Tio timmar för Latinamerika

Tio timmar för Latinamerika med Centralamerika i fokus äger rum den 13 november på Kvarnby folkhögskola, Industrigatan 4 i Malmö mellan kl 12.00 och 22.00.
   Det bjuds på föreläsningar, poesi, filmvisningar, sång, folkdans och  musik. Bland annat kommer representanter för Kubas, Nicaraguas, Venezuelas och Bolivias ambassader att tala, speciellt om Alba-samarbetet. och det blir en paneldebatt om Honduras. Jan Hammarlund uppträder någon gång mellan 18 och 21.
   Fika och mat serveras.

Författarsamtal i Västerkyrkan

"Islamismer och politiska kristendomar"
Ett samtal mellan Jan Hjärpe och KG Hammar utifrån den förras nya bok "Islamismer".
   Lördagen den 13/11 kl. 15-17.
Västerkyrkan/Svenska Missionskyrkan, Vävaregatan 21, Lund.
   Samarrangemang: Västerkyrkan, Studieförbundet Bilda, Afghanistan- solidaritet, IKT (Institutet för Kontextuell Teologi).

Affisch

Anti-Greider av Gr

Förra veckan skrev sign. Lucifer, apropå Afghanistan och Vänsterpartiet, att han för en gångs skull inte höll med Göran Greider. Nu har jag motsvarande bekännelse att göra.
   Det handlar förstås om GG:s korta ledare i onsdags där han kritiserade utbildningsminister Björklunds utspel om geografiundervisningen. Björklund vill ha en återgång till namnkunskap, som gärna pluggas in med hjälp av blindkartor, medan GG förespråkar kunskap om exempelvis globala rörelser av människor och varor.
   Detsamma säger visserligen ett antal geografiprofessorer som i dagens Svenska Dagbladet också kritiserar Björklund, men det hjälper inte. Likaväl som jag menar att man i huvudet bör ha inpräglat att 7 x 6 = 42, för den händelse att man inte har mobilen till hands, tycker jag att man på ungefär bör veta var Benin, Nice, Savolax, Lycksele eller Löberöd ligger. Även ens gps kan strejka en dag.
   Jag känner kommunalt förtroendevalda som inte kan peka ut byarna Lyngby och Västra Hoby på en blindkarta över Lund. Det gör dem till en smula sämre kommunalpolitiker.

Äppelträdet (eller Allmänningens komedi)

Greider på höstvandring:

Det står ett äppelträd längs gatan
i kvarteret
och det dignar nu av frukt;
de runda formerna hänger över trottoaren
där fallfrukt redan fallit.
Jag brukar äta av de där äpplena.
I år smakar de bättre
än nånsin, särskilt nu
när sötman i dem kommit.

Det konstiga är att ingen annan tycks
smaka av frukten.
När någonting är fritt och tillgängligt
brukar ju folk inte dra sig för
att ta vad de kan komma över.
Varför är trädet inte urplockat?
Vad är det i
den ekonomiska
teorin som inte stämmer här?

Vilda äpplen i det fria på en gata
värderas inte lika högt
som äpplen i en matvarubutik.
Vi måste uppenbarlige göra äpplena
till en vara först,
de måste cirkulera på marknaden
kanske hundratals mil
över en världsdel
innan vi ger dem ett värde.
Det fria och allmänt tillgängliga
är degraderat.

I hundratal ska de falla dessa äpplen
när hösten djupnar
och jag ska gå förbi och se.
På asfalten ska de ruttna ner,
regn ska spola dem bort
och genom brunnar och mörka kloaker
återvända till kretsloppet.
De bästa äpplena är inget värda.
Varför? För att de
inte har något pris.
(publicerad i Nya Upplagan oktober 2010)

Socialdemokratisk förnyelse? av Gunnar Stensson

Morgan Johansson, ordförande i riksdagens justitieutskott efter Thomas Bodström, leder partiets eftervalsanalys. Han menar att socialdemokraterna tappat förmågan att tänka stort och visionärt.
   Och visst finns det frågor som kräver stora och visionära tankar. Anpassningen till ett samhälle med ändliga resurser, till exempel. En väg bort från konsumtions- och tillväxt-samhället. Skapandet av det jämlika samhälle som blir en nödvändig konsekvens av en hållbar samhällsmodell.
   Morgan Johanssons tidsperspektiv är mer kortsiktigt. Han försöker förstå valnederlagets orsaker och finna vägen till valseger 2014.
   Han skyller valnederlaget på Thomas Östros. S gjorde fyra tabbar: skattehöjningen på lyxvillor, höjningen av bensinskatten, den sänkta krogmomsen och den stora skattesänkningen för pensionärer.
   Två skattehöjningar och två sänkningar. Förklarar de varför väljarna i likgiltighet vände S ryggen?
   ”Världens väl och ve hänger inte på om vi i Sverige ökar ett redan högt bensinpris”, kommenterar Morgan. Sedan redogör han för sina egna tankar.
   ”Det vi bör förändra är arbetstider, föräldraförsäkring eller semester. Jag tror på konventionellt samhällsbyggande. Behövs bostäder ska vi bygga mer bostäder. Behöver folk mer tid kortar vi arbetstiden. Jag vill inte låsa mig för enskilda löften, men vi måste ge ett svar på livspusslet som är mer seriöst än rut”.
   Morgan menar att socialdemokraterna måste ge upp alliansen med MP och V.
   På längre sikt bör S vara redo för samarbete med andra partier efter 2014 års val. Allt enligt Erik Magnussons reportage i SDS 10/11.
   Stora, visionära tankar? Vi får se vad hans partikamrater tycker.
   För på onsdagseftermiddagen slog Mona Sahlin omkull alla spelets pjäser. Hon själv och hela partiledningen ska ställa sina platser till förfogande.
   Hon gjorde utspelet i skarp polemik mot Morgan Johansson och hans försök att lägga ansvaret för valförlusten på Thomas Östros.
   Det var fel, sa hon, ansvaret är hela partistyrelsens.
   Det blir intressant att se vilket stöd Morgan Johansson har i konflikten med Mona Sahlin.

Stockholm. Spionutredning tillsatt av Gunnar Stensson

Riksenheten för polismål har tillsatt en utredning om USA-ambassadens hemliga registrering av av svenska medborgare.
   Lars Ohly har anmält registreringen till riksdagens konstitutionsutskott.
   Justitieminister Beatrice Ask säger att hon inte kände till registreringen. Före detta justitieminister Thomas Bodström hälsar att han inget visste. Anna Lindh var däremot sannolikt underrättad, eftersom hon utlämnade två egyptier till CIA för tortyr i Kairo.
   Alla inblandade har intresse av största möjliga tystnad. Det gäller USA-ambassaden, Säpo, polisen, den moderata regeringen och den socialdemokratiska regering som förlorade makten 2006.
Det leder nog till diskretion också i svenska massmedia. För dem är kungasnusket viktigare.
   I Norge som utsatts för motsvarande övergrepp är demokratin friskare och debatten öppnare.

Göteborg. Terrorutredning nedlagd av Gunnar Stensson

Det finns inga misstankar mot de tre terroranklagade längre. Att förundersökningen läggs ned visar hur Säpo i sin rasistiska paranoia på grundval av fördomar och ryktesspridning automatiskt tillgriper ogrundade åtgärder mot grupper av svenska medborgare.
   Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap, säger: ”Det betyder att de inte har ett skit på dem och att de inte haft det över huvud taget. Det är inkompetent skött.”
   I den konkreta verkligheten ser ”terrorbekämpningen” ut så här
   Bildörrar. Glas krossas. Trä splittras. Röster ryter. Stövlar stampar. Hyllor välter. Barnkammardörren öppnas. Ljus bländar. Svart skepnad, inget ansikte! Döda ögon. Närmar sig med höjt automatvapen. Nej! Nej! Skjut inte! Rör mej inte! Nej! Det gör ont! Aj! Pappa ligger. Två anonyma monster håller fast mamma. Deras runda ögon blänker. Tre andra släpar ut bror. Han stretar emot allt vad han kan, men har inte en chans. Dörrn slår igen. Borta. Syster skriker. Mamma skriker. Nu tar dom pappa! Försvinner i mörkret. Bildörrar. Sirener tjuter. Utslaget fönster. Mörker och kyla. Gardinerna fladdrar.
   Treårig flicka sammanfattar: ”Han ville skjuta mig men det gjorde han inte.”
   Samma morgon låser terrorpolisen in en grupp bedjande muslimer i en moské. Där får de sitta tre timmar utan förklaring. Samtliga är helt oskyldiga.

Yttrande över planprogram för Trolleby i Flackarp

Sammanfattning
Lunds Naturskyddsförening, LNF, riktar stark kritik mot förslaget att etablera ett nytt bostadsområde på jordbruksmarken vid Flackarp. Etableringen framställs som ett område med ekologisk inriktning, men det är inte sannolikt att miljömedvetna medborgare väljer att bosätta sig i en by som saknar naturområden, kollektivtrafik och service. Därför kommer det att saknas den viktigaste förutsättningen för ett ekologiskt hållbart samhälle, nämligen boende som är intresserade av en miljövänlig livsstil.
Lokaliseringen är däremot perfekt för bilpendlare som snabbt vill komma ut till motorvägarna E22 och E6 – en helt annan målgrupp än den kommunen i detta planprogram säger sig vilja nå. Förslaget leder till ökad biltrafik och motverkar utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
De negativa konsekvenserna för miljön är så tydliga att planen för området inte bör genomföras.

Läs hela yttrandet  

Goda tider för politiska kommentatorer av Lucifer

Det är inte alltid så lätt att vara politisk krönikör. Värst är det när det inte händer något, när politiken bara är grå vardag. Men så plötsligt kan det slå över i sin motsats då händelserna kommer slag i slag och man hamnar i en embarasse de richesse, en sådan rikedom att man blir överväldigad. Det är i det läget vi är nu.

Ahlin på väg ut
Jag tror jag vill börja med att uttrycka min glädje över att Urban Ahlin, är på väg ut som socialdemokraternas utrikespolitiske talesman. Jag hade dock önskat att det hade skett med en annan motivering. Ahlin har tydligen gjort otillbörliga närmanden till en kvinnlig medarbetare. Men det allvarliga med Ahlin är ju att han förlett Sverige till närmanden till Nato. Amerikanskt flyg har baserats i Norrbotten och bedrivit bombfällning och USA tilläts öva tillsammans med Sverige.. Ahlin är vice ordförande i Utrikesutskottet och ledamot av Utrikesnämnden. Hans föregångare som utrikespolitiker inom (s), Östen Undén och Ernst Wigforss, skulle aldrig ha gått med på sådant. Men (s) är ju mot Nato-anslutning? Utanverk, säger åtminstone en borgerlig försvarspolitiker. Mellan skål och vägg är Ahlin varm Natovän.

Lunds hopp i krisen
Ja, så har vi socialdemokratins kris. Där har ju Morgan Johansson (s), Lunds stämma i världen, nu tagit bladet från munnen och sagt vad han tycker. Ekonomitalesmannen Östros och partisekreteraren Baylan är skyldiga till valförlusten. Jo, så är det nog även om de inte är ensamma om saken. Att Östros lät (s) valrörelse handla om skatter, borgarnas favoritämne, var ett grovt misstag och Baylans valplaner var både strategiskt och taktiskt misslyckade.. Mona Sahlin gjorde på egen hand en uppryckning sista veckan före valet, men då var det för sent. Och hon är förstås så nära knuten till socialdemokratins misslyckanden de senaste tjugo åren att hon måste nog gå hon också.

En ny Per-Albin?
En som däremot verkar vara på gång är väl Morgan själv. Javisst, han har Per-Albin framtoningen, just en sådan som (s) skulle behöva nu. Han brukar betecknas som stående till vänster inom partiet och det är kanske därför han fann det nödvändigt att beklaga samarbetet med (v) och (mp). Han nämns inte i första ledet av ledarkandidater och kanske är han för ung för detta gamla parti och kanske är han familjemässigt alltför bunden till Lund. Men på lite sikt har han chanser och hans utspel nu har rimligen ett lanserande inslag. I den allmänna kapplöpning som nu förmodas utbryta inom (s) ber vi alltså att få lyfta fram Veronica Palm och Morgan Johansson som talrörsduo i Miljöpartiets efterföljd.
   Vad gäller partiledningar hoppas vi nu att det finns någon inom Vänsterpartiet som sätter igång motsvarande process. Inte ska väl Vänsterpartiet gå till val under Lars Ohly igen?

Bättre att polisen kör sina egna lopp?
Jo så har vi USA:s underrättelseverksamhet i Stockholm. Sydsvenskan skriver i ett ledarstick att Säpo inte kände till den amerikanska verksamheten, men tror att det har skett med Säpos goda minne, vilket är illa. ”Men trots allt mindre skandalöst än om det vore sant att Säpo ingenting visste”.
   Så tycker alltså Sydsvenskans ledare. Men Säpos inkompetens är knappast någon nyhet och chockerar väl ingen? Nej det plågsamma är förstås om Säpo eller någon sorts hemlig myndighet kände till det men inte underrättade regeringen. Det skulle vara ett återfall i i den tradition som gjort det möjligt för svenska militärledningar och polismyndigheter att följa sin egen linje utan politisk kontroll. Säpo körde sina egna lopp på 50-talet, svenska militärledningen samarbetade fritt med finnar och tyskar på fyrtiotalet och frågan är om inte svenska marinofficerare jobbade ihop med amerikanerna i Stockholms skärgård på 1980-talet.

En mindre spårvägsskandal
Sen har vi Lunds starke man, Mats Helmfrid (m), som gjort bort sig. En månad före valet greps borgarna av panik och lovade i hastigt mod en spårvägslinje ner till Tetrapak. Två månader efter valet ångrar Helmfrid sig och tar tillbaka. Det är så det går till när politiker får rykte om sig att vara bondfångare och bedragare. Frågan är nu om de rödgröna tar tillbaka sin linje till Linero.

Ur svenska hjärtans djup
Så återstår då bara H.M. Konungen själv. Om hans knullerier etc. har vi inget att säga. Vi tog vår hand ifrån honom redan på tidigt sjuttiotal då han som vi minns det med sina kompisar stod på en balkong och hånade Vietnamdemonstranter. Jan Guillou tycker att publiciteten saknar politisk innebörd och därmed inte hör hemma på svenska tidningssidor. Det ligger en del i det. Men jag vill anföra vad Robert Darnton, utomordentlig amerikansk bokhistoriker, har skrivit om förbjudna böcker i ”Pornografi och revolution” (Ordfront). I staden Neuchatel, belägen i den schweiziska delen av Jurabergen, blomstrade på 1700-talet ett stort antal boktryckerier som smugglade böcker till Frankrike. Där härskade censuren, men det var möjligt att under disken få vad man ville. Böckerna var av tre slag: politisk och filosofisk litteratur, t.ex. Voltaire och Rousseau, berättelser om brottslingarnas hemska brott och pornografi. Den senare hade gärna formen av berättelser om vad Marie-Antoinette gjorde med den ene och den andre. Inom parentes har vi här urtypen för varje nytt mediums genombrott: kombinationen politik, våld och sex, antingen det gällt film, serier eller Internet. Darnton hävdar att just de politisk-pornografiska böckerna spelade en stor roll för undergrävandet av det franska kungadömets auktoritet och därmed bäddade för den franska revolutionen. Vi får se vad som kan följa av den svenska kungalitteraturen.

En rörande berättelse
Jag läste förstås inte kungareportagens dåligheter, men som av en tillfällighet stötte jag ändå på det här avsnittet i Expressen från en berättelse om en av kungens kräftskivor:
” Karin säger att de var så få runt bordet att hon fortfarande i dag kan säga exakt vilka som satt var. Fyra kvinnor, varav tre var väldigt mycket yngre än männen. Kungen och några få av hans närmaste vänner.
   Jag satt på kungens vänstra sida och min kompis Gunilla satt på den andra. Kungens adjutant satt bredvid Gunilla och skalade kräftor och gjorde fina små smörgåsar med kräftstjärtar åt kungen.”
   Det är helt enkelt en rörande scen. Där sitter kungen som ett barn och får sina kräftor skalade och sina smörgåsar tillredda av adjutanten. Monarkin gör så här med sina inblandade människor.

Ny fördrivning hotar palestinier av Per Roijer

Demografin gör judisk stat omöjlig

Det finns risk att Israel sätter igång en ny Naqbah, alltså en ny fördrivning av palestiner likt den som skedde 1948.
Det sa Ephraim Nimni från Queens University of Belfast när han talade vid ett seminarium i Lund på torsdagen om den demografiska situationen i Israel.

Hur kan det komma sig att Israel inte lutar sig tillbaka och erbjuder palestinierna fred? Israel som slutit separatfred med Egypten och Jordanien, har en överlägsen vapenmakt, är uppbackad av USA, vars överlevnad i praktiken är ohotad och som sitter med alla kort på hand…
   För en utomstående betraktare verkar detta ologiskt, sa Nimni.

Varför slappnar inte israelerna av? Istället har det motsatta inträffat. Den israeliska allmänheten har under senare år radikaliserats till att kräva fullständig seger över palestinierna. Israel som en judisk stat ifrågasätts inte, kritiken mot dem som har en annan uppfattning blir allt häftigare. Modiga kollegor i universitetsvärlden som avviker ger allt oftare upp inför hot och trakasserier inte bara mot sig själva utan också mot sina familjer, och lämnar landet.

Varför har det blivit så? Därför att det blivit uppenbart att en judisk stat i längden inte är en möjlighet på grund av det demografiska läget i Israel, svarar Ephraim Nimni.
   Den ickejudiska befolkningen i Israel uppgår till 25 procent och den växer snabbare än den judiska.
   Exodus, utvandringen för att bilda en egen judisk stat, misslyckades. De flesta judar som bor utanför Israel är inte intresserade av att flytta. Det finns lika många judar i USA som i Israel, och de utgör tillsammans uppskattningsvis 80 procent av man kan kalla det judiska folket. Efter den stora ryska invandringen efter

Sovjetunionens fall finns det inga folkgrupper som skulle kunna balansera tillväxten av den arabiska befolkningen inom Israels gränser.
   En judisk stat är i det långa loppet en omöjlighet, sa Ephraim Nimni. Israel är inte en demokrati i vanlig mening, utan ett land där medborgarskap är kopplat till religiös tillhörighet (etnokrati istället för demokrati).

Insikten att en judisk stat inte är möjlig har den israeliska befolkningen oerhört svårt att ta till sig. Frustrationen har resulterat i vad den ungerske statsvetaren Istvan Bibó kallar "politisk hysteri", sa Nimni. Det blir det när man byter ut det verkliga problemet mot ett fiktivt, eftersom det verkliga problemet inte har någon lösning.
   Enligt israelisk uppfattning finns det alltid fiender i världen som vill förgöra Israel. Den palestinska befolkningen ses som en femte kolonn, en tidsinställd bomb som hotar det sionistiska projektet och som därför måste förgöras.
   Palestinierna är fienden, sa Nimni och visade en bild där israeliskjudiska barn hjälptes av sina föräldrar att klottra bryska hälsningar på israeliska artillerigranater som var färdiga att avfyras. När den judiska befolkningen står med ryggen mot väggen ökar sannolikheten för att man tar till samma metoder som 1948, då betydande delar av den arabiska befolkningen fördrevs.
   Risken för en andra Naqbah, en andra katastrof, är en realitet, menade Ephraim Nimni.

Ephraim Nimni är fakultetsopponent till en avhandling av Lisa Strömbom, som läggs fram idag fredag. Revisiting the Past, om historia och identitet i konflikten mellan Israel och Palestina.

Hållbar utveckling – ett oxymoron av Gunnar Stensson

Ett oxymoron är ett begrepp sammansatt av två oförenliga element. Enligt Alf Hornborg, professor i humanekologi, är begreppet hållbar utveckling, som lanserades av Brundtland-kommissionen, ett oxymoron. En ändlös ekonomisk utveckling kan inte samtidigt vara hållbar eftersom jordens resurser är ändliga.
   För att hela jordens befolkning skulle uppnå samma utvecklingsnivå som Sverige skulle det behövas tre jordklot.
   Idag är fördelningen av jordens resurser ojämlik. En individ i Bangladesh disponerar ett halvt hektar mark för sin försörjning. En svensk disponerar 7, om jag minns rätt.
   Entropilagen innebär att industriell utveckling och tillväxt i en del av ett system, som jorden, sker det till priset av större oordning och resursförstöring i en annan del av systemet, tredje världen. 
   Den rikaste delen av jordens befolkning var för några år sedan 30 gånger rikare än den fattigaste. Nu är den 60 gånger rikare. En ekonomisk aspekt av entropilagen.
   Detta gäller i slutna system. En åhörare menade att jorden inte är ett slutet system eftersom ny energi tillförs från solen. Men också den energin är konstant, det vill säga en begränsad resurs. För oss människor gäller alltså att vi disponerar begränsade, ändliga resurser. Arbetet för ett hållbart samhälle är ett nollsummespel.
   Dessa fakta utgjorde byggstenar i Alf Hornborgs resonemang i debatten ”Är tekniken lösningen på världens problem?”.
Alf Hornborg besvarar frågan nekande. Debattören Lise Nordin, MP, stödde honom med politiska argument.
   Den motsatta ståndpunkten, att se tillväxten som ett oändligt ymnighetshorn, försvarades av ekonomhistorikern Christer Gunnarsson.

   Christer Gunnarsson kunde visserligen inte bemöta Alf Hornborg med logiska argument men utstrålade ändå en sorts auktoritet, grundad på medvetandet av att företräda den existerande samhällsordningen och dess ideologi, vars främsta uttryck är den klassiska nationalekonomin.
   Christer Gunnarsson ser fattigdomen som ett större miljöhot än den industriella utvecklingen.
   Vid sin sida hade han Susanna Bill, tidigare innovationsansvarig vid Sony Eriksson. Hennes mest relevanta argument var att utvecklingen av t ex mobiltelefonen faktiskt innebär en besparing också i fattiga länder genom den ökade möjligheten till snabb kommunikation.
   Andreas Ekström, Sydsvenskan, ledde debatten, som ägde rum på Palaestra. Till min överraskning tillämpades nästan dubbel akademisk kvart, men när halvtimmen gått var lokalen full. Det serverades glögg under väntetiden. Jag fick ett obehagligt intryck av det akademiska som ett slutet sällskap.
   Att auditoriet stod på Alf Hornborgs sida framgick av gensvar och frågor. Alf Hornborg har mycket nytt att tillföra vår förståelse av den möjliga framtiden. Många, kanske en majoritet av dem som reflekterar över saken, delar hans syn. Den stora frågan är hur vi ska omsätta övertygelsen i politisk handling.
   Vi har all anledning att studera Alf Hornborgs teorier genom att läsa den nyutgivna ”Myten om maskinen”, Daedalus förlag, och även inbjuda honom som föreläsare.
   Det räcker inte att förstå världen. Vi måste förändra den.

EUs målsättning för biodrivmedel leder till ökade utsläpp av Ulf Nymark

EUs politik för att minska utsläppen av växthusgaser från motordrivna vägtransporter kommer att leda till ökade utsläpp! Det visar en studie som i veckan publicerades av nio olika europeiska miljöorganisationer – bland annat Europeiska Miljöbyrån, Greenpeace och Jordens vänner.
   Studien, som bär rubriken ”Driving to Destruction”, har rönt ringa uppmärksamhet i massmedia här i Sverige. T ex har, så vitt jag kunnat finna, Sydsvenskan inte nämnt ett ord om den. Vilket är anmärkningsvärt, eftersom studien pekar på förödande konsekvenser av EUs biobränslepolitik.
   EU har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 20% fram till år 2020. Som en del av den planeringen är EUs målsättning att ca 10% av den totala energiförbrukningen i transportsektorn ska vara biodrivmedel.

Biobränsle – mer utsläpp än fossila drivmedel
Enligt rapporten kommer 92% av biodrivmedlen att komma från livsmedelsgrödor som rapsolja, palmolja, soja, vete och sockerbetor. För skapa jordbruksmark för detta måste skog, inklusive regnskog, betesmarker, inklusive våtängar, och torvmossar,  att omvandlas till jordbruksmark. Så mycket som 69 000 kvadratkilometer – två gånger Belgiens yta - måste omvandlas till brukbar jord. Detta leder till kollapsade ekosystem och koldioxidutsläpp från växlighet och jord – utsläpp som blir större än de från det fossila bränsle som biobränslet ersätter!
   Totalt kan koldioxidutsläppen komma att öka så mycket som med 56 miljoner ton per år  jämfört med de fossila bränslena. Denna utsläppsvolym motsvarar 12 till 26

miljoner personbilar extra på de europeiska vägarna 2020.

EU räknar ej med förändrad markanvändning
Dessa siffror står naturligtvis i bjärt kontrast till vad EU själv räknar med: i sitt Renewable Energy Directive räknar unionen med att utsläppen genom den tioprocentiga användningen av biobränsle ska minska med mellan 35 och 50%. Vad EU inte tagit med i beräkningen, enligt rapporten Driving to Destruction, är just den förändrade markanvändningen. Tas detta med i beräkningen medför den ökade biobränsleanvändningen en utsläppsökning mellan 81% och 167% jämfört med fossila drivmedel.

EU måste överge sin biobränslepolitik
Några andra uppgifter att begrunda från rapporten (som återfinns i sin helhet här):
 • EUs medlemsstater förväntas importera 50% av bioetanol och ca 40% av biodiesel år 2020.
 • Storbritnnien, Slovenien, Malta och Luxemburg kommer år 2020 genom sin biobränsleförbrukning orsaka förändrad markanvändning som motsvarar mer än 20% av deras egen odlingsbara mark. Men den förändrade markanvändningen kommer förstås att ske någon annanstans i världen.
 • Om målet 20% biobränsle inom transportsektor uppnås kommer bland annat Sverige, Rumänien och Storbritannien att öka sina utsläpp med mer än 10% jämfört med år 2007.
   Rapportens självklara slutsats är att EU måste ompröva och lämna sin nuvarande biobränslepolitik.

Kulturtips

Hamlet II: exit ghost
Teatr Weimar bjuder en helt ny bearbetning av Shakespeares klassiker.
Fre 12 nov kl. 19:30.
Läs mer

Ingen är som jag - En monologföreställning med Eva Dahlgren
På Palladium 12 november kl 19.30
Läs mer

PUPPETRY OF THE PENIS
På Babel 12 november kl 19.30.
Läs mer

Teaterrepubliken öppnar apotek
Regissören till succéföreställningen Finanskris Krasch Boom Bang! tar er med på ännu en framgångssaga i en konkurrensutsatt bransch.
Fre 12 nov kl. 19:30.
Läs mer

2xStrindberg - Öresundsteatern
På Bredgatan 3 i Lund lördag 13 november kl 14.
Läs mer

Don Pasquale av Gaetano Donizetti
Direktsänt från The Met på Biograf Spegeln och Kino i Lund 13 november, repris 14 november
Lör 13 nov kl. 19:00.
Läs mer

BLOCKET (SE) — feat. Svante Lodén (DAMN!), Jason Diakité (Timbuktu) & Miriam Aïda (A –Bossa Eléctrica)
på Babel 13 november kl 20.
Läs mer

Compagnie of Strangers
Tillsammans med Moomsteatern skapar Nina Jemth & Pelle Öhlund ett rörligt, rörande konstverk. Med mörk humor och visuella spratt berättas historien om en gammal man som minns och möter karaktärer ur sitt liv. 9 oktober - 14 november.
Lör 13 nov kl. 19:00.
Läs mer

DET ÄR NU DET NYA
InSite spelar Line Knutzons "Det är nu det nya" på Bastionen 13 nov - 11 dec
Lör 13 nov kl. 19:00.
Läs mer

Open Call
På Palladium 14 november kl 15.
Läs mer

Svante Thuresson & Katrine Madsen
På Scalateatern i Ystad lördag 13 november kl 17.00 och Tuppen i Malmö söndag 14 november kl 18.00.
Läs mer

Vilda Amazoner möter 60-talet
En fartfylld körkonsert med de båda Malmökörerna Röster Utan Gränser, under ledning av Bodil, Tangotanten, Bendixon och 60-talskören, under ledning av Håkan Sterner, 14 november i Rosenbergssalen, Musikhögskolan
Sön 14 nov kl. 15:00 och 18:00.
Läs mer

Classic Lounge: Gáman vid havet
En resa i den nordiska folksjälens namn med danska Gáman. På Ribersborgs Kallbadhus 15 november kl 19.00
Läs mer

En afton till stöd för fängslade författare
På Victoriateatern måndag 15 november kl 19.30.
Läs mer

Matkaravan med Hanna och Linda
med Hanna Tunberg och Linda Dahl
- smaka på våra nya matkulturer. guidade turer runt Möllevångstorget.
Ons 17 nov kl. 16:00, Tor 18 nov kl. 16:00.
Läs mer

Directors Talk! - Stefan Berg
På Biograf Spegeln 18 november kl 18.30.
Läs mer

Miss King Cabaret presenterar Är det... det här?
Miss King Cabaret presenterar Är det... det här? - av Stina Sturesson
På Bastionen från 18 november kl 21.
Läs mer

Victorias nej - Gunilla Witt
Starkt konstnärsporträtt. På Dansstationen, Palladium 18-19 november kl 19.30.
Läs mer

Hela kulturcentralens program