Friday for Future alla fredagar

 

Fredag och vi samlas på Stortorget kl 12-14 för att uppmärksamma klimatkatastrofen och kampen för ett värdigt samhälle.
 

 

På lördagen den 28 augusti, 12:00, delta i Lund Bike Protest. Vi samlas vid Stortorget, Lund. Uppmärksamma klimat katastrofen eller E22 expansionen! Kom med skyltar!

Nooshi Dadgostar höll sommartal i Göteborg

 

Nooshi Dadgostar höll på onsdagen sommartal i Göteborg, sitt första sedan hon valdes till partiledare 2020.

Framför flera hundra åskådare i Majorna i Göteborg talade Nooshi Dadgostar bland annat om Vänsterpartiets krav på regeringens höstbudget:
   ”Nu behöver regeringen för första gången under mandatperioden Vänsterpartiets stöd för att få igenom sin budget.  Vi tar väljarnas mandat på allvar och ger inte bort dem utan att de ger inflytande. En fullständig självklarhet i en fungerande demokrati.  Regeringen och Centern har satt sig själva i en situation de inte kan reda ut. ’Om Vänsterpartiet är med då är inte vi med’, säger Centern och låter som min truliga tvååring […] Det går inte att stänga Vänsterpartiet ute. Ingen sätter sig på svenska folket, ingen sätter sig på Vänsterpartiets väljare.”
Läs eller se talet här
Läs eller se talet här »

Sjölunda reningsverk - Samråd eller övertalning?

Från 25 augusti till 3 november är det samråd om reningen av Lunds avloppsvatten. Ska det renas i Källby reningsverk eller i Sjölunda? Det enda alternativ som beskrivs i utskicket till hushållen är Sjölunda.
   Fullmäktige tog med några rösters övervikt ett inriktningsbeslut för Sjölunda-alternativet, trots att alla vet, att det är det dyraste alternativet. Kostnad för Lund 2 och en halv miljard!
   Sjölunda innebär också att en väldig avloppstunnel ska grävas från Höjeå naturreservat under Höje å och Lundaslätten via Hjärup och Burlöv till Sjölunda.
   Ni minns säkert konsultrapporten som konstaterar att det både är effektivare och mycket mindre kostsamt att utveckla Källby reningsverk.
   Beslutar man sig för att behålla Källby reningsverk kan man också bevara dammarnas biologiska mångfald i Höjeå naturreservat.
   I onsdags kom samrådsbroschyren som ensidigt pläderar för att skicka Lunds avloppsvatten till Sjölunda reningsverk. ”Välkommen till samråd om en ny regional anläggning för rening av vårt avloppsvatten”. Visst liknar det ett övertalningsförsök?           

S:t Lars urbaniseras av Gunnar Stensson

 
Bild från Hemsös webbsida

S:t Lars parken ingår i Höjeåns naturreservat. Den urbaniseras i snabb takt. Ett väldigt kvarter håller på att uppföras nära ån, där den forna restaurangen låg. En ny bilinfart från 108an planeras av Trafikverket. Bron över ån breddas, liksom cykelbanan genom parken.
   I höst börjar en ny trevånings ”multihall” byggas på parkeringsområdet vid parkens norra entré. Det handlar om tre våningar och 4600 kvadratmeter, men inkräktar inte på själva parken. Vi återkommer med synpunkter.

Varför är det så bra med elbilar? Stora elbilar? av Marie-Louise Steiner

 

Varför framställs elbilen som lösningen på problemet med bilismen?
   Jag är ingen specialist på bil, har själv en grå liten sak som tar mig mellan nödvändiga platser där ingen kollektivtrafik fungerar, men jag tillåter mig att ifrågasätta de många STORA elbilar, som nu tillverkas, med bonus från politikerna.
   Varför tillverkas inte dagens elbilar huvudsakligen i små modeller om nu ide’n är att spara energi?
   De är mer energisnåla både i tillverkning och användning? Och dessutom inte så utrymmeskrävande. Det är slående när man ser annonserna för nya elbilar, det är stort och mycket. Och priset också! Kan det vara så enkelt att en stor elbil ger status, syns mer? Stora bilar är säkrare sägs det. Men det måste väl vara möjligt att göra små elbilar säkra?

För inte så många årtionden sedan fanns det en tysk liten bil som kallades Bubblan (Volkswagen). Det fanns små svenska bubblor också t ex Saab 96. Dessa fungerade bra även för familjer med ett par barn. Idag verkar det som om det krävs en mindre ”buss” , en SUV. Fartblindhet kanske passar bra i sammanhanget. Är det inte dags att sätta stopp för stora energislukande bilar?
   Vore det inte ett rimligt krav på bilindustrin nu när vi står på randen till en klimatkatastrof att sluta tillverka stora elbilar?

Höjeå naturreservat – bevara dammarna och stoppa Staffanstorps byggnadsplaner av Gunnar Stensson

 

Dammarna är – tillsammans med ån – naturreservatets hjärta. De är nödvändiga för fåglarnas livsrytm med flyttning, bobyggnad, äggläggning och ungar. I träden sjunger näktergalar och hoar gökar. I dammarna simmar änder, sothöns, doppingar, svanar och hägrar. Vintertid samlas bläsänder och gäss för att sedan bege sig norrut på våren. Över vattnet pilar svalor efter insekter medan grodorna kväker i strändernas rika växtlighet längs stigen mellan dammarna och ån. Mångfalden av träd och buskar, fåglar och insekter måste bevaras.

Källby reningsverk är en förutsättning för det jämna flödet av vatten genom ån och dammarna. Från sjöar i Skåne och Småland pumpas en jämn ström av vatten genom Lunds alla toaletter, duschar, kökskranar, disk- och tvättmaskiner ner till Källby reningsverk där det genomgår mekanisk, kemisk och biologisk rening varefter det renade vattnet släpps ut i dammarna för att genomlysas av sol, innan det flyter vidare och till slut blandas med åns vatten, som är förorenat av jordbrukets fosfor och kväve och dagvattnets giftiga flöde av däckrester och andra gatuföroreningar. Så tillförs ån året runt en jämn ström av renat vatten, vars renhet kan ökas ytterligare genom nya metoder som tar bort läkemedelsrester och kemiskt avfall.

Höje å vattenråd påpekar att de existerande dammarna och dikena måste kunna underhållas. För att detta ska vara möjligt måste Källby reningsverk finnas kvar och utvecklas ytterligare så att det jämna vattenflödet genom dammarna och ån bevaras.  Att flytta vattenreningen till Sjölunda i Malmö vore katastrofalt, både för naturreservatet, Höje å och vattnet i Lommabukten.

Bebyggelse på åkermarken söder om ån och flera broar för trafik genom Höjeådalens naturreservat kräver Christian Sonesson, M, Staffanstorps kommunstyrelses ordförande. Kraven är självfallet helt oförenliga både med Höjeå naturreservat och vår tids klimatpolitik.

Möte om Klostergårdens odlingsområden och Höjeådalens naturreservat av Gunnar Stensson

 Ett fyrtiotal personer från Klostertäppans koloniområde och Källbymöllas odlingslotter samlades 24 augusti i Klostertäppan för att diskutera de akuta hoten mot odlingsområdena och Klostergårdens miljövärden nu, när arbetet med fyrspåren och stationsbygget går in i en slutfas.

   Tunneln för buss och cykeltrafik och vägen tvärsigenom grönområdet påverkar både Källbymölla och Klostertäppan.
   Det planerade aktivitetsstråket mellan Arenan och Höje å har inslag som inkräktar på fotbollsplanerna och odlingsområdena.
   Höjeåns naturreservat hotas både av Staffanstorps planerade bostäder och vägar söder om ån och av den eventuella nedläggning av Källby reningsverk och den väldiga avloppstunnel till Sjölunda, som i så fall blir nödvändig.
   En knapp majoritet av fullmäktige förordade Sjölunda i våras och men frågan kommer upp i fullmäktige för nya inriktningsbeslut i höst.
   Martina Reymers från Höjeådalens intresseförening och två kvinnliga kommunrepresentanter, Annika och Pia, informerade.

Engagemanget för närodling ökar. Klimatkrisen skärper allas miljömedvetande. Mötesdeltagarna är stolta över Klostergården och det gröna stråket som fångar upp atmosfärens koldioxid och motverkar översvämningar. Man påpekade att alla inte har råd att köpa en kolonilott (en lott såldes nyligen för en miljon kronor). Det är viktigt att kolonierna hålls öppna för alla. Odlingslotter kan däremot alla skaffa.
   Bebyggelse intill Höjeådalens naturreservat bör begränsas även på lundasidan om ån. Åtgärderna för att göra reservatet mer tillgängligt får inte störa dess naturvärden. Man föreslog att samla alla föreningar i Klostergården till ett möte. Annika och Pia meddelade att förslaget om aktivitetsstråket inte läggs fram förrän 2022.
   Mötet, som inleddes i strålande solsken klockan 18 under Klostertäppans lummiga lövträd, pågick tills solen sänkte sig och kvällen svalnade.

PS
Dagen efter mötet kom broschyren från VASYD med inbjudan till samråd om en regional anläggning för rening av vårt avloppsvatten. Broschyren är utformad som om det inte fanns något alternativ till Sjölunda. Det gör det. Alternativet är att utveckla Källby reningsverk och därigenom bevara dammarna och rena vattnet i Höje å. Det blir dessutom betydligt billigare. 

DN Debatt: ”Här är Vänsterpartiets krav för att acceptera höstbudgeten”

 DN DEBATT 13/8

Foto: Ninna Andersson/Regeringskansliet
 

I en debattartikel i DN beskriver Nooshi Dadgostar, partiledare och Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson, vad som krävs för att Vänsterpartiet ska öppna för att frångå riksdagspraxis och rösta för regeringens budget i höst.
Om regeringen ska få igenom sin budget i september krävs i praktiken Vänsterpartiets stöd. Vi släppte fram Stefan Löfven i statsministeromröstningen i juni och är beredda att också samarbeta om budgeten.
Våra fyra ramkrav för att stödja regeringens budget är därför:
 • Inga skattesänkningar som inte motsvaras av minst lika stora skattehöjningar.
 • Den offentliga konsumtionen måste öka genom förstärkningar till välfärden i kommuner och landsting. Välfärdsskulden måste betalas av.
 • Budgeten måste, som helhet, öka jämlikheten
 • Budgeten måste innehålla satsningar på jobb och på klimatomställning
Förutom ramkraven kräver vi en stor reformering av sjukförsäkringen och A-kassan, samt garantipensionen, så att de återigen blir försäkringar svenska folket vågar lita på.
Se en mer detaljerad lista över våra krav här »

Intern kritik: V-ledningen prioriterar ned klimatfrågan

Enligt uppgift till Ekot har drygt 140 medlemmar i Vänsterpartiet skrivit på det upprop om klimatet som nyligen skickades till ledamöterna i den egna partistyrelsen.
 • Vänsterpartiets ledning - med partiordförande Nooshi Dadgostar i spetsen - får intern kritik för att inte ha tillräckligt fokus på klimatfrågan. Det framgår av ett upprop, som Ekot har läst.
 • "Man har inte prioriterat den tillräckligt högt", säger Björn Alling, kommunpolitiker från Linköping.
 • Men enligt biträdande partisekreterare Hanna Gedin behöver medlemmarna inte vara oroliga. Klimatfrågan är högt upp på agendan i Vänsterpartiet, säger hon.
Ekot har tagit del av hela brevet, som Tidningen Syre var först med att berätta om. Där uppmanas ledningen att ta på sig "ledartröjan" i klimatpolitiken, kräva att regeringen skärper klimatmålen - och öka sin "positionering" i frågan medialt.

Vänsterpartister som Ekot varit i kontakt med tycker att partiet har en bra politik, men uppger att det under en tid funnits intern kritik om att ledningen fokuserar för lite på klimatfrågan, till exempel i de krav inför höstbudgeten som nyligen presenterades.
   Vilmer Andersen, ledamot i regionfullmäktige i Skåne, är en av dem som undertecknat uppropet.
   – Vi vill vara mycket mer tydliga än vi har varit den senaste tiden. Vi får inte glömma bort detta. IPCC -rapporterna, Klimatpolitiska rådets rapporter, tyder ju på att vi behöver göra stora omställningssatsningar och det är det vi vill påpeka här.
Läs mer på Ekots webbsida  »

The Pentagon papers och The Afghanistan papers av Gunnar Stensson

Jag sitter här med ett ex av Pentagonrapporten i handen. Boken kom ut hösten 1971, i översättning av Sven Ekberg, bara någon månad efter Washington Posts publicering av The Pentagon Papers. Rapporten var den slutliga bekräftelsen på att USA:s krig i Vietnam byggde på lögner och ledde till folkmord.
   För mig kom Pentagon-rapporten lägligt. Studierek-torn på Heleneholmsskolan, där jag var lärare, hade bett mig att debattera Vietnam-frågan med en högerextrem lärare som stödde Saigon-regimen. Tack vare Pentagonrapporten kunde jag beskriva USA:s lögner och krigsförbrytelser och belägga alla mina påståenden.
   Kvällsposten, som förstås stödde USA, skrev att debatten slutade oavgjort. Det gjorde den inte.  I stället utvidgades Vietnamkriget till Laos och Kambodja och fortsatte med miljontals offer fyra år till efter avslöjandet.
   Att jag tagit fram den 50 år gamla rapporten beror på USA:s plötsliga nederlag i Afghanistan och att Washington Post för ett par år sedan publicerade The Afghanistan Papers, en rapport av tidningens reporter Craig Whitlock.
   Under Vietnamkriget urskuldades alla krigsförbrytelser med klyschan ”kamp mot kommunismen”. Nu används en diffusare term ”Krig mot terrorn”. Det ger USA möjlighet att beteckna alla sina fiender som terrorister och dölja egna krigsförbrytelser, mord, tortyr och koncentrationsläger som Guantanamo. Lögnerna har dolt sanningen i 20 år. Många opinionsbildare lever fortfarande kvar i lögnen. Andra försöker dölja att de stött den.

Rakel Chukri refererar The Afghanistan papers i en artikel med rubriken ”Den lögnaktige presidenten” i Sydsvenskan den 22 augusti. En riktigare titel hade kanske varit ”De lögnaktiga presidenterna”. Lögnen som började med Bush fortsatte ju med Obama, Trump och Biden.
   Rakel Chukri skriver ”USA:s krigsstrategi har alltid varit paradoxal. Amerikanarna har trots allt bombat och dödat den civilbefolkning som man påstår sig vilja rädda.” Läs artikeln!

Reign of terror av Pulitzerprisvinnaren Spencer Ackerman presenteras av Karin Petterson i Aftonbladet den 22 augusti under rubriken ”En värld som kriget mot terrorn byggde”.
   Kriget mot terror ledde inte bara till krigsförbrytelser i Irak och Afghanistan utan också till en nedmontering av de demokratiska normerna i USA. Karin Petterson skriver ”Tortyren och de olagliga krigen utan avgränsade mål och tydligt definierad fiende fick sin motsvarighet på hemmaplan, i vårdslösa övergrepp mot den egna befolkningen.” Även Nato och Sverige deltog.
   Läs också den artikeln! Och förstås båda böckerna.

Skitdebatten om Afghanistan i Sverige och större delen av västvärlden handlar nästan bara om tre teman:
 • Hur ska vi nu kunna deportera afghanska flyktingar i Sverige?
 • Hur ska vi stoppa en ny afghansk flyktingvåg?
 • Hur ska vi stoppa allt bistånd till talibanerna?
Frånsett artiklar av Karin Petterson, Rakel Chukri och några andra modiga journalister - inte ett ord om orsakerna till västs totala nederlag i det 20-åriga kriget. Inte en gnutta ansvar för den humanitära kris som hotar Afghanistans folk. World Food Program förutspår att 14 miljoner afghaner kommer att hungra inom en snar framtid. Torka slog ut 40 procent av årets skörd.
   Varför är väst så vidrig?