Elevernas kunskapsnivå har de senaste tio åren sjunkit snabbare i
Sverige än i något annat OECD-land. Den sjunker för de högpresterande
eleverna. Den sjunker för de lågpresterande eleverna. Samtidigt ökar
klyftan mellan hög- och lågpresterande.
Det konstaterar Beatriz Pont och professor Graham Donaldsson från
OECD:s utbildningsdirektorat. De är uppriktigt förvånade över de
svenska skolornas förfall och påpekar vilka missförhållanden som ligger
bakom raset.
Orsaker:
• Den svenska skolan hör till de minst likvärdiga i OECD.
• De ekonomiska resurserna fördelas orättvist.
• Styrningen av skolan fungerar inte.
• Byråkratiseringen är förlamande.
• Lärarnas ställning har försvagats: de har blivit beroende av
skolbolag, kommunpolitiker, skolpeng, föräldrar och elever. De är
underbetalda och underutbildade. Få söker sig till läraryrket. Många
lämnar det.
Nödvändiga reformer:
• Det fria skolvalet i sin nuvarande form måste bort.
• De vinstdrivande skolkoncernerna måste bort.
• Kommunernas makt över skolan måste ersättas med en övergripande statlig styrning.
• Lärarnas ställning måste stärkas genom bättre utbildning, högre lön och reformerna ovan.
Regeringskrisen överskuggar OECD:s kritik av den svenska skolan. Den nämndes inte ens i dagens Sydsvenska (3/12).
Man kan man se skolans förfall som en spegelbild av den svenska
demokratins förfall. Vinstgirighet i stället för helhetssyn,
marknadsstyrning i stället för demokratisk styrning, vidgade klyftor
mellan stark och svag, mellan rik och fattig och utbredd
främlingsfientlighet.
Man kan också konstatera att bara vänsterblocket är berett att
genomföra de djupgående reformer av svensk skola som OECD efterlyser.
Allianspartierna fortsätter den gamla katastrofpolitiken med skolkoncerner, vinstuttag och ojämlika resurser.
OECD:s kritik kanske skyms av regeringskrisen, men det är ingen
risk att den blir förbisedd i ett längre perspektiv. Den fullständiga
OECD-rapporten kommer att presenteras i april, när extravalet är
genomfört och regeringen och den nya riksdagen är på plats.