Helgeandskyrkan
1 sept kl 17
Siegward Ledel, orgel
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2012-08-30
Mr Bean är folkpartist
När komiska egenskaper i undantagsfall dyker
upp hos folkpartister är de ju oftast helt omedvetna – som i fallet Carl
B Hamilton, politikens svar på Mr Bean.
Per T Ohlsson 26/8
Per T Ohlsson 26/8
Och som i fallet Tove Klette,
kommunalpolitikens svar på Grevinnan i Grevinnan och betjänten. Men vem
är betjänten? Mats Helmfrid?
Red.s anmärkning
Red.s anmärkning
Järnvägar! av Gunnar Stensson
2020 ska de fyra spåren från Malmö till Lund, nej till Höör, vara
färdiga! Och 2012 ska bygget börja! Äntligen rörelse! I fyrsprång.
Gunnar Sandin myser, på sitt stillsamma sätt.
Jag står under järnvägsbron över Höje å klockan åtta den 30 augusti. Åskan dånar, regnet smattrar, åvattnet forsar.
Är det dånet från pålningsmaskinernas som kommer jorden att skaka, som för 160 år sedan? Klingar rallarnas släggor mot rälsens stål? Nej, det är ett öresundståg.
Regnet avtar. Jag går längs Åkerlunds och Rausings väg mot Klostergården. Här ska den nya hållplatsen ligga. En blixt skär sönder molnsäcken. Slagregn överröstar åskan.
Så stal regeringen den bästa delen av S- och MP-politiken. Triumferande lutar de sig ut ur fönstret i det bortilande tåget, Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Göran Hägglund och Annie, get your gun, Lööf. Enade de stå, söndrade de falla. De två sistnämnda måste få huvudet över spärren för att inte hela gänget ska falla.
Jag står under järnvägsbron över Höje å klockan åtta den 30 augusti. Åskan dånar, regnet smattrar, åvattnet forsar.
Är det dånet från pålningsmaskinernas som kommer jorden att skaka, som för 160 år sedan? Klingar rallarnas släggor mot rälsens stål? Nej, det är ett öresundståg.
Regnet avtar. Jag går längs Åkerlunds och Rausings väg mot Klostergården. Här ska den nya hållplatsen ligga. En blixt skär sönder molnsäcken. Slagregn överröstar åskan.
Så stal regeringen den bästa delen av S- och MP-politiken. Triumferande lutar de sig ut ur fönstret i det bortilande tåget, Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Göran Hägglund och Annie, get your gun, Lööf. Enade de stå, söndrade de falla. De två sistnämnda måste få huvudet över spärren för att inte hela gänget ska falla.
Neddragningen av vårdplatser dödar
Indragningarna av vårdplatser på sjukhusen kan ha bidragit till fem
dödsfall under 2011, läste jag i Sydsvenskan 28/11. Det är uppenbart
att patientsäkerheten äventyrats.
En av mina nära vänner skulle just genomgå en komplicerad hjärtoperation. Självfallet var – och är - jag mycket oroad och upprörd.
Mer resurser måste tillföras sjukvården.
Girighet har två sidor. Den ena är strävan efter maximal privat vinning, oavsett om det går ut över andra. Den är vanligast på marknaden. Den andra är snålheten. Lägsta möjliga skatt, oavsett om man måste betala med människoliv. Den är vanligast i politiken.
De girigaste medborgarna är de rikaste. Det är deras politiska organisationer som hårdast driver lågskattepolitiken.
Gunnar Stensson
Saima Jönsson Fahoum, V, påpekar:
Sverige har faktiskt lägst antal slutenvårdsplatser av alla OECD-länder och Skåne har bland de allra lägsta i Sverige.
Och nu sparar man in på fler platser. Smärtgränsen är nådd och därför ser det ut som det gör nu.
De här besparingarna är fullkomligt orimliga. Man kan inte handskas så här med vården, det går inte längre.
Det är tragiskt både för patienterna och de anställda. Ekonomerna har fått fullständig makt över vården. Innan var det klinikcheferna. Men det här är förödande.
SDS 29/8
En av mina nära vänner skulle just genomgå en komplicerad hjärtoperation. Självfallet var – och är - jag mycket oroad och upprörd.
Mer resurser måste tillföras sjukvården.
Girighet har två sidor. Den ena är strävan efter maximal privat vinning, oavsett om det går ut över andra. Den är vanligast på marknaden. Den andra är snålheten. Lägsta möjliga skatt, oavsett om man måste betala med människoliv. Den är vanligast i politiken.
De girigaste medborgarna är de rikaste. Det är deras politiska organisationer som hårdast driver lågskattepolitiken.
Gunnar Stensson
Saima Jönsson Fahoum, V, påpekar:
Sverige har faktiskt lägst antal slutenvårdsplatser av alla OECD-länder och Skåne har bland de allra lägsta i Sverige.
Och nu sparar man in på fler platser. Smärtgränsen är nådd och därför ser det ut som det gör nu.
De här besparingarna är fullkomligt orimliga. Man kan inte handskas så här med vården, det går inte längre.
Det är tragiskt både för patienterna och de anställda. Ekonomerna har fått fullständig makt över vården. Innan var det klinikcheferna. Men det här är förödande.
SDS 29/8
Till minnet av Gunnar – en kommentar av Ulf Nymark
I det sista numret av VB före sommaruppehållet, dvs nr 20/2012,
berättade Sten H att en bibliografi över Gunnar Sandins skriftställeri
ska sammanställas. Detta är verkligen en kulturell insats av högsta
rang!
Som ett smakprov återger Sten av Gunnar år 1975 författad sångtext, ”Det är praktiskt med teori”, en text som Gunnar skrev under signaturen ”Melvin”. Texten skulle sjungas på melodin ”Vaxholm Ettan”.
Flammangänget
Det kan finnas anledning att komplettera Stens artikel med lite bakgrundsinformation till Gunnars sångtext. Det var ingalunda enbart ett ”Semestervykort från skärgården” som lovprisade nyttan av teori i största allmänhet. Texten är i själva verket ett inlägg i de vid den här tiden häftigt böljande inre partistriderna i Vpk. Striden stod å ena sidan mellan den moskvatrogna s k Flammanlinjen, dvs den falang som senare, år 1977, bröt sig ur Vpk och bildade Arbetarpartiet Kommunisterna; å den andra sidan de medlemmar i Vpk som i större eller mindre utsträckning ville göra upp med bindningarna till Sovjetunionen och dess satelliter.
Malvin Enoksen
Flammangänget var starkt i Vpks skånedistrikt och kontrollerade av och till distriktsstyrelsen. En ledande personlighet inom denna falang var Malvin Enoksen, som av och till var ombudsman eller motsvarande i partidistriktet. Malvin försummade aldrig ett tillfälle att angripa ”akademikerna” i Lund, dvs partiorganisationen i Lunds majoritet, som bestod av förnyare och partilinjelojala. Malvin, liksom Flammangänget i stort, ansåg att man i Lund sysslade enbart med teori och inte med praktisk politik.
Texten ”Det är praktiskt med teori” är alltså en direkt polemik mot Malvin Enoksen och hans anhängare. Detta förklarar också Gunnars val av signatur, ”Melvin”.
Stasiagent?
Tilläggas kan att Gunnar så sent som i oktober 2011 hade anledning att i VB återkomma till nämnde Malvin Enoksen. Gunnar refererar där (VB nr 33/2011) ett möte i Smålands Gille i Lund. Vid det aktuella mötet diskuterades Smålands nations vänstersväng på 70-talet. I denna diskussion framkom uppgifter från Anna Alsmark (som bland annat arbetat på Författarcentrum Syd och tidigare redaktör för Lundagård) att Malvins son, Lars Magnus Enoksen, vid ett tillfälle för henne avslöjat att Lars Magnus far, Malvin Enoksen, varit Stasiagent. Jag kan förstås inte garantera att Alsmarks uppgift stämmer. Vad jag vet är att många av oss dåvarande Vpk-are som i Skåne var med och bekämpade Flammangänget närde starka misstankar om vem som egentligen var Malvins uppdragsgivare.
Som ett smakprov återger Sten av Gunnar år 1975 författad sångtext, ”Det är praktiskt med teori”, en text som Gunnar skrev under signaturen ”Melvin”. Texten skulle sjungas på melodin ”Vaxholm Ettan”.
Flammangänget
Det kan finnas anledning att komplettera Stens artikel med lite bakgrundsinformation till Gunnars sångtext. Det var ingalunda enbart ett ”Semestervykort från skärgården” som lovprisade nyttan av teori i största allmänhet. Texten är i själva verket ett inlägg i de vid den här tiden häftigt böljande inre partistriderna i Vpk. Striden stod å ena sidan mellan den moskvatrogna s k Flammanlinjen, dvs den falang som senare, år 1977, bröt sig ur Vpk och bildade Arbetarpartiet Kommunisterna; å den andra sidan de medlemmar i Vpk som i större eller mindre utsträckning ville göra upp med bindningarna till Sovjetunionen och dess satelliter.
Malvin Enoksen
Flammangänget var starkt i Vpks skånedistrikt och kontrollerade av och till distriktsstyrelsen. En ledande personlighet inom denna falang var Malvin Enoksen, som av och till var ombudsman eller motsvarande i partidistriktet. Malvin försummade aldrig ett tillfälle att angripa ”akademikerna” i Lund, dvs partiorganisationen i Lunds majoritet, som bestod av förnyare och partilinjelojala. Malvin, liksom Flammangänget i stort, ansåg att man i Lund sysslade enbart med teori och inte med praktisk politik.
Texten ”Det är praktiskt med teori” är alltså en direkt polemik mot Malvin Enoksen och hans anhängare. Detta förklarar också Gunnars val av signatur, ”Melvin”.
Stasiagent?
Tilläggas kan att Gunnar så sent som i oktober 2011 hade anledning att i VB återkomma till nämnde Malvin Enoksen. Gunnar refererar där (VB nr 33/2011) ett möte i Smålands Gille i Lund. Vid det aktuella mötet diskuterades Smålands nations vänstersväng på 70-talet. I denna diskussion framkom uppgifter från Anna Alsmark (som bland annat arbetat på Författarcentrum Syd och tidigare redaktör för Lundagård) att Malvins son, Lars Magnus Enoksen, vid ett tillfälle för henne avslöjat att Lars Magnus far, Malvin Enoksen, varit Stasiagent. Jag kan förstås inte garantera att Alsmarks uppgift stämmer. Vad jag vet är att många av oss dåvarande Vpk-are som i Skåne var med och bekämpade Flammangänget närde starka misstankar om vem som egentligen var Malvins uppdragsgivare.
Bondpojkarna festar av Gunnar Stensson
I sin yrkesutövning påminner de mer om kommissarie Clouseau än om James
Bond när de nattetid med höjda automatvapen stormar privata hem och
beordrar de skrikande barnen att lägga sig på golvet. För att dagen
efter tvingas inse att de stormat fel lägenhet. Vi kan skratta. Det gör
inte de drabbade.
Men våra agenter kan i alla fall festa, som James Bond. Kasino, galamiddag, storbandsorkester, komiker, tusen inbjudna agenter med rätt att döda i en festlokal vid Nackastrandsmässan - det hela organiserat under täcknamnet ”Åland” och inspirerat av grönsaken Albert R Broccoli med möteskonsult Blick, med blick för profit, som festfixare.
5,3 miljoner fördes upp på representationskontot och de listiga agenterna försökte få tillbaka 973 688 kronor i momsavdrag, nästan 1000 kronor per agent.
Beslutet fattades av dåvarande general- direktör Anders Danielsson, som nu avancerat till posten som generaldirektör för Migrationsverket.
PS. Nu ska 10 procent av pojkarna bort. I fortsättningen får de leka med plastvapen.
Men våra agenter kan i alla fall festa, som James Bond. Kasino, galamiddag, storbandsorkester, komiker, tusen inbjudna agenter med rätt att döda i en festlokal vid Nackastrandsmässan - det hela organiserat under täcknamnet ”Åland” och inspirerat av grönsaken Albert R Broccoli med möteskonsult Blick, med blick för profit, som festfixare.
5,3 miljoner fördes upp på representationskontot och de listiga agenterna försökte få tillbaka 973 688 kronor i momsavdrag, nästan 1000 kronor per agent.
Beslutet fattades av dåvarande general- direktör Anders Danielsson, som nu avancerat till posten som generaldirektör för Migrationsverket.
PS. Nu ska 10 procent av pojkarna bort. I fortsättningen får de leka med plastvapen.
S stöder super-JAS - men är svarslöst när det gäller privat profit i skola och vård av Gunnar Stensson
26 augusti höll Löven sitt sommartal.
Huvudpunkten var löftet att avskaffa företagarnas ansvar för
löntagarnas andra sjukvecka. Kanske bra för arbetsgivarna och jobben,
men knappast vad löntagarna efterfrågar.
Samma dag publicerade Sifo en opinionsmätning som visar att S minskat med 3,5 procent. V hade ökat med 1,6, tycker jag mig minnas.
Senare samma dag intervjuades Löven i Agenda. Beträffande privat vinning i vård och skola kom inget besked, trots att många S-väljare kräver ett stopp för den destruktiva girigheten.
Så kom regeringsbeslutet om storsatsningen på super-JAS. Det militärindustriella komplexet slog till med full kraft för att säkra sin ställning minst 30 år framåt.
Samma dag publicerade Sifo en opinionsmätning som visar att S minskat med 3,5 procent. V hade ökat med 1,6, tycker jag mig minnas.
Senare samma dag intervjuades Löven i Agenda. Beträffande privat vinning i vård och skola kom inget besked, trots att många S-väljare kräver ett stopp för den destruktiva girigheten.
Så kom regeringsbeslutet om storsatsningen på super-JAS. Det militärindustriella komplexet slog till med full kraft för att säkra sin ställning minst 30 år framåt.
S ställde upp på JAS-affären direkt. Så småningom fick man kalla fötter och krävde mer information om ekonomin. Ett så ödesdigert utspel som detta ställde Juholt aldrig upp på.
Kanske kan S knipa några borgerliga röster. Men väljarströmmarna till V och MP blir stridare.
I Jonas Sjöstedt har V en kompetent ledare som både kan hantera det politiska spelet och kanske förhindra det katastrofala beslutet att utveckla super-JAS. Frågan lär återkomma.
Liksom Katrina drabbar Isaac främst fattiga, svarta människor av Gunnar Stensson
”Collateral damage.
Social ojämlikhet i en global tidsålder” är en samling essayer av
Zygmunt Bauman som nyligen utgavs på Daidalos förlag. Översättning
Annika Ruth Persson.
”När en elektrisk krets blir överbelastad är säkringen det första som går sönder”, skriver Bauman. ” ”Den energi som kan utvinnas ur kretsen kan aldrig bli större än säkringens motståndskraft.”
På samma sätt är ett samhälle aldrig starkare än sina svagaste medlemmar. Ojämlikhet är ett samhällshot.
Idag sveper Isaac in över New Orleans. Det är exakt samma dag i slutet av augusti som när Katrina gjorde det för sju år sedan. Bauman använder Katrina som exempel på hur naturkatastrofer drabbar ”ojämlikt”. Han citerar New York Times korrespondent David Gonzales:
”Under dagarna som gått sedan bostadsområden och småstäder längs Golfkusten sveptes bort av vind och vatten, har man märkt en tilltagande medvetenhet om att ras och klass är de outtalade skiljemärkena för vem som hann undan och vem som blev kvar... Den federala politiken har gjort några av USA:s fattigaste städer ytterst sårbara.”
Bauman citerar också Martin Espada, professor i engelska vid University of Massachusetts: ”Vi vill gärna tänka oss att naturkatastrofer är opartiska, på något vis slumpmässiga. Ändå har det alltid varit så: fattiga människor lever farligt. Det är vad det betyder att vara fattig. Det är farligt att vara fattig. Det är farligt att vara svart. Det är farligt att vara latino.”
Lower Ninth Ward i New Orleans jämnades med marken av flodvågen. Där var 98 procent av invånarna svarta och mer än en tredjedel levde i fattigdom. De stod längst ner på prioriteringslistan hos de myndigheter som ansvarade för människors säkerhet. Sannolikheten för att man ska bli ett ”oavsiktligt offer” för en naturkatastrof, hur blind den än må vara, är en av de mest framträdande dimensionerna av social ojämlikhet.
Som Joseph E Stiglitz påpekar: ”USA uppvisar störst ojämlikhet bland världens utvecklade länder.” I Tampa, Florida, inte långt från New Orleans. samlas denna vecka det republikanska parti som består av världens rikaste, mäktigaste, mest egoistiska och fördomsfulla jämlikhetsfiender för att övertyga okunniga väljare och planera ett maktövertagande så de kan göra den amerikanska ojämlikheten än mer allmän och brutal.
Andra uppsatser i Baumans essay-samling har titlar som ”Konsumism och moral” och ”Ondskans naturhistoria”. Boken är en praktisk handbok för den som vill upptäcka ojämlikhet och bekämpa dess konsekvenser.
Social ojämlikhet i en global tidsålder” är en samling essayer av
Zygmunt Bauman som nyligen utgavs på Daidalos förlag. Översättning
Annika Ruth Persson.”När en elektrisk krets blir överbelastad är säkringen det första som går sönder”, skriver Bauman. ” ”Den energi som kan utvinnas ur kretsen kan aldrig bli större än säkringens motståndskraft.”
På samma sätt är ett samhälle aldrig starkare än sina svagaste medlemmar. Ojämlikhet är ett samhällshot.
Idag sveper Isaac in över New Orleans. Det är exakt samma dag i slutet av augusti som när Katrina gjorde det för sju år sedan. Bauman använder Katrina som exempel på hur naturkatastrofer drabbar ”ojämlikt”. Han citerar New York Times korrespondent David Gonzales:
”Under dagarna som gått sedan bostadsområden och småstäder längs Golfkusten sveptes bort av vind och vatten, har man märkt en tilltagande medvetenhet om att ras och klass är de outtalade skiljemärkena för vem som hann undan och vem som blev kvar... Den federala politiken har gjort några av USA:s fattigaste städer ytterst sårbara.”
Bauman citerar också Martin Espada, professor i engelska vid University of Massachusetts: ”Vi vill gärna tänka oss att naturkatastrofer är opartiska, på något vis slumpmässiga. Ändå har det alltid varit så: fattiga människor lever farligt. Det är vad det betyder att vara fattig. Det är farligt att vara fattig. Det är farligt att vara svart. Det är farligt att vara latino.”
Lower Ninth Ward i New Orleans jämnades med marken av flodvågen. Där var 98 procent av invånarna svarta och mer än en tredjedel levde i fattigdom. De stod längst ner på prioriteringslistan hos de myndigheter som ansvarade för människors säkerhet. Sannolikheten för att man ska bli ett ”oavsiktligt offer” för en naturkatastrof, hur blind den än må vara, är en av de mest framträdande dimensionerna av social ojämlikhet.
Som Joseph E Stiglitz påpekar: ”USA uppvisar störst ojämlikhet bland världens utvecklade länder.” I Tampa, Florida, inte långt från New Orleans. samlas denna vecka det republikanska parti som består av världens rikaste, mäktigaste, mest egoistiska och fördomsfulla jämlikhetsfiender för att övertyga okunniga väljare och planera ett maktövertagande så de kan göra den amerikanska ojämlikheten än mer allmän och brutal.
Andra uppsatser i Baumans essay-samling har titlar som ”Konsumism och moral” och ”Ondskans naturhistoria”. Boken är en praktisk handbok för den som vill upptäcka ojämlikhet och bekämpa dess konsekvenser.
Borgerlig skolpolitik skadar demokratin
av Gunnar Stensson
En av fyra unga tycker att demokrati är dåligt. Det har vi vetat sedan i
juni, då World Value Survey publicerade en undersökning av
värderingarna hos ungdomar mellan 18 och 29 år. Studien kommenterades
med stor oro i bl a DN, som konstaterade att en försämring skett på
kort tid och att det var katastrofalt för demokratin.
För sex år sedan tyckte bara 6 procent av ungdomarna att demokrati är dåligt. Nu gör 23 procent det.
För sex år sedan ville 15 procent att Sverige skulle styras av en stark man. Nu är det 30 procent. Varför?
Forskarna gick igenom en rad möjliga orsaker: arbetslöshet, etniskt ursprung, religiös övertygelse, kön, inkomst – nej, där fanns inte svaret.
Orsaken var skolsegregationen! Emma Leijnse citerar Staffan i Lindberg, docent i statsvetenskap i Göteborgs universitet, i artikeln ”En av fyra tycker att demokrati är dåligt” (SDS 28/8). Staffan Lindberg påpekade:
”Förr fanns ett starkt budskap om att alla är lika mycket värda och alla har samma rätt till utbildning. Men idag bygger marknadslogiken på att skolorna är olika. Det finns barn som känner att de går i fel skola och känner att de är körda från början...
Det är politikerna som har skapat ett system som bygger på att de och deras kompisar slås ut. Så vad spelar demokrati då för roll för dem?”
Förr låg grundskolor och gymnasier där eleverna bodde. De hade samma kvalitet och utvärderades med ett gemensamt betygssystem. Vi var stolta över våra egna skolor. Ibland organiserades fotbollsmatcher och andra tävlingar där skolorna möttes.
Så upphävdes närhetsprincipen. För att göra det fria valet möjligt gjordes skolorna olika. Den ena specialiserade sig på nagelskulptur och den andra på sminkning. Skolpengen infördes och skolorna tävlade om eleverna genom att sätta höga betyg utan täckning. Eleverna pendlade om varandra på järnväg, bussar och i privatbilar, som ofta äventyrade säkerheten vid skolorna genom att köra för fort. Det hela motiverades med valfrihet och betecknades som demokrati.
Så varför skulle inte eleverna betacka sig för demokrati?
PS. Vi konstaterar att ett flertal tidningar presenterat samma fakta och gjort liknande bedömningar som vi. Men VBs röst får inte saknas i denna mäktigt dånande kör.
För sex år sedan tyckte bara 6 procent av ungdomarna att demokrati är dåligt. Nu gör 23 procent det.
För sex år sedan ville 15 procent att Sverige skulle styras av en stark man. Nu är det 30 procent. Varför?
Forskarna gick igenom en rad möjliga orsaker: arbetslöshet, etniskt ursprung, religiös övertygelse, kön, inkomst – nej, där fanns inte svaret.
Orsaken var skolsegregationen! Emma Leijnse citerar Staffan i Lindberg, docent i statsvetenskap i Göteborgs universitet, i artikeln ”En av fyra tycker att demokrati är dåligt” (SDS 28/8). Staffan Lindberg påpekade:
”Förr fanns ett starkt budskap om att alla är lika mycket värda och alla har samma rätt till utbildning. Men idag bygger marknadslogiken på att skolorna är olika. Det finns barn som känner att de går i fel skola och känner att de är körda från början...
Det är politikerna som har skapat ett system som bygger på att de och deras kompisar slås ut. Så vad spelar demokrati då för roll för dem?”
Förr låg grundskolor och gymnasier där eleverna bodde. De hade samma kvalitet och utvärderades med ett gemensamt betygssystem. Vi var stolta över våra egna skolor. Ibland organiserades fotbollsmatcher och andra tävlingar där skolorna möttes.
Så upphävdes närhetsprincipen. För att göra det fria valet möjligt gjordes skolorna olika. Den ena specialiserade sig på nagelskulptur och den andra på sminkning. Skolpengen infördes och skolorna tävlade om eleverna genom att sätta höga betyg utan täckning. Eleverna pendlade om varandra på järnväg, bussar och i privatbilar, som ofta äventyrade säkerheten vid skolorna genom att köra för fort. Det hela motiverades med valfrihet och betecknades som demokrati.
Så varför skulle inte eleverna betacka sig för demokrati?
PS. Vi konstaterar att ett flertal tidningar presenterat samma fakta och gjort liknande bedömningar som vi. Men VBs röst får inte saknas i denna mäktigt dånande kör.
Sockerbruksområdet: Herr Arnes penningar kontra demokratin av Ulf Nymark
Den nya stadsdelen Sockerbruksområdet
väster om järnvägen och söder om Kung Oskars väg är under uppbyggnad.
Stadsdelen ska rymma bostäder, olika slags arbetsplatser, butiker,
skola, rekreation och idrott. Ett framträdande inslag i stadsdelen blir
Kristallen, den nya förvaltningsbyggnaden för Lunds kommun. Den
bärande stadsbyggnadsidén för området fastslogs under politisk
enhällighet i ett planprogram år 2005: ”…stenstaden /ska/ ta språnget
över järnvägen och att även på den västra sidan bygga stad i klassisk
mening, med dess variation i form och innehåll. Stadskärnan kan utvidgas
… Stenstadens täthet, skala och varierande utbud ska eftersträvas.”
Enhälligt antagen plan
De olika detaljplanerna som finns för området har hittills följt denna stadsbyggnadsidé. Så även detaljplanen för Postterminalen 4, det område som ligger norr om det planerade torget. Söder om torget byggs Kristallen, som blir en s k profilbyggnad i stadsdelen. Denna detaljplan antogs 2009 i fullständig politisk enighet. Planen följde mönstret från de andra delarna av området: inga hus fick byggas högre än 7-8 våningar, stadsdelen skulle ändå få den högsta tätheten i kommun. Byggföretaget Wihlborgs som då ägde marken ville bygga ett 16-våningshus, men fick backa och nöja sig med samma höjd som gällde för stadsdelen i övrigt, alltså högst 8 våningar.
Paulsson vill bygga dubbelt så högt
Efter att planen antagits hände det sig att den österrikiske byggmästaren Arne Paulsson, med gällande detaljplan som grund, köpt det aktuella kvarteret från Wihlborgs. Paulsson gillar inte den beslutade och gällande detaljplan. Han vill bygga en skyskrapa på 15 våningar vid torget. Kristallen skall ”matchas av en byggnad med hög klass och dignitet”, säjer han. Och det är möjligt inom ramen för gällande plan, enligt Paulssons uppfattning. En begäran om planändring har nu Paulsson framfört i en skrivelse till Byggnadsnämnden (BN).
Enhälligt antagen plan
De olika detaljplanerna som finns för området har hittills följt denna stadsbyggnadsidé. Så även detaljplanen för Postterminalen 4, det område som ligger norr om det planerade torget. Söder om torget byggs Kristallen, som blir en s k profilbyggnad i stadsdelen. Denna detaljplan antogs 2009 i fullständig politisk enighet. Planen följde mönstret från de andra delarna av området: inga hus fick byggas högre än 7-8 våningar, stadsdelen skulle ändå få den högsta tätheten i kommun. Byggföretaget Wihlborgs som då ägde marken ville bygga ett 16-våningshus, men fick backa och nöja sig med samma höjd som gällde för stadsdelen i övrigt, alltså högst 8 våningar.
Paulsson vill bygga dubbelt så högt
Efter att planen antagits hände det sig att den österrikiske byggmästaren Arne Paulsson, med gällande detaljplan som grund, köpt det aktuella kvarteret från Wihlborgs. Paulsson gillar inte den beslutade och gällande detaljplan. Han vill bygga en skyskrapa på 15 våningar vid torget. Kristallen skall ”matchas av en byggnad med hög klass och dignitet”, säjer han. Och det är möjligt inom ramen för gällande plan, enligt Paulssons uppfattning. En begäran om planändring har nu Paulsson framfört i en skrivelse till Byggnadsnämnden (BN).
Volymskisser på Brotorget enligt gällande detaljplan, respektive enligt Paulssons förslag. Brotorgets skala förrycks med en byggnad i femton våningar i kvarter 5. Modellbild: SBK. Modell av Paulssons förslag till bebyggelse är framtagen av SYDARK/Konstruera.
Hur högt är ett 15-våningshus?
För att få en uppfattning om hur hög en byggnad med 15 våningar är kan man jämföra med den färgskiftande skyskrapan på Ideonområdet. Den är bara tre våningar högre än Paulssonskrapan. Vi kan också bege oss till grannstaden Malmö och titta på skyskrapan vid Värnhemstorgets sydöstra sida (huset där Coop Extra nu huserar i bottenplanet). Paulssons skrapa skulle bli betydligt högre. Och när vi ändå står på Värnhemstorget och studerar hushöjd kan vi ju samtidigt fundera över vilka extra värden som Värnhemsskrapan - jämfört med en lägre och med omgivande bebyggelse mera samspelt huskropp - skänker åt torget som mötesplats.
Förryckt skala
Skrivelsen från Paulsson var uppe till behandling vid BN-sammanträdet i förra veckan. Stadsbyggnadskontoret (SBK) hade i en väl underbyggd skrivelse presenterat en rad argument för att nämnden inte skulle bifalla byggmästarens begäran.
Mycket kortfattat kan SBK:s argument sammanfattas som följer:
SBK vill stå fast vid gällande plan därför att en skyskrapa enligt Paulssons önskemål
– förrycker stadsdelens skala och motverkar den samlade stadsgestaltningen i området
– försämrar genom skuggning boendekvaliteten i kringliggande kvarter
– förvärrar bullerproblemen från järnvägen
– ökar inte torgets attraktivitet
Borgarna och socialdemokraterna säjer ja
Att ett och annat borgerligt parti skulle gå Paulsson till mötes var väl väntat. Lite förvånande var det ändå att samtliga borgerliga partier röstade för Paulsson. Mycket förvånande var det att socialdemokraterna också stödde Paulsson. Emot gick DV (som inte har rösträtt), V och MP.
Varför gjorde vi det? Är det inte bra att det blir fler bostäder (vilket är vad Paulsson antyder att han vill bygga)? Jovisst, det behövs mer bostäder och allra helst i kollektivtrafiknära lägen. Men man ska notera att gällande plan medger både bostäder och kontor och det kommer säkert en ny plan också att göra. Så hur mycket av skyskrapan som blir bostäder och hur stor del som blir kontor kan ingen mer än Paulsson veta i förväg. Dessutom vet vi att Paulsson inte bygger bostäder för vem som helst. Det är svindyra bostadsrätter som gäller, och det är kanske inte den upplåtelseform som de flesta i bostadskön ropar efter. Dessa omständigheter, tillsammans med en rakt igenom övertygande argumentation från SBK är mer än tillräckligt för att gå emot Paulssons begäran.
Vem styr stadsplaneringen?
BN-majoritetens beslut är sålunda djupt olyckligt. En skyskrapa enligt Paulssons beställning trasar sönder stadsbilden och stadsbyggnadsidén. Men frågan rymmer självklart också en annan och ännu allvarligare aspekt: Hur är det möjligt att fem partier, tillsammans representerande en stor majoritet i BN och i Kommunfullmäktige utan någon som helst tvekan och synbarligen utan att skämmas, är beredd att riva upp en plan som det tidigare rått fullständig politisk enighet om att den varit en bra plan. Med ett klubbslag har planen plötsligt blivit dålig. Visst, beslutet togs formellt sett helt i demokratisk ordning. Ingen ska dock tro att de fem partierna samtidigt och samstämt skulle ha fått en uppenbarelse om att planen, tvärtemot vad de tidigare tyckt, var dålig om det inte varit för att byggmästare Paulsson nu kommit in med sin begäran. Så frågan är: vem styr egentligen stadsplaneringen i Lunds kommun? Dessvärre finns det mycket som tyder på att det i varje fall inte är de demokratiskt valda företrädarna för lundaborna som gör det.
Herr Arnes penningar
Det är, tror i varje fall jag, just detta förhållande som Paulsson vill manifestera genom sitt skyskrapebygge. Det handlar inte om att som han själv skriver, ”matcha” kommunens förvaltningsbyggnad Kristallen på andra sidan torget, det handlar om att överflygla, ja att förminska och helst, bildligt talat, krossa den byggnad som befolkas av förtroendevalda och deras tjänstemän. Därmed manifesteras konkret att det inte är demokratin som har makten. Det är själva verket herr Arnes penningar som styr och ställer til syvende og sidst. Det är detta herr Arnes skyskrapa ska symbolisera.
NOT: Vad händer framöver? Beslutet i BN är endast ett uppdrag till SBK att utarbeta detaljplaneförslag. Detta ska i vanlig ordning ut på samråd, sedan bearbetas och ställas ut innan det är dags för antagande. Fram till antagandefasen är det en lång väg, antagligen en mycket lång väg, eftersom överklaganden av planen är att vänta. Det finns alltså gott om tid för lundaborna att protestera mot Paulssons skrapa. Och vill det sig väl kommer staten, i form av Länsstyrelsen, att stoppa detaljplanen eftersom Paulssons skrapa får svårt att klara gränsvärdena för buller.
SBK vill stå fast vid gällande plan därför att en skyskrapa enligt Paulssons önskemål
– förrycker stadsdelens skala och motverkar den samlade stadsgestaltningen i området
– försämrar genom skuggning boendekvaliteten i kringliggande kvarter
– förvärrar bullerproblemen från järnvägen
– ökar inte torgets attraktivitet
Borgarna och socialdemokraterna säjer ja
Att ett och annat borgerligt parti skulle gå Paulsson till mötes var väl väntat. Lite förvånande var det ändå att samtliga borgerliga partier röstade för Paulsson. Mycket förvånande var det att socialdemokraterna också stödde Paulsson. Emot gick DV (som inte har rösträtt), V och MP.
Varför gjorde vi det? Är det inte bra att det blir fler bostäder (vilket är vad Paulsson antyder att han vill bygga)? Jovisst, det behövs mer bostäder och allra helst i kollektivtrafiknära lägen. Men man ska notera att gällande plan medger både bostäder och kontor och det kommer säkert en ny plan också att göra. Så hur mycket av skyskrapan som blir bostäder och hur stor del som blir kontor kan ingen mer än Paulsson veta i förväg. Dessutom vet vi att Paulsson inte bygger bostäder för vem som helst. Det är svindyra bostadsrätter som gäller, och det är kanske inte den upplåtelseform som de flesta i bostadskön ropar efter. Dessa omständigheter, tillsammans med en rakt igenom övertygande argumentation från SBK är mer än tillräckligt för att gå emot Paulssons begäran.
Vem styr stadsplaneringen?
BN-majoritetens beslut är sålunda djupt olyckligt. En skyskrapa enligt Paulssons beställning trasar sönder stadsbilden och stadsbyggnadsidén. Men frågan rymmer självklart också en annan och ännu allvarligare aspekt: Hur är det möjligt att fem partier, tillsammans representerande en stor majoritet i BN och i Kommunfullmäktige utan någon som helst tvekan och synbarligen utan att skämmas, är beredd att riva upp en plan som det tidigare rått fullständig politisk enighet om att den varit en bra plan. Med ett klubbslag har planen plötsligt blivit dålig. Visst, beslutet togs formellt sett helt i demokratisk ordning. Ingen ska dock tro att de fem partierna samtidigt och samstämt skulle ha fått en uppenbarelse om att planen, tvärtemot vad de tidigare tyckt, var dålig om det inte varit för att byggmästare Paulsson nu kommit in med sin begäran. Så frågan är: vem styr egentligen stadsplaneringen i Lunds kommun? Dessvärre finns det mycket som tyder på att det i varje fall inte är de demokratiskt valda företrädarna för lundaborna som gör det.
Herr Arnes penningar
Det är, tror i varje fall jag, just detta förhållande som Paulsson vill manifestera genom sitt skyskrapebygge. Det handlar inte om att som han själv skriver, ”matcha” kommunens förvaltningsbyggnad Kristallen på andra sidan torget, det handlar om att överflygla, ja att förminska och helst, bildligt talat, krossa den byggnad som befolkas av förtroendevalda och deras tjänstemän. Därmed manifesteras konkret att det inte är demokratin som har makten. Det är själva verket herr Arnes penningar som styr och ställer til syvende og sidst. Det är detta herr Arnes skyskrapa ska symbolisera.
NOT: Vad händer framöver? Beslutet i BN är endast ett uppdrag till SBK att utarbeta detaljplaneförslag. Detta ska i vanlig ordning ut på samråd, sedan bearbetas och ställas ut innan det är dags för antagande. Fram till antagandefasen är det en lång väg, antagligen en mycket lång väg, eftersom överklaganden av planen är att vänta. Det finns alltså gott om tid för lundaborna att protestera mot Paulssons skrapa. Och vill det sig väl kommer staten, i form av Länsstyrelsen, att stoppa detaljplanen eftersom Paulssons skrapa får svårt att klara gränsvärdena för buller.
Kulturtips
Filmvisning - Beat Street
Beat Street är en amerikansk dramafilm från 1984 om New York City's Hip Hop kultur under det tidiga 1980-talet. På Palladium 1 september kl 18:00. Läs mer »
Beat Street är en amerikansk dramafilm från 1984 om New York City's Hip Hop kultur under det tidiga 1980-talet. På Palladium 1 september kl 18:00. Läs mer »
Kryddvandring i Rosengård
Hur smakar sumak? Till vad används zaatar? Hur många smaker finns i kafta? Följ med Kryddor från Rosengård på en kryddprovning i Malmös Rosengård. Besök grönskande koloniträdgårdar och träffa boende som odlar. Gör en resa runt om i världen - mitt i Malmö. Sön 02 sep kl. 14:00
Läs mer »
Hur smakar sumak? Till vad används zaatar? Hur många smaker finns i kafta? Följ med Kryddor från Rosengård på en kryddprovning i Malmös Rosengård. Besök grönskande koloniträdgårdar och träffa boende som odlar. Gör en resa runt om i världen - mitt i Malmö. Sön 02 sep kl. 14:00
Läs mer »
Vilda Malmö - Trädguidning i Kungsparken
Guidad tur bland träden i Kungsparken med Vilda Malmö 3, 27 maj och 2 september.
Sön 02 sep kl. 11:00 Läs mer »
Guidad tur bland träden i Kungsparken med Vilda Malmö 3, 27 maj och 2 september.
Sön 02 sep kl. 11:00 Läs mer »
MACK 4/9 Shazia Mirza, Ron Josol & Yoshi Obayashi
Stand-up på Ribban 4 september kl 20:00.
Läs mer »
Stand-up på Ribban 4 september kl 20:00.
Läs mer »
Matkaravan
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Tis 04 sep kl. 16:00 Läs mer »
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Tis 04 sep kl. 16:00 Läs mer »
Andrea Valeri & Casper Esmann
Australiens gitarrbyggargeni, Matons Europastjärnor och framtidens hopp Andrea Valeri & Casper Esmann kommer till oss för att framföra en unik Sverigespelning. På Moriska Paviljongen 5 september kl 19:00.
Läs mer »
Australiens gitarrbyggargeni, Matons Europastjärnor och framtidens hopp Andrea Valeri & Casper Esmann kommer till oss för att framföra en unik Sverigespelning. På Moriska Paviljongen 5 september kl 19:00.
Läs mer »
NEXT THING - Urban Connection on Tour
Urban Connection är festivalen där Sveriges hiphop-elit samlas varje år och den urbana danskulturen tar plats på scenen på Dansens Hus i Stockholm. Nu kommer för första gången delar av festivalen till Malmö. Dansstationen på Palladium 5 september kl 19:30. Läs mer »
Urban Connection är festivalen där Sveriges hiphop-elit samlas varje år och den urbana danskulturen tar plats på scenen på Dansens Hus i Stockholm. Nu kommer för första gången delar av festivalen till Malmö. Dansstationen på Palladium 5 september kl 19:30. Läs mer »
Hela kulturcentralens program »
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)