Beställde han "maffia" eller hugger dom på vilken sort som helst? 
VB har en lång historia som lokal vänstertidning i Lund. 30 årgångar av Veckobladet kom ut under den förre ägaren som var Vänsterpartiet i Lund och dess föregångare. Under de senaste tio åren har tidningen kommit ut med ett nummer varje vecka, numera som webbnummer och i bloggform.
2008-09-11
Ett citat av ett citat
”Det totala antalet människor som dödats av terrorister i hela världen sedan den 11 september är ungefär detsamma som antalet människor som drunknat i badkar i USA.”
Philip Bobbit, amerikansk professor i konstitutionell rätt, citerad av författaren Martin Amis i Wall Street Journal, citerad av Patrik Svensson i Sydsvenskans kulturdel, citerad av Gunnar Stensson i Veckobladet.
Philip Bobbit, amerikansk professor i konstitutionell rätt, citerad av författaren Martin Amis i Wall Street Journal, citerad av Patrik Svensson i Sydsvenskans kulturdel, citerad av Gunnar Stensson i Veckobladet.
Medlemsmöte v
På måndag blir det inget vanligt kompolmöte. Istället blir det medlemsmöte där v ska diskutera och besluta hur v ska ställa sig till ESS-anläggningen när nu planprocessen för denna inom kort inleds.
Medlemsmötet är alltså nu på måndag den 15/9. Tiden är kl 19 och platsen partilokalen, Svartbrödersgatan 3.
Medlemsmötet är alltså nu på måndag den 15/9. Tiden är kl 19 och platsen partilokalen, Svartbrödersgatan 3.
20 år av tystnad
Inbjudan till ett offentligt möte:
På direkt order av Khomeini avrättades sommaren 1988 mer än 5000 politiska fångar i ett massmord i Irans fängelser.
Vi hedrar minnet av dessa offer.
Lilla Caféet, Lilla Tvärgatan 2, Lund
Lördagen den 13 september
kl. 16.00 - 19.00
Inbjudna gäster är:
Amnesty Lund
Anhöriga till offren
Före detta politiska fångar
Arrangör är:
ABF Burlöv-Lundabygden i samverkan med Lunds FN-förbund,
Socialdemokraterna i Lund och Vänsteralliansen för Iranska arbetare
Läs mer
Snart är det dags för
Det är ett mycket digert program som skall avverkas under dessa dagar. VB tipsar om några punkter nedan och hela programmet kan du hitta här.
Demonstrationen ”Allt makt åt folket – mot kapitalism och miljöförstöring – en annan värld är möjlig!” samlas i Rosengård (Cronhielms park) klockan 13.00 lördagen den 20 september.
Några kulturtips:
Onsdag 17 september kl 19: LATINAMERIKANSK KONSERT i Jesusparken med Jan Hammarlund, Tania Naranjo och Cesar Peña.
Torsdag 18 september kl 18 på Amfiteatern i Rosengård tillsammans med Anne Feeney, Åsa Bällsten, Kristian Svensson och Pepe&Mary,
Fredag 19 september Brecht-afton kl 19 på Cafe Barbro, Skolgatan 10, tillsammans med Röda Kapellet, Oktoberkoret, Rocío Olalde och Tania Naranjo. Svendborgdikterna i ny tonsättning av Håkan Carlsson, i övrigt musik av Kurt Weill och Hanns Eisler.
Lördag 20 september kl 18 Jan Hammarlund och Anne Feeney på folkfesten, Tallriken i Pildammsparken.
Svar direkt
Läste (i förra veckans VB) om politiska rörelser och partier som startat i Lund, bl a Miljöpartiet. Hoppade till när jag läste Lucifers beklagande över att Lunds ledande miljöpartister är de mest högerorienterade i landet. Vilka menar man då?
Det är samt att vi i vår ledningsgrupp (styrelse) sätter en tydlig gräns åt vänster men det gör vi även åt höger. Vi betraktar oss som gröna, trogna vår egen ideologi. Problemet är inte att vi i Lund är högerinriktade utan snarare att partilednignen på riksnivå har valt sida. Majoriteten av miljöpartister i Lunds är inte bekväma med det, det är sant. Men det råder inte konsensus.
Vi är precis som i riket i övrigt av olika uppfattningar när det gäller t ex regeringsfrågan och EU-frågan. Vi har många och långa och stimulerande debatter och följer demokratiska principer d v s att majoriteten avgör. Det har lett till att vi förhåller oss så fria och oberoende som möjligt i Lunds kommun.
Anders Ebbesson
---------------
Svar direkt:
Miljöpartiet i Lund bestämmer naturligtvis själv över sin politik. Men eftersom vi har för avsikt att bilda en röd-grön majoritet i Lund efter nästa val kan man inte helt negligera vad som sägs och görs i de tilltänkta samarbetspartierna. Då är det förstås uppmuntrande att Anders Ebbesson ogillar att bli kallad högerinriktad.
Jag är helt klar över att det finns olika uppfattningar inom miljöpartiet och jag har förstås ingen fullständig kunskap. Vad jag konkret tänkte på var vad jag hörde i en debatt i Lunds fullmäktige i våras. Det handlade om Mats Olssons motion om att skolavslutningarna inte borde hållas av präster i kyrkor därför att de då kom att bli religiösa andakter. Det var en nykter och saklig motion, baserad på en önskan om att skolan skulle respektera religionsfriheten. Om motionen hade bemötts på saklig grund borde den bifallits av en liberal och frisinnad majoritet. Men efter en debatt på den lägsta nivå jag upplevt i Lunds kommunfullmäktige röstades den ner av borgare, sverigedemokrater och miljöpartister gemensamt. Anders Ebbesson bidrog i debatten, inte med några argument utan genom att varna för att motionen var ”kommunistisk”. Det var för mig en tydlig signal om i vilket läger han hörde hemma. Har jag missuppfattat? Vad menade Anders Ebbesson?
Lucifer
Det är samt att vi i vår ledningsgrupp (styrelse) sätter en tydlig gräns åt vänster men det gör vi även åt höger. Vi betraktar oss som gröna, trogna vår egen ideologi. Problemet är inte att vi i Lund är högerinriktade utan snarare att partilednignen på riksnivå har valt sida. Majoriteten av miljöpartister i Lunds är inte bekväma med det, det är sant. Men det råder inte konsensus.
Vi är precis som i riket i övrigt av olika uppfattningar när det gäller t ex regeringsfrågan och EU-frågan. Vi har många och långa och stimulerande debatter och följer demokratiska principer d v s att majoriteten avgör. Det har lett till att vi förhåller oss så fria och oberoende som möjligt i Lunds kommun.
Anders Ebbesson
---------------
Svar direkt:
Miljöpartiet i Lund bestämmer naturligtvis själv över sin politik. Men eftersom vi har för avsikt att bilda en röd-grön majoritet i Lund efter nästa val kan man inte helt negligera vad som sägs och görs i de tilltänkta samarbetspartierna. Då är det förstås uppmuntrande att Anders Ebbesson ogillar att bli kallad högerinriktad.
Jag är helt klar över att det finns olika uppfattningar inom miljöpartiet och jag har förstås ingen fullständig kunskap. Vad jag konkret tänkte på var vad jag hörde i en debatt i Lunds fullmäktige i våras. Det handlade om Mats Olssons motion om att skolavslutningarna inte borde hållas av präster i kyrkor därför att de då kom att bli religiösa andakter. Det var en nykter och saklig motion, baserad på en önskan om att skolan skulle respektera religionsfriheten. Om motionen hade bemötts på saklig grund borde den bifallits av en liberal och frisinnad majoritet. Men efter en debatt på den lägsta nivå jag upplevt i Lunds kommunfullmäktige röstades den ner av borgare, sverigedemokrater och miljöpartister gemensamt. Anders Ebbesson bidrog i debatten, inte med några argument utan genom att varna för att motionen var ”kommunistisk”. Det var för mig en tydlig signal om i vilket läger han hörde hemma. Har jag missuppfattat? Vad menade Anders Ebbesson?
Lucifer
Frågor om dammarna
Den tydligen ogenomtänkta och för djurlivet katastrofala tömningen av reningsverkets dammar i Lund har fått två av VB:s skribenter att ställa frågor i ärendet.
Demokratisk Vänster har genom sin ersättare i den s k Ägarnämnden i Lund, skrivit nedanstående brev till Tomas Avenborg, som bland annat är ordförande i ägarnämnden och vice ordförande i styrelsen för VA Syd m m
Hej Tomas!
Jag skriver till dej med anledning av kommunförbundet VA Syds fiskutrotning vid Källby Reningsverk. Du är ju vice ordförande i styrelsen för VA Syd och därmed en av de politiskt ansvariga för verksamheten. Jag föreslår att du till nästa sammanträde med Ägarnämnd Lund – där du är ordförande - sätter upp en punkt på dagordningen där vi i Ägarnämnden får information om bakgrunden till detta katastrofala missgrepp och – allra viktigast – vilka åtgärder ni i styrelsen vidtagit för att liknande dråpslag mot fisk- och fågellivet vid dammarna i fortsättningen ska undvikas. För att det som skett aldrig, aldrig någonsin, ska komma att upprepas hoppas jag vi kan vara eniga om, eller hur?
Vänliga hälsningar
Ulf Nymark
---------------
Dammarna
Fyra dammar är tömda. I två av dem har källflöden delvis bevarar livet. Hittade en död ål. Hur många finns i slammet? Karpen har blivit symbol för människoskapade miljökatastrofer. Men det handlar inte bara om fisk. Dammarna utgör ett helt ekosystem. Och viktigast är fågellivet. Tre frågor.
1. Den långa dammens vattenspegel är ännu intakt fast den sänkts en halv meter. Den utgör en viktig viloplats för flyttfåglarna. Just nu trängs sothöns, knipor, viggar, storskarvar och hägrar. Över vattnet pilar ladusvalor.
Den långa dammen kan räddas. Men. Tiden rinner ut. Beslut krävs nu! Linn Linde påstår i Anna Mansfelds utmärkta reportage att det är tekniskt omöjligt eftersom vattnet flödar genom alla dammarna. Ett uppenbart osant påstående. För ett par månader tömdes dammen närmast järnvägen. Bara den dammen. Den är nu åter vattenfylld. Och steril. En fråga till Linn Linde:
Är du beredd att bevara vattnet i den långa dammen?
2. Det har också framkommit att reningsverket är så effektivt att vattnet kan släppas direkt i Höje å. Dammarna är tråg av cement. En fråga till länsstyrelsen:
Varför inte göra dem till riktiga dammar och området till en våtmark som kan ta emot fosfor och kväve från åkrarna ovanför? Här finns ett rikt naturområde mitt i Lund mellan Värpinge och Klostergården.
3. Och till sist: Är ornitologerna, de politiska partierna och naturorganisationerna beredda att skaffa sig kunskap och göra en insats för biologisk mångfald mitt i Lund?
Gunnar Stensson
Demokratisk Vänster har genom sin ersättare i den s k Ägarnämnden i Lund, skrivit nedanstående brev till Tomas Avenborg, som bland annat är ordförande i ägarnämnden och vice ordförande i styrelsen för VA Syd m m
Hej Tomas!
Jag skriver till dej med anledning av kommunförbundet VA Syds fiskutrotning vid Källby Reningsverk. Du är ju vice ordförande i styrelsen för VA Syd och därmed en av de politiskt ansvariga för verksamheten. Jag föreslår att du till nästa sammanträde med Ägarnämnd Lund – där du är ordförande - sätter upp en punkt på dagordningen där vi i Ägarnämnden får information om bakgrunden till detta katastrofala missgrepp och – allra viktigast – vilka åtgärder ni i styrelsen vidtagit för att liknande dråpslag mot fisk- och fågellivet vid dammarna i fortsättningen ska undvikas. För att det som skett aldrig, aldrig någonsin, ska komma att upprepas hoppas jag vi kan vara eniga om, eller hur?
Vänliga hälsningar
Ulf Nymark
---------------
Dammarna
Fyra dammar är tömda. I två av dem har källflöden delvis bevarar livet. Hittade en död ål. Hur många finns i slammet? Karpen har blivit symbol för människoskapade miljökatastrofer. Men det handlar inte bara om fisk. Dammarna utgör ett helt ekosystem. Och viktigast är fågellivet. Tre frågor.
1. Den långa dammens vattenspegel är ännu intakt fast den sänkts en halv meter. Den utgör en viktig viloplats för flyttfåglarna. Just nu trängs sothöns, knipor, viggar, storskarvar och hägrar. Över vattnet pilar ladusvalor.
Den långa dammen kan räddas. Men. Tiden rinner ut. Beslut krävs nu! Linn Linde påstår i Anna Mansfelds utmärkta reportage att det är tekniskt omöjligt eftersom vattnet flödar genom alla dammarna. Ett uppenbart osant påstående. För ett par månader tömdes dammen närmast järnvägen. Bara den dammen. Den är nu åter vattenfylld. Och steril. En fråga till Linn Linde:
Är du beredd att bevara vattnet i den långa dammen?
2. Det har också framkommit att reningsverket är så effektivt att vattnet kan släppas direkt i Höje å. Dammarna är tråg av cement. En fråga till länsstyrelsen:
Varför inte göra dem till riktiga dammar och området till en våtmark som kan ta emot fosfor och kväve från åkrarna ovanför? Här finns ett rikt naturområde mitt i Lund mellan Värpinge och Klostergården.
3. Och till sist: Är ornitologerna, de politiska partierna och naturorganisationerna beredda att skaffa sig kunskap och göra en insats för biologisk mångfald mitt i Lund?
Gunnar Stensson
Ständigt denne glasmästare
av Gr
Lund har två före detta landstingshus. Det ena ligger på Byggmästaregatan och hyser några kommmunala förvaltningar. Det andra, som ligger på Baravägen, innehåller visserligen några landstings/regionfunktioner ännu men högkvarteret finns i Kristianstad, och om något år ska de funktionerna flytta till ett nytt hus i Malmö. Man kan undra om detta är lämpligt givet Region Skånes ekonomi men beslutet är fattat.
Till huset på Baravägen finns det flera spekulanter. En är kommunen,
en annan är före detta glasmästare Arne Paulsson.
Kommunen vill koncentrera förvaltningar till ett enda ställe, vilket sägs försvåra uppkomsten av småpåvedömen och vara långsiktigt rationellt. Kanske det. Glasmästaren sägs i första hand vilja komma åt tomten och är inte främmande för att riva huset och ersätta det med bostäder.
I detta finns åtminstone två problem.
Socialdemokraterna ställer upp på samlad förvaltning men vill ha den i bättre kollektivtrafikläge, det vill säga närmare stationen. Det är ett mycket klokt argument. Det handlar om var flera hundra personer ska ha sin arbetsplats åtminstone ett halvsekel framåt, och om det halvseklet vågar vi förutspå att spårtrafiken kommer att vinna stort på den individuella vägtrafikens bekostnad. Att promenera från tåget till Baravägen är för långt om man ska göra det dagligen, och de frekventa busslinjerna har inga bra hållplatser i närheten. Me Baravägen är förmodligen billigare än att bygga nytt.
Bostäder på tomten ligger i linje med rödgröna krav på förtätning av staden. Men att riva? Mot det talar två starka skäl. Det ena handlar om hushållning. Huset är gediget och inte särskilt gammalt, och det är moraliskt tveksamt att inte fortsätta att använda det, Andra skälet är att det är ritat av Klas Anshelm. Han har gjort rätt många hus i Lund men det ska vi vara glada för, för det är många som ser honom som en av 1900-talets bästa svenska arkitekter. Hans gräddbullefabrik på Södra vägen är redan raserad.
Vad göra? Jo, kommunen bör med jämnmod avstå Baravägen, men utnyttja sitt planmonopol så att landstingshuset inte rivs.
Till huset på Baravägen finns det flera spekulanter. En är kommunen,
en annan är före detta glasmästare Arne Paulsson.
Kommunen vill koncentrera förvaltningar till ett enda ställe, vilket sägs försvåra uppkomsten av småpåvedömen och vara långsiktigt rationellt. Kanske det. Glasmästaren sägs i första hand vilja komma åt tomten och är inte främmande för att riva huset och ersätta det med bostäder.
I detta finns åtminstone två problem.
Socialdemokraterna ställer upp på samlad förvaltning men vill ha den i bättre kollektivtrafikläge, det vill säga närmare stationen. Det är ett mycket klokt argument. Det handlar om var flera hundra personer ska ha sin arbetsplats åtminstone ett halvsekel framåt, och om det halvseklet vågar vi förutspå att spårtrafiken kommer att vinna stort på den individuella vägtrafikens bekostnad. Att promenera från tåget till Baravägen är för långt om man ska göra det dagligen, och de frekventa busslinjerna har inga bra hållplatser i närheten. Me Baravägen är förmodligen billigare än att bygga nytt.
Bostäder på tomten ligger i linje med rödgröna krav på förtätning av staden. Men att riva? Mot det talar två starka skäl. Det ena handlar om hushållning. Huset är gediget och inte särskilt gammalt, och det är moraliskt tveksamt att inte fortsätta att använda det, Andra skälet är att det är ritat av Klas Anshelm. Han har gjort rätt många hus i Lund men det ska vi vara glada för, för det är många som ser honom som en av 1900-talets bästa svenska arkitekter. Hans gräddbullefabrik på Södra vägen är redan raserad.
Vad göra? Jo, kommunen bör med jämnmod avstå Baravägen, men utnyttja sitt planmonopol så att landstingshuset inte rivs.
Finland nobbar Nato
av Gunnar Stensson
Georgienkrisen leder sannolikt till att Finland väljer att nobba Nato.
Insiktsfulla bedömare menar att Finland genom ett Nato-medlemskap skulle förlora kontrollen över sin utrikespolitik och bli beroende av plötsliga politiska impulshandlingar som till exempel president Saakasjvilis angrepp på Sydossetiens huvudstad den 7 augusti. I maj segrade Saakasjvili i ett val som enligt observatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete, OSSE, präglades av fiffel med valsedlar, hot och våld
Ett Natomedlemskap skulle kunna tvinga Finland att stödja demokratiskt tvivelaktiga äventyrare i oönskade konflikter och i värsta fall krig.
Nu valde Nato att inte ställa upp för Georgien. Det var klokt.
Men vad är i så fall Nato?
En sällskapsklubb för USA-vänner som Carl Bildt och politikerna och ledarskribenterna i ett tynande folkparti?
Insiktsfulla bedömare menar att Finland genom ett Nato-medlemskap skulle förlora kontrollen över sin utrikespolitik och bli beroende av plötsliga politiska impulshandlingar som till exempel president Saakasjvilis angrepp på Sydossetiens huvudstad den 7 augusti. I maj segrade Saakasjvili i ett val som enligt observatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete, OSSE, präglades av fiffel med valsedlar, hot och våld
Ett Natomedlemskap skulle kunna tvinga Finland att stödja demokratiskt tvivelaktiga äventyrare i oönskade konflikter och i värsta fall krig.
Nu valde Nato att inte ställa upp för Georgien. Det var klokt.
Men vad är i så fall Nato?
En sällskapsklubb för USA-vänner som Carl Bildt och politikerna och ledarskribenterna i ett tynande folkparti?
Lite av varje
av Lucifer
Den här veckan har jag inte kunnat samla mig till den storartade och slagkraftiga krönika man kunde ha önskat sig. I stället blir det lite av varje.
Ett resonemangsparti utan känsla
Jag har förstått att sossar och miljöpartister håller på att kuckla ihop sig om att lägga fram ett program för att bilda regering efter nästa val. Vänsterpartister är förstås indignerade och det kan man ju vara. Men i hemlighet kan man ju helt partichauvinistiskt önska att de får ihop det. Det skulle kunna bli vänsterpartiets chans till en rejäl återkomst när partiet får fördubblade röstsiffror genom alla sossar som kommer att fly (s) i valet. Man behöver nämligen inte vara någon stor kännare av de politiska stämningarna i socialdemokraternas djupare led för att veta hur stor misstron där är mot (mp). Om man dessutom, som några avdankade partisekreterare föreslog i onsdagens DN-debatt, inbjuder borgare att vara med så går vänsterpartiet en stor framtid till mötes.
Folkligt
Förra helgen var det folkfest på stan, om ni märkte det. Det var köpmännen i centrum som stod för det. Ja varför ska inte Lund ha en helg med lite popband och öl i plastmuggar och vad var då naturligare än att kalla detta ”Lundakalaset”. Men jag tänker inte ironisera över detta, i varje fall inte mycket. Jag var där, dansade till Sten & Stanley, som alltså lever än, odödliga som de blivit genom sitt slagnummer ”Jag vill vara din, Margareta”. Det blev förstås en massa sura kommentarer, närmast i Sydsvenskans nätupplaga, om bristande kvalitet, aktualitet osv. Ja, fisförnäma akademiker finns det alltid i Lund. De borde väl kunna bärga sig till Kulturnatten, kommunens generösa arrangemang där den fattiga amatörkulturen som vanligt ställer upp gratis så att kommunen kan spara sin pengar till kommande Kulturhuvudstadsår.
Socialdemokratiska kommentarer
Jag vill bara göra lite reklam för www.dagensarena.se, den socialdemokratiska nättidningen med 5-dagarsutgivning. I den totalt dominerande borgerliga kommentatorkören är den en lättnad. Förr fanns det ett urval av s-tidningar, men de är ju i stort sett borta och också Aftonbladet verkar ha tappat det politiska stinget i Schibstedregi. Men nu kan man alltså läsa ett och annat befriande och förnuftigt ord här, t.ex. av den utomordentlige Björn Elmbrant som sist sa så här: ” Men han (Reinfeldt) har också i sin regering kallakrigshetsaren själv: Carl Bildt. Mannen som fram till nyligen ägt aktier i amerikansk krigsindustri, och som på 80-talet fabricerade ett sovjetiskt ubåtshot, som skrämde upp många svenskar och gjorde dem dummare än de faktiskt var.”
Och var annars hittar man en skribent i ekonomisk politik som Katrine Kielos: ”Barbara Ehrenreich skrev i en berömd formulering att "med allt detta prat om stimulans av ekonomin skulle man kunna tro att den var ett enda stort klitoris". Och det ligger något i det. Även om ekonomisk politik naturligtvis inte är ens närmelsevis lika komplicerat som kvinnokroppen: det krävs lite fingertoppskänsla.”
Bra film
Om du är en av dem som bara går på bio två gånger om året så är det dags nu. På Kino går nu Ken Loachs film ”It’s a free world”, för det mesta med start 19.10. Den är aktuell, spännande, rolig, sensuell, politisk. Gå och se den! Ken Loach är en jävel på att göra film.
Före detta supermakt av
Gunnar Stensson
Svindlarna Fannie Mae och Freddie Mac stjälper USA över ända
Fram till 70-talet levererade USA dollar och varor överallt. Landet bidrog till uppbyggnaden av det krigshärjade Europa och Japan. Det var världens största nettoexportör och kreditgivare. Nettotillgodohavandena utomlands motsvarade 13 procent av BNP.Det var då
Nu har strömmen vänt. Nu bidrar asiater, européer och latinamerikaner till USA:s försörjning. Världens största exportör har blivit världens största importör.
Utlänningar har en nettoförmögenhet i USA på mer än 2500 miljarder, motsvarande 21 procent av bruttonationalprodukten.
Industrin i USA bidrar bara med 17 procent av landets BNP.
Handeln med Kina gick 2005 med 200 miljarders underskott, med Japan med 80 miljarder och med Europa med 120 miljarder dollar.
När det gäller hightech importerar USA mer än det exporterar.
Oslagbara dollarförsäljare
Amerikanarna är inte längre stora försäljare av industriprodukter. Men de är oslagbara i att sälja dollar.
Varför placerar nästan alla länder sina pengar i USA? Är det ingen som ser och känner den spänning som här byggs upp mellan dröm och verklighet och som en dag kan urladdas till oöverskådlig skada för miljontals människor?
Jo, investerarna ser det. Ju mer de tvivlar desto girigare köper de. Genom att köpa skapar de illusorisk säkerhet.
De vet naturligtvis att valutor i längden inte kan vara starkare än de ekonomier de grundar sig på. Konsumtion utan produktion, import utan export, tillväxt på kredit kan bara bestå hinsides denna världen.
Alla väntar på ett trendbrott som de för Guds skull inte får missa.
Bolånekrisen
Har trendbrottet kommit med Fanny Mae och Freddie Mac? I och med att USA:s regering tagit över de krisdrabbade bolåneföretagen har trendbrottet kanske skjutits upp ännu någon tid. Och spekulanterna får tillfälligt börskurserna att stiga. Våra pensionsfonder som förlorat hundratals miljoner drar en kollektiv suck av lättnad.
Trendbrottet?
Eller? Har dollarkrisen redan börjat slå över från valutornas värld till den verkliga världen? Investeringarna minskar, konsumtionen sjunker drastiskt, fastighetspriserna faller, liksom aktiekurserna som i åratal blåsts upp och belånats för konsumtion. När fastighetsbubblan spruckit minskar konsumtionen ytterligare. Flodvågen av import från Kina, Japan, Europa blir till en rännil, vilket drabbar exportländerna.
Falsk matematik
Arbetslösheten i USA ökar och är mycket större än statistiken ger sken av. Lönerna sjunker. Medelklassen förlorar mark. Man kan inte heller lita på tillväxtsiffrorna eftersom de är en funktion av den stora och ökande privata och statliga skuldsättningen. Det federala underskottet svarade för 60 procent av den ekonomiska tillväxten 2005. Sparandet har upphört i USA. Utlandsskulderna ökar varje dag med 660 miljoner dollar och uppgår totalt till 2 500 miljarder dollar. Hushållens skulder uppgår till 11 000 miljarder dollar.
För många har dollarn blivit kuslig. Kursen på teknologiaktier har på några år sjunkit med över 70 procent och Dow Jones har under samma tid sjunkit med nästan 40 procent.
En ledamot i Clintons kommission för att undersöka den negativa handelsbalansen sammanfattade läget med följande ord:
-Ingen kommer att hålla en kris i den amerikanska betalningsbalansen för möjlig – förrän den inträder.
Välståndskriget
Med bolånekrisen var den nära att komma.
Alla fakta och många formuleringar i artikeln är hämtade från en bok skriven av tidningen Der Spiegels Washingtonkorrespondent Gabor Steingart, ”Välståndskriget. Hur makt och rikedom omfördelas i världen”.
Det betyder att uppgifterna är några år gamla. Läget är värre idag än när boken skrevs. Och den handlar inte bara om USA. Europa beskrivs i liknande termer, framför allt den tyska ekonomin. Tillväxtjättarna Indien och Kina framstår som hotande genom sin hänsynslöshet mot den egna befolkningen. Boken är utgiven på Daedalus förlag och översatt av Joachim Retzlaff.
Kollektivtrafiktaxan
av Sven-Hugo Mattsson
Om jag snappat det rätt så finns det ungefär 40 bussar till kollektivtrafiken i Lund, staden. Fyrfaldiga den siffran, till 160, och jag tror att vi väl får in det antal bussar som betjänar kommunens kollektivtrafik. Dom nya vägar och vägbreddningar som gjorts de senaste årtiondena beror inte på kollektivtrafiken, den hade på det stora helt rymts på befintligt vägnät. Till kollektivtrafiken räknas också järnvägen som skär genom Lund, där den med viss breddning ”alltid” funnits. Detta är den enda järnvägen i den arealmässigt rätt stora kommun som Lund är.
Många bilar
Bilismen, den idé som bygger på att varje familj skall ha en bil, som skall ha plats hemma, vid jobbet, vid köpcentrat och flera andra ställen, tar desto mer plats. I kommunen finns drygt 40.000 bilar. Alla dessa tillhör inte bilismen, exempelvis bilar i pool, taxi, hantverksbilar, utryckningsfordon, servicebilar och de bilar som används i färdtjänst. Men det är främst bilismen som lett fram till Autostradan, Norra ringen, Sydvästra vägen, snart Sydöstra vägen, och de trafikplatser som tillhör dessa. Det är på grund av bilismen vi har flera stora p-hus i centrum, p-anläggningar vid köpcentra och på andra ställen. Med en barriär på 80 meter, där ingen annan verksamhet kan finnas tar ovanstående vägavsnitt och p-anläggningar upp en yta lika stor som hela Norra fäladen. Man kan alltid diskutera siffrorna ovan, men proportionerna finns där.
Mycket plats
Den plats som bilismen tar innebär att staden växer mer än eljest. Det innebär att kollektivtrafiken blir dyrare eftersom man får ge sig längre ut från staden centrum, bilismen fördyrar alltså kollektivtrafiken. Jag tycker mig se en tendens till att ju större en tätort är ju högre är också kollektivtaxan.
Angående mina siffror ovan, kolla en väg, till exempel Fjelievägen, i Lund där det går bussar. Det är bilen som helt dominerar.
Visst finns det ett busselände i centrala Lund, men då finns det ju anledning att ge bussarna större plats och lösa problemen. Hur kan någon i ansvarig ställning acceptera miljöer som de vid Bankgatan, Stora Södergatan, Klostergatan och Bangatan med flera avsnitt? Alla dessa vägavsnitt ligger nära p-anläggningar ändå finns här delvis kantparkeringar. Ett konkret förslag, tag lite, lite plats från Ban- Clemens- Stor- och Mårtenstorget och giv till bussarna i särskilda filer. Torgen är stora nog.
Miljölarm
Det finns, åtminstone, fyra olika miljölarm som är verkliga. Växthusgaserna som värmer upp vår planet, vattenbristen, bland annat i länder som försörjs av glaciärer, haven som mår illa och, utan att gradera, markbristen som redan gör sig påmind i form av ökade matpriser. På sikt tror jag att maten kommer att bli riktigt dyr och därmed förödande för världssvälten.
Jag menar att det är det perspektivet vi måste se när vi diskuterar trafikpolitik. De resurser vi använder för transporter är redan större än vad de borde vara. Resandet kommer att fortsätta växa, men då måste tillväxten helt och hållet ske i kollektivtrafiken som är betydligt mindre resurskrävande.
På alla plan
Jag är inte, längre, någon tillskyndare av 0-taxa. Gränsdragningarna blir för svåra att göra och vi kan knappast begära 0-taxa för ”nöjesresor”. Ändå tycker jag att Vänsterpartiets förslag att på försök ha 0-taxa i Skånetrafiken är ok. Säg att vi provar i fem år och därmed verkligen får en storskalig erfarenhet vad det skulle innebära. Blir det fler nöjesresor, förmodligen ja. Innebär det att många fler, förhoppningsvis, ställer bilen och åker kollektivt gratis? Eller innebär det bara att vi åker kollektivt istället för att cykla? Kommer det att innebära, åter förhoppningsvis, att vi inte behöver lägga mer resurser på vägar och p-platser? Hur mycket mer resurser krävs i kollektivtrafiken om den ökar kraftigt? Allt detta vet vi faktiskt inte förrän vi provar i stor skala. Ett annat förslag kan ju vara 0-taxa på arbetsresor om det nu är praktiskt genomförbart. Teoretiskt är finansieringen av 0-taxa i Skåne lätt, för över de pengar som nu subventionerar ”miljöbilar” och etanol. För övrigt anser jag att det är orimligt att ställa kollektivtrafikens kostnader mot sjukvård, skola, omsorg och kultur. Den satsning som framöver måste ske i stor skala på kollektivtrafiken bör ske över statskassan.
Vi måste satsa på kollektivtrafiken på alla plan. Den måste bli billigare, bekvämare, tätare avgångar och byggas ut betydligt. För mig är det märkligt att jag inte kan nå stora orter som Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, Tomelilla, Simrishamn och Ystad med tåg och utan att byta. Jag påstår inte att kollektivtrafiken blivit sämre, generellt sett. Men det har funnits en tid då man kunnat ta mig med järnväg österut, västerut och rakt söderut från Lund. Jag har kunnat ta mig till Sösdala och Tjörnarp, som bägge ligger på stambanan, utan att byta till buss. Jag har kunnat ta mig till tågstationerna Maglasäte och Frostavallen. Att det fortfarande är bilismen som gäller visar det faktum att vi talar om motorvägsstandard på E 22 istället för att bygga en direktjärnväg till Kristianstad och därmed också få närmare till Blekinge. Här, till Kristianstad, ligger stora orter som Gårdstånga, Hurva, Hörby Linderöd och Tollarp, alla orter som saknar järnväg. Vi måste satsa stort på järnvägen. Detta som svar på Ulf Nymarks helt rätta påpekande, i dessa spalter, att även kollektivtrafikens bussar släpper ut koldioxid. Vi som förespråkar mer och bättre kollektivtrafik har goda argument. Problemet är att politiskt föra över resurser från väg och bil till järnväg och tåg.
I motsvarande grad måste bilismen bli dyrare och otillgängligare. Varför inte en lagstiftning om att all parkering utanför hemmet skall kosta?
Till sist: angående att bilismen tar plats. Kolla p-ytan vid CC-house, mellan Kaprifolievägen och Kobjersvägen. Vilket slöseri i en värld där vi uppenbart har markbrist? Ytan är stor nog för en byggnation på runt 300 lägenheter.
Sven-Hugo Mattsson
Demokratiskt vänster
Många bilar
Bilismen, den idé som bygger på att varje familj skall ha en bil, som skall ha plats hemma, vid jobbet, vid köpcentrat och flera andra ställen, tar desto mer plats. I kommunen finns drygt 40.000 bilar. Alla dessa tillhör inte bilismen, exempelvis bilar i pool, taxi, hantverksbilar, utryckningsfordon, servicebilar och de bilar som används i färdtjänst. Men det är främst bilismen som lett fram till Autostradan, Norra ringen, Sydvästra vägen, snart Sydöstra vägen, och de trafikplatser som tillhör dessa. Det är på grund av bilismen vi har flera stora p-hus i centrum, p-anläggningar vid köpcentra och på andra ställen. Med en barriär på 80 meter, där ingen annan verksamhet kan finnas tar ovanstående vägavsnitt och p-anläggningar upp en yta lika stor som hela Norra fäladen. Man kan alltid diskutera siffrorna ovan, men proportionerna finns där.
Mycket plats
Den plats som bilismen tar innebär att staden växer mer än eljest. Det innebär att kollektivtrafiken blir dyrare eftersom man får ge sig längre ut från staden centrum, bilismen fördyrar alltså kollektivtrafiken. Jag tycker mig se en tendens till att ju större en tätort är ju högre är också kollektivtaxan.
Angående mina siffror ovan, kolla en väg, till exempel Fjelievägen, i Lund där det går bussar. Det är bilen som helt dominerar.
Visst finns det ett busselände i centrala Lund, men då finns det ju anledning att ge bussarna större plats och lösa problemen. Hur kan någon i ansvarig ställning acceptera miljöer som de vid Bankgatan, Stora Södergatan, Klostergatan och Bangatan med flera avsnitt? Alla dessa vägavsnitt ligger nära p-anläggningar ändå finns här delvis kantparkeringar. Ett konkret förslag, tag lite, lite plats från Ban- Clemens- Stor- och Mårtenstorget och giv till bussarna i särskilda filer. Torgen är stora nog.
Miljölarm
Det finns, åtminstone, fyra olika miljölarm som är verkliga. Växthusgaserna som värmer upp vår planet, vattenbristen, bland annat i länder som försörjs av glaciärer, haven som mår illa och, utan att gradera, markbristen som redan gör sig påmind i form av ökade matpriser. På sikt tror jag att maten kommer att bli riktigt dyr och därmed förödande för världssvälten.
Jag menar att det är det perspektivet vi måste se när vi diskuterar trafikpolitik. De resurser vi använder för transporter är redan större än vad de borde vara. Resandet kommer att fortsätta växa, men då måste tillväxten helt och hållet ske i kollektivtrafiken som är betydligt mindre resurskrävande.
På alla plan
Jag är inte, längre, någon tillskyndare av 0-taxa. Gränsdragningarna blir för svåra att göra och vi kan knappast begära 0-taxa för ”nöjesresor”. Ändå tycker jag att Vänsterpartiets förslag att på försök ha 0-taxa i Skånetrafiken är ok. Säg att vi provar i fem år och därmed verkligen får en storskalig erfarenhet vad det skulle innebära. Blir det fler nöjesresor, förmodligen ja. Innebär det att många fler, förhoppningsvis, ställer bilen och åker kollektivt gratis? Eller innebär det bara att vi åker kollektivt istället för att cykla? Kommer det att innebära, åter förhoppningsvis, att vi inte behöver lägga mer resurser på vägar och p-platser? Hur mycket mer resurser krävs i kollektivtrafiken om den ökar kraftigt? Allt detta vet vi faktiskt inte förrän vi provar i stor skala. Ett annat förslag kan ju vara 0-taxa på arbetsresor om det nu är praktiskt genomförbart. Teoretiskt är finansieringen av 0-taxa i Skåne lätt, för över de pengar som nu subventionerar ”miljöbilar” och etanol. För övrigt anser jag att det är orimligt att ställa kollektivtrafikens kostnader mot sjukvård, skola, omsorg och kultur. Den satsning som framöver måste ske i stor skala på kollektivtrafiken bör ske över statskassan.
Vi måste satsa på kollektivtrafiken på alla plan. Den måste bli billigare, bekvämare, tätare avgångar och byggas ut betydligt. För mig är det märkligt att jag inte kan nå stora orter som Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, Tomelilla, Simrishamn och Ystad med tåg och utan att byta. Jag påstår inte att kollektivtrafiken blivit sämre, generellt sett. Men det har funnits en tid då man kunnat ta mig med järnväg österut, västerut och rakt söderut från Lund. Jag har kunnat ta mig till Sösdala och Tjörnarp, som bägge ligger på stambanan, utan att byta till buss. Jag har kunnat ta mig till tågstationerna Maglasäte och Frostavallen. Att det fortfarande är bilismen som gäller visar det faktum att vi talar om motorvägsstandard på E 22 istället för att bygga en direktjärnväg till Kristianstad och därmed också få närmare till Blekinge. Här, till Kristianstad, ligger stora orter som Gårdstånga, Hurva, Hörby Linderöd och Tollarp, alla orter som saknar järnväg. Vi måste satsa stort på järnvägen. Detta som svar på Ulf Nymarks helt rätta påpekande, i dessa spalter, att även kollektivtrafikens bussar släpper ut koldioxid. Vi som förespråkar mer och bättre kollektivtrafik har goda argument. Problemet är att politiskt föra över resurser från väg och bil till järnväg och tåg.
I motsvarande grad måste bilismen bli dyrare och otillgängligare. Varför inte en lagstiftning om att all parkering utanför hemmet skall kosta?
Till sist: angående att bilismen tar plats. Kolla p-ytan vid CC-house, mellan Kaprifolievägen och Kobjersvägen. Vilket slöseri i en värld där vi uppenbart har markbrist? Ytan är stor nog för en byggnation på runt 300 lägenheter.
Sven-Hugo Mattsson
Demokratiskt vänster
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)