Immanuel Wallersteins kommentar 307, 15 juni
"Palestinierna fullföljer projektet att söka formellt erkännande som stat när FN:s generalförsamling samlas i höst. De eftersträvar en resolution om att den palestinska staten existerar innanför de gränser som fanns 1967 före det israelisk-palestinska kriget. Det är nästan säkert att omröstningen blir positiv. Frågan är hur positiv den blir.”
I Israel diskuteras tre svar. President Netanyahu föreslår att erkännandet helt ska ignoreras och att Israels nuvarande politik ska fortsätta.Generalförsamlingen har antagit många resolutioner som varit ofördelaktiga för Israel. Israel har ignorerat samtliga. Varför skulle det gå på annat sätt den här gången?
Somliga högerpolitiker vill att Israel formellt annekterar alla de ockuperade palestinska områdena som en vedergällning och slutar alla förhandlingar för gott. Några av dem vill också fördriva den ickejudiska befolkningen.
Ehud Barak, nu försvarsminister och tidigare premiärminister, säger att FN-erkännandet kommer att bli en tsunami för Israel och uppmanar Netanyahu att förhandla innan resolutionen går igenom.
Det kan hända att Barak har rätt. Men det finns knappast någon chans att Netanyahu följer hans råd.
Betänk vad som kommer att hända i generalförsamlingen. Alla eller nästan alla stater i Latinamerika och en stor andel av staterna i Afrika och Asien kommer att rösta för resolutionen. USA kommer att rösta mot och försöka övertala andra att göra detsamma. De europeiska rösterna är osäkra.
Kommer européerna att rösta för resolutionen. Fransmännen har antytt att de tänker göra det, om inga framsteg sker i förhandlingarna (inga förhandlingar pågår för närvarande). Det är nästan säkert att de sydeuropeiska länderna följer deras exempel. Kanske också de nordiska länderna. Det är en mer öppen fråga om Storbritannien, Tyskland och Nederländerna kommer att följa dem.
Palestinierna tycks beredda att inleda en tredje intifada. Detta är det klara budskapet från enandet mellan Fatah och Hamas.
”Med tanke på att den arabiska befolkningen i praktiskt taget alla arabiska länder befinner sig i direkt revolt mot sina regimer, hur skulle palestinierna kunna förbli stilla? De kommer inte att förbli stilla.”
”Vilken regim skulle våga avstå från att stödja en tredje intifada? Egypten har redan rört sig i den riktningen. Och kung Abdullah från Jordanien har antytt att han också skulle göra det.
Så föreställ er följderna: en tredje intifada med aktivt arabiskt stöd, följd av israelisk oförsonlighet. Vad skulle européerna i så fall göra? Det är svårt att tro att de skulle avstå från att rösta för resolutionen. Det kan lätt sluta med en omröstning där bara Israel, USA och några småländer röstar emot resolutionen och några kanske avstår från att rösta.
Det låter som en möjlig tsunami för mig.”
och det är dags för en lätt summering. Vi kan börja med kommunen där budgetmötet pågår som bäst när det här skrivs.