Friday for Future alla fredagar

  

Vi samlas på Stortorget varje fredag kl 12-14 liksom Fridays For Future-rörelsen inspirerad av Greta Thunberg gör på många håll.
   Vi kräver att Lund medverkar till att Parisavtalet hålls, att vi strävar mot att hålla uppvärmningen till högst 1.5 grader, att det sker på ett klimaträttvist sätt och att man lyssnar på den bästa samlade vetenskapen.
   Kom förbi och prata med oss och stötta vår kamp för framtiden för våra ungdomar, barn och barnbarn.           

Träd – lösningen på många problem

Träd och grönområden betyder mycket för vårt välbefinnande och för att vi ska klara de framtida klimatförändringarna. Ändå är träd och andra grönytor i riskzonen, med tanke på både klimatförändringarna och förtätningen i städerna. Johan Östberg, landskapsingenjör och docent vid SLU, har ägnat sig åt bland annat trädplaner, trädinventeringar och ekono-miska värderingar av träd i stadsmiljö och tar upp dessa frågor i sin föreläsning.
   Ingår i föreläsningsserien Gröna program. Arrangeras i samarbete med Lunds Naturskyddsförening och Lunds universitets Hållbarhetsforum. 
Fri entré, ingen föranmälan.
Datum och tid: Onsdag 12 oktober 18:00 – 19:00
Plats: Stadsbiblioteket - Atriumgården

Klimatångest och aktivism

 

I takt med att klimatkrisen eskalerar växer även oron hos många inför hotet vi står inför.
Så, hur tacklar vi vår klimatångest?
Tid: Torsdag 13 okt kl 8.30-9.30
Plats: Starvägen 19, Lund. Vi bjuder på frukost från kl 8.00 eller följ seminariet online. Anmälda deltagare får länk.
   På det här seminariet föreläser klimatpsykologen Frida Hylander om vad forskningen säger och presenterar sina bästa tips för att hantera klimatångest. Efter föreläsningen samtalar Frida med Alexander Ahl, ung klimataktivist från Fridays For Future om hur oron för framtiden kan skapa engagemang och aktivism.
Varmt välkommen att anmäla dig!           

Brittsommar 7 oktober 2022

 

Nyss susade sommarvind i lindarnas, lönnarnas och avenbokarnas kronor.
   Nu är det brittsommar. Torra löv prasslar i träden, virvlar sakta mot marken och bildar skiftande gula mönster mot svart asfalt och grönt gräs.
   Snart blir det senhöst och vinter. Då sliter blåsten i kala kvistar och grenar. Frysande hundägare hukar i lä bakom trädens svarta stammar.

Solceller i Klostergården?

 

40 procent av bostadsrättsägarna uppger enligt ny statistik från Sveriges BostadsrättsCentrum att de vill ha solceller. För cirka tio år sedan diskuterades solceller i Klostergården men bara hyresrättsföreningen Blid-vädersvägen 4 har installerat solceller. Det är säkert hyresgästerna tacksamma för nu.
   Under nuvarande energikris borde föreningarna i hela Klostergården överväga att investera i solceller.

Fakta om fattigdom

  

De tio procent svenskar som hade lägst inkomst tjänade 8500 kronor i månaden 2020.
   Gränsen för låg ekonomisk standard är 10600 kronor i månaden.
   1,5 miljoner svenskar tillhör denna grupp, däribland vart femte barn.
   Frälsningsarmén konstaterar att de nästan 800 000 svenskar som lever på försörjningsstöd har 170 kronor kvar i månaden efter att maten är betald, vilket ska räcka till lyx som kläder, medicin och tandborste. I vinter kommer det att dimpa ner elräkningar och hyreshöjningar som gör ont även för dem som har det bättre ställt.
   För hundratusentals svenskar väntar en katastrof.
(Andreas Cervenka, Aftonbladet 3/10)

Vi vill ha tillbaka Klostergårdens anslagstavla!

I 50 år hade Klostergårdsborna en anslagstavla i centrum. Alla kastade ett öga på den när de gick förbi. Där kunde möten och utställningar annonseras. Föredrag och arrangemang i föreningar, kyrka och bibliotek. Där kunde man efterlysa sin bortsprungna katt, hyra ut sin lägenhet när man var borta en månad, efterfråga vad man behövde eller bjuda ut vad man inte längre behövde. Där kunde man demokratiskt uttrycka sin åsikt, spika sina teser.
   Sedan försvann den. Visserligen har TV sin anslagstavla. Visserligen finns det anslagstavlor där COOP bjuder ut sina produkter och anslagstavlor som organisationer kan hyra för stora summor. Visserligen har kyrka och bibliotek egna anslagstavlor, men där når de bara sina egna intressenter. Visserligen finns adressen Anslagstavlan på nätet, men den har inte alls samma genomslagskraft. 

Informell anslagstavla

En anslagstavla fungerar annorlunda. Den är fri, kostar ingenting, öppen för alla. Ibland sätter någon upp en lapp om en tappad plånbok. Kanske ringer den som hittat plånboken nästa dag. Vi vet att det händer. Där kan man klaga om något som är fel och få det tillrättat.
   Anslagstavlan är en perfekt marknad. Allt kan säljas och köpas. Den är en perfekt demokrati. Alla kan göra sig hörda. Den är en perfekt nyhetsförmedling inom sitt närområde.
   Det finns tusentals anslagstavlor som fungerar så i stadsdelar och kommuner. En anslagstavla behövs också som en beredskapsåtgärd i kristider när nätet och strömmen slås ut. Då kan samhället få ut informationen direkt till medborgarna. På anslagstavlan!
   Klostergården hade en perfekt anslagstavla. Den finns på foto i Gamla Lunds årsbok Lund Söderut. Vi vill ha tillbaka den! Alla föreningar vill ha tillbaka den! Biblioteket vill ha tillbaka den! Klostergårdsgruppen vill ha tillbaka den! Skolan vill ha tillbaka den!  Alla Klostergårdsbor vill ha tillbaka den! Vi vädjar till kommunen, ägarna i centrum, alla offentliga eller anonyma makthavare.
Ge oss anslagstavlan tillbaka!

Ny mandatperiod är igång! av Hanna Gunnarsson

Nu är äntligen den nya mandatperioden igång! Vi har ägnat de första tre veckorna åt introduktion och uppstart av den nya riksdagen och såklart val av massor med olika poster.
   Vi började med ett par rejäla introduktionsdagar. Vi är fem nya ledamöter i Vänsterpartiets riksdagsgrupp och 19 omvalda ledamöter. Vi förlorade tyvärr fyra platser och är nu 24 ledamöter i riksdagen. Det är väldigt mycket för nya ledamöter att lära sig om riksdagsarbetet, hur partikansliet fungerar och relationen till partistyrelsen. Riksdagsgruppen var också speciellt inbjuden till partistyrelsens möte veckan innan riksmötet öppnande för att just diskutera hur vi arbetar på bästa sätt tillsammans. 

            

26 september samlades hela nya riksdagen för att starta upp nya mandatperioden och välja talmanspresidium. Det var in i det sista oklart hur det skulle bli, precis som i början av förra mandatperioden. Den borgerliga sidan, M-Kd-Sd-L, meddelade till slut att de föreslog omval på Norlén, som ju är invald ledamot från moderaterna. Det finns olika praxis för val av talman, antingen ska personen komma från det största partiet eller från det största partiet i det största blocket. Denna gång hade det inneburet S eller Sd, men det blev alltså omval på en moderat talman. Norlén är mycket uppskattad och har gjort ett väldigt bra jobb under den senaste mandatperioden, och det var viktigt för de rödgröna partierna att göra allt för att stoppa en talman från Sd. Talman och vice talman (s) valdes därför med acklamation och en enig riksdag. Sedan blev det omröstningar.
   Borgarna nominerade en sverigedemokrat, S acceptera-de detta men miljöpartiet ställde upp en motkandidat, på samma sätt som vänsterpartiet gjorde förra gången. Denna gång vann dock Sd, och sedan blev tyvärr vänsterpartiets kandidat besegrad av en centerpartist efter tre omgångar med slutna valsedlar till posten tredje vice talman. Vänsterpartiet är fjärde största parti med fler röster än centerpartiet men med lika många mandat. Vi borde alltså ha fått sista talmansposten, men nu blev det inte så och vi har därför ingen i talmanspresidiet denna mandatperiod.

Dagen efter riksmötets öppnande valde vi alla utskottsplatser. Jag fick fortsätta i försvarsutskottet, vilket jag är väldigt glad över! Ser fram emot att få fortsätta arbeta med de frågorna, som jag känner att jag har ganska bra koll på nu. Alla vänsterpartiets utskottsledamöter finns här, många fortsätter i de utskott och politikområden som de redan har arbetat med, vilket känns bra och stabilt.

Malcolm Momodou Jallow blir ordförande i civilutskottet och Ida Gabrielsson blir vice ordförande i socialförsäkringsutskottet

Vi fick även två presidieposter i utskotten: Ordförande i civilutskottet (som bland annat hanterar bostadspolitiken) och vice ordförande i socialförsäkringsutskottet (som bland annat hanterar pensioner, övriga socialförsäkringar men även hela migrationspolitiken).
   Jag valde själv att lämna mitt uppdrag som vice gruppledare i och med denna nya mandatperiod. Det har varit fantastiskt intressant, men också ganska arbetsamt, att vara med och leda Vänsterpartiets arbete i riksdagsgruppen i 2,5 år, men nu lämnar jag över till nya krafter!
Hanna Gunnarsson (v), riksdagsledamot, Lund           

Inte bara Ryssland av Serge Padoan

Praktiskt taget hela världen fördömer Rysslands olagliga annektering av de östra delarna av Ukraina. Det ena sanktionspaketet efter det andra införs för att sätta press på Ryssland. Det militära och ekonomiska stödet till Ukraina ökar. Allt i syfte att driva tillbaka Ryssland och få angriparen att respektera internationell rätt. Ett sådant samfällt och beslutsamt handlingssätt är bra och nödvändigt och viktigt att tillämpa även mot en stormakt som Ryssland.

Bosättare utanför Jerusalems gamla stad

Tyvärr är dock framför allt västvärlden inkonsekvent och ser mellan fingrarna med åtminstone ett annat land som flagrant bryter mot internationell rätt och gång på gång fördömts av FN. Inte nog med det, EU och USA ger landet stora handelsfördelar. Och detta fortsätter trots att landet ockuperar stora landområden, som enligt internationell rätt tillhör andra stater och folk och bebos av andra människor.
   Landet har flyttat stora delar av sin befolkning till de ockuperade områdena och har annekterat stora delar av dem samt gör allt för att försämra livet för ursprungs-befolkningen med ett apartheidliknande system, som fördöms av stora delar av världen. Tyvärr stannar dessa fördömanden vid ord och världens mäktiga länder sätter inte den kraft bakom orden, som de gör i fallet Ryssland.
   Inte oväntat har landets ledning dröjt med att ta ställning mot Ryssland och landet har ännu inte infört några sanktioner mot Ryssland. Landet är Israel.

Klostergårdsstationen har förvandlat Klostergården av Gunnar Stensson

Förväntansfulla står vi vid Nordanvägs västra ände och betraktar hur Klostergårdens egen station – Lunds Södra – börjar avslöja vilka ytor och former som ska utmärka den när den till slut blir färdig. Den smala cykelvägen ned till passagen under järnvägen kommer att få gröna gräsmattor på ömse sidor, kanske också blommor och buskar. Den ska asfalteras. På Källby-sidan delar den sig så att en väg leder söderut och den andra norrut längs Åkerlunds och Rausings väg.
  Nu passerar ett Öresundståg tyst på väg till Köpenhamn. I bakgrunden syns Åkerlunds och Rausings stora tegelbyggnad som i framtiden kanske blir skola eller används för andra sociala eller kulturella ändamål. En stor skylt på gaveln uppmanar oss att hyra en lokal i Lyckobacken. 

            

En lång bred trappa i två avdelningar leder nerifrån passagen upp till den långa perrongen. En sluttande väg gör perrongen tillgänglig för rörelsehindrade.
   Svarta bullerskydd blänker i solen. De skymmer det gamla skräpiga industriområde där ingen människa ännu bor, men som på sikt ska kallas Källbystaden när de gamla fabrikslokalerna och magasinen rivits, marken rensats, gator och kvarter anlagts.
   Klostergårdsstationen ska tjäna invånarna i två städer – Klostergården och Källbystaden. Bullerplanken isolerar dem från varandra, men de hamnar på samma tåg. Men det dröjer minst ett decennium innan vi får se någon Källbystad

”Vi kommer ju sällan ta omvägen till Nordanväg när vi ska gå till stationen. Närmaste vägen dit blir den som går mellan fotbollsplanerna och koloniområdet Klostertäppan,” påpekar du.
   Vi går dit och tittar. De fem daggiga fotbollsplanerna skuggas av Sunnanvägs lindallé. En flock betande måsar flyger upp. Vi passerar koloniträdgården vars port står öppen.
   ”Den här vägen till stationen kommer vi som bor vid Vårvädervägen och Sunnanväg välja. Det tar bara fem minuter att gå dit.”
   ”Och efter en halvtimme stiger vi av i Hässleholm eller Köpenhamn,” tillägger du.
   Men tills vidare är entrén till perrongen avstängd och blockerad av en hög trave betongsyllar.

Vi fortsätter söderut till tunneln i höjd med Sunnanväg. Här pågår inget arbete, men tunneln under järnvägen är klar. Vi ser en förvildad svartvit katt som tycks instängd i spårområdet.
   ”Synd att de inte släpper igenom oss”, säger du. ”Det här är vår närmaste väg till Höjeåns naturskyddsområde.”
  Vi fortsätter ner till ån och passerar bro-området vars väldiga nya betongytor glänser av nymålade graffiti. Så går vi den vanliga svängen genom Höjeå naturskyddsområde längs med dammarna, över bron och tillbaka hem längs åkrarna på Flackarpsidan.

Framgafflat- om cykel och trafik: Åter om elrullbrädor av Ulf Nymark

Min glädje över att det från den 1 september i år blev förbjudet att ställa och slänga elrullbrädor på gång- och cykelbanor blev kortvarig. Det visar sig att det inte är kommunen som kan utfärda felparkeringsavgift (”böter”) utan det är enbart polisen som kan göra det. Och då förstår ju alla hur det blir med bötfällning - inte en enda bot kommer sannolikt att utfärdas av polisen. Den enda förbättringen jämfört med läget före den första september kan möjligen vara att det blir lättare för kommunen att forsla bort felparkerade och slängda elrullbrädor, enligt lagen om flyttning av fordon. Men i Lund spelar det ingen större roll om ett nytt eller nygammalt styre bryr sig lika lite om problemen som kvintetten gjort under den gånga mandatperioden.

Cykelstaden Malmö           

Malmö ligger före Lund som cykelstad
Malmö har nu börjat satsa på enkelriktade och från gångtrafik separerade cykelbanor. Ansvarigt kommunalråd där, Andreas Schönström, har varit tydlig med att denna typ av cykelbanor är nödvändig för att få en attraktiv infrastruktur för cykel. Ett exempel på denna typ av cykelbanor lär finnas längs Davidshallsgatan. Jag har ännu inte hunnit provcykla där, men recension kommer så småningom.

Gatuarbeten
Det pågår just nu en hel del gatuarbeten i Lund. Titt som tätt är gång- och cykelbanan avspärrad. Det är förstås i och för sej inget att säja om det - om det vore så att det ordnats en säker omledning av fotgängare och cyklister. Så är dock sällan fallet. Allt som oftast står de en skylt med ”Gångtrafik hänvisas till motsatt sida”. Fotgängare tvingas alltså kliva rakt ut i biltrafiken och cyklister hänvisas ingenstans alls. Jag erinrar mej att jag redan någon gång i slutet av 1990-talet tog upp detta problem i Tekniska nämnden. Nämnden uttalade att i fortsättningen skulle de företag som gräver i våra gator få förhållningsregler om hur GC-trafiken skulle säkras. Än idag ser det alltså ungefär lika illa ut som för 25 år sedan. Än idag är det biltrafiken som är den ”riktiga” trafiken.

Lund och trafikens utsläpp av klimatgaser
Det nya styret i Lund - hur det nu än kommer att se ut - måste se till att dramatiskt minska utsläppen från biltrafiken om Lund ska vara en klimatneutral kommun 2030. Det på senare tid förhållandevis höga priset på fossila drivmedel tycks inte ha minskat biltrafiken nämnvärt. Ska drivmedelspriser få någon märkbar effekt borde det nog höjas till minst det dubbla jämfört med idag. Vad ett nytt styre kan och måste göra är att kraftigt höja p-avgifterna och samtidigt ta bort de flesta markparkeringar, inte bara i stadskärnan, utan i hela tätorten (utom fordon för rörelsehindrade, förstås) och också införa trängselavgifter. Oavsett hur ett nytt styre kommer att se ut lär det inte hända. Alla partier, utom MP och V, är för fega för att på allvar ta itu med trafikens utsläpp. 

Höghastighetståg
Den blivande regeringen i riket tänker slopa byggandet av höghastighetståg. Det var dessvärre väntat. Men det är sorgligt att på detta flagranta sätt fortsatt satsa på bilinfrastruktur och att även framgent ge fördelar till flyget i förhållande till tågresandet. Sveriges klimatmål mals ner i en brunblå sörja.

Mänsklighetens huvudperspektiv: den globala klimatkatastrofen av Gunnar Stensson

  

Det samhällssystem som utvecklade vårt välstånd, vår rikedom och vår kultur under de två senaste århundradena ledde samtidigt under ytan till den globala ekologiska krisen. Marknadens tid är krisernas tid.
   Medan vi blev allt rikare förde tillväxten oss allt närmare klimatkatastrofen. Den globala uppvärmningen, arternas undergång och det ohållbara utnyttjandet av jordens begränsade resurser blev sakta uppenbara under de fem senaste decennierna.
   Först reagerade vi med förnekelse och lögner men det fungerar inte längre. Nu har vi alltid den ekologiska katastrofen inför våra ögon.

Samtidigt fortlever våra inrotade destruktiva förhållningssätt. Plötsligt invaderar Ryssland Ukraina. Krigsindustrin blomstrar. Resursförstörelsen ökar. Ryssland utnyttjar sin vetorätt i FN:s toppmöte.
   Plötsligt stoppas tillförseln av olja och gas. Energipriserna blir skyhöga och inkomsterna för världens olje- och gasbolag fördubblas. Investeringarna i kol och olja växer. Norge ökar sin gasproduktion och planerar att utnyttja tillgångarna på Grönland. Vi sitter fast i de befintliga systemen och fördröjer energiomställningen.

Samtidigt försöker vi minska vårt fossila beroende. IEA, det internationella energiorganet, presenterade i våras en rapport med budskapet att utvinningen av fossila bränslen måste stoppas. EU antog ett program mot fossila bränslen. De stigande priserna på gas och olja ökar våra satsningar på bioenergi, vind- och solenergi.

Samtidigt kommer förnekande partier till makten i Europas länder. I den regering som ska etableras i Sverige nästa onsdag är Sverigedemokraterna största parti. De lever kvar någonstans på 1950-talet.
   I Sverige är skogsindustrin central. Papper, byggmaterial och bioenergi efterfrågas. Stora industrier som SCA äger skog, brukar skog, tillverkar byggmaterial, pappersmassa och papper och producerar stora mängder biobränsle till våra bilar.

Samtidigt drabbas våra skogar av kalhyggen och artutrotning. Den ekologiska mångfalden dör. Skogarna förlorar sin förmåga att fånga koldioxid. Vi är medvetna om detta, men många av dem som tjänar på produktionen korrumperas av vinstmöjligheterna.
   I Kina och Indien ökar ännu kolproduktionen. I flera utvecklingsländer råder akut energibrist.

Situationen är kaotisk och oöverblickbar. Varje ny kris måste mötas ur ett klimatperspektiv. Kanske befinner vi oss i en fundamental omställningskris som kan rädda oss från de värsta konsekvenserna av en klimatkatastrof. Det blir värre innan det kan bli bättre. Allt beror på hur människan möter verkligheten de närmaste åren.