jordanien, skall enligt planen inlemmas i (annekteras av) Israel och Jerusalem bli Israels ”odelbara” huvudstad – medan en palestinsk ”huvudstad” upprättas i några perifera förorter i Jerusalems östra del utanför den olagliga muren.

Den palestinska politiska ledningen har – och här är såväl Fatah som Hamas och alla andra palestinska partier fullständigt eniga – förkastat planen och bryter nu samarbetet med USA och Israel på alla områden, inklusive säkerhetssamarbetet. Detta kommer med säkerhet att leda till att olika militanta grupper får större spelrum och att våldet mot civila – såväl palestinier som israeler – riskerar att öka. Ansvaret för att hindra en sådan utveckling vilar nu helt på regeringarna i våra länder i väst som snarast måste ta initiativ för att hindra en katastrofal utveckling.

Självklart har en amerikansk president inte rätt att på egen hand ge bort några delar av Palestina alls, och varken palestinskt land eller det palestinska folkets rättigheter är naturligtvis till salu – även om den tidigare affärsmannen Trump uppenbarligen tycks tro det. EU har i ett uttalande förklarat att man står ”fast och förenat” bakom FN:s resolutioner om en fred baserad på en tvåstatslösning enligt 1967 års gränser, och att försök att ändra detta inte kommer att ”passera opåtalat”. Men eftersom den israeliska regimen nu, efter vad man upplever som klartecken från USA, planerar att snabbt sätta igång med sina annekteringar, blir EU:s utfästelser viktiga att omsätta i praktik. Och det omedelbart.

Vad tänker man egentligen göra? Lämpligt vore att som en första åtgärd suspendera det för Israel förmånliga handelsavtalet med EU – ett avtal som för övrigt bygger på ”respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer” (artikel 2). Man måste också införa sanktioner mot Israel, avbryta investeringar och stoppa samarbete inom kultur, idrott och vetenskap tills Israel upphört med sin ockupation och erkänt Palestinas rätt att existera i fred vid sidan om Israel. Är man beredd att göra detta? Är Sverige och dess regering redo att äntligen gå till handling? Eller tänker man som hittills bara komma med tomma ord?

2020-01-30

Konsten att sluta på topp!


 
Jonas Sjöstedt är Sveriges bästa partiledare. (DN/Ipsos)

Friday for Future alla fredagar

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.

Teologiskt Café

Måndag 3 februari är det återigen Teologiskt Café på Allhelgonagården i Lund. Arrangörer är IKT, Institutet för Kontextuell Teologi, och studieförbundet Sensus. Fika (20:-) och småprat  från 19.00.
   19.30-21 är det samtal om ett ämne som vi gemensamt beslutar om. Kanske blir det frågan om hur den som är kristen kan se på Apokalypsen. Är klimatkatastrofen något vi ska välkomna och gynna eftersom det står om den i bibeln, eller är tvärtom Guds uppdrag till oss att vi ska göra allt i vår förmåga att stoppa den? Lyssna gärna till Människor och Tro, P1-programmet som nyligen belyste temat. Välkomna!
Info: Nilla Bolding, nilla_bolding@hotmail.com

Bättre och bättre dag för dag – eller?

I den industrialiserade världen är vi vana att förvänta oss ständigt bättre hälsa, mer bekvämlighet och större välmående. Tillväxten har ofta kunnat ge oss detta. Men om det nu av klimat- och miljöskäl krävs "nerväxt" (degrowth) i stället för fortsatt tillväxt, kan vi klara av att förändra vår världsbild och våra förväntningar? Om detta talar Max Koch, sociolog och professor i socialpolitik i Lund.
   I ett samarbete mellan Lunds Naturskyddsförening, Lunds stadsbibliotek och Hållbarhetsforum vid Lunds universitet bjuder vi in till en serie föreläsningar kl 18.00 i bibliotekets atriumgård. Efter föreläsningen finns möjlighet att ställa frågor till kvällens talare.
Onsdag 5 februari 2020 kl. 18:00–19:30

Lunds stadsbibliotek, S:t Petri Kyrkogata 6, Lund

Bättre och bättre dag för dag, sjöng Ernst Rolf - innan han dränkte sig i en vak

Riksdagens välfärdssatsning på sju och en halv miljard, varav 42,4 miljoner till Lund, räddade inte Lunds skolor.
   Utbildningsnämnden fattade sitt besparingsbeslut i onsdagen den 20 och Lunds barn- och skolnämnd torsdagen den 21. Nu vet vi: 47 miljoner ska sparas på förskola och grundskola i Lund.
   Typisk liberal politik: stora neddragningar och käcka tillrop, samtidigt som vinstdrivna friskolor suger skattepengar till rika kupongklippare. Elever, lärare, rektorer och föräldrar är förlorarna. Det blir sämre.
 • Sämre för förskolan – större barngrupper, mindre personal;
 • Sämre för skolan – större klasser, färre resurspersoner;
 • Sämre för eleverna – färre vuxna, färre studiebesök;
 • Sämre för lärarna – ökad undervisningstid, färre vikarier, indragna läromedelsbudgetar;
 • Sämre för rektorerna – de måste styra utan styrmedel;
 • Sämre för föräldrarna – de kommer i sina skolkontakter att möta stressade lärare och ofta nya, oerfarna lärare.
 


Lärarna i Lund har det nästan sämst i landet redan som det är nu, före de beslutade åtstramningarna.
   I 203 svenska kommuner är lärarna friskare och mindre stressade än i Lund.
   I 251 kommuner har lärarna högre lön än i Lund.
   Facket varnar för lärarflykt. Lund kan komma att få många obehöriga lärare i framtiden.
    ”Nu vet vi hur förutsättningarna är. Det är tufft men väldigt mycket bättre än det såg ut i juni. Nu får vi arbeta för goda förutsättningar för rektorerna”, säger Mia Honeth, L, Barn- och skolnämndens ordförande, L, i en intervju i SDS 25/1.

Nu står hoppet står till rektorernas civilkurage
Den politiska majoriteten i Utbildningsnämnden och Barn- och skolnämnden har alltså fattat destruktiva budgetbeslut som innebär stora försämringar för Lunds skolor.
   Beträffande Lunds andel av de 7,5 välfärdsmiljarderna menar Philip Sandberg, L, att staten ger med den ena handen och tar med den andra och att utgifterna för försörjningsstöd, LSS och ansvaret för nyanlända kan leda till att inga pengar blir över för skolan.
   På skolorna jäser missnöjet. Rektorerna skjuter upp ”effektiviseringsbesluten” (effektivisering är den liberala benämningen på neddragningar inom skola, vård och omsorg) i hopp om att folkopinionen ska tvinga Lunds borgerliga politiker att med tillgång av välfärdsmiljonerna tillskjuta de nödvändiga medlen för att åtminstone bibehålla skolans nuvarande kvalitet. Nu gäller det att stödja rektorernas kamp för skolan!           

Rossana Dinamarca vill inte leda Vänsterpartiet

Jag har varit med i Vänsterpartiet i snart 30 år och tycker mig känna mitt parti bra. Jag vill föra partiet mot en tydligare vänsterposition, men känner inte att det finns tillräckligt stöd för det.
   De senaste dagarna har jag också återigen känt av det hårda klimatet som rådde internt inför förra partiledarvalet. Det kommer jag inte utsätta mig för igen.
   Jag tror på en öppen process och det finns flera starka personer som kan komma fram och bli kända för flertalet i den processen. Ida Legnemark och Tamara Spiric är två starka och framgångsrika visionärer, som jag tror vore fantastiska som ledare.
   För att denna process ska bli bra så behöver folk tänka på att vara respektfulla och stöttande mot varandra och påminna sig om att fienden inte finns bland oss.
   Jag har dock kommit fram till att jag inte är rätt person att leda mitt parti efter kongressen i maj. Tack till alla som hört av sig, peppat och visat stöd. Ni finns alltid i mitt hjärta.
Rossana Dinamarca på Facebook 200130

Veckan i riksdagen: Nordiskt vänstersamarbete och skatt på plastbärkassar av Hanna Gunnarsson

Förra helgen var hela Vänsterpartiets riksdagsgrupp i Oslo för att träffa våra nordiska systerpartier i “Nordic Green Left Alliance”. Det var ett riktigt bra, intressant och peppande möte! Hela tio partier deltog: Vänsterpartiet, Enhedslistan (Danmark), Socialistisk Folkeparti (Danmark), Sosialistisk Venstreparti (Norge), Vänsterförbundet/Vasemmistoliitto (Finland), Vinstrihreyfingin/Rödgröna (Island) samt vardera en representant från Färöarna, Tjodveldi (“Republik”), Grönland, Inuit Ataqatigiit ("Community of the People") och Razem (“Tillsammans) från Polen. Extra roligt att båda danska partierna och de små partierna från Grönland, Polen och Färöarna var med! Det visar på stort intresse för nordiskt samarbete. Totalt deltog 100 personer, inklusive många politiska tjänstemän/sekreterare från Norge. Från Sverige deltog nästan hela riksdagsgruppen. Islands statsminister, från de rödgröna på Island, och Finlands utbildningsminister, från vänsterförbundet, var på plats hela helgen.
 

 
Under helgen hade vi diskussioner både i utskottsgrupper/temagrupper utifrån våra politiska områden, men också diskussioner om bredare ämnen som vinster i välfärden, “Green New Deal”, barnfattigdom, asylfrågor och högerpopulism samt organisatoriska frågor. Utöver det fick vi vid två tillfällen lyssna på alla närvarande partiledare i panelsamtal om det politiska läget i de olika länderna samt om arbetet i opposition och regeringssamarbete. Det händer mycket i de nordiska länderna. I Island har vårt systerparti statsministerposten, i Finland utbildningsministerposten, medan vi i de andra länderna är i opposition. I Norge har det precis varit regeringskris och i Sverige pressar vi regeringen att ge oss eftergifter tillsammans med de borgerliga partierna. Det är såklart väldigt olika lägen och arbetssätt. Jag hade själv väldigt intressanta diskussioner med kamrater i Norge och Polen om försvarsfrågor och NATO, och hur de som vänsterpartier förhåller sig till detta. Både Norge och Polen har ju andra historiska erfarenheter än vad vi har, med krig och ockupation. I Polen finns, även bland vänstern, en positiv syn på EU och ser EU som en garant för demokrati och utveckling. Här gäller det att försöka förstå, och respektera, varandras perspektiv och tänka på att vi står på samma ideologi i grunden.
 

 
Under veckan har riksdagen fattat beslut om att införa en skatt på plastbärkassar. Det har blivit väldigt uppmärksammat och innebär att varje påse blir tre kronor dyrare i skatt. Vänsterpartiet står bakom den nya skatten, men vi vill gå ett steg längre och förbjuda plastpåsar i butikerna. Det är viktigt att vi alla tänker på hur vi kan konsumera, och producera, färre onödiga saker!

Hanna Gunnarsson (v) riksdagsledamot från Lund 

MUF tar strid mot skolkoncernerna av Gunnar Stensson


 

I en artikel i Aftonbladet 29/1 med rubriken Vi borgerliga har gått skolföretagens ärendekritiserar MUF-ordföranden Benjamin Dousa den borgerliga skolpolitiken.
   Det är anmärkningsvärt att inga större korrigeringar av friskolesystemet genomförts under de 28 år som gått sedan det infördes, säger han.
   ”Jag menar att många tongivande politiker har gått skolkoncernernas ärenden i stället för att verka för ett så välfungerande skolsystem som möjligt. Nu finns därför friskolor som konkurrerar med betygsinflation, gratis körkort, dator, ipad, restaurangbesök och minskad undervisningstid.”
   Han nämner inte de aktuella försöken att ändra sekretesslagstiftningen för att belägga lärare, rektorer och andra med munkavle när det gäller att påtala just de missförhållanden som han räknar upp. Försök att kriminalisera visselblåsare pågår i den ”fria” marknadsekonomins namn.
   Benjamin Dousa fortsätter: ”MUF har tre reformer som skulle förbättra kvaliteten utan att helt förbjuda friskolor. 1. Inför resultatsbaserad skolpeng; 2. Förstatliga eller direktupphandla dåliga skolor. 3. Krav på att pedagogiska inriktningar måste vara evidensbaserade.”
   Han avslutar: Det är inte rimligt att friskolor kan göra miljarder kronor i vinst på skattebetalarnas bekostnad utan att leverera mycket hög kvalitet.”
   MUF är lika välkommet i kampen mot skolkoncernernas exploatering av skattebetalarnas pengar som M var när det gällde att säkra de 7,5 nödvändiga välfärdsmiljarderna.

Vintergäck 26 januari av Gunnar Stensson


Solen skymtar blek och kall bakom farande moln och vägen är full av vattenpussar, när jag ska gå till Källbymöllas sedan hundra år förvildade tomt väster om Flackarpsvägen, strax hitom bron över Höje å. Greve Wachtmeister i Trolleberg ägde kvarnen.
   Det är den 26 januari och jag är här för att kolla om vintergäcken börjat blomma.  Knappast troligt, den brukar inte synas förrän i början av mars. Jag viker in på kvarntomten längs en upptrampad stig och undrar vilka det är som brukar tränga sig in här bland de mossiga låga trädgrenarna och taggiga buskarna. Här brukar vintergäcken växa. Syns det några?
   Jo, där blänker ett par, och oj! Hela gläntan lyser gul som solsken! Jag plockar några. De korta stjälkarna är tjocka och sega, fyllda med sav som inte fryser även om det blir minusgrader.
   Jag tänker på kvarndrängen Åred Persson som tjänade här under mjölnaren Sören Håkansson och anslöt sig till upprorsrörelsen mot krigsinskrivningarna våren 1812, deltog i slaget - eller snarare massakern - vid Klågerup, men klarade livhanken, fängslades, hamnade i Malmöhus och efter frisläppandet några år senare försvann. Hade han familj? Barn? Var fortsatte hans liv? Hur?
   Vad tänkte Esaias Tegnér i sin bostad vid Klostergatan, han som nyss belönats av Svenska akademin för den bombastiskt nationalistiska dikten Svea och som promoverades till professor i den akademiska bondbyn Lund hösten 1812?
   Liksom Åred Persson var Esaias Tegnér 30 år. Två 30-åriga män i Lund 1812, och två så helt olika liv. Tala om klasskillnad!
   På hemvägen möter jag min syster. Jag berättar att jag har hittat vintergäck i Källbymölla.
   – Så långt behöver du inte gå, svarar hon. Det växer massor i dungen vid plaskdammen.

Fördjupning om Trumps "fredsplan" för Palestina


Graffiti in Gaza shows what Palestinians have come to think of US President Donald Trump’s peacemaking. Mahmoud Issa, SIPA USA

Den som vill ta del av hela planen hittar den här på Vita Husets sida.
En bra sammanfattning finns att läsa här.
 

 

Listen: Trump’s Unreal Deal: No Peace, No Plan, No Palestinians, No Point
After months of waiting, President Trump finally unveiled his peace plan for Israel and Palestine on Tuesday, to the delight of PM Netanyahu, the disgust of the Palestinians and the bemusement of many. Chemi Shalev explains why. LISTEN FREE

Fördjupning om riksrättsprocessen mot president Trump i USA:s senat

Om någon har intresset och lite drygt två timmar över så kan man se och höra anklagelseakten på Youtube.
 
WATCH: Rep. Schiff’s full opening argument in the Trump impeachment trial


Rep. Adam Schiff, the lead House manager, argued the case against President Donald Trump in the impeachment trial on Jan. 22, saying that the president withheld U.S. military aid in an attempt to pressure Ukraine to investigate his political rivals. Schiff’s remarks kicked off the House managers’ opening arguments, which will be presented in 24 hours over the course of three days.
   “Guarding against a president who undertakes official acts with the corrupt motive of helping himself is at the heart of the impeachment power,” Schiff said.
   The House of Representatives impeached the president in December on two articles — abuse of power and obstruction of Congress. The trial will determine whether Trump is convicted of those charges and removed from office, or acquitted.           

2020-01-23

Friday for Future alla fredagar

 

Välkomna på demonstration för klimatet, varje fredag någon gång mellan 10- 13 på Stortorget.

Aktion Malmö: klimatkollaps!

 

Vem kan delta? Alla!
Nu är det mer än bråttom. Vi befinner oss i ett planetärt klimatnödläge.
   Johan Rockström: ”Fönstret för att undvika de stora katastroferna är fortfarande öppet, men bara på glänt.”
    George Monbiot: ”Only rebellion will prevent an ecological apocalypse.”
    Göran Greider: “Det enda som betyder något är: Många människor på gatorna […], sociala rörelser. Inget annat hjälper.”
   Samling på Kungsgatan 6, i parken, Rörsjöstaden. Där har vi ett delegatmöte mellan 10.00-11.00. Swarming pågår mellan 11.00-14.00. Vi avslutar med en debriefing och en fika tillsammans.

Syfte:
Vi kommer svärma i Malmö stad och sprida budskapet om att läget är kritiskt.
   Nu håller vi trycket uppe och ser till att ingen kan ignorera att vi är på väg mot en klimatkollaps. Vi kräver politiskt agerande på klimatkrisen. Omedelbar och handlingskraftig sådan.
Läs mer på Facebook »

Januarisol 21 januari av Gunnar Stensson

Efter veckor av regn och dimma dyker solen äntligen fram bortom de vita balkongerna på Sunnanväg 18 och fyller plötsligt mitt vardagsrum med ljus och värme. De meterhöga bladväxterna tränger sig mot fönstrens persienner och kastar skuggor på bokhyllan, liksom vartenda litet dammkorn på golvet. Vid tretiden glider solen in bakom Socionomhuset för att efter ett par minuter återkomma från en helt ny vinkel och blänka i väggens fotografier när dess reflexer studsar från fönsterraderna på Sunnanväg 18. De slocknar fort och rummet mörknar plötsligt.
   En sista gång återvänder solljuset, denna gång från norr, genom köksfönstret, då Arenatoppen plötsligt flammar upp som en röd eld bortom parkträdens svarta grenverk. Sedan blånar himlen, skymningen faller och de vita gatlyktorna tänds.
   Det slår mig att man skulle kunna räkna ut min exakta plats i solsystemet om man hade tillgång till solstrålarnas och solreflexernas exakta vinklar i det ögonblick då de når mina ögon.

V-seger i riksdagen räddar skolor och förskolor i Lund och Malmö


 
Fem miljarder till välfärden, lovade Magdalena Andersson, S, i förrgår, pressad av Jonas Sjöstedt, V.
   Det räcker inte på långa vägar, kontrade Ulla Andersson, V, och krävde tillsammans med Elisabeth Svantesson, M, och Ebba Busch, KD, ytterligare 2,5 miljarder.
   På så sätt räddade de skolorna i Malmö undan besparingar och neddragningar. I Malmö stöder L skolsatsningen.
   I Lund kräver Anders Almgren, S, att de 42,4 miljoner som beräknas tilldelas Lund oavkortat ska gå till förskolor, skolor och välfärd.
   Dessutom vill han anslå ytterligare 50 miljoner till äldreomsorg, socialtjänst och kultur med pengar från kommunens stora budgetöverskott på 141 miljoner.
   Kommunstyrelsens ordförande Philip Sandberg, L, vill inte säga vad Lund ska använda sina välfärdsmiljoner till. Han står närmare den mer extrema nyliberala falangen i sitt parti än partikollegan i Malmö.
   Vi får se vartåt det lutar när Barn- och skolnämnden behandlar sin internbudget i veckan.
 

 

Att socialdemokraterna skulle prioritera skattesänkningar för rika män före välfärden kunde ingen tro, kommenterade Ulla Andersson.
   Det gör åtminstone inte socialdemokraterna i Lund och Malmö.         

FNL vill skära ner på bostadsbyggandet i Lund – Är det hela styrets uppfattning? av Ulf Nymark

Vill Lunds kommunstyre minska på bostadsbyggandet? Leder minskat bostadsbyggande till bättre kvalitet? Svaret på dessa frågor är ”ja”, i varje fall enligt det blivandet kommunalrådet Jan Annerstedt (FNL) Därtill hävdar han att ”flera partier” i den s k kvintetten delar hans uppfattning. Det är verkligen oroväckande påståenden. Med anledning av Annerstedts uttalande har jag till kommunfullmäktige lämnat in en s k enkel fråga till för plan- och byggfrågor ansvarigt kommunalråd Fredrik Ljunghill (M). Frågorna till Ljunghill lyder som följer:

Frågorna till Ljunghill (M)
I ett uttalande i tidningen Sydsvenskan den 21 januari säger tekniska nämndens ordförande, Jan Annerstedt (FNL) att ”vi vill minska takten i utbyggnaden” av bostäder. Annerstedt menar också att bostadsbyggandet generellt sett under flera år haft bristande kvalitet. Minskat byggande leder till bättre kvalitet säkras, enligt Annerstedt.
   Jag vill med anledning av dessa uttalanden från tekniska nämndens ordförande ställa följande frågor till dej:
 1 Delar du uppfattningen att Lunds kommun ska minska bostadsbyggandet eller står du kvar vi de målsättningar som fullmäktige uttalat i samband med såväl Översiktsplan som Utbyggnads- och boendestrategi?
 2 Anser du att senare års bostadsbyggande i allmänhet haft kvalitetsbrister? I så fall på vilket sätt? Delar du uppfattningen att minskat byggande är nödvändigt för att säkra högre kvalitet?
Ulf Nymark, Miljöpartiet de gröna

Yaa Gyasi skriver om historien av Gunnar Stensson

Historien har förfalskats och jag har själv i min historieundervisning spridit den falska berättelse, där 17- och 1800-talets imperialism framställs som utbredning av civilisation och upplysning, när det i själva verket var fråga om svåra övergrepp, miljöförstörelse i gigantisk skala och folkmord. I Nord- och Sydamerika dog minst 50 miljoner människor.
   I förra numret av Vb presenterade jag Andreas Malms omvärdering av den industriella revolutionen, som med sitt fossilberoende fört oss till klimatkatastrofens rand.
 

 

Grundförutsättningarna skapades redan tidigare av slavhandel och bomullsproduktion i den så kallade ”triangelhandeln”. Brittiska skepp seglade till Afrikas guldkust, fylldes med slavar som skeppades till Amerika och såldes till bomullsplantagerna, varpå de fraktade bomull till Storbritannien för att sedan återvände till Afrika på jakt efter nya slavlaster. Den gigantiska profiten blev det kapital som investerades i den industriella revolutionens ångmaskiner, ångmaskiner som snart också användes i ångbåtar som accelererade utsugningen.
   Romanen Vända hem av den amerikanska svarta författaren Yaa Gyasi skildrar triangelhandelns verklighet och det amerikanska slavsamhället ur slavarnas och deras efterlevandes perspektiv.
   Yaa Gyasi härstammar från Ghana, det afrikanska land på Afrikas västkust som var ett centrum för slavhandeln redan för Portugal och Spanien, sedan för Storbritannien och snart också för andra nationer, inklusive Sverige.
   Hon skildrar sin släkts historia i Afrika och USA genom sju generationer från 1700-tal till nutid. Berättelsen är tät. Avgörande episoder skildras i intensiva texter. Berättelsen om H Black, den före detta slaven som i början av 1900-talet tvångsarbetar i en amerikansk kolgruva, ger en intensiv bild av fossilkapitalets härjningar och proletariatets kamp. Boken finns i pocket.