Friday for Future alla fredagar

Under Coronapandemin så strejkar vi främst #digital, #flattenthecurve, #climatestrikeonline.
Håll utkik på hemsidan och i gruppen efter ev andra aktiviteter på fredagen. Några personer finns vid lunchtid på plats på Stortorget under behörigt avstånd till varandra.

Foto: Pressbild från nätverket Klimatsverige 

Sko-strejk för en klimatsmart omstart
lördag den 30 maj

Lördag den 30 maj arrangeras sko-strejker för klimatet på minst 22 platser i Sverige. Gräsrotsinitiativet kommer från SaturdaysForFuture, Klimataktion och lokala FridaysForFuture-föreningar i Leksand, Malmö, Ekerö, Lund, Höör (29/5), Kristianstad, Uppsala (29/5), Lysekil och Årsta. Sko-strejken vill att stimulans- och stödpaketen i coronapandemins kölvatten ska, med omsorg om människor och miljö, vara klimatsmarta och bidra till ett hållbart och tryggt samhälle. 
 - I varje kris finns en möjlighet att skapa ett bättre samhälle. I en tid när människor inte får samlas i stora grupper blir sko-strejken ett sätt att påminna politiker om alla människor som de senaste åren engagerat sig för en snabb omställning för att lyckas med Parisavtalet, säger Pia Björstrand, talesperson för Klimataktion.
Läs mer om aktionen »

Folkmusikens dag – utomhus!

Välkommen till en dag i folkmusikens tecken!
Kulturen i Lund söndag 24maj k 13 - 17
Varje år arrangerar vi denna dag i samarbete med Lunds Spelmansgille och Folkuniversitetet. Det blir folkdans och musik på olika ställen i friluftsmuseet/parken. Hela evenemanget hålls alltså utomhus!
   Ingen förbokning, ingår i entréavgiften. Fri entré för alla som bär folkdräkt och/eller har med instrument!
   Entréavgifter: Vuxen 130 kr, pensionär 100 kr, student 65 kr. Fri entré för besökare 0–18 år samt Kulturens medlemmar. 

Aktion för spänger över Höje å

Det lär pågå hemliga förberedelser för att öppna gränsen mellan Lund och Flackarp genom att bygga spänger över Höje å, både i den täta vegetationen vid Källbymölla och i snåren väster om byggverksamheten vid järnvägsbron.
   Förråd av plankor och stolpar samlas i hemliga upplag. Spett, spadar, spik, hammare och släggor anskaffas. Rekognosering för att finna de bästa platserna pågår. Avsikten är att slå till någon av de ljusa majnätterna och snabbt genomföra en samtidig aktion på båda ställena.
   Vilken natt det blir är hemligt så länge ingen kan knäcka kodmeddelandena på Facebook.

När? Hur många? Var?

S och V sviker solidariteten med Europas folk av Gunnar Stensson

Motsvarande 5000 miljarder kronor ska lånas upp gemensamt av EU och ges till de svårast drabbade områdena i Spanien, Italien och Grekland, föreslog Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron i måndags kväll.
    ”Extraordinära omständigheter kräver extraordinära åtgärder”, fastslog Angela Merkel.
   Hela EU hotas om inte de rika länderna visar mer solidaritet med de länder som drabbats hårdast av corona-pandemin, framhöll Macron.
   Spanien och Italien, liksom EU-kommissionen, EU-facken och Europeiska centralbanken stöder förslaget, men det måste godkännas av EU:s samtliga medlemsländer för att gå igenom.
   Sverige väntas säga nej tillsammans med de länder som ingår i ”snålalliansen”: Österrike, Danmark, Nederländerna och alltså Sverige.
   Nej, säger Stefan Löfven.
    ”Varje tanke på gemensam upplåning måste avvisas”, säger Jonas Sjöstedt.

”Inte en krona till coronan” är rubriken på en artikel av Petter Larsson som riktar skarp kritik mot regeringens och Vänsterpartiets avvisande av corona-obligationerna. 
   Tekniskt går förslaget ut på att EU tar upp lån med unionens samlade ekonomi som säkerhet. För skuldtyngda länder skulle det innebära lån till mycket lägre räntor och vara en garanti för att inget land går bankrutt. Det kostar oss nästan ingenting. Men det kan rädda ekonomin i Sydeuropa och därmed i resten av EU.
   Svenska företag är beroende av underleverantörer i Sydeuropa. Deras direktinvesteringar inom unionen uppgår till 2000 miljarder kronor. Vad skulle de pengarna vara värda om bankerna i Spanien eller Italien kollapsar?
   70 procent av den svenska exporten går till EU-länder. Av rent egenintresse borde Sverige välkomna corona-obligationerna. De vore en investering för svenskt näringsliv och svenska jobb.

Men Peter Larsson har inte bara ekonomiska argument. Corona-obligationerna vore också en investering i antifascism, fastslår han.
   Lega-ledaren Matteo Salvini hotar att ta Italien ur EU: ”Jag hoppas pro-europeerna har förstått att om Europa är hunger och död och uppoffring så är det inte en framtid vi måste lämna i våra barns händer.”
   Lega-partiet är ett av de många väletablerade högerradikala nationalistpartier som skulle kunna gripa den politiska makten genom att kanalisera den folkliga frustrationen över häxbrygden av massarbetslöshet, skuldsättning och nedskärningar som kan skyllas på eliten i Bryssel.
 

 

Demokrater och jämlikhetskämpar vill omvandla EU. De menar att våra nationella eliter har svikit oss. Vi måste rädda idealet om ett enat Europa från dem.
   The Guardian publicerade den 20 maj ett gemensamt upprop av European Alternatives grundare Lorenzo Marsili och ordföranden i European Democracy Lab Ulrike Guérot.
   Under rubriken Elites have failed us. It is time to create a European republic uppmanar de till sammankallandet av De europeiska medborgarnas kongress om Europas framtid, som skall utgöra basen för en modern konstituerande församling.
   Kongressen är en kombination av social rörelse och politisk aktör.  Den skall anta en plattform som blir en samlingspunkt för alla dem som vill motstå Europas splittring i nationalism.
 

 

Thomas Piketty är inne på liknande tankar. Han menar att EU måste omformas till ett jämlikhetsprojekt, inte avskaffas. Den fria rörligheten måste förenas med en gemensam skatte- och socialpolitik, inklusive vård och skola. Ett internationellt finansregister måste utformas för att få in de rikaste i systemet.
   Läs mer! VB har varken utrymme för eller kunskap om alla aspekter på Europas kris i corona-pandomins spår. Vi råder läsarna att ta del av demokratiuppropet i The Guardian 20 maj.

Marknadens tragedi av Gunnar Stensson

Karin i Kvartebo mjölkade inte lika bra som sin tvillingsyster Kerstin. Vid sextiden hämtade de korna i hagen. Klangen från ledarkons skälla gjorde dem lätta att hitta. De hade namn som Gullros, Bella och Göta.  Göta var besvärlig, hon kunde sätta klöven i spannen.
   Mjölken skulle köras till mejeriföreningen i Hohult och det tog hela dagen, så bönderna turades om. Ibland följde Karin med sin pappa när det var hans tur. De selade Silva och åkte och hämtade spannarna i Kvartebo, Brandstorp, Fjärdingsmåla, Gamla Älghult och Bubbetorp. Sedan körde de genom skogen till mejeriet i Hohult där de lastade av dem. Dit kom många andra mjölkskjutsar. En gång om året hade mejeriföreningen fest. Det var en av årets roligaste dagar.
   Kerstin och hennes make Gösta Andersson har brukat gården i Kvartebo de senaste 30 åren. De är nu i 80-årsåldern och tänker sälja sina sista nötkreatur i höst efter sommarbetet.
   De upplever jordbrukets utveckling de senaste 30 åren som ett stort svek, och de irriteras av påståenden om att deras betande kor skulle bidra till klimatupphettningen genom att fisa när de släpper sina koskitar i gräset mellan björkar, aspar, ekar och granar.
   Karin och jag har ett torp i Bolet i Kvartebo. Vi vill att betande kor och kalvar ska hålla hagmarkerna öppna och göda gräset och blommorna med koskit.

Detta apropå Peter Fällmar Anderssons artikel Ett bondeuppror för 2020 (SDS 16/5), som han inleder genom att berätta hur han den 16 maj står på gården i Svinshult som hans farfar en gång ägde och ser en boskapsvagn köra bort den nuvarande ägarens fyra sista kor.
   Artikeln kritiserar den också hos svenska mjölkbönder förekommande industriella kohantering, som IPCC i höstas utpekade som ett klimathot och som nyligen avslöjades i två ohyggliga reportage i Uppdrag granskning.
   I artikeln presenteras två nya böcker om jordbrukspolitik: Kornas planet – om jordens och mångfaldens beskyddare av Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren; och Levande landskap – en resa till framtidens jordbruk av Mats Ahlberg. Jag ska köpa bägge två till Kerstin och Gösta, men först ska jag läsa dem själv.
   Artikeln avslutas med ett uttalande av forskaren Kristina Belfrage ur Levande landskap:
   ”Marknadsekonomin – som vi ändå lever under – fungerar så att den som bryr sig minst om sin jord, minst om fåglarna, insekterna och pollinatörerna, och bryr sig minst om sina husdjur och anställda, den vinner.”
   På samma sätt fungerar marknadsekonomin i skolor, sjukvård och åldringsvård.