2019-01-17

Nytt år, nya VB för 45:e gången


Så var det dags igen. Våren börjar som höstens slutade, fortfarande ingen regering. Men kanske är det nära, bara Vänsterpartiet kryper till korset så. När detta skrivs torsdagen den 17/1 vet vi att v kommer att rösta gult, dvs tolerera en s-mp regering. Sverige kan då nå ett nytt hypermodernt styre, en högerorienterad regering utan att de officiella högerpartierna är med i den utan skall vara en opposition som kan dra allt ytterligare åt höger. Analyser som gör detta begripligare är varmt välkomna.

I Lund har vi fått ett nytt styre, verkar inte helt konsistent så det blir nog en del att kommentera där också. Men Lund är mycket mer än stadshuspolitiken, stadsmiljö, kultur för att nämna några områden. Både kommentarer, debatt och information är välkommet. Lokalinformationen i Lund är knappast i toppklass, förhoppningsvis kan VB dra ett litet strå till stacken.

Tyvärr så har en av VB:s mest uppskattade röster tystnat under uppehållet. Staffan Lindberg gick bort den 7 januari. Staffan var mycket aktiv in i det sista, han skrev sin sista veckobetraktelse på Facebook den 30:e december. Då var han nyss hemkommen från en konferens i Indien, ett land som han ägnat femtio år av engagemang och forskning. Det är många som saknar och sörjer Staffan men framförallt tänker jag på hans Karin och de tre barnen.
Göran Persson (red)

Greta Thunberg-inspirerade fredagsmanifestationer fortsätter även i Lund


 
Manifestation för klimatet hålls utanför stadshuset i Lund varje fredag mellan 10-13. Alla kan komma och delta en stund under denna tid. Ung som gammal, alla behövs i manifestation för klimatet.
 

”Det ni gör nu kan inte vi barn ändra på när vi blir äldre.” säger Greta Thunberg
 

Fredag den 30 november började manifestationer för klimatet utanför varje stadshus i hela landet. Greta Thunberg uppmanar oss alla att börja mobilisera nu! På alltfler håll i landet och utomlands manifesterar människor varje fredag till stöd för den #Klimatstrejk som Greta och hennes följare drog igång innan valet. De vill se en klimatpolitik som säkert leder till att vi hejdar den globala uppvärmningen vid +1,5 grader – det som är Parisavtalets mål.
   15-åriga Greta Thunberg inledde sin skolstrejk för klimatet den 20 augusti år. Varje dag under veckorna fram till riksdagsvalet den 9 september har hon suttit framför riksdagshuset, precis under de tider då hon annars skulle ha gått i skolan.
   Efter valet fortsatte hon strejken varje fredag. Under de veckor hon har strejkat har allt fler unga skolstrejkare och vuxna som solidariserar sig med skolstrejken anslutit sig, både i Stockholm och i en lång rad andra städer både i Sverige och utomlands. Skolstrejken – fridays for future – har fått stor uppmärksamhet både i svensk och i internationell press.
   Greta protesterar mot att politikerna inte gör vad som krävs för att hålla jordens medeltemperatur under 2 grader och därmed inte lever upp till innebörden av Parisavtalet. Den dag de gör det, kommer hon att avbryta sin strejk.         

I skogkanten/Vanaprashta har skrivit sitt sista bidrag
av Bertil Egerö


 
Staffan Lindberg har gått bort. Veckobladets läsare har under en tid kunnat ta del av hans analyser och reflektioner. Insiktsfulla, alltid intressanta.
   Staffan inledde sitt akademiska liv som antropolog, men flyttade snart över till sociologen. Tillsammans med kollegan Göran Djurfeldt bildade han en mycket aktiv forskningsmiljö kring fattigare länders utvecklings-problematik. 1968-händelserna skapade en djup klyfta inom sociologen, som ännu levde kvar när jag flyttade till Lund 1990. Staffan skapade ett utrymme för min verksamhet som samtidigt överbryggade klyftan. Ett skickligt drag som visade hans stora sociala kompetens.
 

Staffan när han presenterade sin bok förra året.
 

I ett av våra många samtal om vänsterpolitik gjorde Staffan klart att våldet i Sovjetunionen gjorde det helt omöjligt att gå med i VPK. Men hjärtat till vänster hade han, och forskningsinriktningen styrdes av ett djupt engagemang för de fattiga i ’utvecklingsländerna’. Han blev specialist på Indien, drev Sydasienbulletinen och skapade senare det viktiga forskarnätverket SASNET för att förstärka kontakterna mellan forskarmiljöerna i Sverige och Sydasien. Antologin Miraklet Indien och dess baksida (med Lars Eklund, 2018) blev hans sista bidrag.
   Vad som också gjorde Staffan så speciell var hans omtanke om sina doktorander. Alltid tillgänglig för teoretiska diskussioner hjälpte han dem i allt praktiskt. Med stor empati gav han sitt stöd till de som behövde.
   I Röda kapellet gladdes vi åt att Staffan erbjöd sig att tala i våra appellmöten på Mårtenstorget. I Veckobladet inledde han sitt deltagande som krönikör under rubriken I skogkanten/Vanaprashta*, där vi under december fick del av hans reflektioner från ett sista besök i sitt kära Indien.

* Vanaprastha “is part of the Vedic ashram system, which starts when a person hands over household responsibilities to the next generation, takes an advisory role, and gradually withdraws from the world.” Allt enligt Wikipedia.         

Noterat

Den i höstas genomkuppade budgeten fortsätter förstörelsen av den svenska skolan. Friskolekoncernernas vinstplundring fortsätter. Av experterna utdömda betyg från årskurs 4 införs. Lundakvintetten välkomnar nya friskolor. Svensk skola kommer att vara sämst i Norden fyra år till.

Positivt. Miljöpartiet och Lundakvintetten skrotar byggplanerna på åkrarna vid Fredenstorps begravningsplats.

Två bra miljöartiklar i Sydsvenskan under julhelgen: Shora Esmailian, Klimatförnekarnas tid är nu, 19/12, och Greta Thunberg har rätt att göra uppror, 9/1.         

Cyberförsvaret av Lucifer

Sveriges överbefälhavare berättade på Folk och Försvar i veckan att nu skulle det svenska försvaret moderniseras och få en ny inriktning genom att det ska tillföras 30 cybersoldater. Det är lätt att förstå ÖB:s entusiasm. Äntligen ska försvaret slippa att hålla på med spadar och lera för att inte tala om tunga lådor och dyngsura tält och i stället ägna sig åt skärmar och tangentbord och lite förfinat tankearbete.
   Men det kommer också att kräva förändringar.i rekrytering och utbildning. De bästa cybersoldaterna står nog att finna bland grabbarna med de klenaste musklerna och sämst kondition, inte sällan är de lite folkskygga med låg social kompetens. Redan att ställa upp dem på en kaserngård blir oöverstigligt och skulle någon få idén att bedriva lite formell exercis med truppen kommer det att bli en himla oreda där var och en går åt sitt håll. Traditionella militära önskemål om likformig klädsel, knäppta knappar etc är det inte att tänka på.
   Vad gäller själva verksamheten blir det viktigt att lämna generöst med utrymme åt soldaterna. Man får helt enkelt räkna med att soldaterna kommer att ägna betydande tid åt dataspel. Det får man se som ett sätt för soldaterna att bibehålla sitt kunnande.
   Det här kommer naturligtvis att beröra alla delar av försvaret, t.ex också hemvärnet. Jag har förstått att man har planerat en hel del utbildning, t.ex. i Basic som alla ska få lära sig. Hemvärnet kommer att utrustas med ABC80-datorer som lyckligtvis finns att tillgå i tillräcklig mängd. Vi tror också att det här kommer att vitalisera gamla garnisonsstäder som Eksjö och Hässleholm.

Rosa Luxemburg lever - Vänsterpartiet tar ansvar
av Gunnar Stensson

Endast internationell solidaritet och ett stopp för imperialismens vinstdrivna tillväxtekonomi kan rädda människans och jordens framtid. För dessa mål kämpade och dog Rosa Luxemburg. När bödlarna hämtade henne i hotellrummet satt hon och läste Goethes Faust.
   Den 15 januari, på 100-årsdagen för mordet på Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht, visade
20 000 demonstranter på Berlins gator att hennes tankar lever.
   Det visar också Nina Björks artikel Röda Rosas röst har inte tystnatsom finns att läsa i Sydsvenskan 15/1.
   Samma dag publicerade Aftonbladet norska Ellen Engelstads och Mimir Kristjanssons Från Rosa till gult. De pekar på Rosa Luxemburgs tro på massornas egna initiativ och gör en jämförelse med de gula västarnas uppror mot de växande klyftorna mellan fattiga och rika i Frankrike.
   Mordet på Rosa Luxemburg accepterades av den socialdemokratiska ledningen i Tyskland som 1919 anslöt sig till högern, precis som den hade gjort 1914. Därmed uppstod en motsättning mellan socialdemokrater och vänstersocialister som på 1930-talet ledde till att fronten mot nazismen splittrades.

På samma sidai Aftonbladet finns en artikel av Åsa Linderborg, V – enda partiet som tar ansvar för landet.
Jag citerar: ”Vänsterpartiet är just nu det enda partiet som tar ansvar för landet. De tackar nej till de högervridna excesser som Stefan Löfven och mittenpartierna kommit överens om. De säger nej till en politik som ökar de ekonomiska och sociala klyftorna, som ökar otryggheten på arbetsplatserna och som försvårar för vanligt folk. V är också det numera det enda partiet som tar ansvar för arbetsrätten, vilket ligger lika mycket i medelklassens intresse som alla andras.
   Kort sagt: V stoppar Socialdemokraterna – som från och med nu inte längre kan räknas som arbetarparti, som vänster eller röda eller ens moderna i någon enda mening – från att driva en klasspolitik som bär 1910-talets prägel."

Dramat
Jag satt och skrev av det där citatet vid åttatiden i onsdags morse. Ute var det mörkt. Jag hade värk i käken och blodsmak i munnen eftersom jag varit hos tandläkaren och dragit ut en visdomstand dagen innan.
   Under tiden satte Karin på tv:n. Talmansrundan inleddes. Stefan Löfven intervjuades. Han sa att han och Jonas Sjöstedt var eniga om mycket och hade nått en överenskommelse under natten, men överlät åt Jonas Sjöstedt att kungöra innehållet.
   I ett par timmar väntade alla på vad dagens huvudperson Jonas Sjöstedt skulle säga. Klockan elva gjorde han entré, sammanbiten och lugn, tung och intensiv. Han sa precis det som jag hade suttit och skrivit i morgonmörkret tidigare på dagen.
   Och han ställde krav. Han fastslog att Stefan Löfvens regering blir beroende av Vänsterpartiet. Och av LO och Hyresgäströrelsen och av folket.
   Så följde högerns och de borgerliga partiernas reaktioner. Ulf Kristersson log och väste av raseri. C och L var lurade. Ebba Busch Thor anklagade dem för förräderi. Annie Lööf och Jan Björklund förnekade att något över huvud taget hade hänt. Jimmy Åkesson slickade sig om munnen.
   Efter många timmar avslutades dramat formellt av riksdagens talman Andreas Norlén. Han redogjorde för vägen till regeringsbildningen och avslutade med att citera Karin Boye:
Visst finns det mål och mening med vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.
   Karin Boye tog sitt liv 1941 i förtvivlan över den historiska utvecklingen.

Men ännu är inte allt klart.  På fredag sker valet av regeringschef och på måndag kommer regeringsförklaringen. Om inte. ..
   Nyliberalerna, ledda av Mats Persson från Lund, är dogmatiskt troende marknadsfanatiker som väljer frihandel och avreglering framför demokrati och klimatpolitik, trogna sina apostlar Hayek och Milton Friedman. Deras sekt lever i allsköns välmåga, skyddad av partibeteckningen Liberalerna. Nu har de börjat röra på sig. Ska de i sista stund sätta käppar i hjulet och få vagnen att stjälpa? De har torsdagen på sig att konspirera.
   Medan politikerna larmar och gör sig till fortsätter klimatkatastrofen. En ny rapport om den smältande permafrosten presenterades i morse.

Regeringsturerna, kommentarer

Den senaste och troligen sista veckan av det svenska regeringsspelet har naturligtvis genererat många kommentarer på sociala medier. Ingen kan ta del av allt så jag som många andra söker sig till personer som man tidigare har delat åsikter med i många situationer, inte alla men många, genom åren. Jag återger tre sådana nedan.
   Det löste inte problemet med vad man skall tycka som synes. Det personliga ansvaret för detta finns kvar och det är ju bra. Och jag själv då? Tja jag tycker ungefär som Mats nedan. I min värld är inte huvudproblemet en högerregering utan valresultatet i höstas!
Göran Persson
Läs hela regeringsuppgörelsen »
 
 
Ja, detta var antagligen det mesta och bästa V kunde göra just nu. Framförallt visar det att V alltid står upp mot högern för rättvisa och ett bättre samhälle.
…………. 
Vänsterpartiet får nu beröm från facken och hyresgäströrelsen. De vet att de kan lite på V: Försöker Löfven attackera arbetsrätten eller införa marknadshyror, då åker han ut.
 
Vänsterpartiets besked är ett historiskt misstag. Chansen till inflytande har gått oss förbi. Vänsterpartiet släpper nu fram en sosseledd högerregering utan att få något för det. Muntliga löften om att Löfven ska kämpa för att gamla V-reformer som försvunnit ska komma tillbaka under mandatperioden är långt långt ifrån tillräckligt för ett parti som hade vågmästarroll.
   Hot om att väcka misstroendeförklaring som kräver fler riksdagsledamöter än vad Vänsterpartiet har är inget annat än tomma ord.
   Vi hade en vågmästarroll som vi gav bort gratis.


Klassamhället och partispelet
Tärningarna i partispelet om regeringsposterna är kastade, ridån går ner. Vad kan alla vi, utanför kapitalet och överheten, lära av det här? Först och främst att det svenska politiska systemet är i hög grad frikopplat från medborgarna och från klassamhället nedanför överklassen – med undantag för en månads valkampanj vart fjärde år.
   Medan de slutna förhandlingarna pågick mellan Löfven och de liberala ultrapartierna rådde ”största möjliga” cirkustystnad. Facket, hyresgästorganisationerna, radikala socialdemokrater, vänsterpartister med sympatisörer satt tyst och stilla, inväntandes vad det politiska systemet skulle erbjuda.
  - I december gjorde jag några trevare bland vänstersossar och annat progressivt folk, om man inte borde diskutera absoluta minimikrav för en acceptabel uppgörelse med de liberala extremisterna i svensk politik och sedan mobilisera för sådana krav. Ingen jag mötte hade något intresse, och ett försök att publicera ett utkast för diskussion ansågs dömt till ”inflytande noll”.
   Jag kan ha uttryckt mig klumpigt och sonderat fel personer. Hursomhelst, det avgörande är att ingen rörelse mobiliserades för att åtminstone förhindra att klassamhället ytterligare fördjupas. Det klassamhälle som redan har utraderat hela efterkrigstidens ekonomiska utjämning.
   Man kan diskutera och t o m beundra vissa partiledares spelskicklighet, Annie Lööfs förmåga att få igenom allt som ”centerns” ultras drömt om, utom statsminister-posten och månggifte; Löfvéns att både lova Björklund-Lööf att V inte ska få något inflytande och att ”garantera” Jonas Sjöstedt inflytande; och Jonas Sjöstedts retoriskt sprakande dimridåer.
   Det var också pinsamt att se hur hedervärda progressiva människor låta sig skrämmas av SD-spöket till att överge klasserna nedanför den övre medelklassen. SD är ett rasistiskt deportations- och destruktionsparti (riva fattiga förorter), men makten till det finns inte denna mandatperiod, och troligen aldrig. Den parlamentariska majoriteten för en human immigrationspolitik skulle rubbas inte om Kristersson skulle bli statsminister.
   De stora förlorarna är klassamhällets styvbarns-majoritet, löntagarna, hyresgästerna, prekariatet, dvs alla vi som inte tillhör kapitalet eller överheten.
   Politiska partier är en nödvändig del av ett demokratiskt politiskt system. Men klassamhällets fördömda har svikits av alla partier, och måste utveckla sina egna rörelser, som t ex Frankrikes Gula västar, för att bli hörda. 

Det ska byggas i Källby och Sankt Lars
av Gunnar Stensson

Lunds kommun har kallat till samtal om Källby och sydvästra Lund måndagarna den 21 och 28 januari klockan 17.30 till 20 inför fördjupningen av översiktsplanen. ”2O24 kommer pågatåg att stanna vid en ny station på Klostergården. Samtidigt kommer vi att komplettera med fler bostäder och annan bebyggelse i närområdet”, meddelar kommunen. I sommar ska det hållas ett formellt samråd kring planförslaget.
    Den nya stationen ska ligga där Nordanväg mynnar ut vid fyrspåren. I närområdet på Klostergårdssidan berörs bland annat det gröna stråket ner till Höje å och korpfotbollsplanerna som vi är angelägna att bevara.
    På västra sidan ligger Södra företagsområdet i vinkeln mellan Åkerlunds och Rausings väg och Maskinvägen. Södra företagsområdet ska öppnas för den nya stadsdelen Källby, som också ska omfatta det stora område som nu disponeras av reningsverket.
   Det handlar alltså nu i första hand om stationsområdet, en begränsad del av framtidens Källby. Att utvecklingen av den nya stadsdelen inleds i norr för att senare fortsätta söderut och västerut ger möjlighet till eftertanke vid utformningen av hela Källby.
   Södra företagsområdet blir tillgängligt tidigare än reningsverksområdet. Där kan stadsbebyggelsen inledas.
   Området kring reningsverket kan senare utvecklas till ett värdefullt natur- och rekreationsområde intill dammarna, som ska bevaras med sitt rika fågelliv. Det handlar om en utveckling på lång sikt.
   Åkerlunds och Rausings väg måste byggas ut i samband med uppförandet av en ny järnvägsbro för fyrspåren över Höje å. Det finns också sedan lång tid förslag att förlänga den med en bro över ån och åkrarna till väg 108. Det skulle innebära stora ingrepp i natur och åkermark och sannolikt bebyggelse på Staffanstorpssidan.
   Vi rapporterar om samtalen i kommande nummer av Veckobladet.
 

 

Sankt Lars
Vi som rör oss i Sankt Larsområdet har länge undrat vad som planeras i den väldiga avgrund som uppstått sedan den gamla restaurangen rivits. Nu finns en detaljplan som man kan ta del av och kommentera.
   Framför allt handlar det om ett stort flerbostadshus vid Sankt Lars väg, högre än kringliggande bebyggelse. Urbaniseringen av Sankt Lars-området fortsätter.
   Men också Sankt Lars väg berörs. Den ska breddas och förses med ännu en cykelbana. Bron över Höje å ska byggas om.
   Nya bostäder och breddad väg innebär att trafiken ökar. I själva verket är den redan intensiv, i synnerhet på för- och eftermiddagar. Sedan länge är en ny infart i Sankt Lars-området söderifrån planerad.
   Härom veckan förekom en uppgift i Sydsvenskan om att Hunnerupsgården med en stor areal, som sannolikt omfattar också Sankt Lars begravningsplats, sålts för 40 miljoner kronor. Vilka som var köpare och säljare framgick inte.

Regeringsturerna, ännu fler kommentarer



Den som orkar med fler kommentarer om hur vänsterpartiet borde agera i statsministeromröstningen kan ta det av Flammans ledar- krönikekommentarer här.
Läs utdrag från Flamman »

2018-12-13

Tack för i år, slut för i år

Så var det dags att avsluta 2018 års VB-årgång. En liten tillbakablick kan kanske vara på sin plats.
   När VB startades 1975 var Lund ganska unikt genom att vara en av de största städerna som saknade lokalt utgiven tidning. Ambitionen bakom VB-starten var att på sikt råda bot på detta. VB som tryckt tidning kulminerade 1980 med en prenumererad upplaga strax under 1100. Vid denna tid var gränsen för presstöd upplagemässigt satt till 2000. Man kan kanske säga att man kom halvvägs men inte längre. VB har inte kvar denna ambition och Lund är inte ett dugg unikt idag, det finns drösvis med städer utan lokalpress. Tryckt press är på väg att bli ett avslutat stadium överhuvudtaget, man kan kanske säga att VB följt om inte efter så före den trenden.

Det första val som hölls efter VB:s startande var 1976. Riksdagsvalet skrev man inte alls om, det var Lund som gällde för hela slanten. Om kommunvalet fanns det många artiklar, Vpk som då ägde VB var i uppgångsfas så det fanns mycket att bevaka. Tidningen var dessutom på denna tid rubricerad ”som organ för Vpk”, så vinklarna var ganska givna.
   Riksdagsvalet var dessutom ganska snabbt överståndet, man visste vem som vunnit redan dagen efter valet. Att borgarna vann var visserligen omvälvande men dock solklart. Om man jämför med tillståndet efter årets val där alla vann (enligt dom själva) men ingen förmår bilda en regering så måste man konstatera att politiken komplicerats något under åren som gått. Dessutom har bladet privatiserats sen dess så det är inte så noga med vinklarna. Kravet på ”vänstervridenhet” kvarstår dock oförändrat.

Det som också ändrats genom åren är att VB blivit gratistidning, fast bara på nätet. En sak som däremot inte ändrats är att varenda tecken som skrivits och redigerats i bladet har blivit till på ideell basis. Detta om något är häpnadsväckande och ovanligt.
   Ett enormt stort tack till alla de pennor och tangenter som bidragit! Ett lika stort tack till läsekretsen, vem ni nu är, kanske FRA vet men jag känner inte till er alla. Tack för ert intresse!
   Om ni är sugna så återkommer VB den 18 januari 2019 med sin 45:e årgång. Jag är sugen i alla fall! Men jag vill redan nu avisera att jag under våren kommer att inbjuda till en diskussion om VB:s framtid. Kanske når nuvarande modell till 50, men skall vi nå 100:e årgången så kommer det att krävas smärre förändringar och utveckling.
Med förhoppningar om goda helger!
Göran Persson (red)

En önskan om goda vilsamma helger!



Denna Jul- och nyårshälsning som ritats av Manne har används
många gånger genom åren, debuten var i nr 43 1978.
De konstnärliga kvalitérna gör att den fortfarande står sig trots att hammaren och skäran
inte står lika högt i kurs som de engång gjort.

Sonett om hemtjänsten av Karin S.



Sonett om hemtjänsten
Jag ligger i min säng med svullna tarmar
och väntar på en tydlig reaktion
och tiden går, snart börjar magen larma,
då kommer en fantastiskt god person,
som får igång min kropp, som väcker den
och släpper in den nya dagens fläktar,
varpå hon börjar fredagsstädningen,
som snart blir färdig utan att hon jäktar.
Och spisen blänker, golvet har hon torkat
Hon säger: ”Hej, nu är det dags att gå.
Jag kommer snart tillbaks, gör inget korkat,
emellan molnen lyser himlen blå.”
Jag sätter på mig nya rena kläder
och ute tycks det vara skapligt väder.         

Julkonsert: Lunds universitets brassbands i Helgeandkyrkan


 

Vi firar traditionell julkonsert med Lunds universitets brassband under ledning av Jörgen Flink. Välkomna att ta del av varma, härliga brassklanger som lindar in oss i julkänsla.
   Sångsolist: Christoffer Månsson
   Konferencierer: Emil Nordh & Carl-Johan "Pocket" Cederberg
Lördag 15 december, kl. 17:00–18:00

I samband med konserten kommer det att finnas en bössa till förmån för Musikhjälpen för de om vill stödja initiativet.
Här hittar ni vår bössa:           

Polskor och protester


 
Att göra ett musikprogram med folkmusik är kanske inte det som vänsterns medlemmar och sympatisörer förväntar sig av en blåsorkester "med hjärtat till vänster". Men folkmusiken, som på 1800-talet främst var allmogens och hantverkarnas musik och som ofta spreds på gehör, ser vi som folkets musik. Den folkmusiken finns kvar men nya former har uppstått och inte sällan som uttryck för eller emot samhällsförhållanden. På 70-talet influerades folkmusiken av jazz och pop och fiolerna kompletterades med nya instrumenttyper. Världsmusiken gjorde entré.

I dessa tider när högerextremister försöker lägga beslag på folkmusik och andra traditionsbärare och symboler i nationalismens namn vill vi protestera och markera att folkmusiken är internationell. Det finns ett underifrånperspektiv i den folkliga musiken.

Med hjälp av ett antal musikanter från Lunds spelmansgille bjuder Röda Kapellet på polskor och annan folkmusik från Skåne, Västerbotten, Latinamerika och Balkan. Kapellets dirigent Ludvig Nordgren har arrangerat modern folkmusik som t ex handlar om miljöfrågor och protest mot svensk vapenexport. Det blir en spännande kompott av gammal och ny folkmusik.

Välkomna kl 18 lördagen den 15 december till Magle Konserthus!
Röda Kapellet / Bengt Hall

PS Det finns några få platser kvar till efterföljande fest i samma lokaler som konserten. Om du vill vara med så ska du swisha 150 kronor till 0709-13 63 52.
Affisch »

Läs mer på facebook »

Miljöpartiet i Eslöv drar tillbaka budgetförslag

Pressmeddelande Dec 12, 2018
Under onsdagen drog Miljöpartiet i Eslöv tillbaka sin budgetmotion till kommunfullmäktige. Innehållet var tänkt som satir, men missuppfattades som partiets egna förslag.

Det var inför måndagens budgetdebatt i kommunfullmäktige i Eslöv som avdelningen lämnade in sin budgetmotion som innehåller ett antal uppseendeväckande förslag. Förslagen var tänkta som satir, vilket även borde ha framgått tydligt i den intervju som därefter gjordes med Lokaltidningen.
   – Jag beklagar det inträffade. Den budgetmotion som lämnades in stämmer varken överens med Miljöpartiets politik i stort eller partiets politik i Eslöv. Sarkasm är svårt i skrift och budgeten borde aldrig ha lämnats in. Vi har så klart dragit tillbaka den nu, säger Rickard Sallermo, gruppledare för Miljöpartiet i Eslöv.
   – Förslagen i budgeten är inte i linje med Miljöpartiets politik. Därför är det bra att Eslöv nu valt att dra tillbaka den, säger Fredrik Hanell, distriktsordförande i Miljöpartiet Skåne

Exempel på förslag i motionen: Förbjud jullov i skolan, hjälp kritiker av mångkultur att flytta från Eslöv – och tvinga alla män över 18 år att gå kurser i jämställdhet och allas lika värde vart tredje år.           

Noterat: Hyckleri utan gränser!

Sverige säljer krigsmateriel som kan användas i Jemenkriget

Samtidigt som Sverige är värd för fredssamtal om Jemenkriget har svenska Saab miljardleveranser av krigsmateriel på gång. Utrustningen kan användas för bombningarna som drabbat civilbefolkningen så hårt.
   Kriget i Jemen kallas det värsta kriget i världen just nu och har lett till en humanitär katastrof med miljoner svältande människor, inte minst barn.
   Den senaste tiden har Tyskland, Nederländerna, Danmark, Norge och Finland meddelat att man stoppar eller fryser vapenexporten till Saudiarabien och i vissa fall även Förenade Arabemiraten. Länderna gav sig in i kriget våren 2015.
    – Det är en katastrof som utspelar sig i Jemen, och vi måste stoppa den, sa utrikesminister Margot Wallström (S) när hon välkomnade de stridande parterna till FN:s fredsförhandlingar på Johannesbergs slott i Gottröra i veckan.
svt nyheter, 2018.12.09 

Nytt nummer av Politiken


Rubriker:
 • En färdtjänst att lita på med egen beställningscentral
 • Arriva vill sänka Pågatågspersonalens löner med 6000 kronor i månanden
 • Allt fler får avslag på ansökan om sjukpenning
 • Fritt sök leder till segeration - avskaffa fritt sök
 • Den svenska skolan allt mer ojämlik
 • Genomför kortare arbetsdag på tio vårdavdelningar om året i den skånska vården
 • Hanna Gunnarsson (V) tar plats i riksdagen         

Klostergården får nya bostäder och Sankt Lars urbaniseras av Gunnar Stensson

För ett år sedan brann gatuköket vid Stattenavägen öster om Klostergården (DJ burgare, senare KG burgare). Många saknar det.  Chansen till ett sent kvällsmål försvann.  Brandorsaken är ännu inte känd. Nu planerar LKF och HSB två bostadsprojekt. Bilparkeringen ersätts av ett underjordiskt garage. I början av 2000-talet ville Larry Andow, S, bygga ett stort hus där som en sorts entré till Klostergården som han tyckte var osynlig i all grönskan.
   I Sankt Lars planeras 80 nya bostäder och ett trygghetsboende där centralköket en gång stod. Under sommaren har vi med bävan sett den väldiga avgrund som uppstod i hjärtat av Sankt Lars när det revs. Det såg ut som kratern efter en kvartersbomb under andra världskriget. Man kunde bland annat skönja öppningar till tunnelsystemet under Sankt Lars. Det var en relativt ny byggnad; jag känner Klostergårdsbor som var med och byggde.
   Dessutom tillkommer ett gång- och cykelstråk längs Sankt Larsvägen. Det är välkommet eftersom trafiksituationen där är svår och farlig, särskilt vid rusningstid omkring klockan 8 och 16. Ungefär 2000 personer passerar då, i bilar, bussar eller på svajande cyklar. Nattetid är hela området ödsligt, vilket kan verka skrämmande.

Grand, soppkök och Röda Kapellet av Bengt Hall

Idag var jag för andra gången i mitt liv och åt mat på anrika Grand Hotell på Bantorget. En ytterst välsmakande räkmacka. När jag gick ut tog jag en almanacka 2019 med fina bilder från hotellets historia. För varje månad finns en bild och text från ett decennium. Januari med bild från 00-talet, februari från 10-talet osv. plus en sammanfattande text för respektive årtionde.
   För 1980-talet kan man läsa följande: ”Ännu en stor renovering. Nya arrendatorer när Grand slog upp dörrarna igen 1981 var Leif och Urban Paulsson. Under invigningen protesterade VPK utanför med att servera soppa från sitt ”folkkök” medan lunds kommunistiska blåsorkester spelade. 1998 då Leif Paulsson köpte hotellet spelade samma orkester under festligheterna istället inne på Grand men då under namnet Röda Kapellet.”
   Röda Kapellets insidesspelning ägde rum den 2 februari 1998 dvs för tjugo år sedan. Det var nytillträdde ägaren Leif Paulsson som köpt hotellet av Lunds kommun som bjöd de forna protestanterna på rödbetssoppa i den fina salongen. Det var första gången för mig på Grand. Soppköksspelningen sjutton år innan var en protest mot kommunens bidrag till överklassens hotell och det ”fina” folkets njutningar i den anrika restaurangen. Det beskrevs noggrant i Sydsvenskan påföljande dag.
 

 

Så nu är den f d kommunistiska blåsorkestern en kultorkester som fina Grand gärna stoltserar med. Alla är dessutom välkomna på lördag kl 18 till Magle Konserthus. Då bjuder Röda Kapellet på folkets musik under temat Polskor och protester tillsammans med tolv fiolspelare. Gammal och ny folkmusik, folkmusik från bland annat Västerbotten, Skåne och Balkan. Lite allsång blir det också. Kapellets traditionelle förstamajbleckslagare Bengt Olle Bengtsson presenterar och Ludvig Nordgren dirigerar.

I skogkanten/Vanaprashta: Miraklet Indien i ”verkligheten” av Staffan Lindberg


 

Nu är det verkligen höghusurbanisering, flotta flygplatser, motorvägar, lyxhotell och IT- som gäller. Vi är i Bangalore med ännu mer bilar (Maruthi Suzuzuki, Hyundai och Tata), lastbilar, bussar, motorcyklar, och kor (!) men inga cyklar. Och överallt brokiga skaror i alla åldrar och färger inbäddade i ljuvlig grönska. Det ”enda” som saknas är dofterna i denna 6-miljonersstad. Trögt som korngröt ringlar sig massorna. Det är för det mesta fortare att gå. Söndagarna var förr lugnast, nu prövar man senaste familjebilen med GPS och elektroniska gagdgets.
   Mottagandet på National Law School i Bengaluru är som vanligt översvallande varmt. Vi får en svit värdig en landshövding.

Konferensen handlar om offentlig politik och civilsamhället, kärnan i indisk och all demokrati, men också dess stötesten. Avståndet mellan byråkratin som ska genomföra och Konstitutionen med dess rättigheter och vanligt folk är enorm. Liksom i Sverige måste byråkratin ständigt ta nya kontakt med civilsamhället och dess aktivister om det överhuvudtaget ska skipas rättvisa. (I Sverige i Norrland har man nu infört avlönade ”spetspatienter” som ska tala om för personalen vad en personlig omvårdnad är!)
   Typiskt nog handlade uppsatserna mer om kasterna än om byråkratin, vem vill bekosta en kritisk granskning av sig själv?

Kastväsendet som ”avskaffades” i konstitutionen lever i högsta grad kvar. Regeln är att man måste gifta sig inom sin kast. Även högt utbildade utlandsindier åker hem för att gifta sig med en kvinna som föräldrarna valt. Kärnan är alltså familj och släkt. Stabila sociala roller med föreskrifter för hur man till exempel ska uppföra sig på bröllopsnatten. Familjerna håller ihop.
   Man trodde att kasterna skulle försvinna med industrialisering och modernisering. Men de bara finns kvar och spelar nya roller i samhällslivet.
   Det har inte hindrat urbanisering och modernisering, lika lite som familjesammanhållningen i väst.
   Det som har hänt är att hierarkierna mellan klass och kast håller på brytas ned. Högkastiga kan nu vara fattiga, före detta oberörbara, daliter, rika.

Lagstiftning och politik spelar roll. En lag mot diskriminering av lågkastiga från 1989 har påskyndat frigörelsen. Visst förekommer det våld och förtryck men det motarbetas av folklig mobilisering med stöd i denna lagstiftning.
   Demokrati är också ordet på allas läppar. I de just nu pågående delstatsvalen har Kongresspartiet vunnit över hinduhögern. Hoppet om demokrati spirar igen. Det inger hopp även för oss i väst. Ingenting är omöjligt.
   Tre dagar är nu fyllda av möten och upplevelser. Det är ett privilegium att få vara här.

Veckan i riksdagen: Budget, uppskjuten statsministeromröstning, Irak, Afghanistan och rökförbud av Hanna Gunnarsson


Bild från Hannas Facebook
 
Det är intensivt i riksdagen just nu. Idag på Luciadagen fick vi lyssna på ett fantastiskt fint luciatåg från Adolf Fredriks musikklasser, men sedan drog arbetet igång igen. Utskotten har extramöten för att få ihop sina budgetar i tid och helst undvika debatt på lördag. Nästa vecka är det budgetdebatt och votering varje dag i riksdagens kammare (vanligtvis är det bara debatt och votering tisdag-torsdag). Budgetprocessen är ju både försenad och mer komplicerad jämfört med ett vanligt år.

Igår, onsdag 12/12, vann M-KD-SD-budgeten över övergångsregeringens budget i riksdagens omröstning. Vänsterpartiet stödde övergångsregeringen. Inte för att vi tycker att den är fantastiskt bra utan för att vi tycker det är rimligt att Sverige har en övergångsbudget under tiden vi har en övergångsregering. En ny regering får sedan sätta sin prägel på den ekonomiska politiken. M-KD-SD-budgeten innebär nu ökade svårigheter att styra Sverige i ett redan svårt läge, och såklart stora nedskärningar orsakade av skattesänkningar för de rika. Se (eller läs) gärna Ulla Andersson (v) fantastiska budgetanförande på riksdagens hemsida (sök på Ullas namn så hittar ni det).

Som ni också säkert har sett i medierna har den andra statsministeromröstningen blivit uppskjuten tre gånger,

och ska nu genomföras imorgon (fredag 14/12). Då kommer Löfvens regeringsförslag, som är S+Mp, att ställas inför riksdagens kammare. De borgerliga partierna har meddelat att de inte kommer stödja detta utan aktivt rösta nej, vilket gör att även detta förslag kommer falla. Då har två av fyra möjliga omröstningar gjorts. Om det går så långt som till fyra nej-voteringar i riksdagen blir det automatiskt extra val. Vi är på alla sätt i en unik situation, något vi aldrig tidigare upplevt i svensk parlamentarisk historia. I sammanhanget är det lite lustigt (och såklart både fint och viktigt) att den svenska demokratin firar 100-årsjubileum på måndag 17/12.

Förra veckan debatterade jag och Yasmine Posio (v)-riksdagsledamot från Göteborg och ersät-tare i utrikesutskottet, Sveriges trupper i Irak och Afghani-stan. Riksdagen fattar beslut om dessa årligen och Vänster-partiet är emot insatsen i Afghanistan (som leds av NATO) och än så länge för insatsen i Irak (då den har FN-mandat), även om denna också bör avvecklas. Se eller läs våra anföranden på riksdagens hemsida (bläddra ner och klicka på våra namn i talarlistan): Irak och Afghanisation:

Den här veckan har riksdagen, förutom att fatta beslut om budgetramarna, också beslutat om ett utökat rökförbud även på uteserveringar, perronger och busshållplatser från och med 1 juli 2019, samt att det kommer krävas tillstånd för att sälja tobak (precis som det idag krävs för alkohol). Detta beslut har rapporterats en del i medierna, eftersom det ju kommer märkas för allmänheten i sommar. Antalet rökare är ju fortfarande många och de kommer nu behöva lämna både uteserveringar och perronger om de vill röka.
Hanna Gunnarsson (v)
Riksdagsledamot för valkretsen Skåne läns södra

Victory - segern över kapitalismen av Gunnar Stensson

Berättelsen om kolet i Labuan
På 1800-talet jagade det brittiska imperiet kol till sina fabriker och ångbåtar. En plats där det fanns både kol och en god hamn var den lilla ön Labuan utanför Borneos norra spets, nära den viktiga farleden till Indien och Kina. På 1840-talet skickades ett fartyg från Royal Navy dit. En löjtnant och en entreprenör upptäckte en kolfyndighet vid en bäck. Infödingarna stod i utkanten av djungeln och betraktade dem. Kolet hade legat där i hundratals miljoner år med all den energi som solen lagrat. Men nu skulle den fossila energin utvinnas och växthusgaserna fylla atmosfären. Liknande händelser utspelades hundratals gånger de närmaste 200 åren vid fredliga stränder jorden runt. Just nu samlas exploatörerna längs Grönlands stränder. Alla har samma förlopp. Först finns fossilenergin i marken. Sedan anländer någon som ser chansen till profit och makt.
   I Kongo hämtade koleldade ångbåtar svarta slavar till bomullsfälten i USA, bomullen skickades till Englands textilfabriker, arbetarnas bostäder förgiftades av kolrök. Ett kapitalistiskt världsimperium byggdes upp. Marschen mot en global klimatkatastrof hade startat.
   I The progress of this storm bygger Andreas Malm upp analysen av den globala uppvärmningen kring berättelsen om kolet i Labuan.

Samtidigt som jag läser boken utdelas ekonomipriset till Chicagoekonomen Nordhaus för att han i Milton Friedmans anda har konstruerat en neoklassisk (finare ord för nyliberal) modell för klimatekonomin. Utsläppen bör fortsätta tills kostnaden för skadorna blir större än nyttan av den fossila energin, påstår han. Skadorna i framtiden är mindre kostsamma än de i nuet och skadorna som drabbar fattiga värderas lägre än de som drabbar rika. Modellen garanterar de fattigas elände, de rikas profit – och fortsatt klimatkatastrof. Applåder vid prisutdelningen i Stockholms stadshus. Vi har lättare att acceptera jordens undergång än att kapitalismen avskaffas.

Boken handlar också om Antropocen – människans tidsålder - då vår civilisation framträder som en naturkraft med förmåga att förändra Jordsystemet.  Atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki framtvingade en omfattande debatt om vad denna makt innebär för vår syn på människan, på naturen, på fördelningen av egendom, på människans ansvar för livet på jorden och på planetens överlevnad. Andreas Malm går ur ett marxistiskt perspektiv igenom viktiga teorier och ståndpunkter i debatten.
   Med utgångspunkt från Naomi Kleins Det här förändrar allt konstaterar han hur fossilindustrins miljardärer förvränger och förfalskar synen på den globala uppvärmningen genom förnekanden, tankesmedjor, korrumperade forskare och makten över massmedia. Deras politiska företrädare i USA, Saudiarabien, Ryssland och Brasilien – ondskans axelmakter som Paul Krugman kallar dem – arbetar just nu för högtryck för att sabotera klimatmötet i Katowice.

Hur gick det då med kolet i Labuan? Det brittiska imperiet organiserade ett Eastern Archipelago Company för att organisera gruvdriften och exporten. Men det blev ett fiasko. Befolkningen vägrade att arbeta i gruvorna. Importerad arbetskraft från Indien och Kina gjorde också motstånd. I slutet av 1870-talet stängdes de. Arbetarnas och naturkrafternas motstånd besegrade den kapitalistiska fossilekonomin. Kolet ligger kvar i Labuan.
   Joseph Conrad, den store polskbrittiske författaren som är mest känd för Mörkrets Hjärta, romanen om Belgiens folkmord i Kongo, skrev också en roman med utgångspunkt från händelserna i Labuan. Romanens titel är Victory – Seger. Segern är folkets och naturkrafternas seger över kolonialism och kapitalistisk exploatering.
   Andreas Malm hoppas, liksom Naomi Klein och många andra, på en sådan seger i kampen mot den globala uppvärmningen.

Skattekverulanternas förening av Ulf Nymark

Då och då dimper det ner i vår brevlåda inbjudan till medlemskap i en förening som kallar sig ”Skattebetalarna”. I själva verket borde föreningen kalla sig ”Skattekverulanterna” för det är precis kverulans från höginkomsttagare som föreningen sysslar med.
   Nu i dagarna har en ny sådan inbjudan kommit. Och som vanligt fylld av vulgärpropaganda. Denna gång handlar det om en skatt som inte finns: nämligen något som föreningen kallar ”flyttskatt”. I brevet hävdas att ett hushåll som säljer sin villa för 3,9 miljoner kronor skulle betala en ”flyttskatt” på i genomsnitt 740 000 kronor.
 

 
Det finns ingen flyttskatt
För det första finns det ingen flyttskatt i Sverige. Ingen person bosatt i Sverige betalar ett öre i skatt för att byta bostad. Flyttskatt finns helt enkelt inte, varken för villaägare, bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster.
Vad Skattekverulanterna kallar flyttskatt är i själva verket beskattning av realisationsvinst på försäljning av småhus. Alltså en beskattning på den vinst som villaägaren gör vid försäljning av sitt hus. Skulle det inte uppstå någon vinst blir det heller ingen beskattning.

Vad är realisationsvinst?
Vad är då realisationsvinsten – hur räknas eventuellt vinst fram? Jo, så här ser det ut när Ville Villaägare säljer sitt hus:
   Hen utgår från försäljningssumman. Från den får Ville dra av vad hen en gång betalat för att köpa villan. Därefter får hen dra av för reparationer och underhåll samt eventuella kostnader för standardförbättringar (tillbyggnader, ny isolering etc) samt i förekommande fall mäklararvode.  På 22/30-delar av det belopp som nu räknats fram ska alltså Ville Villaägare nu betala realisationsvinst på 22 procent. Hen betalar ingen som helst skatt på själva flytten, hen betalar skatt på inkomst från försäljningen. Att betala skatt på inkomster är inget märkligt, i princip alla betalar skatt på inkomster, oavsett vilket inkomstslag det är.

Ett klipp på 3 miljoner
Enligt Skattekverulanterna har Ville Villaägare alltså betalat en ”flyttskatt”  på 740 000 kronor. Det innebär att hen gjort ett formidabelt storklipp på sin försälj-ning: vinsten utgör i runda slängar inte mindre än cirka 3 miljoner kronor, innan realisationsvinst-skatten är dragen.

Skattebetalarnas förening – ohämmad girighet
Sammanfattningsvis: det finns ingen som helst skatt förknippad med att en lundabo eller en i Sverige bosatt person flyttar. En villaägare som säljer sitt hus med vinst betalar en skatt på vinsten, men denna har ingenting med själva flytten att göra. Skatt på inkomster är huvudregeln i Sverige. Och i Ville Villaägares fall rör det sig dessutom om helt arbets-fria inkomster utan någon som helst insats från Villes egen sida. Det är svårbegripligt varför just Ville och andra villaägare skulle slippa skatt på inkomster, vilket är vad Skatte-kverulanternas förening förespråkar. Skattekverulanterna är dessvärre bara ett av den ohämmade girighetens många ansikten.

NOT: Denna text är en omarbetad version av en för några år sedan publicerad artikel. Då var det en annan skattekverulerande organisation, Villaägarnas Riksförbund, som propagerade mot den icke-existerande flyttskatten.

Boktips 1: Ensam, ung och skyddslös

Sabina Gusic, Ida Gunge, Johan Andersson, En viktig bok om omsorg. Metodhandbok i att stötta ensam-kommande unga. Region Skåne. Kunskapscentrum migration och hälsa.
Många möter i sina yrken ensamkommande unga, många engagerar sig frivilligt för dem och många kommer i kontakt med dem i vardagslivet. De ensamkommande har flytt krig och förföljelse, isolerats från sina hem och familjer, utsatts för våld och umbäranden under flykten, hamnat i samhällen som är främmande för dem och förstår inte språket. De saknar allt. Metodhandboken listar problemen – det är en tragisk och hemsk uppräkning – men visar också på sätt att försöka lösa dem. Den vill skapa samsyn och samverkan mellan oss vanliga människor som vill stötta de ensamkommande och de olika samhällsinstanser och professioner som arbetar för dem. Vi är många som behöver den.

Boktips 2

Ett tips på en läsvärd bok från Bertil Egerö: "Grävande journalist ser ut att ha lyckats demonstrera de processer som lett fram till den finansiella makt en superelit har i världen."
   Nedan följer två omdömen om boken.
 
I början av 1960-talet inleddes en finansiell revolution som genom kryphål skapade dagens paradis för de korrupta och de kriminella. I sin bok "Moneyland" visar Oliver Bullough hur penningtvätt i Estland, trafficking i Asien, skogsskövling på Borneo och stiftelser i Holland är delar i samma ekosystem.

Sannolikt har få läsare av denna artikel hört talas om Siegmund Warburg. Icke desto mindre har han mer än de flesta bidragit till att forma världen under efterkrigstiden. Detta och mycket annat blir läsaren av Oliver Bulloughs bok "Moneyland: Why thieves and crooks now rule the world & how to take it back" (Profile Books) varse. Som undertiteln indikerar handlar den om en global maktförskjutning där de stora vinnarna är aktörer av minst sagt tvivelaktig vandel.
   Bullough är frilansjournalist och författare som främst har rapporterat från forna Sovjetunionen. "Moneyland", hans tredje bok, utkom i höstas och har fått strålande recensioner i engelskspråkiga medier – nyligen utsåg The Sunday Times den till Business book of the year. Och för den som vill förstå världen bortom president Trumps twittrande och turerna i Svenska Akademien är "Moneyland" ett måste.
Gunnar Wiman: Ett smörgåsbord dukat för de smutsigt rika
 

 
“Moneyland” is an urgent exposé of the world of mega-wealth
How the footloose rich can eat and not get full

FROM the outside, 29 Harley Street looks like any other office block in central London. But it is an entry port to Moneyland, Oliver Bullough’s term for a virtual country populated by the mega-rich and their hangers-on. The building came to promi-nence when Ukrainian anti-corruption campaig-ners investigated Mezhyhirya, the once-secret retreat of Viktor Yanukovych, Ukraine’s disgraced former presi-dent. The ownership of the grotesquely luxurious palace passed through this respectable London address before ending up in anonymity in Liechtenstein.
The Economist

Boktips 3

Om man behöver ännu mer att läsa så kan jag rekommendera Bokbörsen där man kan hitta det mesta. Men trots det så fick nedanstående mig att höja på ögonbrynen!

Ett jultips från läsekretsen


Kanske inte rätt årgång?

Vore inte detta rykande aktuella inlägga av Falstaff fakir, ursprungligen publicerat 1894 i Söndagsnisses julnummer, ngt för årets sista nummer?
undrar Lotte M


 
Om ni visste allt hvad jag vet, så visste ni inte så litet. Nu skall jag tala om för er litet af hvad jag vet om julen, denna besynnerliga årstid, då hvarje omtänksam husfader sträfvar efter att ruinera sina fodringsägare genom inköp af presenter, värdiga Crœsus, och anställande af banketter och balletter. Men det skola vi nu inte röra vid, ty då skria köpmännen att jag trampar deras heligaste intressen under fötterna; och därför skall jag (tillsvidare!) blunda.    Men hvad jag däremot inte vill förtiga, är att de flesta människor - jag undantager endast verldens snedögdaste folkslag jämte en del andra - fira julen på ett eller annat sätt. Jag har två gånger varit på Nova Zemblas fjäll, och en gång långt nere i Ceylons mest brända dalar, och öfverallt har jag funnit folk, som firat julen
 

 
Det är så godt som uteslutande i December, som julen kan firas, emedan julgranarne endast då finnas att tillgå på torgen. Denna böndernas envishet att icke vilja inforsla högtidsträden vid någon annan tidpunkt af almanackan, har för alltid fastslagit julfirandet; och detta är ett nytt bevis på att det är bönderna, som regera Sverige åt svenskarne (med undantag af den, som skrifver denna sanning).
   Ty det är fullkompligt godvilligt jag gått in på att fira julen. Hvarje tvång skulle hafva återstudsat som pilen från Pyramiden.
   Den egentliga orsaken till julens firande är dock i grund och botten en liten bacill: Bacillus Julicus, F., hvilken fått ostördt utveckla sig bortåt ett par tusen år.
   Detta har jag upptäckt genom ett mycket stort mikroskåp, och det är första gången jag offentliggör denna min vetenskapliga upptäckt.


Så här ser bacillen ut
 
Ingen skulle kunna ana att denna, vid första pågloendet så täcka organism, kunde åstadkomma så stora och genomgripande verkningar, som den gör. Vid mina studier af densamma har jag iakttagit följande:
   Redan i slutet af Novembris börjar julbacillen att vakna till sig ur sin årsdvala. Den smyger sig då ut och uppsöker sitt offer, som det genast angriper. Till att börja med märker patienten ingenting, utan fortfar med sina dagliga och nattliga sysslor. Men snart nog göra bacillens verkningar sig förnimbara, och efter ett par dagars inkubation utbryter hos patienten en åkomma, som jag måste kalla julfebern, Februs julicus, F.
   Denna helsot yttrar sig alltid i en omisskänlig oro och brådska; patienten kan inte sitta stilla, han springer ut och in i butiker, köper utan att pruta (ett mycket svårt symptom!), förseglar små och stora paketer med lack (ett osvikligt tecken!), känner en sjuklig lusta att äta lutfisk, dricker gärna mörkt öl, skriker »god jul!» till höger och venster, och är fullständigt konfys i hufvudet. Febern når alltid sin höjdpunkt den 24 December på aftonen, då patienten känner sig synnerligen sällskapssjuk; flera patienter pläga då sluta sig samman kring ett stort bord, de skratta åt allting, dricka spirituosa och knäcka sönder nötter, äta förfärligt mycket, och slumra slutligen in i en dof sömn, ur hvilken de ofta rusa upp midt i natten, d.v.s. vid 6-tiden på morgonen, då de springa till ett stort, upplyst hus, hvarest de sjunga unisont åtskilliga sånger, och gå därpå något förslappade hem.
 


 
Härpå börjar förbättringen, långsamt men säkert. Men för att återhämta krafterna måste patienten äta och dricka förskräckligt mycket en tre veckors tid . Därpå börja i regeln en del råd och anmaningar att ställas till patienten, i form af s.k. räkningar, och dessa recept pläga lugna den sjuke rätt märkbart. Sedan han erhållit ett tjogtal dylika recept, är sjukdomen häfd, och endast en viss märkbar nervositet sitter kvar i kroppen ännu en tid.
   Detta är i korta drag julsjukans förlopp.
   Utgången är sällan dödlig; endast om patienten under rekonvalescentstadiet äter allt för mycket, dukar han under. Men detta är ett så sällsynt fall, att vi lugnt kunna inregistera julbacillen bland de oskadliga kräldjuren.

Falstaff fakir, ursprungligen publicerat 1894 i Söndagsnisses julnummer,

2018-12-06

Jullov på gång


 

Som sagt, nästa vecka så kommer årets sista nummer av VB. Det ser väl inte ut som det finns någon ny regering att kommentera men som tur är händer det en del annat som förtjänar en liten notering så skriv och läs på en vecka till.
red

Palestinsk Familjekväll


För att markera Balfourdeklarationens lOl:a års jubileum
En kväll för hela familjen!
Det kommer finnas:
Mat & Fika
Underhållning
Barnaktiviteter
Palestinsk Kultur
Lördagen den oS/12-2018, kl 16 - 20
Ibn Rushd Södra Fagerstagatan 1D, Malmö           

Doc Lounge Lund Season Finale!

11/12 Man Made
T Cooper / 2018 / USA / 93 min / English

For the men of Man Made, it's not about winning - it's about being seen.
   Man Made takes us into the heart of transgender male (FTM) culture, revealing unexpected truths about gender, masculinity, humanity and love. Four trans men (who like the film's director were born and raised female), take a variety of life paths toward stepping on stage at Trans FitCon, the only all-transgender bodybuilding competition in the world (held in Atlanta, GA). Man Made is a character-driven, intimate, and riveting verité-style competition film, but also a unique social justice narrative. It speaks to the ways in which we all choose to define and reshape ourselves, both figuratively and literally.
Door: 19.00 / Film: 20.00 / Concert with Junk River: 21.30
Price: 80 kr / Student&Senior: 60 kr
More info & tickets:
Trailer:

Polskor och protester


 
Att göra ett musikprogram med folkmusik är kanske inte det som vänsterns medlemmar och sympatisörer förväntar sig av en blåsorkester "med hjärtat till vänster". Men folkmusiken, som på 1800-talet främst var allmogens och hantverkarnas musik och som ofta spreds på gehör, ser vi som folkets musik. Den folkmusiken finns kvar men nya former har uppstått och inte sällan som uttryck för eller emot samhällsförhållanden. På 70-talet influerades folkmusiken av jazz och pop och fiolerna kompletterades med nya instrumenttyper. Världsmusiken gjorde entré.

I dessa tider när högerextremister försöker lägga beslag på folkmusik och andra traditionsbärare och symboler i nationalismens namn vill vi protestera och markera att folkmusiken är internationell. Det finns ett underifrånperspektiv i den folkliga musiken.

Med hjälp av ett antal musikanter från Lunds spelmansgille bjuder Röda Kapellet på polskor och annan folkmusik från Skåne, Västerbotten, Latinamerika och Balkan. Kapellets dirigent Ludvig Nordgren har arrangerat modern folkmusik som t ex handlar om miljöfrågor och protest mot svensk vapenexport. Det blir en spännande kompott av gammal och ny folkmusik.

Välkomna kl 18 lördagen den 15 december till Magle Konserthus!
Röda Kapellet / Bengt Hall

PS Det finns några få platser kvar till efterföljande fest i samma lokaler som konserten. Om du vill vara med så ska du swisha 150 kronor till 0709-13 63 52.
Affisch »

Läs mer på facebook »

Noterat

Världen styrs av marknadskrafter. 
Alan Greenspan, ordförande för USAs centralbank 1987-2006.

Ekonomisk frihet kan bli ett hot mot både sanning, demokrati och andra liberala värden, om den får växa fritt.
Per Molander, SDS 1/12

Vänsterpartiet är det största hotet mot de marknadskrafter som västerländsk politik till viss del har låtit överordna demokratin. 
Jenny Maria Nilsson, SDS 1/12

Enligt Rosling skulle allt ordna sig genom att människor fick högre levnadsstandard. Frågan var bara hur det skulle ske. Begränsade naturresurser äts upp av en alltför snabb befolkningstillväxt. Till det ska läggas de svårigheter som ett allt varmare klimat medför.
Inge Gerremo, SLU Global. SDS 1/12

Migrationspolitik.
Anna Kinberg Batra: Om man inte får vara vara i Sverige ska man avvisas.
Stefan Löfven: Om man får avslag måste man åka hem.
Frågan som kräver svar är: Exakt hur illa ska staten få behandla en människa för att uppnå era mål?
Ida Ölmedal, SDS 1/12

I skogkanten/Vanaprashta: Miraklet Indien - hur länge kan det fortsätta? av Staffan Lindberg


 
Medan pessimismen lägrar sig i Europa om en kommande lågkonjunktur, verkar den indiska elefanten klampa på som i snart 20 år. I år beräknas ekonomin växa med 7.5 procent. Till och med jordbruket växer med 3.9 procent!
   Jag förbereder min tredje Indienresa på två år. Nuförtiden har de indiska akademiska råd att betala utländska talare på konferenser både för resa och uppehåll. I december ska jag till en konferens om”Primordial Institutions and Public Policy”, främst fokuserat på hur relationen och dialogen mellan den offentliga politiken och kast-strukturerna.
   Ingen åldersdiskriminering här inte. Tvärtom. Ju äldre man är som forskare, ju längre erfarenhet har man. Jag har intervjuer med och information om två lågkaster från Sydöstra Indien över de senaste femtio åren. Där kan man se den modernisering och de framsteg som har skett i en av de mest utvecklade regionerna i landet.


Kontexten är intressant: Nu demonstrerar lantbrukarna mot låga priser och högskuldsättning och vill få bättre stödköpspriser på sina produkter och lånen i de statliga bankerna avskrivna. Detta gjorde de också för 40 år sedan, men då var de en majoritet av befolkning och omöjliga att subventioner.
   Nu är de kanske bara 20 procent av befolkningen i en starkt växande ekonomi och därför fullt möjliga att stödja. Anarkin i den oreglerade kapitalistiska jordbruksekonomin är nästan total, köpmän luras med dåliga och förorenade insatsvaror och penningutlånarna är tillbaka med skyhöga räntor. Skuldsatta bönder begår självmord, vilket är politiskt besvärande. Inte ett spår av kooperativ ekonomi längre, snarare total dominans av storföretag, som köper upp grödorna av alla småbrukarna.
   Men mycket av Indiens beprövade utvecklings- och välfärdspolitiken står nu spel. Jordreformerna har nått vägs ände och den lika arvsätten har lett till ett fragmenterat småjordbruk utan någon skalekonomi alls.
   Kvoteringen av de lägre kasterna till högre utbildning och jobb i den offentliga sektorn håller på att gå sönder när nu de rika och dominerande kasterna också vill ha kvoteringen. Om andelen kvoterade börjar närma sig 75 procent blir hela systemet ohanterligt för administrationen och förödande för begåvningsreserven. Hur ska då kvalitén på universiteten behållas?
   Detta är väldigt annorlunda frågor än jag ställde 1966, när jag kom till den lilla tempelstaden Chidambaram för att studera tamilspråket på Annamalai University. Vi får se vilka svar jag nu får.

BDS-rörelsen starkast i Sydafrika av Bertil Egerö

Mot den historiska bakgrunden av grym apartheidstat kan det tyckas självklart att den sydafrikanska statsledningen entydigt tar avstånd från Israels politik gentemot palestinierna. Likheterna är stora. Ändå har det krävts ett gediget arbete av civilsamhället för att få regeringen att inte bara uttala sig utan också agera.
   Nu har majoritetspartiet ANC beslutat att i regeringsställning arbeta för en total bojkott av israeliska varor, för fullt stöd till den globala BDS-rörelsen och för att varken ANC-ledare eller statstjänstemän reser till Israel. Med dess majoritet i parlamentet säkrad bör beslutet snart bli statlig politik.
   Den fredliga BDS-rörelsen är mycket stark även i USA, där den på olika sätt har angripits av sympatisörer till Israel, inte minst genom att attackeras för antisemitism. Vi har alla ansvar för att understryka skillnaden mellan den israeliska staten och dess kriminella politik mot palestinierna, och den judiska gemenskapen. Idag har Israel utvecklats till en formellt judisk stat. Sedan starten har politiken gentemot palestinierna drivits av ett enda mål: att göra hela det gamla Palestina till sitt land. Att ”ändamålet helgar medlen” styrt politiken är uppenbart för den som följt historien från 1948 till idag.
   I Sydafrika är det lätt att sjunga. Så verkar ha skett när ett viktigt dokument mellan palestinska Hamas och ANC undertecknades, se utdraget nedan.
 

Hamas politician, Mahmoud al-Zahar (L), signs a Memorandum of Understanding with Jackson Mthembu of the ANC Parliamentary Caucus in Johannesburg, South Africa [Afro-Palestine Newswire Service]
 

“The singing of a Memorandum of Understanding (MOU) between the parliamentary representatives of the Palestinian political party HAMAS and South Africa’s governing African National Congress has been hailed as a success for Palestine solidarity.
   Significantly, among others, the MOU between South Africa's majority party's parliamentary caucus and the Palestinians states that both the ANC and Hamas (represented by the CRPB) "will work towards the full boycott of all Israeli products and the support of the global Boycott, Divestment and Sanctions campaign (BDS) against Israel; and will ensure that ANC leaders and government officials do not visit Israel”
   In addition, the ANC will use "the oversight powers of parliament, [to] ensure that the resolution of the ANC Congress in December 2017, which called for the downgrade of the South African embassy in Tel Aviv to a liaison office, is implemented by the South African government."
   The MOU was signed by the ANC’s Chief Whip in Parliament, Jackson Mthembu, representing the ANC Parliamentary Caucus and Mahmoud Al-Zahaar, representing the Change and Reform Parliamentary Bloc (Hamas in Parliament).
   The parliamentary delegation from Hamas was in South Africa on a one week visit during which they held successful meetings with representatives from the ANC, SACP, COSATU, MRN and various others organisations with the view of strengthening South African and Palestinian relations.
   The human rights and Palestine solidarity organisation BDS South Africa commends the governing party for its consistent support of the Palestinian struggle and BDS movement. We specifically welcome the ANC caucus' affirmation that it will be overseeing the implementation of the downgrading of the SA Embassy in Israel to a liaison office. Earlier this year the SA Ambassador to Israel was recalled and has to date not been reinstated.”

Mänsklighetens avgörande årtionden av Gunnar Stensson

Det är uppenbart orimligt att i en spalt i lilla VB sammanfatta den omfattande globala debatten om klimatkrisen. Nödvändigt ändå. Lund förfogar över flera ledande jordsystemforskare. Två av dem är Alf Hornborg och Andreas Malm. De borde anlitas i det lokala samtalet. Om en vecka kommer jag försöka presentera Andreas Malms The progress of this storm. Nature and society in a warming world.
   Nu till sammanfattningen.
 

 
Klimatkatastrofen har en historia. Kol och olja bildades för hundratals miljoner år sedan och bäddades ner i planetens geologiska lager. Under drygt 200 år av kapitalistisk industrialisering grävdes de upp och förbrändes. Växthusgaser ackumulerades i atmosfären. Jordsystemets balans rubbades. I årtusenden kommer konsekvenserna att påverka allt liv på jorden. Den mänskliga kultur som eftersträvar ständig tillväxt har tagit makten över naturen. Nu gör naturen uppror.
   De senaste 70 åren har inneburit den mest genomgripande förändringen i förhållande till den naturliga världen i mänsklighetens historia.  I vår hänsynslösa försumlighet har vi förändrat klimatet, utrotat arter, förorenat haven, marken, luften.
   Vi är starka nog att rubba jordens utveckling men oförmögna att reglera oss själva.

Det kapitalistiska världssystem som skapades efter andra världskriget accelererade och blev mer extremt under det nya millenniets tillväxtdrivna teknikindustriella ideologi.
   Globaliseringen ökade världssamfundets ojämlika makt-, handels- och fördelningsbalans.


   Samtidigt som världens stater samlas i Katowice ser vi en frackingboom och nya former av fossilbränsleutvinning i Amerika, Europa, Australien och på andra håll.
   Kina håller på att ta över ledningen av världsekonomin och landets utsläpp är idag större än USA:s. Indien har påbörjat en liknande utveckling.
   Vi har redan passerat flera tipping points som triggar ohejdbara återkopplingsprocesser som den globala uppvärmningen, smältningen av arktiska isar och stigande havsnivåer.
   Nu har vi några decennier på oss för att bromsa uppvärmningen och dess konsekvenser. Detta är ett avgörande ögonblick utan motstycke i mänsklighetens tvåhundratusenåriga historia.

Vad kan vi göra för att sakta ner förändringarna? Vi – och särskilt vi som lever i de rika länder som orsakat klimatkatastrofen - har ett ansvar för våra barn och kommande generationer, för livet på jorden. Vi måste agera kollektivt i en global värld. På alla nivåer. I överstatliga organisationer, nationellt, i städer och företag. Och inte minst som individer.
   Den destruktiva nyliberala världsordningen gör motstånd. På alla nivåer. Nyss var E20-länderna, som bland sig räknar några av mänsklighetens hänsynslösaste fiender, samlade i Buenos Aires. De klimatförnekande Sverigedemokraternas inflytande i Sverige växer i samverkan med Kristdemokrater och Moderater. Lokalt styr de i kommuner som Staffanstorp.

Mäktigare än politikerna är de globala plutokrater som förfogar över kapital och massmedia.
De finansierar institut och stiftelser som sprider förvirring och tvivel. De engagerar intellektuella som är beredda att beskriva världen ur deras perspektiv som till exempel Johan Norberg Den 4 december skrev han:
   ”Den avgörande frågan för planeten är därför vilken teknik dagens fattiga använder för att bli rika. De gröna innovationerna kommer, liksom alla tidigare från fria människor i kapitalistiska länder.”
   Ett orimligt påstående som främjar såväl miljardärerna som Sverigedemokraterna. (AB 4/12)
   Svenskt Näringsliv och Timbro är nyliberala kapitalistiska stiftelser med stort inflytande. En av Timbros skribenter är Mattias Svensson, som flera gånger företrätt klimatförnekande åsikter. Härom dagen prövade han i stället en passiv och resignerad attityd som troligen tilltalar många egocentriska cyniker:
   ”Om jag exempelvis fick välja på att leva mina återstående decennier i en grön planekonomi eller i ett hyggligt fritt och demokratiskt samhälle på en allt varmare planet med försurade världshav, så skulle jag välja det sistnämnda.”
   Efter oss – syndafloden.

Lysande kommentar!

2018-11-29

Klimatmanifestation fredag 30/11 i Lund

Stortorget – framför Rådhuset kl 12.00 – 13.00

Fredagen den 30/11 kl. 12-13 håller Fridays for Future, Fossil Free Lund, Fältbiologerna och Naturskydds-föreningen en gemensam manifestation utanför Rådhuset på Stortorget i Lund för att kräva handling i klimatfrågan.
   Tillsammans med manifestationer i över sjuttio andra svenska kommuner - samt även utomlands - hoppas vi skicka ett tydligt budskap till beslutsfattare inför FN:s klimattoppmöte i Katowice i Polen.
Läs mer på Facebook »

Lund lyser


 

En kväll för medmänsklighet, antirasism, närhet och engagemang.
Plats: Lundagård Paradisgatan 2, Lund
Fredag 30 november 16:00 - 20:00
   Marschallinstallation i Lundagård och ljuskedja längs med Lilla Fiskaregatan ska påminna om alla människors lika rätt denna kväll som historiskt präglats av mörker.
Marschallerna tänds kl. 16
   Ljuskedjan startar kl. 17.00. Kom till Lilla Fiskaregatan och ta en fackla, det finns flera fackelstationer längs med gågatan.
   Ljuskedjan avslutas vid Domkyrkan med tal av domkyrkokaplanen Lena Sjöstrand.