Påsklov nästa vecka. VB är tillbaka den 9 april.
Varje fredag kl 12-14 samlas vi för klimatstrejk på Stortorget med Corona-avstånd eller för digital strejk. Från och med fredag den 20 nov och framåt kan vi bara vara åtta personer närvarande.
Nu förbereder sig änder, sothöns, viggar, skarvar, stora och små doppingar, svanar och gäss för våren. Snart kommer honorna simmande i spetsen för dussintals ungar. Bläsänderna flyger till arktiska vidder.
Pollenmolnen virvlar kring alarnas och hasselbuskarnas
hängen, videung glänser som bomull, knoppar på kastanj, bok, pil,
körsbär, äppleträd, hagtorn och fläder sväller, liksom på snåren av
nypon, björnbär, vinbär, krusbär och hallon.
Lärkor drillar på dagen och koltrastar i skymningen.
Snart kommer svalor, näktergalar och gökar. Duvor kuttrar och kråkor,
råkor, kajor och skator kraxar och skrattar medan de flaxar kring bona i
trädtopparna. Grodorna vaknar snart, njuter av solen i dammarnas klara
vatten, krälar över varandra i kväkande högar och i maj myllrar
grodynglen.
I onsdags var det trandag och på natten smög tranorna
in till barnen genom öppna fönster. Sedan var det våffeldags på
vårfrudagen. Snart kommer påsken med gädda och ägg.
Vintergäck och snödroppar har blommat en månad och nu
börjar de första grågröna nässlorna synas i fjolårsgräset. Dags för
nässelsoppan. Enstaka flugor och spindlar skymtar bland vissna
fjolårstistlar. Snart kommer humlor, bin och trollsländor.
Utgången av fullmäktigemötet den 18 november
blev som väntat. Reningsverket i Källby ska läggas ner. Då kommer det
renade vattnet sluta att rinna genom dammarna och flyta ut och dämpa
halten av kväve, fosfor och gifter i Höje å. Då kommer dammarna torka
på sommaren, fåglarna försvinna till andra vatten och hur går det med
grodorna?
Men förtvivla inte. Det dröjer. Dammarna kommer att
finnas kvar minst ett decennium. Det finns tid för kamp. Våra
vattenslukande toaletter kommer att utvecklas. Forskning och teknisk
utveckling pågår redan i alla de delar av världen som inte har råd att
spola så slösande som vi. Villkoren förändras snabbt. Se det som vår
del av den nödvändiga kampen för liv och miljö mot upphettning och
klimatkatastrof.
Den kampen är svårare på många ställen i världen, i
städer med förgiftad atmosfär, på arktiska isvidder, på tundror och i
öknar och hav; med kolbrytning, oljefyndigheter, gruvor, kalhyggen,
utfiskning och försurning.
Så njut av våren tillsammans med alla de varelser och
växter som vi delar jorden med , vandra eller cykla längs dammarna, med
barnvagnar och rollatorer, kikare och kameror, hundar och barn. Livet
segrar.
Nu har jag överklagat fullmäktigeordförande Mats Helmfrids, beslut att förhindra mej från fortsatt deltagande under fullmäktigemötet den 18 februari i år. Bakgrunden till ordförandens beslut var att jag tillfälligt förlorat internetuppkoppling till det digitala sammanträdet.
Vad jag vill uppnå med mitt
överklagande är framför allt att få utrett hur lagen ska tolkas. Kan en
ledamot verkligen anses ha avbrutit sin tjänstgöring vid
distanssammanträde på grund av ett kortvarigt tekniskt fel eller
bristande kapacitet i kommunens tekniska utrustning? Hur kan då en
ledamot som lämnar sammanträdesrummet och tar en halvtimmes kaffepaus
under pågående förhandling vid fysiska sammanträden, ändå anses delta i
sammanträdet? Kan en fullmäktigeordförandes avgörande om att en
ledamot avbrutit tjänstgöringen grundas på overifierad information från
okänd källa?
Som skäl för sitt beslut angav Helmfrid att han fått
meddelande om att jag inte kunde fullfölja sammanträdet på grund av
strömavbrott. Helmfrid medgav senare under sammanträde att detta
meddelande var felaktigt och att han inte visste varifrån meddelandet
kom. Under alla omständigheter kom meddelandet inte från mej.
Enligt kommunallagen kan en ledamot som ”har avbrutit
tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än
jäv” inte återuppta tjänstgöringen under samma sammanträde. Men vad
innebär det egentligen att avbryta tjänstgöringen?
Sedan länge etablerad praxis i Lund är att ledamöter kan
lämna möteslokalen under pågående förhandlingar för t ex kaffepaus,
hämta en nypa frisk luft eller andra mer eller mindre trängande
göromål, utan att för den skull anses ha ”avbrutit tjänstgöringen”. I
dessa fall har ledamoten själv valt att lämna förhandlingarna. Lagens
paragraf är formulerad som att det bör tolkas som att det krävs en
aktiv handling eller aktivt ställningstagande från ledamoten för att
avbryta tjänstgöringen. Men i mitt fall skedde avbrottet helt utan egen
förskyllan. Och uppkopplingen var avbruten bara några få minuter.
Om det är lagenligt för en ledamot att vara frånvarande
från förhandlingarna för att flera gånger under ett sammanträde ta
rundligt tilltagna kaffepauser eller prata i telefon utan att bli
avpolletterad från mötet, men olagligt att komma tillbaka efter ett
kortare avbrott i internetuppkoppling är det något fel på lagen.
Ulf Nymark, Kommunfullmäktigeledamot (MP)
EU, ekonomisk politik, betyg i årskurs 4 och frågestund med försvarsministern
Den här veckan har riksdagen fattat
beslut om EU:s återhämtningsfond, där Sverige bidrar med 150 miljarder
kronor för att hjälpa EUs medlemsstater för att återhämta sig efter
pandemin. Vänsterpartiet (och Sverigedemokra-terna) röstade nej.
Beslutet innebär att Sveriges riksdag säger ja till att EU tar ett
stort steg mot en gemensam finanspolitik, och i det ingår möjligheten
att ta in skatt. Vänsterpartiet är självklart emot detta! Vi ville
också att återhämtningsfonden skulle bestå av pengar som lånas ut, inte
ges i bidrag. Läs Vänsterpartiets motion här.
Under veckan har Vänsterpartiet presenterat
vår ekonomiska politik på DN-debatt, och haft ett webbsänt seminarium
om just den ekonomiska politiken. Läs och lyssna gärna! DN-debatt och semiarium med rubriken “Nyliberalismen är död” här.
Vänsterpartiet deltog även i debatt i
Aktuellt om betyg i årskurs 4 (som Vänsterpartiet såklart är emot), där
Daniel Riazat, utbildningspolitisk talesperson debatterade mot
Liberalerna. Debatten är väl värd att se (man kan väl säga att
Vänsterpartiet vann den…) och finns här (25:45 in i sändningen) och läs vår motion om just detta här.
Idag, torsdag, har jag och min partikamrat
Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson, varsin fråga till
försvarsministern på riksdagens frågestund. Jag frågade om hur
försvarsministern ser på kritiken mot beslutet att återetablera flera
nya regementen på orter där det idag inte finns någon militär
verksamhet och Håkan frågade om hur vårt samarbete med Storbritannien
påverkas av att landet utökar antalet kärnvapenstridsspetsar. Se frågorna och hör ministerns svar här (klicka på våra respektive namn):Hanna Gunnarsson (v) , Riksdagsledamot, Lund
Att försöka
följa nyhetsflödet är aldrig lätt men i pandemifallet är det
nästintill omöjligt. Det verkar för mig som om alla krav på logik och
begriplighet givits på båten. Nedan följer några exempel, den listan
kunde göras mycket längre. Fyll gärna på den själv.
Skolsituationen i Sverige
Sedan årsskiftet har det varit påbjuden distansundervisning i
gymnasieskolan. Sedan årsskiftet har smittspridningen minskat vecka
för vecka. Tyvärr bröts detta för två veckor sedan och idag annonserade
FMH att den ökar för tredje veckan i rad. Samma dag kallar regeringen
till presskonferens och meddelar att restriktionerna mot undervisning
på plats inte förlängs efter den siste mars. Jag kan inte hitta logiken
i det, kan någon annan?
Pandemi?
Sedan mer än ett år har vi kallat virussituationen för en
pandemi. Vad jag begriper innebär det att smittan är helt
gränsöverskridande. Ändå handlar dagens nyheter om att EU och Indien
vill att vaccin inte skall få passera dess gränser, åtminstone inte ut.
Gör en vaccindos större eller mindre nytta mot en pandemi om den
injiceras i en person här eller där? Jag kan inte hitta logiken i det,
kan någon annan?
Oron över de ovaccinerade
Snart är alla de som FHM så vackert kallar de ”sköraste”
vaccinerade. De som bor på särskilda boenden är klara och de med
hemtjänst är långt på väg. Ganska ofta kan man läsa krav på att alla
som jobbar med dessa grupper måste vaccineras eller avstängas från sina
jobb. Detta anses då viktigare än friheten att själv få bestämma vad
som sprutas in i dig. Vem är det dom skall smitta om nu vaccinet är så
bra som man säger? Jag kan inte hitta logiken i det, kan någon annan?
Eftersom jag är en inbiten lyssnare på
radioprogram-met Spanarna så har jag här de tre belägg som behövs för
att bekräfta en uppställd hypotes och därmed bekräfta en utsaga om
framtiden. Synd att jag inte hade nån sån från början. Vet inte om det
gills att formulera den efteråt men här kommer den i alla fall. Viruset
angriper hjärnans logikcentrum och det alldeles oavsett om man
smittats av det eller ej.
Den
franska situationen påminner läskigt mycket om den amerikanska. En
föråldrad konstitution. Ett tilltäppt politiskt system. En medborgerlig
känsla av vanmakt. En framväxande vilja till auktoritära lösningar.
Så avslutar Per Wirtén sin recension av Romaric Godins bok Klasskriget i Frankrike. (SDS 23/3). ”En seger för Marine Le Pen i presidentvalet 2022 kan innebära slutet för drömmen om frihet för hela EU”.
VB behandlade Godins bok för fyra veckor sedan under rubriken ”Staten och kapitalet” i nummer 6 den 26/2. Passa på att läsa om texten.
En skitig, skrämmande skildring av fransmännens upplevelse av vanmakt och hopplöshet får man i Michel Houellebecqs roman Serotonin, (pocket,
Bonniers). Huvudpersonen Florent-Claude Labrousse är rik, medelålders,
impotent, desperat, cynisk och dopad, en före detta tjänsteman i det
franska jordbruksdepartementet som har givit upp efter att förgäves ha
kämpat mot det industriella jordbruk som drivs fram av den globala
nyliberalismens hänsynslösa krafter.
Bokens slutskildring av en våldsam fransk jordbrukarrevolt som
krossas med massivt statligt våld är magnifik – och djupt tragisk.
Detta är verkligheten i det Frankrike som analyseras i Godins bok. En
av de bästa nutidsromanerna!
Marine Le Pen and Emmanuel Macron
I slutet på 90-talet trädde ett nytt
pensionssystem i kraft. Sverige fasade ut ATP:n till förmån för ett
avgiftsbaserat system. De som går i pension nu får sin
pensionsersättning beräknad helt enligt det nya systemet. När det
orange kuvertet visar den bistra sanningen gror kritiken mot systemet,
och det finns en genuin oro hos många ifall det kommer att gå att leva
på sin pension. Hur oroliga är egentligen svenskarna för sin pension?
Är man beredd att byta parti på grund av pensionsfrågan?
Katalys har låtit ta fram en Novus-undersökning som
visar att svenskarnas oro över pensionen är stor. Men inte bara det.
Mätningen visar också att pensionerna är en avgörande politisk fråga.
Stora väljargrupper uppger att det är stor chans att de skulle byta
till ett parti som presenterade ett pensionssystem som gav högre
pensioner för låg- och medelinkomsttagare. Ladda ner undersökningen för
att ta del av samtliga resultat.
Undersökningen är skriven av Lisa Gemmel vid Katalys
och är en del av Byggnads och Katalys gemensamma pensionsprojekt En pension att leva på.
Undersökningen lanserades med en artikel på DN-Debatt 25/3.
Allt fler källor på Internet både i Sverige och resten av världen göms idag bakom betalväggar. Guardian från England är ett lysande undantag från detta. En annan betydligt mindre men nycket bra källa till information om vad som händer i världen är webb-magasinet Om Värden. Ett magasin som innehåller både nyheter och fördjupande intervjuer/reportage. Styrkan ligger framförallt i den senare kategorin.
Om Omvärlden - OmVärlden (omvarlden.se)
Vill du läsa initierade och medryckande artiklar,
reportage och analyser om utveckling och globala frågor? Då ska du följa
OmVärlden – Sveriges ledande nätmagasin om globala frågor.
OmVärlden försöker hitta trådarna som binder samman
världen. Vi berättar om arbetet för en bättre värld. Om ekonomi,
politik och forskning. Om insatserna för att minska fattigdomen och
skapa utveckling.
OmVärlden görs av en oberoende redaktion med chefredaktören som ansvarig utgivare. OmVärlden ägs av Sida.
För innehållet i artiklarna svarar ansvarig utgivare och respektive
journalist och skribent. De åsikter som framförs ska inte ses som Sidas
eller Sveriges officiella ståndpunkter.
Prenumerera! - OmVärlden (omvarlden.se)
Vill du ha mer kunskap och de senaste nyheterna om globala utvecklingsfrågor? OmVärlden är Sveriges ledande nätmagasin om globala frågor. En digital prenumeration på OmVärlden är gratis och kommer raka vägen in i din inkorg!
Sedan 1990 styrs världen enligt ett
nyliberalt paradigm som utgår från avregleringar, fri konkurrens, vinst
och privat ägande. Paradigmet är på intet sätt nytt utan upprepar det
ekonomiska system som rådde vid 1900-talets början och då ledde till
första världskriget. Den annalkande klimatkatastrofen är ett större
hot.
”All olja, allt
kol, all gas måste bli kvar i jorden. Skövlingen av stora skogar måste
ersättas av nyplante-ring. Samtidigt ska en växande befolkning födas.
Tvingande globala bestämmelser kommer att erfordras och tunga
sank-tioner måste kunna riktas mot den som försöker springa ifrån den
gemensamma notan”, konstaterar Folke Tersman och Torbjörn Tännsjö i sin
nyut-komna debattbok Folk & vilja.
Som första parti har Vänsterpartiet börjat utforma ett nytt omfattande ekonomisk-politiskt program för att möta denna nya verklighet.
Nooshi Dadgostar, Ulla Hansson och Sandro Scocco presenterar några utgångspunkter i artikeln Ny ekonomisk politik krävs för Vänsterpartiet (DN Debatt 22/3).
De konstaterar att det nyliberala paradigmet internationellt lett
till ”fallande ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen, sänkta
skatter på kapital, aktier, fastigheter och på höga
inkomster.”
IMF som tidigare stött nyliberalismen tar nu avstånd från den och
uttalar: ”Vi kan inte gå tillbaka till gårdagens ekonomi med långsam
produktivitetstillväxt, stor ojämlikhet och förvärradklimatkris.”
OECD:s generalsekreterare begär en ny ekonomisk berättelse.
”Denna nya berättelse kräver en tillväxtmodell som bygger på rättvisa
löner, anständiga arbeten och förbättrad social dialog.” Den måste
också vara miljömässigt hållbar.
Sverige fortsätter att styras av gårdagens förlegade
ekonomiska principer. Det är dags för nystart, konstaterar
skribenterna och presenterar tre huvudpunkter.
1 En hållbar ekonomi förutsätter att staten kraftfullt agerar och reglerar. Den enorma utmaning klimatkrisen utgör förutsätter att statens roll att agera och reglera, och inte minst investera, ökar dramatiskt. Massiva investeringar krävs på en rad områden.
2 Kunskapslyft för höjd produktivitet och jämlikhet. Kunskap,
inte ojämlikhet, skapar utveckling. Sverige behöver kunskapslyft i
alla delar, från förskola till forskning och hela livet.
Kunskapstrappan måste vara öppen för alla.
3 Starka och trygga löntagare leder till rättvisa löner och anständiga jobb. Löntagarnas
förhandlingssituation har medvetet försvagats de sista trettio
åren vilket lett till ojämlikhet och otrygga jobb.
Man kan givetvis diskutera och ifrågasätta punkter i
den nya politisk-ekonomiska inriktning som föreslås, exempelvis
begreppet ökad produktivitet i ett globalt läge som kräver minskad
konsumtion. Det är just en sådan diskussion som nu inleds, inte bara
inom V.
Det som sker i regioner och kommuner måste omprövas på samma sätt.
Lokala beslut och initiativ är avgörande, exempelvis när det gäller
bostäder, bilism, järnvägar och flygplatser. Och reningsverk.
Inte minst gäller det skolan som försvagats och segregerats när
privat vinst och sekretess överordnats kunskaper och jämlikhet.
Skolminister Anna Ekström vill ha en offentlighetsprincip för de fria
skolorna och en skolpeng som är rättvist konstruerad, samt statliga
satsningar i eftersatta områden.
Se presentationen på Facebook »
Vänsterpartiets nya ekonomiska politik
innebär betydande reformer under rådande kapitalistiska förutsättningar
– vi lever i en global kapitalism där Kina är på väg att bli den
starkaste agenten - men på sikt måste kapitalismen överges och ersättas
av den ”sociala demokrati” som allt fler samhällsanalytiker
förespråkar, och som kanske är mest genomtänkt gestaltad och
analyserad i Martin Hägglunds Vårt enda liv.
M och KD förlorar, SD och V vinner.
Var SD:s nya stöd kommer ifrån är lätt att förstå.
Men V då?